Fastighetsägare och boende kan minska kostnader med bra matematisk modell

I Smart Cities Accelerator + tittar svenska och danska partners på olika sätt att öka flexibiliteten i energisystemet. Under den senaste vintern har vi kunnat se att balansering av tillgång och efterfrågan på energi inte är så enkelt som man hoppats. Det finns mer och mer osäkerhet i systemet med el från vind och sol som inte kan styras utan som genereras när det blåser och när solen skiner. Ett sätt att minska osäkerheten är att använda intelligent styrning av förbrukningen hos stora byggnader vilket danska DTU Compute och Matematikcentrum vid Lunds universitet arbetar med. Stora byggnader har en inbyggd lagringsförmåga genom att de kan ackumulera värme och därmed inte behöver värmas när behovet av energi är som störst.

Matematikcentrum har en liten del i projektet men är med sin expertis viktig för att ta fram en matematisk modell för styrning av fjärrvärmeförbrukningen. Data hämtas från KABs byggnader i den slitna stadsdelen Tingbjerg i Köpenhamn som använder fjärrvärme för uppvärmning. Erik Lindström som är den som arbetar i projektet för Matematikcentrums räkning berättar:


- Byggnadernas skick är varierande. I de gamla husen är isoleringen bra på sina ställen och sämre på andra ställen. Vidare är styrsystemen för fjärrvärmen inte alltid optimal, säger Erik och berättar att de letar efter intressanta data från mätningarna av in- och uttemperaturer som kan användas till modellen.


Det finns många vinnare om man får fram en bra matematisk modell. Den omedelbara vinnaren är fastighetsbolaget KAB som kommer att kunna sänka sina kostnader för fjärrvärme. Men med vinterns elpris bör mer intelligent styrning av fjärrvärmeförbrukningen även minska kostnaderna för de boende. Och för samhället innebär det att energisystemet blir mer stabilt och att alltmer mer förnybar energi kan levereras in i systemet.


Om Erik Lindström fått önska hade projektet varit längre och även omfattat en riktig demonstration för att se att modellen fungerar och gör att det blir bättre i praktiken.


- Vi formulerar och applicerar den matematiska modellen men jag hade gärna varit involverad i hela kedjan från modell till styrning och demonstration. Varje modell är en förenkling av verkligheten – då finns det alltid en risk att viktiga delar inte kommer med i modellen, samtidigt som andra delar kanske överarbetas. Att se på hela kedjan brukar vara bra för då man får ett kvitto på om slutprodukten når hela vägen, resonerar Erik.