top of page

Kompostering och biogasproduktion av klippt gräs ger olika nytta

I Power Bio har Afry på uppdrag av Malmö stad undersökt hur man får bäst nytta av det 190 ton klippta långa gräs som i dag samlas in och skickas till Sysav för kompostering. Med rapporten som underlag har en modell för klimatberäkningar som identifierar olika parametrar som påverkar koldioxidutsläpp tagits fram.


I den framtagna rapporten analyseras hur koldioxidutsläppen påverkas beroende på om gräset går till biogasproduktion eller kompostering. Även om uppdraget endast omfattade klimatnyttan redogjorde Afry, på ett möte inom Power Bio, även för hur den biologiska mångfalden påverkas. Att öka den biologiska mångfalden är ett viktigt mål för Malmö stad.

Jennie Kind på Afry berättar hur långt gräs behandlas av Malmö stad idag.
Jennie Kind på Afry berättar vilken klimatnyttan blir om Malmö stad skickar sitt klippta långa gräs till kompostering eller till biogasproduktion.

Kompostering bra för biologisk mångfald men biogasproduktion ger mindre

Jennie Kind på Afry förklarade att i det fall gräset i första hand ska bidra till biologisk mångfald behöver det ligga kvar på marken i upp till två veckor för att fröerna ska släppa och hamna i marken. Därefter transporteras det vidare i flera steg innan det slutligen går tillbaka till Malmö stad för användning vid plantering. Transporterna är många flera än om när det skickas till biogasproduktion.


Biogasproduktion ger större klimatnytta

Om gräset i stället ska gå till biogasproduktion behöver det vara så färskt som möjligt för att man ska kunna få ut så mycket biogas som möjligt av det. Det innebär att gräset inte hinner fröa av sig innan det transporteras till biogasanläggningen, till nackdel för den biologiska mångfalden. Men klimatnyttan blir betydligt större än vid kompostering.


En annan fördel med att producera biogas av gräset är att biogasen i sig kan ersätta fossilt bränsle så klimatnyttan uppstår även i den änden.


En kombination kan vara bästa lösningen

En kombination av kompostering och biogasproduktion kan därför vara bästa lösningen. Om gräset från en ängsyta går till biogasproduktion kan ängsytan intill gå till kompostering och både fröa av sig till båda ytorna. Afrys beräkningar visar att om 50 procent av gräset går till biogas minskar utsläppen av koldioxid med 40 procent och om 70 procent går till biogas minskar utsläppen med 60 procent.


Projektet Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak


Logotyper för Power Bio och Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

bottom of page