Badgäster som slipper vada genom tång när de ska bada. Boende som slipper dålig lukt från ruttnande tång. Kommuner som slipper betala för att samla in tången. Företag som tjänar pengar på att samla in tången för nya innovativa produkter. Ett renare och mer välmående hav. Den målbilden har Mirja Ullvig och Johannes Hagström framför sig när de arbetar i projektet Greater Bio.
Att ta bort tång på stranden och i strandkanten är ett nödvändigt ont för alla kommuner som vill locka till sig badgäster under sommarmånaderna. Trelleborgs kommun har rensat sina badstränder i över 20 år till en kostnad på flera 100 000 kr varje säsong. I dag samlar Trelleborgs kommun ihop tången och lägger den i en hörna på stranden, en nödlösning menar både kommunen och Länsstyrelsen. Kommunen vill vända tångproblemet till en möjlighet och jobbar i projektet Greater Bio för att hitta metoder för att samla in så mycket och så ren tång som möjligt och hitta nya sätt att använda den. Förhoppningen är att kommunen ska slippa betala för att rensa stränderna och att istället företag vill samla in tången för att de ser att det lönar sig.
Testat att samla in tången direkt ur havet
Det vanliga sättet att samla in tång är att ta upp det från stranden men Trelleborgs kommun har även gjort försök med att samla in tången direkt ur vattnet med hjälp av en amfibiemaskin. Johannes Hagström och Mirja Ullvig från Trelleborgs kommun hoppas att de ska hitta två bra insamlingstekniker, en där man samlar tång från havssidan och en där man samlar från strandsidan. De tror att det kan göras storskaliga försök inom några år.
Kan användas i cement, biokol, byggnadsmaterial och för biogas
Förutom att hitta bra sätt att samla in tång är en viktig del i projektet att hitta vilka användningsområden som den passar bäst för.
- Det finns mycket man kan göra med växtmaterialet. Man kan göra biokol av det och beroende på kvalitén kan biokolet till exempel blandas in i cement, som filtermaterial eller jordförbättringsmedel. Andra användningsområden vi tittar på är att använda det i byggnadsmaterial som panel och isolering. Det har gjorts försök med att använda det som en del av råvaran vid biogasproduktion, säger Johannes Hagström.
Kommunen tar fram affärsmodeller, inte produkter
I slutändan är det ändå inte upp till kommunen vad det används till. Kommunen kommer aldrig att ta fram slutprodukter, det måste göras av företag. Däremot arbetar man i projektet med att ta fram affärsmodeller för att visa på var det kan finnas lönsamhet.
- Om vi hittar affärsmodeller tror jag alla kustkommuner vill ta efter. Alla vill bli av med kostnaden det innebär att samla in tången och lägga på hög. Fast egentligen, funderar Mirja, är det inte kommunerna vi vänder oss till utan vår förhoppning är att vi i framtiden kan visa företag att det är lönsamt för dem.
Vill du veta mer om alla sju case i Greater Bio? Kontakta Cecilia Thapper på cecilia.thapper@sbhub.se eller kika in på Greater Bios webbsida https://www.gate21.dk/greater-bio
---
Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
Comments