Arcadia tittade på naturbaserade lösningar i Skåne

Ett stort gäng entusiaster kring naturbaserade lösningar inom projektet Arcadia samlades i början av oktober i Skåne för att på plats titta på konkreta åtgärder för minskad klimatpåverkan som gjorts både i staden och på landsbygden. Den urbana skogen i Nyhamnen i Malmö besöktes, tvåstegsdiken i Helsingborg begrundades och restaureringsåtgärder i Tullstorpsån i Trelleborgs kommun tittades på. Lösningar intressanta att replikera på andra ställen. 

Deltagare från Danmark, Österrike, Bulgarien, Nederländerna och Sverige deltog i studiebesöket där naturbaserade lösningar i Malmö, Helsingborg och Trelleborg visades upp.

Urban skog i Nyhamnen i Malmö kan stå modell för andra städer

Den urbana skogen i Nyhamnen i Malmö, ett av de tre Living Labs som görs inom Arcadia i Sverige, har tagit form med sina höga upphöjda bäddar med växter och träd. På ytan framför den gamla färjeterminalen testar Malmö stad att plantera ovan jord. Skälet till att man inte vill gräva i marken är att marken är förorenad och att det finns stora mängder ledningar gömda under markytan. Fungerar experimentet kan konceptet användas på fler platser i Malmö men även på andra platser i Sverige och utomlands. Förorenad mark och ledningar under jord är ett gemensamt problem vid plantering av växter och träd i alla städer.

I bäddarna testas fem olika substratblandningar, den mest innovativa består av sand och kompost. Växterna som planteras är plantor typiska för strandvegetation för att efterlikna vad som ursprungligen har vuxit på platsen som man vet klarar platsens speciella förutsättningar med salt och vind. På sätt ökar man chanserna för att växterna ska överleva.

- Vi tror att växterna och träden kommer att klara sig. Hur mycket de kommer att växa är en annan fråga men vi räknar med upp till åtta meter. De har gott om jord, egentligen mer än när vi planterar rakt i jorden i gatumark. Nackdelen är att vi behöver vattna om det inte regnar tillräckligt, förklarade Ludwig Sonesson, projektledare för den urbana skogen i Malmö stad.

Den urbana skogen på ytan framför den gamla färjeterminalen i Nyhamnen i Malmö har fem växtbäddar med olika substratblandningar. De ligger ovan jord på grund av förorenad mark och den stora mängden ledningar under markytan.

Blågröna korridorer med våtmarker, tvåstegsdiken och återslingrade vattendrag

Från stad till land. Gruppen åkte vidare till Helsingborg för att titta på de blågröna korridorerna i landskapet som man jobbat med sedan 1990-talet och fortsätter att utvidga. Här har man anlagt våtmarker, tvåstegsdiken, och ”återslingrat” vattendrag för att minska översvämningar på åkrarna. Den gamla typen av diken är smala med branta kanter och svämmas snabbt över när det kommer större mängder regn. För att minska översvämningarna har man grävt ut kanterna och gjort dem mer sluttande, s k tvåstegsdiken. På så sätt kan de svälja betydligt mer vatten. I stort sett har man låtit bli att plantera växter och träd och i stället låtit naturen ”plantera sig själv”. Det positiva är korridorerna behöver väldigt lite skötsel.

Och även om markägarna har fått släppa till en del mark till lösningarna så har deras produktion inte minskat eftersom den mark de släppt till ofta svämmades över tidigare.

I Helsingborg jobbar man med tvåstegsdiken, våtmarker och "återslingrande" av vattendrag. Istället för att plantera växter har man låtit naturen sköta planteringen själv.

Markägare startade arbetet med naturbaserade lösningar vid Tullstorpsån

Sista studiebesöket gjordes vid Tullstorpsån i Trelleborg. Det är inte ett Living Lab i Arcadia men det som åstadkommits där fungerar som modell och mönsterexempel för vad Lunds kommun vill göra i större skala vid Kävlingeån, deras Living Lab. Det unika med projektet vid Tullstorpsån är att markägarna själva gick samman 2009 och bestämde sig för att de ville genomföra åtgärder för att minska effekterna vid både torka och översvämningar. De såg ett förstört landskap och ville restaurera det. Förutom att restaurera ån ville man skapa 200 hektar våtmark, återfå god vattenkvalitet i ån och minska näringsutsläppen till Östersjön. I området har man jobbat med flera olika åtgärder såsom tvåstegsdiken, anläggning av våtmarker, återslingring av ån, plantering av träd och buskar och multifunktionella vattenreservoarer.

Idag, 15 år senare, kan man stoltsera med goda resultat:

·         20 kilometer av ån är restaurerad

·         Mer än 200 hektar våtmark har återskapats

·         Kvävet har minskat med 30 procent

·         Fosforn har minskat med 30 procent på årsbasis

·         Översvämningarna är borta

·         Havsöringen är tillbaka

·         Vattenkvaliteten har förbättrats

Allt detta är genomfört med extern finansiering. Markägarna har inte behövt skjuta till pengar och har fått ersättning för att de avsatt mark för lösningarna. Av 51 markägare var slutligen 50 med i arbetet.

Christoffer Bonthron visar upp åtgärderna som gjorts vid Tullstorpsån. Projektet fungerar som modell och mönsterexempel för vad Lunds kommun vill göra i större skala vid Kävlingeån.

Studiebesöket genomfördes inom projektet Arcadia som arbetar för att utveckla resiliens mot klimatförändringar genom blågröna och naturbaserade lösningar. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.