Både möjligheter och utmaningar för biogasproduktion av gräs och vass

Inom projektet Power Bio testar kommuner i både Danmark och Sverige nya sätt att ta tillvara biologiskt material som annars skulle gå till spillo. På ett webbinarium presenterades erfarenheter från försök där gräs och vass använts för biogasproduktion. Resultaten visar att materialet kan bidra till ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.

Stånds på ängsytor gör att Rudersdal skickar gräs till biogasproduktion

I Rudersdal kommun i Danmark har kommunen, som många andra kommuner i Danmark och Skåne, mycket stånds (engbrændbæger på danska) på sina ängsmarker. Växten är giftig för djur vilket gör att det gräs som klipps på ytorna inte kan användas för foder. I stället har kommunen samlat in gräset och skickat det till en närliggande biogasanläggning. Att skicka det till biogasproduktion är inte självklart ekonomiskt lönsamt för kommunen men gör nytta på så sätt att de kan minska sitt klimatavtryck.

Asker Kahr Hansen från Rudersdals kommun framhöll på webbinariet att de hellre betalar för att skapa nytta av gräset i stället för att skicka det till deponi. Därför kommer de även efter att projektet Power Bio avslutats att skicka gräset till biogasproduktion.

Vass kan fungera som biomassa för biogasproduktion

I Danmark är stråtak vanligt och som material används i stor utsträckning vass som oftast importeras från Polen eller Kina. I Vallensbæk kommun har man inom Power Bio utforskat om man kan använda lokal vass och om det som takläggaren inte kan använda av vassen kan användas för biogasproduktion.

June Thomsen och Per Lysholm Kjærebye berättade att de från sina försök sett att mer finfördelat material gav snabbare gasutbyte men var dyrare medan mindre finfördelat material gav motsatt resultat. Slutsatsen de dragit är att vass kan fungera som biomassa för biogasproduktion men det krävs både tid och plats för att det ska vara meningsfullt. För att få bästa resultat är det bra att dela materialet tidigt, gärna innan transport. Då blir logistiken för biogasanläggningen bättre.

Transport till biogasanläggningen minskar klimatnyttan med gräs till biogas

Malmö stad har sedan många år tillbaka arbetat med att lägga om gräsytor till ängsmark för att öka den biologiska mångfalden. Efter att tidigare ha komposterat gräsklippet har de inom Power Bio testat att skicka det till biogasproduktion, berättade Shoshana Iten från Malmö stad. Parallellt med detta har de undersökt de juridiska konsekvenserna av att antingen klassa gräsklippet som avfall eller resurs.

Shoshana Iten på Malmö stad berättade om Malmö stads arbete med att lägga om gräsytor till ängsmark för att öka den biologiska mångfalden. I Power Bio har de skickat gräs till biogasproduktion men har dragit slutsatsen att de måste hitta en biogasanläggning på närmare håll för att få klimatnytta.

Under 2024 skickade Malmö stad 13 ton gräs till biogasproduktion. Gräset skördades i augusti och klipptes med en strålängd på max 10 centimeter. Gräset blev dock för torrt för den valda biogasanläggningen. Malmö vill fortsättningsvis skicka gräset till biogasproduktion men behöver hitta en anläggning som kan ta emot torrt gräs på nära håll. I annat fall försvinner klimatnyttan. Den största klimatboven är nämligen utsläppen från transporten av gräset till anläggningen.

Helsingborgs stads långgräs kan förse 250 gasbilar med drivmedel

Torleif Bramryd på Lunds universitet berättade på webbinariet om en förstudie om långt gräs till biogasproduktion som gjorts i Helsingborg. Han konstaterade att utmaningarna med detta är flera, t ex att det är många små ytor över en stor areal som ska klippas, att det kan vara skräp i gräset och att man kan behöva mellanlagra klippet innan det går till biogasproduktion.

Trots utmaningarna visar studien goda resultat. Långgräset på stadens gräsytor kan förse 250 gasbilar med årligt drivmedel plus att bioresten från produktionen ger ett värdefullt jordförbättringsmedel. Dessutom skapas annan nytta i form av biodiversitet, sociala och estetiska faktorer, klimateffekter och koldioxidinlagring.

Förbehandlat material ger snabbare gasutbyte

Webbinariet avslutades med en presentation från Tyge Kjær från Roskilde universitet som gick igenom vilken påverkan förbehandling av gräs har på gasutbytet och lönsamheten. Tyge började med att konstatera att det inte blir någon skillnad på hur mycket gas man kan utvinna om man förbehandlar gräset eller inte. Däremot kan du utvinna gasen tre gånger snabbare om du förbehandlar materialet. Med förbehandlat material kan du utvinna gasen på 26 dagar, mot 74 dagar för material som inte förbehandlats. Förbehandlingen kostar visserligen pengar men den stora kapacitetsökningen den ger gör att det lönar sig mycket att förbehandla.

Genom att förbehandla gräs kan du utvinna gasen tre gånger snabbare än om du inte förbehandlar det. Det ger en stor kapacitetsökning.

Tyge förklarade vidare att eftersom man kontinuerligt pumpar ut material ur reaktorn och fyller på i andra änden är det en fördel med kortare reaktortid. Du kommer att tappa mindre gaspotential när materialet behöver kortare tid i reaktorn.

Slutligen fastslog Tyge att det är en fördel för biogasproducenterna att det kommer nya råvaror som kan användas för biogasproduktion.

Webbinariet arrangerades inom ramen för projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.