Sök
  • SBHub

Näringslivet går före politikerna - 1 av 5 klimattrender



Ovan: Nina Ekelund, Louise Eklund, Rosman Jahja, Agneta Påander och Erik Lindroth

Åhörarna hade utlovats 5 klimattrender som företag måste ha koll på men fick ytterligare 3 trender specifikt kopplade till industrin presenterade för sig på frukostmötet arrangerat av 2050 Consulting och Sustainable Business Hub.

Vilka är de fem trenderna som företag måste ha koll på? Jo, dessa, enligt Nina Ekelund från 2050:

Näringslivet går före politikerna. Klimatfrågan är prioriterad hos VD:ar och styrelseordföranden. Det finns ett starkt åtagande från ledande exportföretag att de ska minska sina egna utsläpp. Stora företag trycker på i EU-sammanhang för att få vassare spelregler så att koldioxidutsläppen ska minska.

Samarbeten. Det är andra samarbeten än de traditionella samarbetena som måste till. Det kan handla om företag som är konkurrenter. Nina Ekelund gav flera exempel på sådana samarbeten, bland annat textilinitiativet som HM är med i, The Swedish Textile Initiative for Climate Action. Initiativet jobbar med gemensamma klimatmål.

Transparens och indirekta utsläpp. Det är viktigt att visa hur det ser ut i verkligheten. Om man inte själv berättar om sina utsläpp, fläker ut sig, då kommer någon annan att göra det åt en. Genom att berätta hur det ser kan man också sätta press på regeringen på områden där man behöver vassare regler för att komma vidare.

Företag sätter nollutsläpp och det är lönsamt. Hagainitiativet har frågat företag varför det är lönsamt att sätta nollutsläpp. Det alla är överens om är att det förstärker varumärket och gör en till en mer attraktiv arbetsgivare. 

Kolsänkor. IPCCs rapport poängterar att det inte kommer att räcka med att minska utsläppen för att nå klimatmålet. Vi måste också börja fånga utsläppen.

Tre trender i industrin

Fredric Bauer från Lunds Universitet kompletterade med tre trender i industrin:

Elektrifiering. Elektrifiering ger ökad effektivitet. Det stora steget är att börja använda el som råvara i industrin. Fredric exemplifierade med ett samarbete kring stål där man ska använda el i grunden i stället för masugnar när man tillverkar stål.

Cirkulära materialflöden. Genom att få cirkularitet i materialflödena minskar man både den allmänna resursförbrukningen och klimatutsläppen. Vi ser nu att några av de stora plastproducenterna köper upp plaståtervinningsföretag. De satsar på kemisk återvinning av materialet.

Biobaserade material. I textilindustrin kommer nu nya typer av textilier.

Företagen om dagens klimatarbete och deras arbete i framtiden

Fredrik Lindroth från Tetra Pak, Agneta Påander från Orkla, Rosman Jahja från Trelleborg AB och Louise Eklund från Region Skånes regionala utvecklingsnämnd fick därefter frågan om vad de jobbar med i dag som de inte jobbade med för tio år sedan.

- Det vi framförallt jobbar med är att skapa fakta på ett sätt vi aldrig gjort förut för att förstå var vi har vår största klimatpåverkan. Det är viktigt för oss att jobba med det som får mest påverkan. 90 procent av vår påverkan sker utanför vår egen verksamhet. För oss är transporterna en väldigt liten del av vår klimatpåverkan, sade Agneta Påander, hållbarhetsdirektör på Orkla Foods Sverige och hänvisade till deras arbete med Science Based Target*, ett verktyg som även Trelleborg och Tetra Pak använder.

- Vi sätter nya klimatmål och jobbar främst med scope 1 (direkta egna utsläpp), förklarade Rosman Jahja.

Erik Lindroth lyfte fram Tetra Paks arbete med att ersätta fossilbaserad plats med biobaserad plast. Tetra Pak är i dag världens största användare av bioplast, avslöjade Erik Lindroth. Han är övertygad om att de fossila materialen i deras produkter är borta inom den tioårsperiod som Nina Ekelund bad panelen fundera kring.

- Jag tror att vi nollar våra utsläpp till 2025, sade Erik.

Rosman Jahja såg framför sig att Trelleborg kommer att använda mycket lite jungfrulig råvara. De kommer att gå ifrån att sälja produkter och i stället sälja tjänster.

På Orkla jobbar utifrån två scenarier, ett scenario där vi når klimatmålen och ett där vi inte når klimatmålen. I det mörka scenariot blir det dålig tillgång på råvaror och priserna kommer att vara höga.

- I det positiva scenariot har vi ställt om vår kost. På samma sätt som vi vet att godis inte är nyttigt vet vi vad olika produkter har för klimatpåverkan, förutspådde Agneta Påander, och menade också att vi har minskat vårt matsvinn och att vi odlar på ett annat sätt.

Louise Eklund från regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne pekade på att för Skånes del är kapacitetsbristen för el det stora bekymret för Skåne just nu. 

*Science Based Targets Initiative (SBTi) är ett initiativ som ger stöd till företag att sätta klimatmål som är i linje med vetenskapliga modeller som är framtagna i IPCC AR5 och av IEA. I SBTi skiljer man på direkta utsläpp (scope 1), indirekta utsläpp från inköpt energi (scope 2) och utsläpp i övriga värdekedjan (scope 3). Läs mer om detta på 2050s webbsida https://2050.se/2050-belyser/sbti/

Besök oss på Studio Malmö

Nordenskiöldsgatan 24

våning 3, rum 305

Malmö

Skicka post till

Sustainable Business Hub

Nordenskiöldsgatan 24

211 19 Malmö

  • Linkedin - svarta cirkeln
  • YouTube - svarta cirkeln
  • Twitter - svarta cirkeln

© 2019 SUSTAINABLE BUSINESS HUB ALL RIGHTS RESERVED