top of page

Rapport jämför olika tekniker för energilagring

Uppdaterat: 22 nov. 2023

Förnybar energi från vind och sol får en allt större roll i energisystemet. Ett problem är dock att den är oplanerbar och fluktuerande. Att utveckla infrastruktur som kan balansera och lagra energi blir därför mer och mer viktigt.


Fem tekniker för energilagring genomlysta

I ett första steg i projektet Energy Equilibrium en rapport tagits fram över fem olika tekniker för att lagra energi, tekniker som redan finns på marknaden eller som är nära marknadsintroduktion. Teknikerna som genomlysts är:

1. Batterier

2. Termisk energi

3. Vätgas

4. Biometan

5. Lägesenergi


Rapporten jämför data för teknikens mognadsgrad (TRL), hur länge energin kan lagras, hur snabbt energin kan tas i anspråk, kostnad för investeringen, driftskostnad, kapacitet, livslängd och effektivitet. Rapporten kommer att ligga till grund för en digital modell som ska underlätta för kommuner att planera energilagring. Modellen kommer att testas av kommuner i Sverige, Lettland och Polen, länder med olika förutsättningar för vilka tekniker som passar bäst.


Vätgas och batterier mest intressant för Sverige

Per-Johan Wik, projektledare på Sustainable Business Hub:


- I Sverige är tekniken för lägesenergi mindre aktuell, vi har redan utbyggd vattenkraft. För svensk del är vätgas och batterier det som är mest intressant just nu, förklarar Per-Johan.


Intresset för vätgas har ökat kraftigt. En möjlighet ligger i att producera vätgas från överskott av förnybar el, såsom vind och sol, via elektrolys av vatten. Vätgasen kan sedan lagras som just vätgas eller omvandlas till en annan förening via power-to-x-processer. I rapporten tas två tekniker för lagring av vätgas upp:

1. Vätgas i tryckbehållare

2. Flytande organisk vätgasbärare


Organisk vätska för storskalig lagring - tryckbehållare för medellång lagring

Lagring av vätgas under tryck är den enda lagringsmetoden som för närvarande används i betydande skala över hela världen. Tekniken och materialen i vätgaskärlen har förbättrats i takt med att efterfrågan på vätgaslagring växt men att använda trycksatta tankar är inte realistiskt för storskalig lagring av vätgas. Då måste vi titta på andra tekniker, exempelvis att lagra vätgas i någon typ av organisk vätska, så kallad Liquid Organic Hydrogen Carrier. Tekniken är inte lika långt kommen och det kommer inte att bli kommersiellt förrän det finns ett storskaligt behov av vätgas. Den bedömningen gör Gustav Green, forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE.


I det kortare perspektivet är det fortfarande trycksatta behållare som är aktuell för kort till medellång lagring. Tekniken passar in i ett hållbart energisystem där överskottsel från sol och vind kan lagras för att användas när tillgången på el är mindre.


Kommuner har roll att spela för utvecklingen

Gustav Green är tydlig med att även om kommunerna inte i normala fall kommer att ansvara för lagring av vätgas har de en roll att spela genom att stötta utvecklingen av vätgas för att öka användningen och volymen i energisystemet där det anses lämpligt. Gustav anser att kommunerna har ett ansvar för att vidta åtgärder för att ha god energiberedskap om det blir kris. Då kan vätgas vara viktigt för tillgången till el för kritiska verksamheter.

Energy_Equillibrium_rapport_energilagringstekniker
.pdf
Ladda ner PDF • 2.22MB





Energy Equilibrium finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.


Comments


bottom of page