Det finns i dag inga hinder för att bilda energigemenskaper och därför behövs ingen ny lagstiftning för att reglera dem. Det meddelade regeringen under våren. Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet saknar en hinderanalys och menar att regeringens proposition är undermålig.
I ett EU-direktiv från 2019 bedöms energigemenskaper kunna öka acceptansen för lokala förnybara energiprojekt och ge möjligheter för medborgare att bidra i den gröna omställningen. Den svenska inställningen, både från Energimarknadsinspektionen och regeringen, är mindre Foto: Charlotte Carlberg Bärg
optimistisk för energigemenskapers betydelse på den svenska marknaden. När regeringen lade sin proposition 2021/22:153 Genomförandet av elmarknadsdirektivet fanns heller inget förslag till reglering av energigemenskaper med. Regeringen menar att det inte behövs eftersom det inte finns några hinder för att bilda energigemenskaper i den nuvarande lagstiftningen.
I en policy brief framhåller professor Jenny Palm och Ellen Boije af Gennäs Erre vid IIIEE, att det i dag saknas incitament för att starta och driva energigemenskaper såsom särskilda bidrag eller skatteavdrag och uttrycker förvåning över att regeringen ignorerar EU:s krav på en hinderanalys.
-En hinderanalys skulle exempelvis kunna belysa problemet med att individer och kollektiv ges olika incitament att installera solceller såsom att ROT-avdrag för solcellsinstallationer är tillgängligt för dem som äger sina fastigheter men inte för dem som hyr eller för föreningar, skriver de i policy briefen.
Policy briefen är framtagen inom projektet Smart Cities Accelerator + som finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.
