Ystad Summit hade en hel del matnyttigt att erbjuda i år. Bland annat arrangerade Sysav ett panelsamtal under rubriken Hur skapar vi cirkulära textilflöden?. Med världens första storskaliga anläggning för sortering av textilavfall, Siptex, kan Sysav sortera hela Sveriges årliga avfall av textilier på fibernivå. Företaget ShareTex kan lösa upp textilierna och göra nya textilfibrer. Gamla lakan kan med andra ord bli till nya skjortor.
ShareTex och Sysavs tajming är perfekt. Enligt EU:s avfallsdirektiv måste textilier, senast 1 januari 2025, samlas in separat från annat avfall. Kommunerna måste på något sätt erbjuda kommuninvånarna textilinsamling, om det blir på återvinningscentralerna eller någon annanstans. Det finns också krav på att materialet ska förberedas för att återanvändas eller återvinnas istället för att förbrännas.
Edvin Ruuth och Miguel Sanchis visar upp textilier återvunna med olika tekniker.
Återvinner textil på tre olika sätt
Edvin Ruuth på ShareTex berättade om de olika sätten ShareTex återvinner textilier på och visade upp återvunnet material i olika former för att åskådliggöra att det inte är hokuspokus. Företaget fokuserar på textilier från konsumenter och i första hand cellulosatextil, huvudsakligen bomull och viskos.
- Vi kan lösa upp textilen och göra nya textilfibrer. I de fall det inte går kan vi först göra en sockerlösning som sedan kan bli nya textilfibrer eller biobaserade kemikalier. Och vi kan också göra en dissolvingmassa sade Edvin, och visade upp en textilmassa som tidigare varit ett bomullslakan men som blivit till viskos.
Fiberåtervinning ger största klimatnytta
För klimatets skull är det bästa att vi helt enkelt inte köper nya kläder, påminde Anna Vilén på Siptex. Men har vi köpt dem måste vi se till att återbruka dem så länge det går. Därefter kommer ShareTex in i bilden. Miguel Sanchis förklarade att den teknik de använder som gör störst klimatnytta är fiberåtervinning. Fibrerna från bomull kan återvinnas många, många gånger. Men precis som pappersfibrer blir textilfibrer svagare och svagare för varje gång de återvinns. När man inte längre kan återvinna fibrerna direkt, då får man gå den längre vägen, över sockerlösningen.
Hoppas ha en kommersiell lösning på plats när producentansvaret införs
Innan en heltäckande kedja för textilåtervinning finns på plats finns det en del knutar att lösa. Siptex kan visserligen ta emot allt textilavfall som produceras i Sverige årligen men de måste ha hjälp att få det försorterat och transporterat till sig. ShareTex å sin sida måste få en kommersiell anläggning på plats. Båda delarna kostar mycket pengar.
- När producentansvaret är på plats, då hoppas vi att vi har en kommersiell lösning på plats, sade Miguel.