I den nya rapporten "Vägar fram för en cirkulär byggbransch i Skåne" visar Sustainable Business Hub hur byggaktörer i hela värdekedjan i Skåne engagerar sig för att utveckla praktiska och skalbara cirkulära lösningar – och vilka åtgärder som krävs för att lyckas. Ett tjugotal aktörer – från kommuner och fastighetsbolag till byggentreprenörer, arkitekter och materialproducenter – har intervjuats och delat sina insikter. Gemensamt för dem är viljan att ta ansvar för klimatet och bidra till en hållbar bransch.

För att göra branschen mer hållbar behöver bland annat kompetensen inom återbruk stärkas i projektering och upphandling, lokala och regionala återbrukslager skapas samt logistiklösningar som stödjer cirkulära flöden utvecklas. Ett tydligt önskemål från de intervjuade är att cirkularitet integreras redan från start i projekt – från ritbord till byggplats. Det är också viktigt att cirkulära byggmaterial och lösningar implementeras på större skala och kommer in i branschen som en ny standard, för att ta nästa steg bortom enskilda pilotprojekt.

Många aktörer efterfrågar ekonomiska styrmedel, såsom ett grönt ROT-avdrag och tydligare lagkrav för återbruk. Dessutom behövs klara riktlinjer för garantier och försäkringar kopplade till återbrukade material – något som kan skapas genom gemensam branschpraxis och samverkan.

För att skala upp cirkulariteten i byggsektorn föreslår rapporten samordning av återbrukslager, stöd till materialproducenter som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, samt att offentliga och privata beställare ökar sina krav på återbruk. Det handlar om att ge synlighet, förutsägbarhet och stöd till cirkulära material så att de blir de självklara valen.

Nästa steg för byggbranschen i Skåne

Under 2025–2026 bjuder Sustainable Business Hub in till workshops, matchmaking och nätverksaktiviteter i Skåne och utomlands för att bygga kunskap, affärer och partnerskap för en mer cirkulär byggbransch.

Läs rapporten HÄR>>

Rapporten är framtagen inom projektet Circular South Baltic som delvis finansieras av Interreg South Baltic.