Att kartlägga kommunens energikonsumtion, energiproduktion och energibalans är en bra utgångspunkt för en kommun som vill ta fram en energiplan. För detta kan verktyget som tas fram i Energy Equilibrium användas. Om det finns planer på en utbyggnad av t ex vindkraft kan du göra ett scenario som visar hur energisystemet påverkas. Ellen Boije af Gennäs Erre, verksamhetsutvecklare i Tomelilla kommun, har testat verktyget och ser flera möjligheter för Tomelilla kommun att använda det. - Dels har jag använt det i arbetet med kommunens nya översiktsplan och dels kommer jag att till exempel utforska vad en elektrifiering av vår fordonsflotta skulle innebära när vi tar fram en ny energiplan. En utmaning med verktyget är att det är mycket data som ska samlas in. Så Ellen rekommenderar att man ska ha ett tydligt syfte med att använda verktyget oavsett om det är att göra en energikartläggning eller olika scenarier. - Jag blev överraskad av att det finns så mycket tillgänglig offentlig information. Det sänkte tröskeln med att komma igång med verktyget. Vi kunde se att det inte installerats nya vindkraftverk i Tomelilla på länge vilket betyder att de som finns börjar nå slutet på sin livslängd. Med verktyget kan man även se potentialen för energilagring i en kommun. Den som vill sätta sig in i olika typer av energilagring kan läsa länkad rapport om förutsättningar och fördelar och nackdelar med olika lagringstekniker. Ladda ner rapport om energilagringstekniker: Energi Equilibrium finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

Sustainable Business Hub deltog i veckan på konferensen STEPS Towards Sustainable Plastics i Lund, där Jenny Bengtsson och Deepshikha Singhania inhämtade ny kunskap kring olika innovativa lösningar för att hantera plastavfall och alternativa processer för att producera plast med hjälp av icke-fossil råvara och mikroorganismer. Konferensen presenterade inspirerande idéer, såsom att minska antalet förpackningar inom livsmedelsindustrin genom retursystem, förpackningar som konsumenten själv tar med och fyller på i affären , samt andra Zero Waste-lösningar. Jenny och Deepshikha fick också höra om banbrytande framsteg inom plaståtervinning med hjälp av enzymer, vilket skapar möjligheter för lovande bio- återvinningslösningar i framtiden. Konferensen gav intressant input till de två projekten kring plastavfall som vi arbetar aktivt i: Circular Ocean Bound Plastic och Retail Relooped. Det kanske mest banbrytande med eventet var att både beslutsfattare och ny forskning fanns representerade. Bland annat upplystes deltagarna om FN:s pågående arbete med ett globalt plastavtal för att stoppa plastföroreningar, där den sista förhandlingen kommer att hållas i november i år. Eftersom endast fyra procent av plastföroreningarna återfinns på vattenytan och resten har sjunkit, är det av yttersta vikt att plastföroreningar tas omhand uppströms och nära källan, innan de når haven. På konferensen rådde enighet om vikten av lagstiftning och globala industriella överenskommelser för att stoppa plastföroreningar och gå över till hållbara plaster. Projekten Retail Relooped och Circular Ocean-bound Plastic finansieras delvis av Interreg South Baltic.

Energibolag, fastighetsbolag, energiteknikleverantörer och IT-specialister samlades förra veckan för en marknadsdialog och ett studiebesök om energidelning. Marknadsdialogens syfte var att utforska hur aktörerna kan arbeta tillsammans för att möjliggöra lösningar för flexibel energianvändning, men också för att inspireras av Örebrobostäder och Jonas Tannerstads olika pilotprojekt inom smarta energilösningar. Fastighetslösningar ger besparingar i samhället På tjugo år har Örebrobostäder gjort en resa från traditionell drift av fastigheter till uppskalningsbara och smarta energilösningar som steg för steg implementeras i hela fastighetsbeståndet – en ”industrialiseringsprocess” hus för hus, beskrev Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Örebrobostäder. Fastighetsbranschen är central för att möjliggöra en effektivare användning av energi i samhället, vilket kan minska trycket på Sveriges transmissionsnät som annars kommer kräva enorma samhällsinvesteringar, påpekade Christian Gillheim, energi- och teknikchef på Svedalahem. Att gå från fastighetsutveckling till stadsutveckling Viljan hos fastighetsbolag är stor att implementera energidelning och öppna data men det finns utmaningar: begränsande lagstiftning och ekonomier, avsaknad av riktlinjer, och en brist på förståelse för de tekniska och ekonomiska möjligheterna. Örebrobostäder har ändå börjat resan mot energidelning i staden genom att implementera flexibelt delad energi mellan flera fastighetsägare i det nya stadsområdet Tamarinden. På många sätt är detta en förebild för hur fastighetssektorn och energianvändningen behöver utvecklas, menade Carl Ståhle, digitaliseringsexpert från branschorganisationen Sveriges Allmännytta.   Gemensamma utmaningar och behov Aktörer från energi- och fastighetssektorn avslutade besöket med en marknadsdialog om hur nyckelaktörer kan arbeta med energidelning. Jonas Tannerstad på Örebrobostäder påpekade fördelarna med att inte binda sig vid en leverantör, utan istället äga sin egen lösning och sin egen data. Fler och fler leverantörer har börjat öppna upp sin teknik så att fastighetsägaren kan arbeta med sin fastighetsdata. Här handlar det också om att ställa rätt krav på leverantörerna och ta in rätt kompetens, påpekade Ecoguard och Kiona. Fastighetsbolagen efterfrågade tydligare lagar som möjliggör virtuella nät och energigemenskaper i fastighetssektorn. Samtidigt beskrev Kraftringen och E.ON att man behöver grundligare analyser för hur sådana förändringar kan påverka den storskaliga stabiliteten i det svenska energisystemet. För att få en ordentlig omvandling i samhället så behöver energibolagen vara med och ta fram prismodeller som främjar den som vill optimera energianvändningen, men det behövs också mer forskning och studier på nationell nivå. En nyckelfråga är behovet av kompetens för att bygga upp lager av energidataflöden på ett robust sätt. Här identifierades ett behov av standarder och riktlinjer för hur stabila energidatasystem ska utformas eller beställas av leverantörer. Viktigt är att alla aktörer ska våga testa lösningar och börja prata och förstå varandra. Studiebesöket arrangerades inom projektet Grön omställning i flerbostadshus  av fastighetsbolaget AB Svedalahem.

PRESSMEDDELANDE Projektet South Baltic SMEs Advancing Beyond Borders  (SMEBeyond) har nu officiellt lanserats. Projektet syftar till att förändra landskapet för små och medelstora företag (SMEs) i Södra Östersjöregionen att bli internationella. Projektet fokuserar på företag inom de gröna och blå sektorerna och är utformat för att utrusta dem med nödvändiga verktyg, insikter och stöd för att ta sig in på internationella marknader, driva ekonomisk tillväxt och förbättra den globala konkurrenskraften.   Att övervinna hinder för internationalisering En viktig utmaning för SMEs i regionen är att expandera utanför gränserna. För närvarande gör endast 34 % av de små och medelstora företagen i regionen affärer internationellt, och endast 7 % av dem ger sig in på marknader utanför EU. Hinder som ekonomiska begränsningar, begränsad marknadsinformation och komplexa regelverk är ofta utmanande.   "SMEBeyond är ett initiativ som kommer att ge SMEs i regionen det nödvändiga stödet för att övervinna barriärerna för internationalisering. Genom att utnyttja kraften i samarbetsnätverk och innovativa metoder strävar vi efter att skapa ett robust, konkurrenskraftigt affärsekosystem”, säger Lais Valenca, projektledare, Clean.   Det primära målet för SMEBeyond är att stärka SMEs inom tematiska områden som förnybar energi, hållbar stadsutveckling, vatten- och avfallshantering, livsmedelsförpackningar, plasmateknik och maritima industrier. Projektet syftar till att förändra det nuvarande paradigmet genom att öka antalet små och medelstora företag som engagerar sig i internationella affärer, och därigenom förbättra regional ekonomisk vitalitet och global konkurrenskraft.   Projektmål och effekter Utgångspunkt : Endast 34 % av SMEs i Södra Östersjöregionen ägnar sig åt internationella affärer, och bara 7 % når marknader utanför EU. Målsättningar : Projektet syftar till att ge icke-finansiellt stöd till 18 000 företag och underlätta samarbetet mellan 6 000 organisationer. Ekonomisk potential : Projektet förväntas stärka den regionala ekonomin avsevärt och förbättra den globala konkurrenskraften genom att öka den internationella närvaron av SMEs.   Om SMEBeyond SMEBeyond är delvis finansierat av Interreg South Baltic Program och har en total budget på 1 662 548,10 €. Projektet pågår till juni 2027 och ska förse SMEs med innovativa metoder, möjligheter till matchmaking och opinionsbildning kring policyfrågor för att underlätta framgångsrika internationella satsningar.   Clean, the Danish water and environmental cluster, är projektledare för SMEBeyond. Övriga projektpartners är: BalticNet-PlasmaTec  (Tyskland), Natureef Association  (Polen), Open Tech  (Sverige), Sustainable Business Hub  (Sverige), och Klaipeda Science and Technology Park  (Litauen). För mer information, kontakta: Astrid Hackl, affärsutvecklare 070-200 97 95 astrid.hackl@sbhub.se

PRESSMEDDELANDE 1 oktober 2024 I dag flyttar Solar Region Skåne sitt verksamhetskansli från Ideon Science Park, Lund till Sustainable Business Hub, Malmö. Det innebär också att Solar Region Skånes verksamhetsledare, Rosa Özgen Sundin, får sin arbetsplats på Sustainable Business Hubs kontor i Malmö. De två organisationerna stärker därmed sitt goda samarbete som de har haft sedan flera år tillbaka. Bland annat arbetar de tätt tillsammans i projektet PV4All, där de har arrangerat workshops och seminarier tillsammans inom solenergi.   - Med Solar Region Skånes spetskompetens inom solenergi och vår erfarenhet och kompetens inom hållbar energi, cirkulär resurshantering och klimatanpassning, kompletterar vi varandra väldigt väl. Med gemensamma projekt och events får vi mer tyngd i frågorna och kan driva utvecklingen framåt inom till exempel energiflexibilitet, en resilient industri och en högre grad av självförsörjning av energi i Skåne, säger Malin Friis, ordförande i Sustainable Business Hubs styrelse.   - Genom att ta över kanslifunktionen hos Solar Region Skåne tar vi inom Sustainable Business Hub ett första strategiskt steg mot att bygga en ny paraplyorganisation, som effektivt kan hantera kanslifunktioner för flera ideella föreningar. Med våra två organisationers kompetenta team och aktiviteter skapar vi ett ökat värde för våra medlemmar och blir tillsammans en kraftfullare aktör inom energi, säger Anita Sindberg, VD för Sustainable Business Hub. Solar Region Skånes styrelse är mycket nöjd med beslutet och ser fram emot ett givande samarbete. Föreningens ordförande Johan Envall och vice-ordförande Anders Eriksson Modin, sammanfattar:   - Sustainable Business Hub är en mycket attraktiv samarbetspartner för föreningen. Här hittade vi för oss relevanta aktiviteter, en gedigen projekterfarenhet med ett strategiskt och långsiktigt arbete inom energi och hållbarhet. Vi ser framemot att kunna bidra med gedigen kunskap och erfarenhet inom solkraft, ett brett nätverk med många solintressenter och vår triple-helix-approach för att gemensamt bidra till en positiv utveckling i södra Sverige.  Anita Sindberg kommer att erbjudas en plats som adjungerande styrelseledamot i Solar Region Skånes styrelse.   För mer information, kontakta: Sustainable Business Hub,Anita Sindberg, VD: +46 73 852 80 00, anita.sindberg@sbhub.se     Solar Region Skåne, Anders Eriksson Modin (vice-ordf): +46 703 08 23 96, anders.eriksson@fojab.se   Rosa Özgen (verksamhetsledare): rosa.ozgen@sbhub.se       Sustainable Business Hub Scandinavia AB är en medlemsägd icke-vinstdrivande ideell förening som arbetar inom områdena hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering. Sustainable Business Hub erbjuder matchmaking, kunskapsdelning och möjlighet att delta i projekt som kan leda till affärsmöjligheter och innovation.   Solar Region Skåne är en ideell förening för solkraft som startade 2007 som ett samarbete mellan Malmö stad, Energikontoret Skåne och Lunds Tekniska Högskola. Vi vill göra skillnad: Vi utbildar & sprider kunskap om solenergi, sammanför olika intressenter och förbättrar förutsättningar för solkraft.

I regionen Zemgale i Lettland planerar företaget Laflora Ltd, en stor aktör inom torvbrytning med export till över 100 länder, att bygga upp en vindkraftspark, som kommer att tjäna som utgångspunkt för den planerade grön industriparken. I industriområdet byggs bland annat ett växthuskomplex, där grönsaker och trädplantor för såväl den lokala marknaden som för export kommer att odlas. Ett innovationscentrum med fokus på hållbarhet, där innovativa torvprodukter kommer också att inkluderas liksom ett datacenter, moderna kontor och ett rekreationsområde . Det förberedande arbetet för vindkraftsparken kommer att inledas under denna månad och 2026 kommer de första vindkraftverken och en solcellspark att installeras.   Bakgrunden till utvecklingen av industriområdet är att torvutvinningen i området kommer att upphöra inom de närmaste åren. Laflora vill därför använda platsen till annan vinstdrivande verksamhet som samtidigt bidrar till och främjar den klimatneutrala utvecklingen av hela Zemgale-regionen. I samband med ett studiebesök i mitten av september fick en grupp projektdeltagare från Sverige och Finland inom projektet GreenIndustrialAreas, tillsammans med en representant från Händelö Eco-Industrial Park, en presentation av såväl det geografiska området som planerna för industriområdet. Lafloras ambition är att certifiera industriområdet som ett grönt industriområde i enlighet med den standard som arbetas fram inom projektet GreenIndustrialAreas.   Målsättningen i Green Industrial Areas är att samla expertis och kunskap i en verktygslåda för att underlätta för industrier och företag att hitta lösningar som passar var och en. En möjlig transnationell standard för certifiering av gröna industriområden och företagsparker som strävar efter att bli klimatneutrala kommer också att utvecklas. Besöket i Lettland var det första och följs redan om två veckor av ett besök i Kalundborg i Danmark. Erfarenheter från industriparker som arbetar med klimatneutralitet och industriell symbios kommer att ligga till grund för den standard som planeras. GreenIndustrialAreas finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

Sverige och Danmark är länder i EU som båda har en hög andel fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter. Att frågorna haglade fram och tillbaka var därför föga förvånande när de danska fjärrvärmebolagen HOFOR, Frederiksberg Forsyning A/S och Kredsløb besökte Kraftringen förra veckan. David Edsbäcker på Kraftringen berättade att i Lund finns världens största lågtemperaturnät för fjärrvärme. I nätet går det 65-gradigt vatten från den storskaliga forskningsanläggningen ESS till fastigheterna i området Brunnshög som färdigutbyggt kommer att ha 40 000 invånare. Med lägre temperatur på vattnet har man kunnat använda plaströr, vilket både sparat pengar och tid. Lågtemperaturlösningar är något som också är på frammarsch i Danmark. Kristian Honoré på fjärrvärmebolaget HOFOR, som förser Storköpenhamn med fjärrvärme, menade att det vi ser hända i Sverige nu, kommer att hända i Danmark om tio år. I Sverige har värmepumpar varit populära i flera år, den trenden kommer nu i Danmark. HOFOR ska installera 300 MW värmepumpar och också elpannor. Det innebär att Köpenhamn inte längre kommer att vara nettoproducent av energi. HOFOR är därför mycket intresserade av flexibilitetslösningar. David Edsbäcker, Annika Erlandsson och Philip Svensson på Kraftringen, beskrev hur man jobbar med olika typer av flexibilitet i projektet e-Flex - digital plattform för handel och styrning av energi . Här har Kraftringen tagit fram dynamiska prismodeller för fjärrvärme för att ge fastighetsägarna incitament att använda fjärrvärme istället för värmepumpar när Kraftringens marginalkostnad för elproduktion är hög. Med hjälp av en digital plattform kommer det energislag som vid varje givet ögonblick är billigast att använda, användas. I den digitala plattformen jobbar man också med värmeflexibilitet, att använda trögheten i fastigheter. Philip berättade att de sett att de styra bort 50 procent av värmelasten under 4 timmar utan att förändra temperaturen med mer än 0,5 grader. Mötet hölls inom ramen för projektet Grön omställning i flerbostadshus som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Naturbaserade lösningar är nyckeln för att hantera klimatförändringarna, menar både EU och kommuner i Skåne.  Anna Nohed på SLU gav deltagarna på projektet Arcadias seminarium, under Ystad Summit, tre råd för hur man framgångsrikt bör arbeta med naturbaserade lösningar: 1)     Säkra finansieringen, även på lång sikt. Se till att det inte bara finns pengar för att implementera lösningen utan säkerställ att det även finns pengar för skötsel och för att reparera skador på den naturbaserade lösningen. 2)     Ha en långsiktig tidshorisont redan från början. Lär av andra lösningar och se hur de förändras över tid för att se vad du behöver planera för. 3)     Involvera medborgarna från början. Om du inte arbetar nerifrån och upp blir inte projektet hållbart över tid. Fråga de som bor på platsen hur de vill använda platsen. De kan också ge värdefull kunskap om hur platsen har förändrats över tid och vad som händer när det regnar. I Arcadia kommer Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad att arbeta med varsitt lab för naturbaserad klimatanpassning. Goda exempel från 36 regioner i 9 länder i Arcadia, kommer att delas med varandra.  Projektet inkluderar ett strategiskt arbete för att införliva naturbaserade lösningar och klimatanpassning i Skånes framtida utveckling. Se webbinariet  https://lnkd.in/gM6TPNQn Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Kan man göra något bättre av klippt vägkants gräs än att skicka det till kompostering eller förbränning? Det undersöker Malmö stad, SLU och Roskilde universitet i projektet Power Bio. Att samla upp gräset ökar den biologiska mångfalden och ger en nettominskning av utsläppen av växthusgaser men hur ska det gå till för att det ska kosta så lite som möjligt? Daniel Nilsson på SLU berättade på ett seminarium inom Power Bio om slutsatserna de dragit i ett projekt där de samlade in vägkantsgräs från Trafikverkets ytor och skickade till biogasproduktion: ·       Se till att det finns tillräckligt med biomassa ·       Se till att det finns tillräcklig lastvolym ·       Ett mellanlager behövs ofta ·       Se till att det blir tillräckligt få avbrott orsakade av t ex brevlådor och lyktstolpar Andreas Dyreborg Martin från Roskilde universitet som också undersökt kostnader för att ta hand om vägkantsgräs har dragit samma slutsats som SLU; man måste ha stora skördemängder annars är det inte lönt. Det kostar mycket att samla in vägkantsgräset jämfört med att bara låta det ligga så att få upp hastigheten på då gräset slås är därför viktigt. Kristin Köllner från Malmö stad berättade att de vill öka andelen ängar i urban miljö för att öka den biologiska mångfalden. I dag skickar man det klippta till Sysav för kompostering eller för förbränning, om materialet innehåller invasiva arter. I projektet undersöker de möjligheten att producera biogas av klippet och har just skickat iväg en batch till ST1s anläggning i Bjuv. Detta är en av de praktiska tester som utförs i PowerBioprojektet. För att optimera produktionen vill ST1 ha så nyklippt och kort material som möjligt vilket kan stå i konflikt med den biologiska mångfalden då det klippta gärna ska ligga ett antal dagar för att fröerna ska släppa. Torleif Bramryd lyfte förslaget att efterkompostera rötresten från biogasproduktionen för att bryta ner fröerna från invasiva arter. Han konstaterade också att gräs från fotbollsplaner och golfbanor är utmärkt material till biogasproduktion. Dagen hölls förtjänstfullt ihop av Sabine Täuber på Biogas Syd/Energikontor Syd. Seminariet hölls inom ramen för projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Genom att integrera Klimatstegen i Planima har OsbyBostäder fått ett strategiskt verktyg som ger dem helt nya möjligheter att arbeta framåtriktat med sitt fastighetsbestånd. Verktyget gör det enkelt att snabbt få en överblick över investeringar, underhåll och framsteg i klimatarbetet. Med hög precision kan de identifiera vilka åtgärder som är mest prioriterade och vad dessa kommer att kosta. De har även utvecklat en prioriteringslista som stödjer beslut kring underhåll och investeringar, vilket ytterligare förbättrar deras långsiktiga planering. Allt började när OsbyBostäders projektchef frågade Niklas Bengtsson om det fanns en möjlighet att integrera Klimatstegen i underhållssystemet Planima. I Planima arbetar man med underhållsplaner och tillhörande åtgärder, medan Klimatstegen erbjuder en liknande struktur med fokus på klimatanpassning. Skillnaden är att Klimatstegen tar ett bredare grepp genom att fokusera på klimatfrågeställningar i fastighetsförvaltningen, samtidigt som det följer EU taxonomi för hållbara investeringar. Detta underlättar för fastighetsägare att kvalificera sig för gröna lån, vilket i sin tur kan minska lånekostnaderna och främja hållbara investeringar. Genom att integrera dessa system kan Osbybostäder nu arbeta mer effektivt med både underhåll och klimatanpassning i sina fastigheter. Vilka fördelar kan ni se med digitaliseringen av klimatstegen? - Systemet tillåter dig att hantera många byggnader samtidigt, och samordningsfunktionen gör det möjligt att göra makroanalyser över hela fastighetsportföljen. Med hjälp av Klimatstegen kan du också se vilka fastigheter som är långt framme i klimatarbetet och vilka som endast är påbörjade. Det innebär att du snabbt kan identifiera var insatser behövs, säger Niklas Bengtsson. - Genom att integrera Klimatstegen med enskilda underhållsåtgärder kan du vid projektplanering tydligt se vilka underhållsinsatser som är kopplade till klimatåtgärder, vilket underlättar prioritering och effektivisering av arbetet samt ger en indikation på om åtgärderna kvalificerar in sig för gröna lån.   För den som vill arbeta strategiskt med underhållsarbete har Niklas några tydliga råd: Börja med att ta fram underhållsplaner för samtliga fastigheter. Nästa steg är att implementera ett system som kan hantera och organisera dessa planer. Därefter behöver du skapa en tydlig prioriteringsordning för att veta vad som är högprioriterat och vad som kan vänta. Slutligen handlar det om att fördela resurserna på ett effektivt sätt för att säkerställa att rätt insatser görs vid rätt tidpunkt. Vad är nästa steg i projektet? - Det är att samköra data från två olika system, Vitec och Planima, med hjälp av AI. Det kommer att ge en samlad och heltäckande bild över både inre och yttre underhåll i fastighetsbeståndet. Genom att använda AI kan vi effektivt analysera datan för att identifiera i vilka fastigheter ett stambyte skulle ge störst effekt, vilket ytterligare förbättrar prioriteringen och optimeringen av framtida underhållsåtgärder. OsbyBostäder är partner i projektet Grön omställning i flerbostadshus . I projektet arbetar vi med Klimatstegen. Mer information om Klimatstegen hittar du här>> Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Andelen upphandlingar som ställer ”gröna” krav ökar i Danmark. Knappt 40 procent av alla upphandlingar är ”gröna”. Det konstaterade Lena Brogaard, lektor på Roskilde universitet på ett webbinarium om offentlig upphandling under onsdagen. Malin Håkansson på Sigeman & Co gav sin bild av när och hur marknadsdialoger kan användas vid offentlig upphandling. Roskilde universitet samlar varje vecka in publicerade upphandlingar i Danmark sedan 2021. Med stöd av modern IT-teknologi går de igenom dem och letar efter specifika ord för att kunna hitta upphandlingar med ”gröna” krav. Dessa upphandlingar delas in i två kategorier, de med minimikrav och de med ” awardkriterier”. Även om huvuddelen av upphandlingarna tillhör kategorin med minimikrav, 31 procent, menade Lena att det är bättre att använda sig av ” awardkriterier” i upphandlingar, då det ger större effekt. Utbildning i hur man gör är därför viktigt för att öka andelen gröna upphandlingar. Malin Håkansson konstaterade inledningsvis att det alltid är tillåtet med marknadsdialoger i ett upphandlingsförfarande. Bara man håller dem innan upphandlingen publiceras. Det är ett sätt att förbereda upphandlingen och informera leverantörer om den upphandlande enhetens planer och krav. Du kan alltid hämta in råd men inte på ett sätt så att det kan snedvrida konkurrensen. Det är viktigt att leverantörerna får liknande frågor, samma information och samma tid till förfogande. Tyvärr tenderar marknadsdialoger i Sverige att bli ganska formella på grund av rädslan att snedvridna konkurrensen. Det gör det mindre intressant att delta i dessa för företagen, resonerade Malin. I projektet har flera digitala utbildningar för företag respektive offentliga organisationer hållits. Du kan titta på dem HÄR>> Webbinariet hölls inom ramen för projektet Brokering cross-border innovation through clusters (BRINC).  Projektet finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME) .

I slutet av nästa år räknar ShareTex med att kunna testa sin metod för textilåtervinning i större skala. Tillsammans med det spanska skogsföretaget Energía y Celulosa (ENCE) planerar de för en pilotanläggning för textilåtervinning i Spanien. Ett MoU om bygget skrevs i början på sommaren. Det är bråda tider i många EU-länder nu. Från och med 1 januari 2025 måste alla medlemsstater samla in textilavfall, separat från annat avfall. Avfallet ska dessutom förberedas för återanvändning, materialåtervinning eller andra sätt att återvinna. För företaget ShareTex är det ljuv musik. Miguel Sanchis Sebastia säger att det utan tvekan ökat intresset för deras företag. - Det fanns ett stort intresse innan men nu skulle jag säga att det finns ett enormt intresse. Det är många organisationer som inser att de kommer att ha en hel del textilavfall som de inte vet vad de ska göra med. De hör av sig till oss, berättar Miguel. ShareTex har bland annat utarbetat en metod för återvinning på fibernivå. Gamla bomullslakan kan bli nya skjortor. Nu har de nått ett steg längre och kan extrahera bomullsfibrerna ur en t-shirt gjord av bomull och polyester. Bomullsfibrerna skickas till fibertillverkare medan polyesterresten skickas vidare för återvinning av polyester. I den nya anläggningen vill ShareTex kunna jobba med så många olika textilblandningar som möjligt. De vill ha avfall från så många som möjligt. - Vi vill våga testa i den här anläggningen. Det handlar inte bara om att skapa en teknik för återvinning man måste också skapa en marknad. Till ShareTex´ webbsida>>

I projektet Grön omställning för flerbostadshus jobbar fastighetsägare bland annat med verktyg för att strategiskt kunna identifiera byggnader som har potential för energiförbättringar. Aktiebolaget Kristianstadbyggen (ABK) använder verktyget Klimatstegen och har påbörjat kartläggningen av de 20 byggnader de tänkt gå igenom. Klimatstegen är ett verktyg framtaget av Catarina Warfvinge vid Lunds tekniska högskola, i samarbete med fastighetsförvaltare. Verktyget hjälper fastighetsförvaltare att stegvis minska sin klimatpåverkan från både drift och förvaltning av byggnader. Metoden utgår från 20 klimatnyckeltal och innehåller en lättanvänd vägledning för åtgärder. Neutralt och fritt verktyg som är enkelt att komma i gång med Med Klimatstegen såg ABK en möjlighet att på ett systematiskt sätt kunna gå igenom en fastighet i taget och få hjälp med åtgärdsförslag. Fördelen med Klimatstegen är också att verktyget både är neutralt och fritt att använda utan kostnad. - Det har varit väldigt enkelt att komma igång. Vi får en bild över dagsläget och kan utifrån den bestämma vilka åtgärder vi vill göra, säger Johan Fransson, teknik- och miljösamordnare på ABK. Val att göra - enskilda byggnader eller ett fokusområde Peter Backman, teknisk chef, säger att de funderar över hur de vill gå vidare, om de ska välja ut enskilda byggnader att jobba med eller ett område att förbättra i alla byggnader. - En annan större fastighetsförvaltare valde att koncentrera sig på sophantering till exempel. De valde att byta ut systemet i alla byggnader och fick väldigt bra utväxling av det. Vi behöver se hur vi använder våra resurser vettigast, förklarar Peter. I början av arbetet ABK har bestämt att tillämpa Klimatstegen på ungefär 20 av sina byggnader. De är i början av arbetet och har än så länge hunnit utvärdera två byggnader. Fler är på gång. - Det handlar mycket om att gå ut och prata med dem som arbetar i byggnaderna för att få fram information. Du ska svara ja eller nej på frågor. Där du får nej behöver du göra fördjupningar, berättar Johan, som menar att det visar på enkelheten i verktyget. Sänkt energi- och vattenförbrukningen ABK har jobbat med miljö- och klimatförbättrande åtgärder under en längre tid. De anslöt 2007 till Sveriges Allmännyttas initiativ att sänka energiförbrukningen med 20 procent till 2020 med 2007 som basår. Uppvärmningen av fastigheterna sker fossilfritt och de har infört individuell mätning av vatten i hälften av lägenheterna. - Sedan vi införde individuell mätning har förbrukningen minskat med 20 procent. Folk blir medvetna om vad det kostar och använder mindre vatten, konstaterar Peter. ABK är ett kommunalt fastighetsbolag i Kristianstad kommun som förvaltar 9300 lägenheter i kommunen. I projektet Grön omställning i flerbostadshus arbetar vi med Klimatstegen. Information om och manual för Klimatstegen hittar du här>>   Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Kristianstad kommun är Sveriges lägst belägna kommun, med den lägsta punkten 2,32 m under havsytan. Här ligger också biosfärsområdet Kristianstads Vattenrike. Sedan många år tillbaka har de använt naturbaserade lösningar för att minska översvämningar i kommunen. Strandängarna längs Helge å har en viktig funktion i att sluka vatten och fungerar som en flödesutjämnare. På ett studiebesök i Vattenriket med projektet ARCADIA berättade biosfärssamordnare Carina Wettemark att det helt enkelt får ta lite tid när man jobbar med markägare. De sitter på viktig information när åtgärder ska planeras. Till exempel vet de hur vattnet rör sig vid olika vattenstånd, vilket är ovärderlig information när man väljer plats för en åtgärd. En övervägande majoritet är mycket positiva till kommunens arbete, och det är viktigt att bevara förtroendet. Det händer att markägare i Vattenriket själva föreslår åtgärder som i fallet med Fjällmossen, södra Sveriges största mosse. På initiativ från markägarens dotter startades ett återvätningsprojekt där grävda diken i mossen pluggades igen. När torvjorden blev vattenmättad gav det mindre koldioxidutsläpp, positiva effekter för den biologiska mångfalden och en dämpning av vattenflöden. I Sverige finns pengar att söka för att anlägga våtmarker, däremot finns inga pengar för att ersätta privata markägare som kan upplåta sin mark för åtgärder. I Danmark kan däremot markägaren få betalt eller byta mark, och där satsas mångdubbelt mer på våtmarker än i Sverige. Slutsatsen under studiebesöket var att om kommuner vill skapa fler våtmarker som minskar skador när vattendrag svämmar över, behöver markägare och beslutsfattare vara med på tåget.   Sustainable Business Hub är regional koordinator för projektet ARCADIA , där Helsingborgs stad, Lunds kommun, Malmö stad, Region Skåne och SLU arbetar för att utveckla naturbaserade lösningar för klimatanpassning i Skåne. Ett av arbetssätten består i att utveckla markägarrelationer för att möjliggöra vattenåtgärder i landskapet. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Kan ett företags kostnad för innovationsutveckling finansieras genom deltagande i en upphandling och hur kan risken för företag som deltar i en innovationsupphandling minska? Det var några av de frågor som ställdes i det webbinarium som arrangerades 30 maj inom projektet BRINC.   Carolin Maule från Compare berättade hur offentliga aktörer med hjälp av upphandling kan driva på utvecklingen av innovativa lösningar. Genom att upphandla innovationsutveckling från flera företag och i olika utvecklingsfaser låta företagen ta fram koncept och idéer minskar risken både för de medverkande företagen och för den upphandlande myndigheten eftersom träffsäkerheten i upphandlingen ökar. För att möjliggöra företagens deltagande i upphandlingen betalar den upphandlande myndigheten ut en ersättning efter respektive utvecklingsfas och på så sätt minskar även den ekonomiska risken för företagen. Successivt minskar antalet medverkande företag i upphandlingen och det företag som går igenom alla faser blir sedan den vinnande leverantören. Flera webbinarier inom BRINC finns att titta på i efterhand. Du hittar dem HÄR>> Webbinariet genomfördes inom ramen för projektet BRINC som delvis finansieras av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME)

På årsmötet valdes fyra nya styrelseledamöter in i styrelsen för Sustainable Business Hub. Långvariga trotjänare i både styrelsen, valberedningen och revisionen, avtackades. Styrelsen kommer liksom tidigare år att bestå av åtta ledamöter från både näringslivet, offentlig verksamhet och akademi. Styrelsen får fyra nya ansikten i styrelsen, två ledamöter valdes om och för ytterligare två återstår två år på uppdraget. Therese Fällman från Lunds kommun valdes till ny ordförande för den ideella föreningen. Ideella föreningens styrelseledamöter: Elise Lindahl, FOJAB (nyval) Sara Bjärstorp, Malmö universitet (nyval) Ina Solemo, NODA Intelligent Systems (nyval) Sofie Holmkvist, Malmö stad, Miljöförvaltningen (nyval) Christina Stafström (omval) Axel Carstam (omval) Malin Friis (valdes för en tvåårsperiod 2023) Therese Fällman (ordförande) (valdes för en tvåårsperiod 2023) Avtackningar På mötet avtackades Göran Mathiasson som suttit sex år i styrelsen varav fem som styrelseordförande. Markus Paulsson avgick i år efter femton år som ordförande i valberedningen. Thomas Björklund lämnade över stafettpinnen efter att varit revisor för ideella föreningen ända sedan starten. Göran Mathiasson avtackades av Malin Friis. Thomas Björklund avtackades av Göran Mathiasson. Markus Paulsson avtackades av Göran Mathiasson. Avgående styrelseledamöter; Moa Dahlman Truesdale, Linda Clavier och Jonas Kamleh kunde inte delta på årsstämman och avtackades med en gåva till SOS Barnbyar.

Genom EU Business Hub for Japan and Korea ger EU små och medelstora företag stöd för att ta sig in på marknaderna i Japan och Sydkorea. Programmet riktar sig bland annat till företag inom den gröna sektorn, till exempel företag inom avfallshantering, förnybar energi, cirkularitet, miljötjänster och tekniker för kontroll av utsläpp. 10 så kallade ”business missions” kommer att genomföras för vardera land under de kommande fyra åren. Varje business mission innehåller ett fem dagar långt program på plats i Japan eller Sydkorea med nätverkande, studiebesök, utställning och B2B matchmaking. Detta ingår: ·         Strategisk coachning ·         Individuell utställningsplats/monter samt inträde till mässan ·         Boende. Max 1000 euro/företag (fyra hotellnätter, ett rum/företag) på utvalt hotell ·         B2B-matchmaking ·         Skräddarsydda tjänster exempelvis juridisk rådgivning, översättning, tolkning, tryck av material. Max 1000 euro/företag och 80 % av kostnaderna ·         Logistisk supporttolkning, monterbygge, digital katalog och marknadsföringsmaterial Programmet står inte för flygkostnader. Ansökan ska skickas in senast i augusti. Företag som anses vara kvalificerade får sedan ett e-postmeddelande som uppmanar dem att ansöka till valt business mission. Mer information här https://eubusinesshub.eu/en

Åtta svenska kommuner testade förra veckan den databaserade simuleringsmodellen, CommitClimate Simulator, som tas fram i projektet CommitClimate. Syftet med modellen är att underlätta för en kommun att beräkna de totala koldioxidutsläppen inom kommunens gränser. Kommunerna diskuterade tillsammans med Energikontor Syd och Sustainable Business Hub hur verktyget kan användas och nyttan av att kunna visa och visualisera för beslutsfattare hur olika åtgärder påverkar kommunens klimatavtryck. Parallellt med kommunverktyget tas en enklare version fram där kommuninvånare ska kunna se hur åtgärder de gör påverkar kommunens klimatavtryck. Projektet CommitClimate finansieras delvis av Baltic Sea Region. Läs mer om projektet här https://www.sbhub.se/commitclimate

I Lund, Eslöv och Malmö jobbar energibolagen Kraftringen och E.ON med flexibilitet för ökad resiliens på olika sätt. I Lund och Eslöv undersöks hur en digital plattform för handel och styrning av energi kan skapa resiliens medan E.ON har fokus på hur industrierna i Malmö kan bidra. David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen inledde seminariet med att berätta om e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi. Projektet testar ett nytt angreppssätt för att göra energisystemet både mer miljövänligt och mindre sårbart. Kärnan är en digital plattform som säkerställer att den mest ekonomiska/miljövänliga energibäraren (fjärrvärme, fjärrkyla eller el) alltid används. Digital plattform säkerställer att energianvändningen optimeras Den digitala plattformen fungerar som en länk mellan det överliggande energisystemet och fastigheterna. Dynamiska prissignaler per timme styr systemet mot bästa energianvändningen. Det innebär att systemet väljer om värmepumpar eller fjärrvärme ska användas (energiflexibilitet), att den väljer när i tid fastigheten ska värmas upp (värmeflexibilitet) eller om eleffekten ska styras ner tillfälligt. I Eslöv Bostads fastigheter testas värmeflexibilitet som ett sätt att minska energiförbrukningen. Med 15 procent av fastigheterna anslutna har man fått en sexprocentig minskning under perioden 2023-2024. För Kraftringens del är nyttan att slippa dra igång mindre miljövänlig spetslastproduktion. - För att kunna dra några slutsatser om det får någon större påverkan på spetslastproduktionen krävs att betydligt fler kunder och fastigheter ansluter sig till systemet, förklarade David Edsbäcker. Finns mycket flexibilitet hos industrierna Ellen Corke på E.ON berättade om uppstarten av projektet Malmö Energy Lab. I projektet samarbetar industri, offentliga organisationer och energibolag för att säkerställa en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem i Malmö. Just nu pågår en flexibilitetskartläggning på TePe Oral Hygiene Products för att se vad de har för flexibilitet som kan bidra till ett hållbart energisystem i Malmö. - Att industrier har solceller och att de vill ha batterier är vi vana vid men de har fler tillgångar som de kan vara flexibla kring. En kartläggning visar ofta att det går att hitta ganska mycket flexibilitet, förklarade Ellen. Svårt när systemen inte pratar med varandra Christian Gillheim, teknik- och energichef på Svedalahem lyfte svårigheten med att systemen för data kring energi och fastigheter ser olika ut. Det finns ingen standard så det som behöver göras är att bygga en infrastruktur med öppna system. Man behöver standarder och att datan ser likadan ut. - Det är svårt för oss fastighetsägare när de olika systemen inte pratar med varandra, förklarade Christian. Webbinariet arrangerades inom ramen för projekten: e-Flex - digital plattform för handel och styrning av energi som delvis finansieras av Energimyndigheten Grön omställning i flerbostadshus som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Kan offentlig upphandling inspirera till och främja utveckling av produkter och tjänster? Det var frågan som ställdes i det webbinarium som arrangerades 18 april inom projektet BRINC. I en så kallad innovationsupphandlingen definierar den upphandlande enheten sina behov i termer av funktionskrav i stället för att hänvisa till standarder och anbudsgivarna (entreprenörerna) har möjligheten att presentera nya typer av lösningsmodeller i sina anbud. Andréa Swedenborg, projektledare för Diaccess-projektet i Växjö och en av talarna i webbinaret, sade: - Det var ett inspirerande sätt att samarbeta, där alla parters styrkor utnyttjades på bästa sätt. Samarbeten över traditionella organisationsgränser ledde oss mot bättre lösningar, för invånare, samhället och alla inblandade parter. Andréa Swedenborg summerade lärdomarna från projektet: ·       Säkerställ tillräckligt med tid för upphandlingsprocessen ·       Du upphandlar ett partnerskap – inte en produkt ·       Fokusera på behov och effekt – inte krav ·       Begränsa omfattningen under processen – men se till att du är innovativ! ·       Glöm inte att inkludera framtida underhåll och slutkontrakt redan i det första avtalet ·       Du upphandlar ett partnerskap men resultatet skall vara en färdig lösning Emil Danielsson, VD för Klimator AB poängterade vikten av att vara medveten om individers, företags och organisationer ”comfort zones” och hur dessa kan utvecklas/förändras hos alla involverade under den tid innovationsprojektet löper. Han poängterade också vikten av att skapa en ”öppen” arena för att se utmaningarna, diskutera och lösa problemen samt att behandla olika synsätt längs vägen med respekt. Malin Håkansson, advokat hos Advokatbyrån Sigeman & Co AB, gick igenom vad som gäller i samband med upphandlingar och hennes råd var; var proaktiv och förbered dig. Projektet BRINC finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME)

Ekobalans är ett företag som under många år förfinat tekniken för att återvinna näringsämnen från restflöden. De plockar ut både fosfor, kväve och kol med sin teknik och skapar kommersiellt hållbara gödsel- och jordförbättringsprodukter. Ekobalans står på tre ben. De säljer konsulttjänster, produktionsanläggningar och jordförbättringsprodukter. Deras kunder finns både inom livsmedelsindustrin, biogasindustrin och reningsverken med stor outnyttjad potential hos de senare. Nicklas Froborg, VD på Ekobalans, berättar att företaget idag fokuserar på näringsåtervinning från biogasanläggningar men räknar med att reningsverken inom en snar framtid kommer att få krav på sig att återvinna näringsämnen innan de släpper ut renat vatten till hav eller annat vatten. - Där ser vi vår långsiktiga affär. När de blir återvinningsverk, då har vi tekniken. Återvunna näringsämnen ger mindre klimatpåverkan Nicklas förklarar att en av de stora vinsterna med gödsel- och jordförbättringsprodukter framtagna av återvunnet fosfor, kväve och kol, är att de ger mycket mindre klimatpåverkan jämfört med handelsgödsel. - Handelsgödseln är saltbaserad, tillverkad med fossil energi, importerad, transporterad och innehåller snabbtillgängliga näringsämnen som ofta leder till övergödning. Vårt cirkulära gödsel är lokalt producerad och innehåller en kombination av snabb och långsamverkande näringsämnen i en organisk matris, vilket gynnar jordhälsan, säger Nicklas. Utvinner näring och detoxifierar slammet En stor potential finns som sagt hos reningsverken. Fosfor och andra näringsämnen hamnar idag i slammet blandat med föroreningar som inte hör hemma på åkermark. - Med vår lösning pyrolyseras slammet till ett slambiokol. I processen destrueras smittor och organiska föroreningar som PFAS och kadmium avskiljs effektivt, förklarar Nicklas. Så här fungerar EkoBalans återvinningsverk Partiklar och löst organiskt material avskiljs till slam som rötas, avvattnas och sedan pyrolyseras. Därefter kan kväve och fosfor avskiljas och utvinnas i fast och ren form med EkoBalans teknologier. Ekobalans anläggning uppe till vänster. Den andra delen är en biogasanläggning. Ekobalans hämtar restprodukten från denna och förädlar i sin fabrik.

Ibland är det svårt att veta var man ska börja. Är det mer personal som ska till? I så fall, vilken typ av kompetens? Kanske ert företag behöver digitaliseras, internationaliseras eller utveckla affärsmodellen? Eller ställa om till en grönare produktion. Fokus Tillväxt hjälper er att hitta nyckeln till lönsamhet, här och nu, och förser er med resurserna som krävs för att nå dit. Utan att det kostar er någonting. Allt ni och ert företag behöver göra, är att vilja växa. Boka möte direkt eller anmäl ditt intresse och bli kontaktad>> Just nu är Fokus Tillväxt on Tour. 16 april kommer de till Ystad. Mer information här>> Fokus Tillväxt är ett projekt Region Skåne initierat tillsammans med Almi Skåne och andra företagsfrämjande aktörer i Skåne, såsom Sustainable Business Hub, för att hjälpa skånska företag att växa och öka sin lönsamhet.

Projektet ARCADIA svarar på det växande behovet av klimatanpassning i Skåne och Europa. Klimatrisker knutna till översvämningar, värmeböljor eller stigande havsnivåer flödar gärna över region- och systemgränser, enligt Europeiska Miljöbyrån. En central åtgärd är naturbaserade lösningar som skapar blågröna nätverk i landskapet. Ett regionalt partnerskap för Skåne har nu samlats för att under 2024-2027 sporra naturbaserad klimatanpassning i staden och på landsbygden. Projektet i Skåne inkluderar innovation labs för att utveckla naturbaserade lösningar, kunskapsspridning med privata och offentliga aktörer, samt ett strategiskt arbete för att införliva naturbaserad klimatanpassning i regionens utveckling. Sustainable Business Hub är regional koordinator i projektet, och arbetar med Malmö stad, Helsingborg stad, Lunds kommun, Region Skåne och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). ”Naturbaserade lösningar ger inte bara skydd mot klimatförändringar, utan stärker även våra ekosystemtjänster och skapar möjligheter för en hållbar tillväxt som främjar både miljö, ekonomi och mänskligt välbefinnande.” – Maria Tuszynski, näringslivsutvecklare på Regional Utveckling i Region Skåne. Projektet ARCADIA har som syfte att bygga upp nätverk för resiliens mellan städer och regioner i Europa, där Skåne är en av flera modell-regioner som har uppgiften att sprida lösningar och erfarenheter till replicerande regioner. Projektet finansieras av Europeiska Kommissionen via Horizon Europe med en total budget på 18.5 miljoner euros. I projektet deltar 43 partners från Sverige, Danmark, Italien, Kroatien, Österrike, Bulgarien, Rumänien och Slovenien. Vid frågor om projektet, vänligen kontakta: Håkan Rosqvist Projektledare, Sustainable Business Hub hakan.rosqvist@sbhub.se Alice Petersson Projektledare, Sustainable Business Hub alice.petersson@sbhub.se Finansiering av ARCADIA Projektet ARCADIA är finansierat under: HORIZON-MISS-2022-CLIMA-01 (Research and Innovation actions in support of the implementation of the Adaptation to Climate Change Mission). Topic: HORIZON-MISS-2022-CLIMA-01-06. Type of Action: HORIZON-IA, proposal number: 101112737. Läs mer om projektet här: https://cordis.europa.eu/project/id/101112737

På ett studiebesök inom projektet Grön omställning i flerbostadshus besökte danska kommuner och fjärrvärmebolag Medicon Village i Lund för att höra hur E.ONs lokala lösning, Ectogrid fungerar. På Medicon Village delar idag 17 byggnader spillvärme och spillkyla mellan sig. Mats Carselid på E.ON berättade att istället för att ha centrala värmepumpar och kylmaskiner är mindre maskiner installerade ute i de 17 byggnaderna. Till detta är en ackumulatortank kopplad. På grund av lågtemperatur har man kunnat använda oisolerade plaströr i systemet. Nu väntar en betydligt större installation i London.

I en rapport inom projektet Circular Ocean-bound Plastic jämförs fyra olika metoder för att samla in makroplast i vattendrag och hav: manuell insamling, bommar/barriärer, tunnor och drönare. Rapporten konstaterar samtidigt att det är mer effektivt att minska nedskräpningen vid källan än att förlita sig på insamling av plastavfallet som en lösning på problemet. Att bestämma den bästa metoden för att samla in plastavfall är inte lätt men rapporten ger en överblick av fördelar och nackdelar med de olika metoderna. Faktorer som vattendragets geografi, flödeshastighet, vindförhållande, om det finns fartygstrafik eller inte och volymen av skräp har stor betydelse för vilken metod som är mest effektiv. Till exempel kan en bom ge goda resultat i smala floder med konstant vattenflöde och minimalt med fartygstrafik. Den här tekniken kanske däremot inte är lämplig för bredare floder eller floder med tung fartygstrafik.