De största utmaningarna för små och medelstora företag som vill expandera internationellt är att: - förstå lokala regler och bestämmelser - hitta kunder - hitta och etablera lokala partnerskap När företagen svarar på vilken typ av stöd de önskar mest i sitt internationaliseringsarbete hamnar nätverks- och matchmakingaktiviteter med lokala partners och potentiella kunder högst upp på listan.  Det visar en enkät besvarad av företag inom bland annat energi, vatten, avfall och hållbar stadsutveckling, som genomförts inom projektet  SMEBeyond . USA ligger i topp när företagen anger vart de helst vill expandera men länder i alla världsdelar är intressanta. I Europa är Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Italien favoriter. Utifrån resultaten kommer SMEBeyond nu att planera för aktiviteter som ger företagen nödvändiga verktyg, insikter och stöd i kontakten med internationella behovsägare. 25 februari arrangeras ett första webbinarium. Inbjudan till eventet kommer inom kort. Håll utkik!

Genom projektet Brokering cross-border innovation through clusters  (BRINC) presenteras nu två viktiga resurser för att främja och förenkla innovationsupphandling: InnoBroker Model Report  och InnoBroker Toolkit . De rymmer ett omfattande ramverk och flera praktiska verktyg ämnade att inspirera och underlätta för kluster att mäkla ( 'broker' ) i upphandlingsprocesser. Målet är att sammanföra offentliga myndigheter med nyskapande företag och effektivisera upphandling av innovativa lösningar. Innobroker Model Report ger en inblick i InnoBroker-konceptet som syftar till att överbrygga klyftan mellan offentliga köpare och innovativa företag. Rapporten är utformad som en praktisk guide för upphandlingens olika faser och innehåller 21 inspirerande exempel samt tre djupgående fallstudier från BRINC-projektet. InnoBroker Toolkit kompletterar rapporten och presenterar 11 skräddarsydda verktyg, mallar och metoder för strategisk planering, behovsbedömning och marknadsengagemang. Fått aktörer att se möjligheter med innovationsupphandling Under projektperioden har Sustainable Business Hub, tillsammans med övriga projektpartners, genomfört marknadsdialoger, utbildningstillfällen och andra aktiviteter. Projektet har stöttat identifiering av behov och sammanfört både svenska och internationella aktörer med små och medelstora företag för att initiera upphandling av innovativa, cirkulära lösningar. "Med BRINC har vi fått både företag och offentliga aktörer att se möjligheterna med innovationsupphandling. Vi har kunnat visa hur upphandling kan användas som strategi och verktyg för att utveckla nya hållbara lösningar och med det inspirerat till att förändra tankesätt och processer i praktiken", säger Astrid Hackl, affärsutvecklare och Sustainable Business Hubs kontaktperson i BRINC. BRINC avslutades den 30 november 2024 och medfinansierades av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME). Länkar Rapport med 21 inspirerande exempel Verktygslåda med 11 praktiska verktyg

Malmö stad satsar på att skapa en urban skog vid gamla hamnterminalen i området Nyhamnen, som ska omvandlas från industriområde till ett nytt centralt område med bostäder, verksamheter och offentliga ytor. Skogen ska främja biodiversitet, minska värmen i stadsmiljö och på samma gång bli en plats för aktiviteter och rekreation för Malmöborna. Detta är en del i projektet Arcadia och är ett av många ”labb” (laboratorium) med olika naturbaserade lösningar för klimatanpassning som kommer att anläggas i nio länder i Europa. I Sverige kommer dessa labb att placeras i Malmö, Helsingborg och Lund och först ut är labbet i Malmö. Ytan där den urbana skogen ska placeras är i dag en grå och tråkig plats. Med sitt läge, 300 meter från Centralstationen, kommer den att bli ett attraktivt och centrumnära område för Malmöborna. Ludwig Sonesson ser utmaningar med platsen men också lösningar. Ludwig Sonesson, utredare med fokus på gröna och blå miljöer i Malmö stad, förklarar att den förorenade marken och ledningarna  i Nyhamnen gör det dyrt och svårt att plantera träd i marken. Lösningen är stora växtbäddar av sprängsten som fylls på höjden med jord vilket skapar ett kulligt strandskogslandskap. På grund av de tuffa förhållandena på platsen som är tidvis varm och torr, tidvis kall och blöt och ofta mycket blåsig, kommer olika sorters träd, som inte tidigare använts i Malmö, att planteras för att se vilka som trivs bäst. Det blir mycket tall! - Om det är gynnsamt kommer vi fortsatt att använda dem på andra ställen i staden framöver, säger Ludwig. Åtgärderna på land kommer så småningom att kompletteras med åtgärder i vattnet. På grund av att det är juridiskt mer komplicerat att göra insatser i havet, kommer dessa åtgärder att genomföras senare. Det finns tankar på flytande våtmarker, flottar med växter som kan rena vattnet. Att grunda upp hamnbassängen, på samma sätt som man redan framgångsrikt gjort i Varvsstaden, finns på önskelistan. Där har ålgräsängar börjat etablera sig. Men inget är beslutat, allt är på idéstadiet än så länge. Förutom att förbättra den ekologiska kvaliteten på platsen vill Malmö stad göra området mer attraktivt för malmöborna. Man har redan smygstartat genom att bygga en amfiteater under den bevarade färjerampen som skydd för regn och blåst. Konstnärsparet som designat den har också jobbat med att introducera färg i den annars väldigt grå miljön. Bild 1: Havets Dag, @Olle Enqvist. Bild 2: Amfiteatern under tidigare använd färjeramp Åsa Hellström ser fram emot en plats med många event. Ludwig och Åsa Hellström, projektledare på Miljöförvaltningen i Malmö stad, ser framför sig en plats där kulturlivet kommer att skapa olika typer av event. Det 250 år gamla hamnområdet kommer att väckas till liv igen både ekologiskt och kulturellt, något de båda ser fram emot. - Så fort en yta blir grön finns det ett intresse av att göra något där, förklarar Åsa Hellström.

I Power Bio har Afry på uppdrag av Malmö stad undersökt hur man får bäst nytta av det 190 ton klippta långa gräs som i dag samlas in och skickas till Sysav för kompostering. Med rapporten som underlag har en modell för klimatberäkningar som identifierar olika parametrar som påverkar koldioxidutsläpp tagits fram. I den framtagna rapporten analyseras hur koldioxidutsläppen påverkas beroende på om gräset går till biogasproduktion eller kompostering. Även om uppdraget endast omfattade klimatnyttan redogjorde Afry, på ett möte inom Power Bio, även för hur den biologiska mångfalden påverkas. Att öka den biologiska mångfalden är ett viktigt mål för Malmö stad. Jennie Kind på Afry berättar vilken klimatnyttan blir om Malmö stad skickar sitt klippta långa gräs till kompostering eller till biogasproduktion. Kompostering bra för biologisk mångfald men biogasproduktion ger mindre Jennie Kind på Afry förklarade att i det fall gräset i första hand ska bidra till biologisk mångfald behöver det ligga kvar på marken i upp till två veckor för att fröerna ska släppa och hamna i marken. Därefter transporteras det vidare i flera steg innan det slutligen går tillbaka till Malmö stad för användning vid plantering. Transporterna är många flera än om när det skickas till biogasproduktion. Biogasproduktion ger större klimatnytta Om gräset i stället ska gå till biogasproduktion behöver det vara så färskt som möjligt för att man ska kunna få ut så mycket biogas som möjligt av det. Det innebär att gräset inte hinner fröa av sig innan det transporteras till biogasanläggningen, till nackdel för den biologiska mångfalden. Men klimatnyttan blir betydligt större än vid kompostering. En annan fördel med att producera biogas av gräset är att biogasen i sig kan ersätta fossilt bränsle så klimatnyttan uppstår även i den änden. En kombination kan vara bästa lösningen En kombination av kompostering och biogasproduktion kan därför vara bästa lösningen. Om gräset från en ängsyta går till biogasproduktion kan ängsytan intill gå till kompostering och både fröa av sig till båda ytorna. Afrys beräkningar visar att om 50 procent av gräset går till biogas minskar utsläppen av koldioxid med 40 procent och om 70 procent går till biogas minskar utsläppen med 60 procent. Projektet Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

EcoTech Solutions är senaste medlemmen in i Sustainable Business Hub. Företaget startade 2023 och har vuxit snabbt. De vänder sig främst till företag med hög energiförbrukning i verksamheten och hjälper dem att skapa en nyckelfärdig energilösning som ger både högre resiliens, lägre energikostnader och minskad klimatpåverkan. Lösning med energiproduktion, energilagring och laddinfrastruktur EcoTechs lösning omfattar energiproduktion (solceller och olika typer av vindkraftverk), energilagring och laddinfrastruktur. Alltihop samlas av deras digitala lösning, EcoHub. De flesta som kontaktar EcoTech har behov av hela det nyckelfärdiga systemet eftersom det ger mest effekt. Men vissa har redan solceller och kompletterar med komponenter de saknar. För inte längesedan installerade de solceller och ett batteri på 120 kW hos ett fastighetsbolag i Helsingborgstrakten. De kunde minska sina energikostnader med nästan 40 procent. Lösning med elproduktion i form av solceller och vindkraftverk, energilagring i batterier och laddare till bilar. Köp hela paketet eller jobba med en EcoHub Filip Fahim ser ljust på framtiden för EcoTech. Han ser ett stort behov av deras tjänster de kommande åren. Sedan de grundades förra året har de växt oerhört fort. Under de sex månader som företaget var igång 2023 omsatte de 1 miljon kronor. Filip Fahim räknar med att nästan tiodubbla detta 2024. Filip Fahim presenterar EcoTech Solutions energilösning för fastighetsägare och energibolag - Behovet av vår typ av lösning kommer att öka i takt med att fler delar i samhället elektrifieras. Belastningen på systemnivå behöver minska och samtidigt behöver behovet hos företagen tillgodoses, säger Filip Fahim. Det finns två möjligheter för den som vill satsa på en sammantagen lösning. Antingen köper man allt eller också jobbar man med en EcoHub. Med den senare lösningen investerar man inget kapital. Då sparar man pengar direkt. - Vi blir gärna kontaktade för att räkna på energiprofilen för företag. Vi utgår alltid från den och kikar sedan på förutsättningarna på platsen. Det går t ex inte alltid att installera vindkraftverk. Till EcoTech Solutions webbsida>>

På ett seminarium arrangerat av Sustainable Business Hub och Forsknings- och innovationsrådets arbetsgrupp Smarta Hållbara städer presenterades två olika sätt för offentliga organisationer att upphandla innovation. Carolin Maule från Compare beskrev deras process Demand Acceleration medan Marit Finch-Westin pratade om Ignite Swedens metodik som går ut på att testa i liten skala.   Upphandling av utvecklingspartner i tre steg Carolin Maule inledde med att berätta att Demand Acceleration innebär att man upphandlar en utvecklingspartner för en lösning som är hållbar, inte en produkt eller lösning. Karlstad kommun t ex ville hitta en digital lösning för personer med kognitiva utmaningar. Inför upphandlingen träffade de flera företag för att se om det fanns ett intresse, vilket många var. På en ganska vag beskrivning fick de 12 anbud.   Upphandlingen sker i tre steg: konceptfasen, prototypfasen och utvecklingsfasen. För alla steg anges hur många leverantörer som max kan väljas ut och vilken budget de får dela på. Karlstad kommun valde t ex maxantalen för de olika stegen till 5 leverantörer, 3 leverantörer och slutligen 1 leverantör. Inför konceptfasen bjöds företagen in till en dialog.   Tester i liten skala Ignite Swedens metodik går istället ut på att testa i liten skala. De har bland annat arbetat med Uppsalahem och gjort flera piloter. Eftersom de testar i liten skala vågar Uppsalahem testa och acceptera att det kan bli fel. Det kommer inte att kosta dem en förmögenhet. Går det bra har de fått ett bra underlag för ett införande på bred front. Marit Finch Westin hade flera exempel på piloter Uppsalahem gjort: boendeapp, fordonspool, smarta brandvarnare, vattenspar i tvättstugor och paketleverans. Effektbrist i Kristianstad ledde till samverkan med näringslivet I centrala Kristianstad blev det akut effektbrist 2022/2023. Krisen var så akut att man var en hårsmån från att bli avkopplade från det regionala elnätet, minns Mikaela Hellberg på C4 Energi. Beskedet från E.ON var att de inte kunde leverera mer el förrän om tio år.   - Vi insåg att vi inte kunde lösa detta själva, sade Mikaela och förklarade att problemet var att ingen ville samarbeta med dem. Flera företag var intresserade av att bygga och drifta anläggningar själva men var negativa till samverkan. Polar Capacity var de enda som ville göra det tillsammans med C4 Energi.   - Nu har vi installerat batterier. Vi startar drift av dem i mars 2025, avslutade Mikaela.   Missade du seminariet? Du kan se inspelningen av det här>>

Genom en serie marknadsdialoger har små och medelstora företag fått möta upphandlande myndigheter på temat innovationsupphandling. Plattformen har gett företag möjlighet att presentera och diskutera sina helt eller delvis utvecklade lösningar för att ex. hantera engångsprodukter från vården, förlänga livslängden på elbilsladdare och minska mängden plastavfall. Dialogerna har genomförts inom ramen för projektet Brokering cross-border innovation through clusters  (BRINC) och visat att det finns outforskade affärsmöjligheter för företag i innovationsupphandling.   I vårt nyhetsbrev hittar du korta sammanfattningar tillsammans med länkar till inspelade marknadsdialoger. Klicka här för att komma till nyhetsbrevet.   BRINC har delvis finansierats av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME).

Företagare fick en introduktion till den nya hållbarhetslagen när Eva Vati föreläste om hur CSRD kan användas för att stärka och framtidssäkra sin affär. Den 20 november stod Sustainable Business Hub värd för ett uppskattat seminarium där Eva Vati, grundare av VATI of Sweden och expert på hållbarhetsfrågor, bjudits in för att berätta om hur den nya hållbarhetslagen CSRD kan användas som affärsfördel. Deltagarna bjöds på konkreta tips och strategier för att implementera CSRD och komma igång med sitt hållbarhetsarbete.  – Viktigast är att börja agera, t. ex. genom de 50 frågorna i egendeklarationen, säger Eva Vati.   Hon delade också insikter om finansiella och affärsnyttiga möjligheter kopplade till hållbarhet.   – Den globala gröna tech- & hållbarhetsmarknaden spås nå 48,36 miljarder dollar eller närmare 530 miljarder kronor till år 2027. Vi är fortfarande bara i början på hållbarhetsvågen, menar Eva Vati.   Seminariet var uppskattat av deltagarna som fick med sig användbara verktyg och möjlighet att dela erfarenheter också med varandra.   Sustainable Business Hub arrangerar regelbundet evenemang på tema hållbarhet och affärer, både i egen regi eller som del av våra projekt. Håll dig uppdaterad om allt som händer med vårt nyhetsbrev. Klicka här för att börja prenumerera .

PRESSMEDDELANDE Sustainable Business Hub växer och med det även behovet av att kommunicera resultaten av vårt arbete gentemot medlemmar och externa parter. Med anställningen av Jessica Rosén förstärker vi teamet med ytterligare en resurs inom kommunikation. Jessica kommer närmast från Swedish Agro där hon arbetat som marknadskommunikatör. - Vi är mycket glada över att knyta Jessica Rosén, som är utbildad både inom hållbarhetskommunikation och grafisk design, till oss. Våra fokusområden för grön omställning ; hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering, är viktigare än någonsin och resultaten från våra innovativa projekt och uppdrag behöver kommuniceras till berörda aktörer , säger Anita Sindberg, VD på Sustainable Business Hub.  - Jag ser fram emot att få vara en del av det kunniga teamet på Sustainable Business Hub och bidra till organisationens viktiga arbete med att driva gröna innovationer för en hållbar utveckling. Med min bakgrund hoppas jag kunna förstärka kommunikationsarbetet och sprida projektens nyskapande idéer med engagerande innehåll, säger Jessica Rosén. Jessica har tidigare arbetat med grafisk formgivning, kommunikation och marknadsföring och då varit verksam i såväl privat som offentlig sektor. Som kommunikatör kommer Jessica att arbeta med det operativa kommunikationsarbetet för Sustainable Business Hub. Hon kommer att ha särskilt ansvar för projekten Energy Equlibrium  och CommitClimate   som utvecklar modeller för kommuner för att underlätta för dem att beräkna sina klimatavtryck och analysera hur de kan använda förnybara energikällor som finns i regionen. Sustainable Business Hub är ett kluster för näringslivet, det offentliga och akademien . Vi erbjuder en neutral plattform för samverkan där gröna innovationer, utveckling och affärer skapas. Våra fokusområden är hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering. För mer information: Anita Sindberg VD, Sustainable Business Hub Scandinavia AB tfn: 073-852 80 00 e-post: anita.sindberg@sbhub.se

BPC Instruments är ett nischat företag som utvecklar och säljer analysinstrument till forskning och företag inom miljöteknikområdet. De arbetar främst inom biogas och biologisk nedbrytbarhet och kompostering av plast. Företaget grundades 2005 och har idag kunder i mer än 70 länder. Minskar arbetstimmar och pengar och ger mer tillförlitlig data Att göra analyser i laboratorium är väldigt arbetsintensivt och tidskrävande. Det är dyrt och risken för mänskliga misstag eller påverkan finns alltid där. Med BPCs analysinstrument minskar dessa problem och datan blir mer tillförlitlig. Det gör att den som en gång köpt analysinstrument av BPC Instruments ofta blir en återkommande kund. Med detta har de skapat sig ett mycket gott rykte på marknaden. – Våra kunder finns främst inom forskning och näringsliv. En forskare som använt våra produkter inom forskningen och börjar arbeta inom näringslivet, han vill ofta fortsätta med våra analysinstrument, säger Jing Liu, CEO på BPC Instruments. Biogas och biologisk nedbrytbarhet av plast i fokus i dag - ser nya områden inom hållbarhet Jing Liu grundade företaget 2005. Då låg fokus på biogas, att analysera det ingående materialet. Idag tillhör även biologisk nedbrytbarhet och kompostering av plast deras huvudsakliga områden. Nedbrytbarheten ser olika ut beroende på om plasten finns i havsvatten, sötvatten eller i jorden och BPCs analysinstrument kan mäta i alla miljöer. Grunden i instrumenten är densamma oavsett vad de mäter. Jing funderar hela tiden över nya områden att ge sig in i men vet att tajmingen måste vara rätt. – Vi har många idéer. Avloppsvatten och djurfoder ligger närmast i tid. Allt vi gör i dag är kopplat till miljöteknik. Hållbarhet och innovation ligger i våra gener. Vi ligger perfekt nischade mot bakgrund av vilka frågor som är viktiga i samhället idag. Framöver kan andra områden bli intressanta såsom jordbruk och mat och dryck. Vi vill fortsätta att vara nischade men inom fler områden, förklarar Jing Liu. Nischat företag med kunskap och innovation som konkurrensfördelar Att vara ett nischat företag har både fördelar och nackdelar men det är ett strategiskt val som Jing Liu gjort. BPC Instruments är inte ett kapitalintensivt företag utan deras konkurrensfördel ligger i den nischade kunskap de har som forskare i grunden. – Vi är pionjärer inom vårt område. Vi är väldigt innovativa och vet att vi måste fortsätta att vara innovativa. Vi ger oss inte in på mogna marknader utan håller oss till tillväxtmarknader. Vår nischade marknad är liten men vi har en stark närvaro och stor marknadsandel på strategiskt viktiga marknader. Förra året ökade vi omsättningen med 49 procent. Kunder över hela världen med företag och forskning som främsta målgrupper Med den nischade marknaden följer att BPC Instruments är ett globalt säljande företag. De har kunder i mer än 70 länder, de har ett dotterbolag i Kina och Jing räknar med att stärka den fysiska närvaron i USA. – Sverige är inte vår hemmamarknad – det är Europa. Tillsammans med Nordamerika och Asien är de våra viktigaste marknader. I Asien säljer vi mest till forskning medan vi i Europa och Nordamerika säljer mest till företag. Forskningen är en stabil marknad medan försäljningen till företag ökar. Vill du veta mer om BPC Instruments? Läs mer här https://bpcinstruments.com/

I projektet BRINC har vi arbetat med att få kommuner att identifiera sina behov av innovationsupphandling för cirkulära lösningar. Arbetssättet har varit att sammanföra upphandlare med företag. På så sätt har kommunernas upphandlare dels fått kunskap om vilka produkter och lösningar som företagen kan erbjuda och dels vetskap om deras behov kan tillgodoses på sätt som de tidigare inte varit medvetna om. På ett webbinarium i veckan, presenterades slutsatser från projektet. Upphandlarna fick sex tips med sig för större framgång med innovationsupphandlingar. Ta hänsyn till att det är en ny metod för upphandling : PPI handlar inte bara om anbudsfasen, utan om planering genom hela upphandlingscykeln. Fokus bör gå bortom anbudsförberedelser (t.ex. är marknadsdialog i ett tidigt skede grundläggande för innovation – det ger dig information om de lösningar som finns tillgängliga på marknaden). Skapa en inkluderande process : involvera aktörer i värdekedjan och inkludera i möjligaste mån även det civila samhället i processen. Främja en innovationsmentalitet inom organisationen : ändra tankesättet för att uppmuntra människor att sätta igång. Utbildning och träning är nyckeln till uppnå detta. Samarbeta : gå med i nätverk för att hålla dig uppdaterad, upptäcka vad som redan har gjorts, lära av andra och dela erfarenheter. Tänk strategiskt och långsiktigt : PPI är inte lämpligt för nödsituationer. Strategiskt och långsiktigt tänkande (3-5 år framåt) och planering krävs för att uppnå dess fulla potential. Ta hjälp att hitta en lösning : den lösning du letar efter kan redan finnas, och en intermediär agent kan hjälpa dig att hitta den. Regionala program och kompetenscentrum kan också hjälpa dig att övervinna utmaningar, såsom kapacitet att prova något nytt eller finansieringsaspekter. Projektet BRINC finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME)

Nu erbjuder vi dig som offentlig upphandlare en unik möjlighet att kostnadsfritt skaffa dig kunskap om innovativa och cirkulära lösningar inom ett område ni vill veta mer om. Vi kan ge stöd i bjuda in till och samordna en marknadsdialog där ni får träffa potentiella leverantörer till lösningarna.   Vi har hittills genomfört marknadsdialoger för lösningar kring minskning av mängden grovt avfall (möbler) återvinning av engångsprodukter inom vården cirkulära laddare för elfordon   Hör av dig snarast till Astrid Hackl på astrid.hackl@sbhub.se om du vill ha vårt stöd i att bjuda in till och samordna en marknadsdialog.   Projektet BRINC finansieras delvis av Europeiska unionens program Competitiveness of SMEs (COSME).

Att kartlägga kommunens energikonsumtion, energiproduktion och energibalans är en bra utgångspunkt för en kommun som vill ta fram en energiplan. För detta kan verktyget som tas fram i Energy Equilibrium användas. Om det finns planer på en utbyggnad av t ex vindkraft kan du göra ett scenario som visar hur energisystemet påverkas. Ellen Boije af Gennäs Erre, verksamhetsutvecklare i Tomelilla kommun, har testat verktyget och ser flera möjligheter för Tomelilla kommun att använda det. - Dels har jag använt det i arbetet med kommunens nya översiktsplan och dels kommer jag att till exempel utforska vad en elektrifiering av vår fordonsflotta skulle innebära när vi tar fram en ny energiplan. En utmaning med verktyget är att det är mycket data som ska samlas in. Så Ellen rekommenderar att man ska ha ett tydligt syfte med att använda verktyget oavsett om det är att göra en energikartläggning eller olika scenarier. - Jag blev överraskad av att det finns så mycket tillgänglig offentlig information. Det sänkte tröskeln med att komma igång med verktyget. Vi kunde se att det inte installerats nya vindkraftverk i Tomelilla på länge vilket betyder att de som finns börjar nå slutet på sin livslängd. Med verktyget kan man även se potentialen för energilagring i en kommun. Den som vill sätta sig in i olika typer av energilagring kan läsa länkad rapport om förutsättningar och fördelar och nackdelar med olika lagringstekniker. Ladda ner rapport om energilagringstekniker: Energi Equilibrium finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

Sustainable Business Hub deltog i veckan på konferensen STEPS Towards Sustainable Plastics i Lund, där Jenny Bengtsson och Deepshikha Singhania inhämtade ny kunskap kring olika innovativa lösningar för att hantera plastavfall och alternativa processer för att producera plast med hjälp av icke-fossil råvara och mikroorganismer. Konferensen presenterade inspirerande idéer, såsom att minska antalet förpackningar inom livsmedelsindustrin genom retursystem, förpackningar som konsumenten själv tar med och fyller på i affären , samt andra Zero Waste-lösningar. Jenny och Deepshikha fick också höra om banbrytande framsteg inom plaståtervinning med hjälp av enzymer, vilket skapar möjligheter för lovande bio- återvinningslösningar i framtiden. Konferensen gav intressant input till de två projekten kring plastavfall som vi arbetar aktivt i: Circular Ocean Bound Plastic och Retail Relooped. Det kanske mest banbrytande med eventet var att både beslutsfattare och ny forskning fanns representerade. Bland annat upplystes deltagarna om FN:s pågående arbete med ett globalt plastavtal för att stoppa plastföroreningar, där den sista förhandlingen kommer att hållas i november i år. Eftersom endast fyra procent av plastföroreningarna återfinns på vattenytan och resten har sjunkit, är det av yttersta vikt att plastföroreningar tas omhand uppströms och nära källan, innan de når haven. På konferensen rådde enighet om vikten av lagstiftning och globala industriella överenskommelser för att stoppa plastföroreningar och gå över till hållbara plaster. Projekten Retail Relooped och Circular Ocean-bound Plastic finansieras delvis av Interreg South Baltic.

Energibolag, fastighetsbolag, energiteknikleverantörer och IT-specialister samlades förra veckan för en marknadsdialog och ett studiebesök om energidelning. Marknadsdialogens syfte var att utforska hur aktörerna kan arbeta tillsammans för att möjliggöra lösningar för flexibel energianvändning, men också för att inspireras av Örebrobostäder och Jonas Tannerstads olika pilotprojekt inom smarta energilösningar. Fastighetslösningar ger besparingar i samhället På tjugo år har Örebrobostäder gjort en resa från traditionell drift av fastigheter till uppskalningsbara och smarta energilösningar som steg för steg implementeras i hela fastighetsbeståndet – en ”industrialiseringsprocess” hus för hus, beskrev Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Örebrobostäder. Fastighetsbranschen är central för att möjliggöra en effektivare användning av energi i samhället, vilket kan minska trycket på Sveriges transmissionsnät som annars kommer kräva enorma samhällsinvesteringar, påpekade Christian Gillheim, energi- och teknikchef på Svedalahem. Att gå från fastighetsutveckling till stadsutveckling Viljan hos fastighetsbolag är stor att implementera energidelning och öppna data men det finns utmaningar: begränsande lagstiftning och ekonomier, avsaknad av riktlinjer, och en brist på förståelse för de tekniska och ekonomiska möjligheterna. Örebrobostäder har ändå börjat resan mot energidelning i staden genom att implementera flexibelt delad energi mellan flera fastighetsägare i det nya stadsområdet Tamarinden. På många sätt är detta en förebild för hur fastighetssektorn och energianvändningen behöver utvecklas, menade Carl Ståhle, digitaliseringsexpert från branschorganisationen Sveriges Allmännytta.   Gemensamma utmaningar och behov Aktörer från energi- och fastighetssektorn avslutade besöket med en marknadsdialog om hur nyckelaktörer kan arbeta med energidelning. Jonas Tannerstad på Örebrobostäder påpekade fördelarna med att inte binda sig vid en leverantör, utan istället äga sin egen lösning och sin egen data. Fler och fler leverantörer har börjat öppna upp sin teknik så att fastighetsägaren kan arbeta med sin fastighetsdata. Här handlar det också om att ställa rätt krav på leverantörerna och ta in rätt kompetens, påpekade Ecoguard och Kiona. Fastighetsbolagen efterfrågade tydligare lagar som möjliggör virtuella nät och energigemenskaper i fastighetssektorn. Samtidigt beskrev Kraftringen och E.ON att man behöver grundligare analyser för hur sådana förändringar kan påverka den storskaliga stabiliteten i det svenska energisystemet. För att få en ordentlig omvandling i samhället så behöver energibolagen vara med och ta fram prismodeller som främjar den som vill optimera energianvändningen, men det behövs också mer forskning och studier på nationell nivå. En nyckelfråga är behovet av kompetens för att bygga upp lager av energidataflöden på ett robust sätt. Här identifierades ett behov av standarder och riktlinjer för hur stabila energidatasystem ska utformas eller beställas av leverantörer. Viktigt är att alla aktörer ska våga testa lösningar och börja prata och förstå varandra. Studiebesöket arrangerades inom projektet Grön omställning i flerbostadshus  av fastighetsbolaget AB Svedalahem.

PRESSMEDDELANDE Projektet South Baltic SMEs Advancing Beyond Borders  (SMEBeyond) har nu officiellt lanserats. Projektet syftar till att förändra landskapet för små och medelstora företag (SMEs) i Södra Östersjöregionen att bli internationella. Projektet fokuserar på företag inom de gröna och blå sektorerna och är utformat för att utrusta dem med nödvändiga verktyg, insikter och stöd för att ta sig in på internationella marknader, driva ekonomisk tillväxt och förbättra den globala konkurrenskraften.   Att övervinna hinder för internationalisering En viktig utmaning för SMEs i regionen är att expandera utanför gränserna. För närvarande gör endast 34 % av de små och medelstora företagen i regionen affärer internationellt, och endast 7 % av dem ger sig in på marknader utanför EU. Hinder som ekonomiska begränsningar, begränsad marknadsinformation och komplexa regelverk är ofta utmanande.   "SMEBeyond är ett initiativ som kommer att ge SMEs i regionen det nödvändiga stödet för att övervinna barriärerna för internationalisering. Genom att utnyttja kraften i samarbetsnätverk och innovativa metoder strävar vi efter att skapa ett robust, konkurrenskraftigt affärsekosystem”, säger Lais Valenca, projektledare, Clean.   Det primära målet för SMEBeyond är att stärka SMEs inom tematiska områden som förnybar energi, hållbar stadsutveckling, vatten- och avfallshantering, livsmedelsförpackningar, plasmateknik och maritima industrier. Projektet syftar till att förändra det nuvarande paradigmet genom att öka antalet små och medelstora företag som engagerar sig i internationella affärer, och därigenom förbättra regional ekonomisk vitalitet och global konkurrenskraft.   Projektmål och effekter Utgångspunkt : Endast 34 % av SMEs i Södra Östersjöregionen ägnar sig åt internationella affärer, och bara 7 % når marknader utanför EU. Målsättningar : Projektet syftar till att ge icke-finansiellt stöd till 18 000 företag och underlätta samarbetet mellan 6 000 organisationer. Ekonomisk potential : Projektet förväntas stärka den regionala ekonomin avsevärt och förbättra den globala konkurrenskraften genom att öka den internationella närvaron av SMEs.   Om SMEBeyond SMEBeyond är delvis finansierat av Interreg South Baltic Program och har en total budget på 1 662 548,10 €. Projektet pågår till juni 2027 och ska förse SMEs med innovativa metoder, möjligheter till matchmaking och opinionsbildning kring policyfrågor för att underlätta framgångsrika internationella satsningar.   Clean, the Danish water and environmental cluster, är projektledare för SMEBeyond. Övriga projektpartners är: BalticNet-PlasmaTec  (Tyskland), Natureef Association  (Polen), Open Tech  (Sverige), Sustainable Business Hub  (Sverige), och Klaipeda Science and Technology Park  (Litauen). För mer information, kontakta: Astrid Hackl, affärsutvecklare 070-200 97 95 astrid.hackl@sbhub.se

PRESSMEDDELANDE 1 oktober 2024 I dag flyttar Solar Region Skåne sitt verksamhetskansli från Ideon Science Park, Lund till Sustainable Business Hub, Malmö. Det innebär också att Solar Region Skånes verksamhetsledare, Rosa Özgen Sundin, får sin arbetsplats på Sustainable Business Hubs kontor i Malmö. De två organisationerna stärker därmed sitt goda samarbete som de har haft sedan flera år tillbaka. Bland annat arbetar de tätt tillsammans i projektet PV4All, där de har arrangerat workshops och seminarier tillsammans inom solenergi.   - Med Solar Region Skånes spetskompetens inom solenergi och vår erfarenhet och kompetens inom hållbar energi, cirkulär resurshantering och klimatanpassning, kompletterar vi varandra väldigt väl. Med gemensamma projekt och events får vi mer tyngd i frågorna och kan driva utvecklingen framåt inom till exempel energiflexibilitet, en resilient industri och en högre grad av självförsörjning av energi i Skåne, säger Malin Friis, ordförande i Sustainable Business Hubs styrelse.   - Genom att ta över kanslifunktionen hos Solar Region Skåne tar vi inom Sustainable Business Hub ett första strategiskt steg mot att bygga en ny paraplyorganisation, som effektivt kan hantera kanslifunktioner för flera ideella föreningar. Med våra två organisationers kompetenta team och aktiviteter skapar vi ett ökat värde för våra medlemmar och blir tillsammans en kraftfullare aktör inom energi, säger Anita Sindberg, VD för Sustainable Business Hub. Solar Region Skånes styrelse är mycket nöjd med beslutet och ser fram emot ett givande samarbete. Föreningens ordförande Johan Envall och vice-ordförande Anders Eriksson Modin, sammanfattar:   - Sustainable Business Hub är en mycket attraktiv samarbetspartner för föreningen. Här hittade vi för oss relevanta aktiviteter, en gedigen projekterfarenhet med ett strategiskt och långsiktigt arbete inom energi och hållbarhet. Vi ser framemot att kunna bidra med gedigen kunskap och erfarenhet inom solkraft, ett brett nätverk med många solintressenter och vår triple-helix-approach för att gemensamt bidra till en positiv utveckling i södra Sverige.  Anita Sindberg kommer att erbjudas en plats som adjungerande styrelseledamot i Solar Region Skånes styrelse.   För mer information, kontakta: Sustainable Business Hub,Anita Sindberg, VD: +46 73 852 80 00, anita.sindberg@sbhub.se     Solar Region Skåne, Anders Eriksson Modin (vice-ordf): +46 703 08 23 96, anders.eriksson@fojab.se   Rosa Özgen (verksamhetsledare): rosa.ozgen@sbhub.se       Sustainable Business Hub Scandinavia AB är en medlemsägd icke-vinstdrivande ideell förening som arbetar inom områdena hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering. Sustainable Business Hub erbjuder matchmaking, kunskapsdelning och möjlighet att delta i projekt som kan leda till affärsmöjligheter och innovation.   Solar Region Skåne är en ideell förening för solkraft som startade 2007 som ett samarbete mellan Malmö stad, Energikontoret Skåne och Lunds Tekniska Högskola. Vi vill göra skillnad: Vi utbildar & sprider kunskap om solenergi, sammanför olika intressenter och förbättrar förutsättningar för solkraft.

I regionen Zemgale i Lettland planerar företaget Laflora Ltd, en stor aktör inom torvbrytning med export till över 100 länder, att bygga upp en vindkraftspark, som kommer att tjäna som utgångspunkt för den planerade grön industriparken. I industriområdet byggs bland annat ett växthuskomplex, där grönsaker och trädplantor för såväl den lokala marknaden som för export kommer att odlas. Ett innovationscentrum med fokus på hållbarhet, där innovativa torvprodukter kommer också att inkluderas liksom ett datacenter, moderna kontor och ett rekreationsområde . Det förberedande arbetet för vindkraftsparken kommer att inledas under denna månad och 2026 kommer de första vindkraftverken och en solcellspark att installeras.   Bakgrunden till utvecklingen av industriområdet är att torvutvinningen i området kommer att upphöra inom de närmaste åren. Laflora vill därför använda platsen till annan vinstdrivande verksamhet som samtidigt bidrar till och främjar den klimatneutrala utvecklingen av hela Zemgale-regionen. I samband med ett studiebesök i mitten av september fick en grupp projektdeltagare från Sverige och Finland inom projektet GreenIndustrialAreas, tillsammans med en representant från Händelö Eco-Industrial Park, en presentation av såväl det geografiska området som planerna för industriområdet. Lafloras ambition är att certifiera industriområdet som ett grönt industriområde i enlighet med den standard som arbetas fram inom projektet GreenIndustrialAreas.   Målsättningen i Green Industrial Areas är att samla expertis och kunskap i en verktygslåda för att underlätta för industrier och företag att hitta lösningar som passar var och en. En möjlig transnationell standard för certifiering av gröna industriområden och företagsparker som strävar efter att bli klimatneutrala kommer också att utvecklas. Besöket i Lettland var det första och följs redan om två veckor av ett besök i Kalundborg i Danmark. Erfarenheter från industriparker som arbetar med klimatneutralitet och industriell symbios kommer att ligga till grund för den standard som planeras. GreenIndustrialAreas finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

Sverige och Danmark är länder i EU som båda har en hög andel fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter. Att frågorna haglade fram och tillbaka var därför föga förvånande när de danska fjärrvärmebolagen HOFOR, Frederiksberg Forsyning A/S och Kredsløb besökte Kraftringen förra veckan. David Edsbäcker på Kraftringen berättade att i Lund finns världens största lågtemperaturnät för fjärrvärme. I nätet går det 65-gradigt vatten från den storskaliga forskningsanläggningen ESS till fastigheterna i området Brunnshög som färdigutbyggt kommer att ha 40 000 invånare. Med lägre temperatur på vattnet har man kunnat använda plaströr, vilket både sparat pengar och tid. Lågtemperaturlösningar är något som också är på frammarsch i Danmark. Kristian Honoré på fjärrvärmebolaget HOFOR, som förser Storköpenhamn med fjärrvärme, menade att det vi ser hända i Sverige nu, kommer att hända i Danmark om tio år. I Sverige har värmepumpar varit populära i flera år, den trenden kommer nu i Danmark. HOFOR ska installera 300 MW värmepumpar och också elpannor. Det innebär att Köpenhamn inte längre kommer att vara nettoproducent av energi. HOFOR är därför mycket intresserade av flexibilitetslösningar. David Edsbäcker, Annika Erlandsson och Philip Svensson på Kraftringen, beskrev hur man jobbar med olika typer av flexibilitet i projektet e-Flex - digital plattform för handel och styrning av energi . Här har Kraftringen tagit fram dynamiska prismodeller för fjärrvärme för att ge fastighetsägarna incitament att använda fjärrvärme istället för värmepumpar när Kraftringens marginalkostnad för elproduktion är hög. Med hjälp av en digital plattform kommer det energislag som vid varje givet ögonblick är billigast att använda, användas. I den digitala plattformen jobbar man också med värmeflexibilitet, att använda trögheten i fastigheter. Philip berättade att de sett att de styra bort 50 procent av värmelasten under 4 timmar utan att förändra temperaturen med mer än 0,5 grader. Mötet hölls inom ramen för projektet Grön omställning i flerbostadshus som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Naturbaserade lösningar är nyckeln för att hantera klimatförändringarna, menar både EU och kommuner i Skåne.  Anna Nohed på SLU gav deltagarna på projektet Arcadias seminarium, under Ystad Summit, tre råd för hur man framgångsrikt bör arbeta med naturbaserade lösningar: 1)     Säkra finansieringen, även på lång sikt. Se till att det inte bara finns pengar för att implementera lösningen utan säkerställ att det även finns pengar för skötsel och för att reparera skador på den naturbaserade lösningen. 2)     Ha en långsiktig tidshorisont redan från början. Lär av andra lösningar och se hur de förändras över tid för att se vad du behöver planera för. 3)     Involvera medborgarna från början. Om du inte arbetar nerifrån och upp blir inte projektet hållbart över tid. Fråga de som bor på platsen hur de vill använda platsen. De kan också ge värdefull kunskap om hur platsen har förändrats över tid och vad som händer när det regnar. I Arcadia kommer Helsingborgs stad, Lunds kommun och Malmö stad att arbeta med varsitt lab för naturbaserad klimatanpassning. Goda exempel från 36 regioner i 9 länder i Arcadia, kommer att delas med varandra.  Projektet inkluderar ett strategiskt arbete för att införliva naturbaserade lösningar och klimatanpassning i Skånes framtida utveckling. Se webbinariet  https://lnkd.in/gM6TPNQn Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Kan man göra något bättre av klippt vägkants gräs än att skicka det till kompostering eller förbränning? Det undersöker Malmö stad, SLU och Roskilde universitet i projektet Power Bio. Att samla upp gräset ökar den biologiska mångfalden och ger en nettominskning av utsläppen av växthusgaser men hur ska det gå till för att det ska kosta så lite som möjligt? Daniel Nilsson på SLU berättade på ett seminarium inom Power Bio om slutsatserna de dragit i ett projekt där de samlade in vägkantsgräs från Trafikverkets ytor och skickade till biogasproduktion: ·       Se till att det finns tillräckligt med biomassa ·       Se till att det finns tillräcklig lastvolym ·       Ett mellanlager behövs ofta ·       Se till att det blir tillräckligt få avbrott orsakade av t ex brevlådor och lyktstolpar Andreas Dyreborg Martin från Roskilde universitet som också undersökt kostnader för att ta hand om vägkantsgräs har dragit samma slutsats som SLU; man måste ha stora skördemängder annars är det inte lönt. Det kostar mycket att samla in vägkantsgräset jämfört med att bara låta det ligga så att få upp hastigheten på då gräset slås är därför viktigt. Kristin Köllner från Malmö stad berättade att de vill öka andelen ängar i urban miljö för att öka den biologiska mångfalden. I dag skickar man det klippta till Sysav för kompostering eller för förbränning, om materialet innehåller invasiva arter. I projektet undersöker de möjligheten att producera biogas av klippet och har just skickat iväg en batch till ST1s anläggning i Bjuv. Detta är en av de praktiska tester som utförs i PowerBioprojektet. För att optimera produktionen vill ST1 ha så nyklippt och kort material som möjligt vilket kan stå i konflikt med den biologiska mångfalden då det klippta gärna ska ligga ett antal dagar för att fröerna ska släppa. Torleif Bramryd lyfte förslaget att efterkompostera rötresten från biogasproduktionen för att bryta ner fröerna från invasiva arter. Han konstaterade också att gräs från fotbollsplaner och golfbanor är utmärkt material till biogasproduktion. Dagen hölls förtjänstfullt ihop av Sabine Täuber på Biogas Syd/Energikontor Syd. Seminariet hölls inom ramen för projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Genom att integrera Klimatstegen i Planima har OsbyBostäder fått ett strategiskt verktyg som ger dem helt nya möjligheter att arbeta framåtriktat med sitt fastighetsbestånd. Verktyget gör det enkelt att snabbt få en överblick över investeringar, underhåll och framsteg i klimatarbetet. Med hög precision kan de identifiera vilka åtgärder som är mest prioriterade och vad dessa kommer att kosta. De har även utvecklat en prioriteringslista som stödjer beslut kring underhåll och investeringar, vilket ytterligare förbättrar deras långsiktiga planering. Allt började när OsbyBostäders projektchef frågade Niklas Bengtsson om det fanns en möjlighet att integrera Klimatstegen i underhållssystemet Planima. I Planima arbetar man med underhållsplaner och tillhörande åtgärder, medan Klimatstegen erbjuder en liknande struktur med fokus på klimatanpassning. Skillnaden är att Klimatstegen tar ett bredare grepp genom att fokusera på klimatfrågeställningar i fastighetsförvaltningen, samtidigt som det följer EU taxonomi för hållbara investeringar. Detta underlättar för fastighetsägare att kvalificera sig för gröna lån, vilket i sin tur kan minska lånekostnaderna och främja hållbara investeringar. Genom att integrera dessa system kan Osbybostäder nu arbeta mer effektivt med både underhåll och klimatanpassning i sina fastigheter. Vilka fördelar kan ni se med digitaliseringen av klimatstegen? - Systemet tillåter dig att hantera många byggnader samtidigt, och samordningsfunktionen gör det möjligt att göra makroanalyser över hela fastighetsportföljen. Med hjälp av Klimatstegen kan du också se vilka fastigheter som är långt framme i klimatarbetet och vilka som endast är påbörjade. Det innebär att du snabbt kan identifiera var insatser behövs, säger Niklas Bengtsson. - Genom att integrera Klimatstegen med enskilda underhållsåtgärder kan du vid projektplanering tydligt se vilka underhållsinsatser som är kopplade till klimatåtgärder, vilket underlättar prioritering och effektivisering av arbetet samt ger en indikation på om åtgärderna kvalificerar in sig för gröna lån.   För den som vill arbeta strategiskt med underhållsarbete har Niklas några tydliga råd: Börja med att ta fram underhållsplaner för samtliga fastigheter. Nästa steg är att implementera ett system som kan hantera och organisera dessa planer. Därefter behöver du skapa en tydlig prioriteringsordning för att veta vad som är högprioriterat och vad som kan vänta. Slutligen handlar det om att fördela resurserna på ett effektivt sätt för att säkerställa att rätt insatser görs vid rätt tidpunkt. Vad är nästa steg i projektet? - Det är att samköra data från två olika system, Vitec och Planima, med hjälp av AI. Det kommer att ge en samlad och heltäckande bild över både inre och yttre underhåll i fastighetsbeståndet. Genom att använda AI kan vi effektivt analysera datan för att identifiera i vilka fastigheter ett stambyte skulle ge störst effekt, vilket ytterligare förbättrar prioriteringen och optimeringen av framtida underhållsåtgärder. OsbyBostäder är partner i projektet Grön omställning i flerbostadshus . I projektet arbetar vi med Klimatstegen. Mer information om Klimatstegen hittar du här>> Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Andelen upphandlingar som ställer ”gröna” krav ökar i Danmark. Knappt 40 procent av alla upphandlingar är ”gröna”. Det konstaterade Lena Brogaard, lektor på Roskilde universitet på ett webbinarium om offentlig upphandling under onsdagen. Malin Håkansson på Sigeman & Co gav sin bild av när och hur marknadsdialoger kan användas vid offentlig upphandling. Roskilde universitet samlar varje vecka in publicerade upphandlingar i Danmark sedan 2021. Med stöd av modern IT-teknologi går de igenom dem och letar efter specifika ord för att kunna hitta upphandlingar med ”gröna” krav. Dessa upphandlingar delas in i två kategorier, de med minimikrav och de med ” awardkriterier”. Även om huvuddelen av upphandlingarna tillhör kategorin med minimikrav, 31 procent, menade Lena att det är bättre att använda sig av ” awardkriterier” i upphandlingar, då det ger större effekt. Utbildning i hur man gör är därför viktigt för att öka andelen gröna upphandlingar. Malin Håkansson konstaterade inledningsvis att det alltid är tillåtet med marknadsdialoger i ett upphandlingsförfarande. Bara man håller dem innan upphandlingen publiceras. Det är ett sätt att förbereda upphandlingen och informera leverantörer om den upphandlande enhetens planer och krav. Du kan alltid hämta in råd men inte på ett sätt så att det kan snedvrida konkurrensen. Det är viktigt att leverantörerna får liknande frågor, samma information och samma tid till förfogande. Tyvärr tenderar marknadsdialoger i Sverige att bli ganska formella på grund av rädslan att snedvridna konkurrensen. Det gör det mindre intressant att delta i dessa för företagen, resonerade Malin. I projektet har flera digitala utbildningar för företag respektive offentliga organisationer hållits. Du kan titta på dem HÄR>> Webbinariet hölls inom ramen för projektet Brokering cross-border innovation through clusters (BRINC).  Projektet finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME) .

I slutet av nästa år räknar ShareTex med att kunna testa sin metod för textilåtervinning i större skala. Tillsammans med det spanska skogsföretaget Energía y Celulosa (ENCE) planerar de för en pilotanläggning för textilåtervinning i Spanien. Ett MoU om bygget skrevs i början på sommaren. Det är bråda tider i många EU-länder nu. Från och med 1 januari 2025 måste alla medlemsstater samla in textilavfall, separat från annat avfall. Avfallet ska dessutom förberedas för återanvändning, materialåtervinning eller andra sätt att återvinna. För företaget ShareTex är det ljuv musik. Miguel Sanchis Sebastia säger att det utan tvekan ökat intresset för deras företag. - Det fanns ett stort intresse innan men nu skulle jag säga att det finns ett enormt intresse. Det är många organisationer som inser att de kommer att ha en hel del textilavfall som de inte vet vad de ska göra med. De hör av sig till oss, berättar Miguel. ShareTex har bland annat utarbetat en metod för återvinning på fibernivå. Gamla bomullslakan kan bli nya skjortor. Nu har de nått ett steg längre och kan extrahera bomullsfibrerna ur en t-shirt gjord av bomull och polyester. Bomullsfibrerna skickas till fibertillverkare medan polyesterresten skickas vidare för återvinning av polyester. I den nya anläggningen vill ShareTex kunna jobba med så många olika textilblandningar som möjligt. De vill ha avfall från så många som möjligt. - Vi vill våga testa i den här anläggningen. Det handlar inte bara om att skapa en teknik för återvinning man måste också skapa en marknad. Till ShareTex´ webbsida>>

I projektet Grön omställning för flerbostadshus jobbar fastighetsägare bland annat med verktyg för att strategiskt kunna identifiera byggnader som har potential för energiförbättringar. Aktiebolaget Kristianstadbyggen (ABK) använder verktyget Klimatstegen och har påbörjat kartläggningen av de 20 byggnader de tänkt gå igenom. Klimatstegen är ett verktyg framtaget av Catarina Warfvinge vid Lunds tekniska högskola, i samarbete med fastighetsförvaltare. Verktyget hjälper fastighetsförvaltare att stegvis minska sin klimatpåverkan från både drift och förvaltning av byggnader. Metoden utgår från 20 klimatnyckeltal och innehåller en lättanvänd vägledning för åtgärder. Neutralt och fritt verktyg som är enkelt att komma i gång med Med Klimatstegen såg ABK en möjlighet att på ett systematiskt sätt kunna gå igenom en fastighet i taget och få hjälp med åtgärdsförslag. Fördelen med Klimatstegen är också att verktyget både är neutralt och fritt att använda utan kostnad. - Det har varit väldigt enkelt att komma igång. Vi får en bild över dagsläget och kan utifrån den bestämma vilka åtgärder vi vill göra, säger Johan Fransson, teknik- och miljösamordnare på ABK. Val att göra - enskilda byggnader eller ett fokusområde Peter Backman, teknisk chef, säger att de funderar över hur de vill gå vidare, om de ska välja ut enskilda byggnader att jobba med eller ett område att förbättra i alla byggnader. - En annan större fastighetsförvaltare valde att koncentrera sig på sophantering till exempel. De valde att byta ut systemet i alla byggnader och fick väldigt bra utväxling av det. Vi behöver se hur vi använder våra resurser vettigast, förklarar Peter. I början av arbetet ABK har bestämt att tillämpa Klimatstegen på ungefär 20 av sina byggnader. De är i början av arbetet och har än så länge hunnit utvärdera två byggnader. Fler är på gång. - Det handlar mycket om att gå ut och prata med dem som arbetar i byggnaderna för att få fram information. Du ska svara ja eller nej på frågor. Där du får nej behöver du göra fördjupningar, berättar Johan, som menar att det visar på enkelheten i verktyget. Sänkt energi- och vattenförbrukningen ABK har jobbat med miljö- och klimatförbättrande åtgärder under en längre tid. De anslöt 2007 till Sveriges Allmännyttas initiativ att sänka energiförbrukningen med 20 procent till 2020 med 2007 som basår. Uppvärmningen av fastigheterna sker fossilfritt och de har infört individuell mätning av vatten i hälften av lägenheterna. - Sedan vi införde individuell mätning har förbrukningen minskat med 20 procent. Folk blir medvetna om vad det kostar och använder mindre vatten, konstaterar Peter. ABK är ett kommunalt fastighetsbolag i Kristianstad kommun som förvaltar 9300 lägenheter i kommunen. I projektet Grön omställning i flerbostadshus arbetar vi med Klimatstegen. Information om och manual för Klimatstegen hittar du här>>   Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.