Sustainable Business Hub matchar företag, kommuner och akademi för att öka konkurrenskraften och affärsmöjligheterna för företag och för att stödja kommuner i deras arbete att nå sina hållbarhetsmål. Vi arbetar inom området smarta hållbara städer. Vi är en neutral plattform för samverkan där gröna innovationer, utveckling och affärer skapas. Vi är ett kluster för smarta hållbara städer. Vi sammanför företag, kommuner och akademi för att stimulera gröna innovationer och skapa affärer. VÅRA INNOVATIONSOMRÅDEN: HÅLLBAR ENERGI KLIMATANPASSNING CIRKULÄR RESURSHANTERING VAD VI JOBBAR MED: SYNLIGGÖRANDE SENASTE NYTT PRENUMERERA PÅ VÅRT NYHETSBREV >> Dialog med markägare för att utveckla blågrön infrastruktur för 2 timmar sedan Tre transnationella projekt stärker energiomställningen kring Östersjön 22 dec. 2025 Korta elavbrott top-of-mind för industrierna i diskussioner kring resiliens 15 dec. 2025 Medlemsintervju Samhällsbyggaren som arbetar systematiskt med energieffektivisering ÖrebroBostäder (ÖBO) är ett kommunalt bostadsbolag med 22 000 lägenheter som, utöver att vara ett bostadsbolag, ser sig själva som samhällsbyggare av framtidens lösningar. Förutom att de är kända för arbeta ovanligt systematiskt med energieffektivisering i sina fastigheter, tittar de på hur de kan samarbeta med andra för att få en påverkan i ett större perspektiv i hela Örebro stad, enligt konceptet ”mäta, testa och skala upp.” LÄS ARTIKEL BLI MEDLEM >>

Astrid Hackl är affärsutvecklare på Sustainable Business Hub. Hon nås på 070-200 97 95 och astrid.hackl@sbhub.se. Astrid Hackl Astrid Hackl Affärsutvecklare Tfn: 070-200 97 95 E-post: astrid.hackl@sbhub.se Astrid arbetar som affärsutvecklare och projektledare med tyngdpunkt på internationella projekt och relationer. På Sustainable Business Hub har Astrid jobbat i en rad olika projekt med internationell inriktning, såsom bla. Techbridge, BRINC (Brokering cross-border innovation through clusters) och GreenIndustrialAreas och nu med Energy Circle samt SMEBeyond. Astrid deltar i partnerskapet för de hållbarhetscheckar som Region Skåne delar ut på uppdrag av Tillväxtverket. Hon ingår dessutom i Region Skånes satsning Fokus Tillväxt - cirkulärt näringsliv i Skåne. Astrid kommer närmast från Business Sweden, där hon under en lång rad av år arbetade med rådgivning och affärsutveckling med fokus på internationalisering i huvudsakligen SME-företag inom många olika branscher. Under denna tid samarbetade hon också nära ett stort antal olika aktörer, såväl regionala, statliga som internationella. Innan dess jobbade hon som marknadsansvarig i ett svenskt miljöteknikföretag samt även som platschef för företagets dotterbolag i Tyskland.

Medlemsavgiften i Sustainable Business Hub baseras på antal anställda för företag och för antal invånare för kommuner. Fyll i formuläret och ansök om medlemskap. BLI MEDLEM Medlemmar i Sustainable Business Hub betalar en årlig medlemsavgift om 100 kronor och en serviceavgift som grundar sig på vilken typ av organisation man är. Företag betalar utifrån antalet anställda och kommuner utifrån antalet invånare. Serviceavgiften är avdragsgill. Avgifterna betalas per kalenderår. Serviceavgifter : Företag Kommuner Universitet/högskolor Kluster och andra främjarorganisationer *Antal anställda i Sverige 0-9 anställda* 10-99 anställda* 100-249 anställda* 250- anställda* <20 000 invånare 20 000-100 000 invånare >100 000 invånare 4 900 kr 14 900 kr 19 900 kr 24 900 kr 4 900 kr 14 900 kr 24 900 kr 24 900 kr 4 900 kr Vill du prata med någon om vad du kan förvänta dig som medlem? kontakta vår medlemsansvariga. Astrid Hackl e-post: astrid.hackl@sbhub.se tfn: 070-200 97 95 Bli en del av vårt medlemsnätverk NAMN E-POST TELEFON ORGANISATION ORGANISATIONSNUMMER WEBBADRESS ADRESS POSTNUMMER ANTAL ANSTÄLLDA/INVÅNARE POSTORT Skicka

En ny rapport från projektet Circular South Baltic visar att digitala plattformar är avgörande för att skala upp marknaden för återanvänt byggmaterial i Danmark och grannländerna. Data från fyra Östersjöländer ger insikter i lösningar, potential och nästa steg för den cirkulära byggsektorn. Bygg- och anläggningssektorn står för en tredjedel av allt avfall i länderna runt Östersjön och bidrar avsevärt till både energianvändning och koldioxidutsläpp. Den gröna omställningen kräver därför nya lösningar och enligt en ny rapport från Roskilde Universitet är digitala marknadsplatser en av nycklarna till att möjliggöra återanvändning av byggmaterial i stor skala. Rapporten, som har tagits fram inom ramen för det EU-finansierade projektet Circular South Baltic , kartlägger digitala plattformar från Tyskland, Danmark, Sverige och Polen och visar att digitaliseringen i Östersjöregionen accelererar. - Om vi ska kunna minska byggsektorns klimatavtryck avsevärt måste vi ompröva grunderna. Återanvändning av byggmaterial är inte längre en nisch, det är en nödvändighet, och digitala marknadsplatser är ett verktyg som gör det möjligt i stor skala, säger Thomas Budde Christensen, professor vid Roskilde Universitet och medförfattare till rapporten. Plattformarna erbjuder i allt högre grad avancerade tjänster som digitala produktpass, logistiklösningar, dokumentation och verktyg för beräkning av koldioxidutsläpp, vilket gör det lättare för entreprenörer och konsulter att välja återanvända material. Enligt rapporten är dessa tjänster avgörande för att säkerställa en stabil tillgång på material med känd kvalitet och spårbarhet. - Digitaliseringen ger oss helt nya möjligheter för dokumentation, spårbarhet och kvalitetssäkring. Utan dessa funktioner kan återanvända material inte uppnå den tillförlitlighet och kvalitet som professionella aktörer kräver, säger Martin Visby Buchard, postdoktorand vid Roskilde Universitet, också han medförfattare till rapporten. Rapporten belyser också stora skillnader i hur länderna hanterar certifiering och utveckling av nya marknadsplatser. Vissa fokuserar på starka regionala plattformar, medan andra har kommit längre med nationella lösningar och omfattande certifieringssystem. - Det är intressant att se hur olika länderna runt Östersjön utvecklar sina marknadsplatser. Det visar att det inte finns en enda modell, utan många bra lösningar som vi kan lära oss av över gränserna, säger Martin Visby Buchard. Samtidigt är behovet av att skala upp verksamheten akut. Mängden återanvändbara material kommer att öka betydligt i takt med att byggnader i regionen renoveras och rivs. Detta kräver marknadsplatser som kan hantera större volymer, mer komplex dokumentation och en växande efterfrågan. - Mängden material som kan återanvändas kommer att öka markant under de kommande åren. Därför måste vi inte bara utöka befintliga plattformar utan också tänka mycket större och integrera dem mycket djupare i byggsektorns beslutsprocesser”, betonar Thomas Budde Christensen. Den nya rapporten ger en omfattande översikt över de digitala lösningar som redan formar utvecklingen i regionen och fungerar som en inspirationskatalog för alla intressenter som vill stärka den cirkulära ekonomin inom byggsektorn. FAKTA: Rapport om digitala marknadsplatser för återanvända byggmaterial Utgivare : Roskilde Universitet – som en del av projektet Circular South Baltic Circular South Baltic : Medfinansierat av EU genom Interreg South Baltic-programmet Data från : Tyskland, Danmark , Sverige och Polen Fokus : Digitala plattformar för sekundära byggmaterial Viktiga slutsatser: Digitala plattformar driver utvecklingen av den cirkulära ekonomin inom byggsektorn och bidrar till att minska cirkularitetsgapet. Plattformarna skapar en växande marknad för återanvända byggmaterial och hanterar viktiga hinder såsom logistik, kvalitetssäkring och lagkrav. Verktyg såsom produktpass och CO₂-beräkningar stärker spårbarheten, kvaliteten och dokumentationen. Digitaliseringen öppnar nya, skalbara marknadsmöjligheter för återanvändning av byggavfall. Syfte: Att stärka marknaden för återanvändning genom kunskap, dokumentation och teknisk utveckling Perspektiv: Återanvändning kommer att bli en central faktor för att minska avfall, energiförbrukning och koldioxidutsläpp inom byggsektorn LÄS RAPPORTEN>>

I projektet Arcadia arbetar Helsingborgs stad dels med att kartlägga var det är bäst att anlägga och utveckla blågrön infrastruktur och dels hur en uppskalning av lösningar kan finansieras. Två år in i projektet sammanfattar Veronica Lind, på Helsingborgs stad, hur långt de kommit och vad som händer framöver. Kommunen och markägare har gemensam bild av var problem finns Med hjälp av GIS-data har Veronica tagit fram en karta över vilka områden som är mest utsatta för översvämningar. Kartan har hon sedan haft med sig och visat för markägare i dialoger under hösten. - Jag skulle säga att vi har en bra början på en bild av var vi vill prioritera att anlägga blågrön infrastruktur. Vi har en hyfsad samsyn med markägare om var problemen finns. När vi visar att ”här finns det en sänka”, då känner de igen att det är problem med översvämningar där, förklarar Veronica. Dialog väntar kring förslag om vilka platser som ska prioriteras Nästa steg är att presentera kartan, tillsammans med synpunkterna från markägarna, i vattenråden. Veronica har också planerat för en intressentdialog med LRF och andra intresseorganisationer för att få in ytterligare synpunkter och förankra förslagen om vilka platser som ska prioriteras. Markägares förslag till lägen inte alltid de bästa - ersättning behövs Kartläggningen är kanske den lättare delen i Helsingborgs labb. Att hitta en finansieringslösning för att kunna skala upp implementeringen av naturbaserade lösningar och blågrön infrastruktur såsom våtmarker och tvåstegsdiken är svårare och också det som återkommande tas upp av regionerna i Arcadia. Att förlita sig på projektpengar kommer inte att fungera. En mer långsiktig och hållbar lösning måste till. - I dag bygger många åtgärder på markägare som frivilligt vill medverka,   men lägen som de föreslår är inte alltid de som ger störst effekt för exempelvis översvämningshantering, biologisk mångfald eller minskad övergödning. Ofta rör det sig om ytor som ändå inte används aktivt. För att kunna arbeta mer strategiskt och genomföra åtgärder där de verkligen gör mest nytta behöver man ibland tillgång till andra typer av platser, och då kan ersättning vara en viktig förutsättning, utvecklar Veronica. Företag intresserade av att bidra för sin hållbarhetsrapportering Efter en intern workshop inom staden i somras sammanställdes vilka hinder som finns kring finansiering. Därefter samlade man ett antal företag i närområdet för att diskutera vad som är viktigt för dem att få tillbaka om de bidrar med pengar till lösningar. En tydlig del är att de kan använda det i sin hållbarhetsrapportering. - Kontentan var att det finns ett stort intresse från företagen för att utforska en finansieringslösning men man vet inte riktigt hur man ska gå till väga. Många vill jobba inom sin värdekedja och många vill göra något lokalt, säger Veronica. Policyworkshop med myndigheter arrangeras i vår Nu väntar dialog med markägarna för att höra om de kan tänka sig att ge upp mark och implementera lösningar om de får betalt för det. Det finns ett intresse, vet Veronica, men det är också beroende på vilka åtgärder som är tänkta att genomföras. - Även om det ibland fungerar att genomföra åtgärder utan ersättning, ser vi att någon form av kompensation oftast behövs för att kunna öka takten och få till större förändringar. Att förvänta sig att markägare ska ge upp mark, exempelvis en våtmark, utan att få något tillbaka är i längden ingen hållbar väg framåt, konstaterar Veronica.   För att komma vidare och angripa hindren kring finansiering kommer man inom Arcadia att arrangera en policyworkshop i vår. De kommer att bjuda in myndigheter såsom Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och MSB. Både företag och markägare engagerade vilket är viktigt för framgång Att etablera relationer med markägare och andra intressenter är en viktig del för att nå framgång i arbetet. Veronica ser med tillförsikt framemot fortsatt dialog med dem. - Det är roligt för det finns ett engagemang i frågorna. Det är tydligt att många tänker på det och att det skapar ett engagemang, både från företag och markägare. Projektet Arcadia arbetar för att påskynda och öka andelen naturbaserade lösningar som ett sätt att minska negativa klimateffekter. I Sverige driver Helsingborgs stad, Malmö stad och Lunds kommun varsitt labb för att testa och utveckla naturbaserade lösningar och metoder för att öka implementeringen av dessa. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Sustainable Business Hub slutför tre projekt som genom transnationella samarbeten har resulterat i konkreta verktyg, metoder och färdplaner för att driva energiomställningen i Östersjöområdet. De tre Interreg Baltic Sea Region -finansierade projekten CommitClimate , Energy Equilibrium  och GreenIndustrialAreas  har samlat partners från hela Östersjöområdet i frågor som rör produktion och lagring av förnybar el, digital energiplanering, energieffektivisering och energiflexibilitet i syfte att bidra till mer hållbara energisystem och minskade utsläpp. Sustainable Business Hub har bidragit både med expertis och praktiskt utvecklingsarbete i projekten som avslutas nu till årsskiftet (2025/2026). Läs mer om respektive projekt i sammanfattningarna nedan. EnergyEquilibrium GreenIndustrialAreas CommitClimate Energy Equilibrium Energy Equilibrium har adresserat en central utmaning i energiomställningen, nämligen hur energisystem ska kunna hantera fluktuerande tillgång till förnybar el från vind och sol. Projektet har fokuserat på behovet av smartare planering samt lösningar för balansering och lagring av energi. Ett av projektets viktigaste resultat är det digitala verktyget Energy Equilibrium Platform , som gör det möjligt för kommuner och energileverantörer att simulera lokala energisystem. Genom att analysera energijämvikt kan användarna identifiera mer effektiva sätt att integrera och utnyttja förnybara energikällor på lokal och regional nivå. Sustainable Business Hub har även lett arbetet i att ta fram en färdplan som visar hur aktörer i Östersjöområdet kan ställa om till mer hållbar energiproduktion och -lagring. Färdplanen lyfter fram behovet av investeringar, långsiktiga politiska ambitioner och förbättrad tillgång till relevant data. Mer information om Energy Equilibrium och resultat på projektsidan > GreenIndustrialAreas GreenIndustrialAreas syftar till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser från industrier och företag. Fokus har legat på att identifiera synergier inom industriområden, där gemensamma lösningar kan bidra till ökad energieffektivitet och en högre andel förnybar energi. I en omfattande digital verktygslåda  samlar projektet en rad innovativa tekniker och best practices för ökad resurseffektivitet och stärkta samarbeten mellan industriföretag, kommuner och andra intressenter. Som underlag för dialog syftar verktygslådan till att underlätta strategiska beslut i utformningen av mer hållbara industriområden. Projektet har också utvecklat ett förslag till transnationell standard för certifiering av gröna industriområden, med syftet att synliggöra hållbar industriell utveckling i regionen. Mer information om GreenIndustrialAreas och resultat på projektsidan > CommitClimate CommitClimate har syftat till att stärka kommunernas möjlighet att arbeta mer datadrivet med klimat- och energiplanering. Projektet har resulterat i den interaktiva modellen CommitClimate CO₂ Simulator  som hjälper kommuner att beräkna sina nuvarande utsläpp och simulera olika framtidsscenarier som stöd för strategiska beslut. Nyckelresultat från projektet finns tillgängliga på webbplatsen CommitClimate Online Platform tillsammans med utbildningsresurser, fallstudier och en Household CO₂ Simulator  för medborgare att beräkna och minska sitt personliga koldioxidavtryck. Mer information om CommitClimate på projektsidan >