En ny rapport från projektet Circular South Baltic visar att digitala plattformar är avgörande för att skala upp marknaden för återanvänt byggmaterial i Danmark och grannländerna. Data från fyra Östersjöländer ger insikter i lösningar, potential och nästa steg för den cirkulära byggsektorn. Bygg- och anläggningssektorn står för en tredjedel av allt avfall i länderna runt Östersjön och bidrar avsevärt till både energianvändning och koldioxidutsläpp. Den gröna omställningen kräver därför nya lösningar och enligt en ny rapport från Roskilde Universitet är digitala marknadsplatser en av nycklarna till att möjliggöra återanvändning av byggmaterial i stor skala. Rapporten, som har tagits fram inom ramen för det EU-finansierade projektet Circular South Baltic , kartlägger digitala plattformar från Tyskland, Danmark, Sverige och Polen och visar att digitaliseringen i Östersjöregionen accelererar. - Om vi ska kunna minska byggsektorns klimatavtryck avsevärt måste vi ompröva grunderna. Återanvändning av byggmaterial är inte längre en nisch, det är en nödvändighet, och digitala marknadsplatser är ett verktyg som gör det möjligt i stor skala, säger Thomas Budde Christensen, professor vid Roskilde Universitet och medförfattare till rapporten. Plattformarna erbjuder i allt högre grad avancerade tjänster som digitala produktpass, logistiklösningar, dokumentation och verktyg för beräkning av koldioxidutsläpp, vilket gör det lättare för entreprenörer och konsulter att välja återanvända material. Enligt rapporten är dessa tjänster avgörande för att säkerställa en stabil tillgång på material med känd kvalitet och spårbarhet. - Digitaliseringen ger oss helt nya möjligheter för dokumentation, spårbarhet och kvalitetssäkring. Utan dessa funktioner kan återanvända material inte uppnå den tillförlitlighet och kvalitet som professionella aktörer kräver, säger Martin Visby Buchard, postdoktorand vid Roskilde Universitet, också han medförfattare till rapporten. Rapporten belyser också stora skillnader i hur länderna hanterar certifiering och utveckling av nya marknadsplatser. Vissa fokuserar på starka regionala plattformar, medan andra har kommit längre med nationella lösningar och omfattande certifieringssystem. - Det är intressant att se hur olika länderna runt Östersjön utvecklar sina marknadsplatser. Det visar att det inte finns en enda modell, utan många bra lösningar som vi kan lära oss av över gränserna, säger Martin Visby Buchard. Samtidigt är behovet av att skala upp verksamheten akut. Mängden återanvändbara material kommer att öka betydligt i takt med att byggnader i regionen renoveras och rivs. Detta kräver marknadsplatser som kan hantera större volymer, mer komplex dokumentation och en växande efterfrågan. - Mängden material som kan återanvändas kommer att öka markant under de kommande åren. Därför måste vi inte bara utöka befintliga plattformar utan också tänka mycket större och integrera dem mycket djupare i byggsektorns beslutsprocesser”, betonar Thomas Budde Christensen. Den nya rapporten ger en omfattande översikt över de digitala lösningar som redan formar utvecklingen i regionen och fungerar som en inspirationskatalog för alla intressenter som vill stärka den cirkulära ekonomin inom byggsektorn. FAKTA: Rapport om digitala marknadsplatser för återanvända byggmaterial Utgivare : Roskilde Universitet – som en del av projektet Circular South Baltic Circular South Baltic : Medfinansierat av EU genom Interreg South Baltic-programmet Data från : Tyskland, Danmark , Sverige och Polen Fokus : Digitala plattformar för sekundära byggmaterial Viktiga slutsatser: Digitala plattformar driver utvecklingen av den cirkulära ekonomin inom byggsektorn och bidrar till att minska cirkularitetsgapet. Plattformarna skapar en växande marknad för återanvända byggmaterial och hanterar viktiga hinder såsom logistik, kvalitetssäkring och lagkrav. Verktyg såsom produktpass och CO₂-beräkningar stärker spårbarheten, kvaliteten och dokumentationen. Digitaliseringen öppnar nya, skalbara marknadsmöjligheter för återanvändning av byggavfall. Syfte: Att stärka marknaden för återanvändning genom kunskap, dokumentation och teknisk utveckling Perspektiv: Återanvändning kommer att bli en central faktor för att minska avfall, energiförbrukning och koldioxidutsläpp inom byggsektorn LÄS RAPPORTEN>>

I projektet Arcadia arbetar Helsingborgs stad dels med att kartlägga var det är bäst att anlägga och utveckla blågrön infrastruktur och dels hur en uppskalning av lösningar kan finansieras. Två år in i projektet sammanfattar Veronica Lind, på Helsingborgs stad, hur långt de kommit och vad som händer framöver. Kommunen och markägare har gemensam bild av var problem finns Med hjälp av GIS-data har Veronica tagit fram en karta över vilka områden som är mest utsatta för översvämningar. Kartan har hon sedan haft med sig och visat för markägare i dialoger under hösten. - Jag skulle säga att vi har en bra början på en bild av var vi vill prioritera att anlägga blågrön infrastruktur. Vi har en hyfsad samsyn med markägare om var problemen finns. När vi visar att ”här finns det en sänka”, då känner de igen att det är problem med översvämningar där, förklarar Veronica. Dialog väntar kring förslag om vilka platser som ska prioriteras Nästa steg är att presentera kartan, tillsammans med synpunkterna från markägarna, i vattenråden. Veronica har också planerat för en intressentdialog med LRF och andra intresseorganisationer för att få in ytterligare synpunkter och förankra förslagen om vilka platser som ska prioriteras. Markägares förslag till lägen inte alltid de bästa - ersättning behövs Kartläggningen är kanske den lättare delen i Helsingborgs labb. Att hitta en finansieringslösning för att kunna skala upp implementeringen av naturbaserade lösningar och blågrön infrastruktur såsom våtmarker och tvåstegsdiken är svårare och också det som återkommande tas upp av regionerna i Arcadia. Att förlita sig på projektpengar kommer inte att fungera. En mer långsiktig och hållbar lösning måste till. - I dag bygger många åtgärder på markägare som frivilligt vill medverka,   men lägen som de föreslår är inte alltid de som ger störst effekt för exempelvis översvämningshantering, biologisk mångfald eller minskad övergödning. Ofta rör det sig om ytor som ändå inte används aktivt. För att kunna arbeta mer strategiskt och genomföra åtgärder där de verkligen gör mest nytta behöver man ibland tillgång till andra typer av platser, och då kan ersättning vara en viktig förutsättning, utvecklar Veronica. Företag intresserade av att bidra för sin hållbarhetsrapportering Efter en intern workshop inom staden i somras sammanställdes vilka hinder som finns kring finansiering. Därefter samlade man ett antal företag i närområdet för att diskutera vad som är viktigt för dem att få tillbaka om de bidrar med pengar till lösningar. En tydlig del är att de kan använda det i sin hållbarhetsrapportering. - Kontentan var att det finns ett stort intresse från företagen för att utforska en finansieringslösning men man vet inte riktigt hur man ska gå till väga. Många vill jobba inom sin värdekedja och många vill göra något lokalt, säger Veronica. Policyworkshop med myndigheter arrangeras i vår Nu väntar dialog med markägarna för att höra om de kan tänka sig att ge upp mark och implementera lösningar om de får betalt för det. Det finns ett intresse, vet Veronica, men det är också beroende på vilka åtgärder som är tänkta att genomföras. - Även om det ibland fungerar att genomföra åtgärder utan ersättning, ser vi att någon form av kompensation oftast behövs för att kunna öka takten och få till större förändringar. Att förvänta sig att markägare ska ge upp mark, exempelvis en våtmark, utan att få något tillbaka är i längden ingen hållbar väg framåt, konstaterar Veronica.   För att komma vidare och angripa hindren kring finansiering kommer man inom Arcadia att arrangera en policyworkshop i vår. De kommer att bjuda in myndigheter såsom Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och MSB. Både företag och markägare engagerade vilket är viktigt för framgång Att etablera relationer med markägare och andra intressenter är en viktig del för att nå framgång i arbetet. Veronica ser med tillförsikt framemot fortsatt dialog med dem. - Det är roligt för det finns ett engagemang i frågorna. Det är tydligt att många tänker på det och att det skapar ett engagemang, både från företag och markägare. Projektet Arcadia arbetar för att påskynda och öka andelen naturbaserade lösningar som ett sätt att minska negativa klimateffekter. I Sverige driver Helsingborgs stad, Malmö stad och Lunds kommun varsitt labb för att testa och utveckla naturbaserade lösningar och metoder för att öka implementeringen av dessa. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Sustainable Business Hub slutför tre projekt som genom transnationella samarbeten har resulterat i konkreta verktyg, metoder och färdplaner för att driva energiomställningen i Östersjöområdet. De tre Interreg Baltic Sea Region -finansierade projekten CommitClimate , Energy Equilibrium  och GreenIndustrialAreas  har samlat partners från hela Östersjöområdet i frågor som rör produktion och lagring av förnybar el, digital energiplanering, energieffektivisering och energiflexibilitet i syfte att bidra till mer hållbara energisystem och minskade utsläpp. Sustainable Business Hub har bidragit både med expertis och praktiskt utvecklingsarbete i projekten som avslutas nu till årsskiftet (2025/2026). Läs mer om respektive projekt i sammanfattningarna nedan. EnergyEquilibrium GreenIndustrialAreas CommitClimate Energy Equilibrium Energy Equilibrium har adresserat en central utmaning i energiomställningen, nämligen hur energisystem ska kunna hantera fluktuerande tillgång till förnybar el från vind och sol. Projektet har fokuserat på behovet av smartare planering samt lösningar för balansering och lagring av energi. Ett av projektets viktigaste resultat är det digitala verktyget Energy Equilibrium Platform , som gör det möjligt för kommuner och energileverantörer att simulera lokala energisystem. Genom att analysera energijämvikt kan användarna identifiera mer effektiva sätt att integrera och utnyttja förnybara energikällor på lokal och regional nivå. Sustainable Business Hub har även lett arbetet i att ta fram en färdplan som visar hur aktörer i Östersjöområdet kan ställa om till mer hållbar energiproduktion och -lagring. Färdplanen lyfter fram behovet av investeringar, långsiktiga politiska ambitioner och förbättrad tillgång till relevant data. Mer information om Energy Equilibrium och resultat på projektsidan > GreenIndustrialAreas GreenIndustrialAreas syftar till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser från industrier och företag. Fokus har legat på att identifiera synergier inom industriområden, där gemensamma lösningar kan bidra till ökad energieffektivitet och en högre andel förnybar energi. I en omfattande digital verktygslåda  samlar projektet en rad innovativa tekniker och best practices för ökad resurseffektivitet och stärkta samarbeten mellan industriföretag, kommuner och andra intressenter. Som underlag för dialog syftar verktygslådan till att underlätta strategiska beslut i utformningen av mer hållbara industriområden. Projektet har också utvecklat ett förslag till transnationell standard för certifiering av gröna industriområden, med syftet att synliggöra hållbar industriell utveckling i regionen. Mer information om GreenIndustrialAreas och resultat på projektsidan > CommitClimate CommitClimate har syftat till att stärka kommunernas möjlighet att arbeta mer datadrivet med klimat- och energiplanering. Projektet har resulterat i den interaktiva modellen CommitClimate CO₂ Simulator  som hjälper kommuner att beräkna sina nuvarande utsläpp och simulera olika framtidsscenarier som stöd för strategiska beslut. Nyckelresultat från projektet finns tillgängliga på webbplatsen CommitClimate Online Platform tillsammans med utbildningsresurser, fallstudier och en Household CO₂ Simulator  för medborgare att beräkna och minska sitt personliga koldioxidavtryck. Mer information om CommitClimate på projektsidan >

Hur ser industrierna på sårbarheten kring avbrott i elförsörjningen? Är det korta eller långa perioder som ligger top-of-mind när man funderar kring resiliens? Och hur kan de bidra till flexibilitet i elnätet för att minska belastningen vid hög efterfrågan? På en träff inom Malmö Energy Lab med ett antal inbjudna industrier var det tydligt att det är de korta elavbrotten som står högst upp på agendan och att viljan att bidra till flexibilitet, mot en ersättning, är hög. Befesa Circular Alloys, Copenhagen Malmö Port, Coromatic, Orion, Paxxo, Polypeptide Laboratories, Sandvik SRP, Sysav, TePe Hygienprodukter, och Öresundsbrokonsortiet diskuterade resiliensfrågor tillsammans med E.ON, Malmö stad, RISE och Sustainable Business Hub på en träff med Malmö Energy Lab. Sekundkorta avbrott gör att processer måste startas igen och saker kan gå sönder Tidigt under träffen stod det klart att industrierna har en samsyn kring att de korta elavbrotten är det som främst upptar deras tankar. Även ett sekundkort avbrott innebär att känsliga processer måste startas upp på nytt och det finns risk att saker går sönder. Det kostar både pengar och tid. För dessa avbrott är en UPS-lösning bästa alternativet för att skydda särskilt viktiga komponenter. Batterilösning skapar resiliens och intäkter För något längre avbrott, minuter eller timmar, har flera industrier redan skaffat eller funderar på att skaffa någon form av batterilösning. Detta är värdeskapande ur flera perspektiv. Förutom att täcka upp vid potentiella avbrott, så finns möjlighet att exempelvis flytta laster till billigare timmar samt få intäkter via stödtjänster och den lokala flexibilitetsmarknaden. Då skapas nytta både för industrin och det överliggande elsystemet. Men det gäller att vara med på mer än en flexmarknad, för bästa lönsamhet, upplyste Saso Stojanovski på E.ON Energiinfrastruktur. Flexibilitet från redan anslutna kunder viktigt då behovet av eleffekt ökar Flexibilitet är också en viktig del i nätutvecklingsplanen som E.ON Energidistribution har tagit fram. Att behovet av effekt kommer att öka markant framöver är alla överens om och det drivs till stor del av klimatomställningen som sker i industrin tillsammans med transportsektorn och fastighetsbranschen, konstaterade Hampus Enulf från E.ON Energidistribution. Efterfrågan på att ansluta sig till elnätet är fortsatt hög. Bara i Malmö, är just nu den efterfrågade effekten från kunder som vill ansluta sig, större än hela Malmös totala effektbehov en kall vinterdag. Att öka flexibiliteten från redan anslutna kunder är därför viktigt. E.ON Energidistribution arbetar med ett effektivt nätutnyttjande och lokala flexibilitetsmarknader för att öka incitamenten för kunder att bidra med det dem kan. Diskussion om vilket ansvar industri och systemet har för ökad resiliens En annan fråga som ventilerades var om det går att använda energin på ett smartare sätt. Många har ett överskott av energi på sommaren vilket är ett skäl till att en del industrier har nedkylning eller stänger sina anläggningar mitt i sommaren. Diskussionen kretsade också kring vilket ansvar industri respektive systemet har för en ökad resiliens. I Malmö Energy Lab fortsätter diskussionen om hur vi tillsammans ökar energiresiliensen och demonstrerar hur det kan se ut i Malmö. Träffen med industrierna hölls inom ramen för projektet Malmö Energy Lab som delvis finansieras av Vinnova.

Energiomställningen är lokal. Det var slutsatsen när Energy Equilibrium   bjöd in till en digital diskussion om kommunernas roll i att utveckla hållbara energisystem. Per-Johan Wik, projektledare på Sustainable Business Hub, underströk att svenska kommuner har en drivande roll i energiomställningen eftersom det övergripande energisystemet står i direkt relation till de platser där energi används och produceras. Veronica Lindeberg, klimatstrateg på Länsstyrelsen Skåne, var inne på samma spår när hon berättade att skånska kommuner ansvarar för 44 av de 64 åtgärder som krävs för att realisera målen i regionens klimat- och energistrategi. Ett av målen är att höja länets självförsörjningsgrad av el från nuvarande 15% till 50% senast 2030. "Strategin visar vägen, men kommunerna behöver också investeringar för att öka sin självförsörjningsgrad. Länsstyrelsen Skåne arbetar hårt för att stötta dem", säger Veronica Lindeberg. En utmaning för kommunerna är just att de ofta saknar resurser för att utveckla energisystemen. Den utbyggnad som sker idag drivs främst av marknadens villkor, vilket Per-Johan Wik menar kan bli ett problem eftersom lösningarna då optimeras på kostnad istället för på systemnivå. "I Energy Equilibrium har vi utvecklat en färdplan och en digital plattform för modellering av energiscenarier som ger kommuner nya nycklar för att arbeta med systemanalys och energiplanering", berättar Per-Johan. Både färdplan och plattform vänder sig till kommuner och regioner i Östersjöområdet. Färdplanen erbjuder ett smörgåsbord av praktiska åtgärder för offentliga myndigheter och andra aktörer inom energisektorn som vill ställa om, medan plattformen tillhandahåller interaktiv och användarvänlig simulering av energisystem. Energy Equilibrium medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

På GreenIndustrialAreas slutkonferens i Schwerin presenterades resultat från tre års arbete med att utveckla metoder och verktyg för grön omställning i europeiska industriområden. Ett centralt inslag var erfarenhetsutbyte kring hur industriell symbios kan initieras i praktiken. Johan Ib Hansen från Kalundborg Kommune betonade enkelhet och dialog som framgångsfaktorer. Enligt honom handlar starten ofta om att bara samla aktörer för en kopp kaffe för att kunna inleda en diskussion om de första stegen. Under konferensen presenterades projektets digitala verktygslåda, vilken är utformad för att fungera som stödmaterial i dialoger mellan aktörer i industriområden. Verktyget samlar innovativa tekniker och etablerade arbetssätt för ökad resurseffektivitet och för att stärka samarbeten mellan industriföretag. Konkreta tillämpningar i Finland Tero Rautiainen, projektpartner från Keski-Suomen liitto, och Marja Salonen vid Jämsän kaupunki visade hur projektresultaten redan kommer till användning. Två viktiga industriområden i Jämsä – Kaipola och Myllymäki 2 – ska påbörja kartläggning av sina energi- och materialflöden med hjälp av materialen. Syftet är att identifiera möjligheter för industriell symbios och stärka områdenas konkurrenskraft, med siktet inställt på en framtida GreenIndustrialAreas-certifiering. Konferensens deltagare besökte även ett G3-certifierat grönt industriområde i Grevesmühlen. Programmet omfattade ett studiebesök hos företaget Novocarbo, som visade sin pyrolysanläggning och nya tekniker för koldioxidavskiljning och energiproduktion. Staden Grevesmühlen presenterade samtidigt sina strategier för hållbar utveckling i stad och region. Paneldiskussion om industrins roll i energiomställningen Konferensen samlade också fyra representanter från politik, industri och forskning för att diskutera industrins betydelse i Östersjöregionens energiomställning. I panelen deltog Wolfgang Blank (Ministerium für Wirtschaft, Infrastruktur, Tourismus und Arbeit Mecklenburg-Vorpommern), Sabīna Alta (Laflora Latvia), Lucia Mortensen (GreenLab) och Zbigniew Sołjan (Politechnika Białostocka). Samtalet belyste hur gröna industriområden kan bidra till att möta klimatutmaningar och stärka Europas resiliens. GreenIndustrialAreas medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

Nu har vi startat Blågröna Temagruppen! Gruppen riktar sig till dig som, tillsammans med andra behovsägare, leverantörer, forskare och innovatörer, vill forma framtidens blågröna landskap och städer. Gruppens syfte är att driva innovation, skapa affärsmöjligheter, bygga kompetens och påverka riktningen för blågröna lösningar. På första mötet med Blågrön Temagrupp diskuterades vilken inriktning gruppen ska ha. Nästa träff hålls i vår. Under uppstartsmötet i Kristianstad delade Kristianstad Vattenrike och Stubbfräsarna Syd med sig av sina idéer och erfarenheter kring blågrön infrastruktur. Workshops och diskussioner kring gruppens inriktning fokuserade kring samverkan, innovation och konkreta utvecklingsmöjligheter inom allt från nätverk till teknikkompetens och upphandlingar. I början av nästa år håller vi nästa träff och vi välkomnar flera att vara med. Kontakta Alice Petersson om du vill komma på nästa möte eller om du redan nu vet att du vill delta i gruppen. Som deltagare i temagruppen kan du påverka gruppens fokus och få tillgång till nätverk, kunskap och konkreta samarbeten för affärsutveckling inom blågrön infrastruktur. Läs mer om temagruppen här>>

8 december 2025 PRESSMEDDELANDE Sustainable Business Hub anställer Dorota Calus som ny ekonomiansvarig. Dorota kommer närmast från OpenTech där hon arbetat som Project Financial Controller. - Vi är mycket glada över att knyta Dorota Calus till oss. Med sin erfarenhet från OpenTech har hon god erfarenhet av den komplexa ekonomi som en verksamhet med många pågående projekt har. Det ger oss goda förutsättningar att kunna ta lead i nya projekt under våren, säger Anita Sindberg, VD på Sustainable Business Hub.  - Jag ser fram emot att vara en del av det kunniga teamet på Sustainable Business Hub och bidra till organisationens viktiga arbete med att driva den gröna omställningen framåt. Med min bakgrund hoppas jag kunna bygga vidare på processer och rutiner inom ekonomiområdet för att ytterligare effektivisera arbetet, säger Dorota Calus. Dorota Calus kommer närmast från Sustainable Business Hubs systerkluster OpenTech där hon har arbetat som Project Financial Controller. Hon har tidigare arbetat på Region Skåne och Stadsmissionen. Dorota är civilingenjör i ekonomi, utbildad vid Gdansk University of Technology. Sustainable Business Hub är ett kluster för näringslivet, det offentliga och akademien . Vi erbjuder en neutral plattform för samverkan där gröna innovationer, utveckling och affärer skapas. Våra fokusområden är hållbar energi, klimatanpassning, cirkulära resurser och blå ekonomi. För mer information: Anita Sindberg VD, Sustainable Business Hub Scandinavia AB tfn: 073-852 80 00 e-post: anita.sindberg@sbhub.se   Högupplöst foto på Dorota här: https://bit.ly/dorota-calus

I projektet Arcadia har SLU tagit fram en policy brief som erbjuder kommunala och regionala aktörer praktiska insikter och rekommendationer kring naturbaserade lösningar. Policy briefen avhandlar hur man kan utnyttja naturbaserade lösningar för att uppnå klimatresiliens, hantera förlusten av biologisk mångfald och förbättra det sociala välbefinnandet. Författarna bakom policy briefen har formulerat tre huvudbudskap att ta med sig för att förstå och lyckas med arbetet att öka implementeringen av naturbaserade lösningar. Dessa är: Samskapande, samarbete och en bottom-up-strategi för styrning är avgörande för att naturbaserade lösningar ska lyckas på lång sikt, liksom integrering av olika typer av kunskap och perspektiv. Flexibiliteten i definitionen av begreppet naturbaserade lösningar är både en begränsning för dess genomförande och en möjlighet till kreativitet och innovation i utformningen och tillämpningen av naturbaserade lösningar. Kompromisser och spänningar är ofta oundvikliga mellan fördelarna med naturbaserade lösningar för biologisk mångfald, människor och klimatanpassning och klimatbegränsning (åtgärder för att minska klimatpåverkan), men det finns också många möjliga samverkande fördelar. Naturbaserade lösningar i Helsingborg, Malmö och vid Tullstorpsån i Trelleborgs kommun. I policy briefen presenteras tio insikter kring naturbaserade lösningar och förslag på agerande utifrån varje insikt för att öka förutsättningarna för ökad implementering av lösningarna. Ett urval av de 10 rekommendationerna i policy briefen: Prioritera initiativ och projekt kring naturbaserade lösningar som syftar till att samtidigt arbeta med akuta utmaningar och skapa flera positiva bieffekter. Kartlägg politiska, ekonomiska, sociokulturella och kunskapsrelaterade faktorer tidigt i planeringen av naturbaserade lösningar för att hantera hinder och utnyttja gynnsamma förutsättningar. Uppmuntra företag inom naturbaserade lösningar och offentlig-privata partnerskap, och stötta dem ekonomiskt för att förbättra genomförandet av naturbaserade lösningar. Integrera naturbaserade lösningar i agendan för urban omvandling, säkerställ inkluderande planeringsprocesser som engagerar marginaliserade grupper och uppmuntra innovativa sätt att omfamna kreativitet och samarbete. Författare av policy briefen är Anna Nohed, Kes McCormick, Lisa Blix Germundsson och Misagh Mottaghi på SLU med bidrag från Irene Diti, Karla Mlađen, Anna Bonven, Alexis Sancho-Reinoso, Alice Petersson, Fulvio Biddau, Gloria Mozzi och Giada Bastanzi. Läs policy briefen>> Policy briefen har tagits fram inom projektet Arcadia som delvis finansieras av Horizon Europe.

Förra veckan besökte Sustainable Business Hub, tillsammans med flera byggaktörer, Treanos och Kristianstads Renhållnings bygge av återbruksbutiken Returen som öppnar till våren. Trots att upphandlingen inte var designad för det ursprungligen kommer butiken att uppfylla Boverkets hållbarhetskrav för 2030, dessutom utan extra kostnader. Under studiebesöket undersöktes hur återvunna och träbaserade byggmaterial kan implementeras i pågående byggprojekt för att minska klimatpåverkan. Fredrik Holmer, avfallsingenjör på Kristianstads Renhållning, berättar om arbetet med återbruksbutiken Returen som öppnar på Återvinningscentralen Returum i Kristianstads kommun till våren. Möjligheterna är stora när behov, mod och innovation kopplas samman, och byggbolaget kan spela en central roll som möjliggörare. Presentationer om Recomas återvunna skivmaterial, Ekolutions naturbaserade lösningar, Södras KL-trä och Treanos hållbarhetsexpertis visade hur praktiska hinder kan omvandlas till nya arbetssätt. För dig som vill börja jobba strategiskt med klimatfrågor i byggprojekt vill vi rekommendera Treanos Utbildningsstuga som visar hur du enklast går tillväga https://www.treano.se/om-oss/hallbarhet/miljo/tema-sida-miljo-klimatberakningsstuga-utbildningspaket/ Studiebesöket arrangerades inom ramen för projektet Circular South Baltic som delvis finansieras av Interreg South Baltic.

På tre år minskade makroskräpet från Århus å till havet med 70 procent. I en vetenskaplig artikel i Marine Pollution Bulletin lyfts EU:s politik, lokala förebyggande åtgärder och ökad medvetenhet hos medborgarna som bidragande faktorer till minskningen.   Bommen SeaProtectorOne i Århus å som samlar upp makroskräp innan det når havet. Detta är den första studien i Danmark och Östersjöregionen som använder kontinuerlig, daglig (24 timmar) övervakning av flytande makroskräp vid gränssnittet mellan flod och hav. Under två enskilda år (2021/22) och (2024/25) samlades över 80 000 skräpföremål in.   Några av de viktigaste resultaten i artikeln: 63 035 skräpföremål samlades in under det första året och 18 725 under det andra året. Plast dominerade (~60 procent), följt av papper/kartong (~23 procent) och metall (~10 procent). Engångsplast och material relaterat till takeaway-mat var de vanligaste föremålen. De flesta skräpen samlades in på helgerna, särskilt på sommaren och hösten, vilket speglar en stark koppling till sociala och fritidsaktiviteter. Mellan de två övervakningsperioderna minskade det totala skräpet med över 70 procent. Artikeln Two years of daily monitoring of floating macro-litter at the River–Sea interface: Aarhus River, Denmark  av Mirco Haseler  (Leibniz-Institut für Ostseeforschung Warnemünde) och Geraldo Mihut  (Plast Center Danmark) har tagits fram inom projektet Circular Ocean-bond Plastic (COP). Projektet finansieras delvis av Interreg South Baltic.

Fjärrvärmesektorn befinner sig mitt i en av sina största omställningar. Gränsen mellan traditionella värmesystem och nästa generations energitjänster suddas ut av digitalisering, dataintegration och nya samverkansformer. Mot den bakgrunden har Sustainable Business Hub tagit fram en utvecklingsöversikt över lösningar för flexibel fjärrvärme i Danmark och Sverige. Rapporten samlar erfarenheter, lyfter fram pilotprojekt och visar hur digitalisering, restvärme, lågtemperaturnät och nya affärsmodeller tillsammans skapar ett gemensamt innovationsområde på båda sidor av Öresund. Det handlar om att utveckla fjärrvärmen från en robust basinfrastruktur till en aktiv del av smarta, integrerade energisystem.   På ett möte hos Kraftringen träffades energibolag, fastighetsägare och företag från Sverige och Danmark för att diskutera flexibel fjärrvärme. Flexibla fjärrvärmelösningar i Sverige och Danmark – en sektor i rörelse Med ökad elektrifiering, fler värmepumpar i nya bostäder och skärpta klimatmål uppstår nya behov och möjligheter. Flexibel fjärrvärme gör det möjligt att avlasta elsystemet under perioder med höga effekttoppar, integrera restvärme från industri och datacenter, stärka fjärrvärmens konkurrenskraft och höja effektiviteten i både produktion och fastigheter. I både Sverige och Danmark testas och implementeras lösningar som gör fjärrvärmen smartare, mer hållbar och mer flexibel. Digitala plattformar balanserar värme och el i realtid i nära samarbete med fastighetsägare. Lågtemperaturnät tar till vara spillvärme på helt nya sätt, och nya prismodeller belönar både energieffektivitet och flexibilitet. För fjärrvärmebolagen innebär detta en möjlighet att ligga i framkant när system, kunder och producenter kopplas allt tätare samman.   Två marknader – en gemensam riktning Danmark och Sverige har historiskt valt två olika vägar för fjärrvärme. Danmark har byggt upp en starkt reglerad, icke-vinstdrivande modell med anslutningsplikt för fastighetsägare. Sverige har i stället satsat på en mer marknadsdriven struktur med större variation i prissättning och affärserbjudanden. Trots dessa skillnader rör sig nu båda systemen mot samma mål: smartare fjärrvärme med större inslag av data, flexibilitet och kundnytta. Det öppnar för gemensamt lärande över Öresund. Rapporten beskriver en marknad där värmepumpar inte ses som konkurrenter till fjärrvärmen, utan som partners i optimeringen. En marknad där restvärme från forskningsanläggningar, datacenter och industriprocesser kan bli en ryggrad i framtidens värmeproduktion, där både lokala fjärrvärmenät och större städer tar tydliga kliv mot klimatneutrala leveranser.   Systemförändring kräver samarbete – inte bara teknik En röd tråd genom översikten är att teknik i sig inte räcker, samverkan är avgörande. Fjärrvärmen utvecklas från ett slutet system till ett öppet ekosystem där byggnader, nät, temperaturer och värmekällor behöver synkroniseras. För att lyckas krävs: Datadelning som skapar insikt och verklig kundnytta Nya prismodeller som belönar flexibelt beteende hos kunderna Affärsmodeller där värme levereras som en tjänst, inte enbart som en produkt Flexibel fjärrvärme i Sverige och Danmark: En utvecklingsöversikt>>   I projektet Grön omställning i flerbostadshus  fungerar Sustainable Business Hub och Gate 21 som en bro mellan bostadsbolag, forskare och energibolag i Sverige och Danmark. Om ditt företag vill lära sig mer om flexibilitetslösningar eller få kontakt med aktörer så hjälper vi dig gärna att hitta rätt samarbeten och kompetenser. Översikten har tagits fram inom ramen för projektet Grön omställning i flerbostadshus som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vi samlade närmare 30 företag och andra organisationer för att prata om affärsmöjligheterna med koldioxidinfångning och -lagring i Skåne när konferensen CCS: Ditt företags nästa konkurrensfördel gick av stapeln i Helsingborg. En återkommande slutsats var att det krävs mod att gå före, både från de som investerar i tekniken och från företagen som köper tjänsterna. Foto av Kristoffer Andersson/Öresundskraft. Konferensen arrangerades av Sustainable Business Hub tillsammans med Öresundskraft, som en del i det uppdrag  SBH har tilldelats av Region Skåne för att positionera landskapet som en ledande region för CCS och CCU.  Med oss hade vi flera framåtlutade aktörer och under dagen tog vi oss an allt från grunderna i CCS (Carbon Capture and Storage) till konkreta exempel på hur tekniken redan idag skapar både klimat- och affärsnytta. Region Skåne och Energimyndigheten underströk att det finns ett väl förankrat stöd för CCS både regionalt, nationellt och globalt, men lyfte också fram medborgarengagemang som en viktig framgångsfaktor. Talare från Öresundskraft , Sysav och Nordion Energi visade hur de arbetar för att etablera den teknik och infrastruktur som kommer att ligga till grund för den framväxande regionala värdekedjan. Wihlborgs och Höganäs AB delade frikostigt med sig av egna lärdomar kring CCS som del i företagens affärs- och hållbarhetsstrategier. Med blicken riktad mot CCU (Carbon Capture and Utilization) tog VATI of Sweden  oss från koldioxidutsläpp till värdeskapande och bjöd på framtidsspaningar för kommande affärsmöjligheter inom bland annat bygg och e-bränsle. De medverkande pekade också på vikten av mod i alla led för att kunna ligga i framkant och på behovet av att samverka, hitta partners och lära av varandra för att kunna driva utvecklingen. "Om fem-tio år tror jag att vi har en väletablerad infrastruktur för CCS i Skåne som både bidrar till regionens klimatmål och ger skånska företagare en konkurrensfördel. Jag hoppas också att vi ser mer samverkan mellan svenska och danska aktörer som förbinder Öresundsregionen i en ledande CCUS-valley", sa Anita Sindberg , VD på Sustainable Business Hub. Foto av Kristoffer Andersson/Öresundskraft.

Den bästa förpackningen är den du inte behöver. Men om du måste ha en, se till att den kan återanvändas. Det var ingången till två goda exempel på återbrukssystem för förpackningar för take-away-mat och -drycker som presenterades på ett webbinarium i veckan. Ekonomiskt incitament för att lämna tillbaka förpackningen var den gemensamma nämnaren för TOMRAs och Panters system.   Pantsystem som gör det enkelt för kunden Anna Sapota berättade om TOMRAs pilot i Århus i Danmark där 50 caféer/restauranger deltog. Kunder som köpte snabbmat eller dryck på matställena lämnade sedan tillbaka förpackningarna i en av 28 utplacerade behållare i staden. Vid köpet betalade kunden 5 DKK i pant, pengar som betalades tillbaka när förpackningen lämnades i behållaren. TOMRA hämtade förpackningarna, sorterade, tvättade och kvalitetsgranskade dem, för att sedan leverera tillbaka dem till caféerna och restaurangerna för ny användning. Enkelheten för kunderna var en framgångsfaktor, förklarade Anna. Kunderna hade nära till återlämningsbehållarna och slapp registrera sig eller ladda ner en app. Resultatet blev en återlämningsgrad om 85 procent eller mer än en miljon förpackningar.  Jenny Bengtsson, projektledare för Circular Ocean-bound Plastic, och Deepshikha Singhania, projektledare för Retail Relooped, lyssnar till Søren Løkke från Aalborg universitet som pratar om cirkularitet för plastförpackningar. Låna en mugg – systemet som liknar bibliotekets lösning Panters system å sin sida liknar bibliotekens utlåning av böcker och bygger på att kunden lämnar tillbaka sin förpackning till ett café/restaurang som ingår i Panters nätverk, förklarade Clara Lidberg. Kunden behöver alltså inte gå tillbaka till samma ställe där maten eller drycken inhandlats. I Panters system laddar du ner en app där du på en interaktiv karta ser alla anslutna verksamheter och lätt kan hitta ditt närmaste återlämningsställe. Den som lämnar tillbaka förpackningen inom en vecka behöver inte betala någon avgift. I Panters lösning tvättar matställena själva förpackningarna. Panter håller koll på hur många förpackningar som finns hos varje verksamhet för att ingen ska ha för få eller för många. Återlämningsgrad är så hög som 99 procent. Panter har också en lösning för festivaler, där engångsförpackningar ofta skräpar ner ordentligt på området.   Design av förpackningar nyckel för cirkularitet System för återanvändning och påfyllning, i kombination med livscykelanalys, är nyckeln till att minska miljöpåverkan och samtidigt hålla plasten i ett verkligt cirkulärt kretslopp. Det framhöll Søren Løkke från Aalborg universitet. Att utforma förpackningar för återvinning handlar dock inte bara om att använda återvunnet material, utan också om att undvika problematiska material och förhindra nedcykling. Deltagarna på webbinariet fick även en inblick i hur Coca-Cola HBC Lithuania arbetar för att minska andelen plast. Inga Lungė beskrev hur företaget arbetar både med att minska materialet i flaskan och i korken, att minska mängden emballageplasten som håller ihop flera flaskor tillsammans och plast de behöver vid transport. Konferens och ytterligare webbinarium i vår Webbinariet kommer att följas upp av ytterligare ett webbinarium under våren. Dessutom kommer en konferens att hållas 21 maj. Vi informerar om dessa i vårt nyhetsbrev så snart vi har mer information.   Webbinariet arrangerades inom ramen för projekten Retail Relooped och Circular Ocean-bound Plastic som båda delvis finansieras av Interreg Södra Östersjön.

När Sustainable Business Hub samlade deltagare till föreläsning och workshop om Inner Development Goals (IDG) stod beteendeförändring och mobilisering i centrum. Eftermiddagen bjöd på insikter från experter och engagerande diskussioner om hur vi kan utveckla vårt inre för att möta yttre hållbarhetsutmaningar. Vår VD Anita Sindberg inledde med en presentation av Inner Development Goals och dimensionen Collaboration , som handlar om hur vi samarbetar för att skapa hållbar förändring. Därefter tog tre kunniga talare vid för att fördjupa samtalet. Organisationspsykologen Thekla Schneede  beskrev skillnaden mellan tekniska och adaptiva utmaningar. Tekniska utmaningar har en tydlig lösning som går att lära sig, medan adaptiva utmaningar kräver nya sätt att tänka kring både problem och lösning. Ett första hinder för förändring kan vara att identifiera vilken typ av utmaning man står inför. Anna Stankovski Clark , grundare av Travalytics, lyfte fram hur data kan användas för att operationalisera IDG och hur IDG i sin tur kan sätta datan i relation till det mänskliga perspektivet. Miljöpedagogen Lisa Garting  från Sysav berättade om det så kallade intentionsglappet – skillnaden mellan vad vi vill göra och hur vi faktiskt agerar. Hon visade exempel på hur Sysav arbetar för att minska detta genom kunskapshöjande insatser och förändring av sociala normer. Eftermiddagen avslutades med livliga diskussioner under workshop och mingel. Se alla bilder från evenemanget i nedan (klicka för att förstora). Evenemanget arrangerades inom ramen för IDG Skåne Business Hub Sweden – ett partnerskap mellan Vati of Sweden, Sustainable Business Hub, SPP, Strawberry och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

ÖrebroBostäder (ÖBO) är ett kommunalt bostadsbolag med 22 000 lägenheter som, utöver att vara ett bostadsbolag, ser sig själva som samhällsbyggare av framtidens lösningar. Förutom att de är kända för arbeta ovanligt systematiskt med energieffektivisering i sina fastigheter, tittar de på hur de kan samarbeta med andra för att få en påverkan i ett större perspektiv i hela Örebro stad, enligt konceptet ”mäta, testa och skala upp.”   Sustainable Business Hub har samarbetat med ÖrebroBostäder i flera sammanhang kopplat till hållbarhet och teknik. Förra året arrangerade vi en delegationsresa  till Örebro i projektet Grön omställning i flerbostadshus . Syftet var att inspirera bostadsbolag och energiaktörer kring hur ÖBO har jobbat med energigemenskaper, systemtänk och digitalisering för att minska sin energiförbrukning radikalt. I höstas klev ÖBO därefter in i projektet och blev samtidigt medlemmar i Sustainable Business Hub.   Mätning är grunden för stabilare innetemperatur som ger fler nöjda hyresgäster Nyckelfaktorn i ÖBOs framgång är hur de bygger digitala system som möjliggör systemlösningar i sina byggnader. Det kan effektivisera och förenkla många uppgifter inom analys och felsökning i energiförbrukningen, som annars lätt missas. I bostadsområdet Tamarinden har de skapat en pionjär energigemenskap, som de varit med och drivit fram lagstiftning för att genomföra. Grunden i arbetet är mätning. De har bland annat tagit fram ett system för värmeoptimering i befintligt bestånd.  Fotograf: Alexander Von Sydow - Vi har utvärderat över tid och vi har framförallt märkt att det blivit en mycket stabilare innetemperatur. Det gör att vi får fler hyresgäster som är nöjda med inomhustemperaturen, färre samtal till kundcenter och teknikerna behöver inte åka ut lika ofta. Så vi sparar dessutom in på transporterna, förklarar Åsa Stridfeldt, teknikstrateg på ÖBO.   Åsa exemplifierar vidare med deras arbete med tvättstugor, som är stora energislukare. Här mätte man hur mycket energi utrustningen i fem standardtvättstugor förbrukade. Därefter analyserades vilken effekt de skulle få om de bygger om eller byter utrustningen, inte bara i de fem undersökta tvättstugorna utan i sitt fastighetsbestånd. Allt enligt metoden mäta, testa och skala upp.   - Det blir lättare att få igenom en investering när man kan visa på resultat från ett mindre test.   Nyckeln för framgång inom digitalisering är dialog med hela organisationen Även om tekniken är grunden för arbetet tycker Åsa att människan bakom tekniken är det intressanta. Hon jobbar mycket med samarbete, även i projektet Grön omställning i flerbostadshus  där hon ska hålla energiutbildningar och workshops med hela förvaltningen. Ska man få större effekt måste man ha folk med sig. Ofta kommer frågan om hur de fått med sig sina drifttekniker på den radikala digitala resan.   - Nyckeln är att ständigt bjuda in till dialog. Det räcker inte med en gång utan man måste jobba med det aktivt. Med deltagandet i projektet är idén att vi ska ses mer frekvent och ha workshoppar där vi samlar olika enheter. På så sätt kan vi säkerställa att hela organisationen drar nytta av digitaliseringen, säger Åsa Stridfeldt.   Ventilationen är nästa området att arbeta med Framåt ser ÖBO att ventilationen är område att sätta tänderna i. Ventilationen står för en stor del av energiförbrukningen i en fastighet och i samarbete med AI-forskare på Örebro universitet förbereder Öbo nu nästa steg: Att använda AI för att även optimera ventilationen. Fortsättning följer!

Långsiktiga politiska beslut, tydliga incitament för företagen och möjlighet till benchmarking är viktigare än själva certifieringen när industriföretag ska ställa om. Det var slutsatsen när kommuner, myndigheter och företag diskuterade certifiering av hållbara industriområden. I en dialog arrangerad genom konferensen Nya vägar till minskade utsläpp fick deltagarna diskutera om certifiering av industriområden är rätt väg att gå för ett mer hållbart och energieffektivt samhälle. Diskussionen som följde visade att ett certifikat i sig inte ses som det huvudsakliga målet. Snarare är det dokumentationen, statistiken och den högre grad av transparens som följer av en certifieringsprocess som skapar värde för företag och samhälle. Man såg mest nytta av en gemensam och geografiskt bred certifiering som gör det möjligt att jämföra industriområden. En sådan standard skulle ge bättre förutsättningar för benchmarking och bidra till att marknadsföra de hållbara industriområdena både nationellt och internationellt. Långsiktiga politiska beslut styr företagens val Diskussionen betonade att långsiktiga politiska beslut är avgörande för industriföretag och deras investerare, samarbetspartners och andra intressenter. Många faktorer kan väga tyngre än hållbarhet vid etableringar, till exempel infrastruktur, närhet till service, goda pendlingsmöjligheter och tillgång till kompetens. Säker energiförsörjning beskrevs som helt avgörande för att företag ska vilja investera och ställa om, där stabil tillgång och förutsägbara kostnader är nödvändiga förutsättningar. Deltagarna var också överens om att arbetet behöver börja där förutsättningarna är bäst. Genom att stötta industriområden som redan arbetar aktivt med hållbarhet kan certifiering samla viktiga erfarenheter och bygga förtroende genom att tydligt visa på nyttan för företagen. Standard och verktyg visar möjliga vägar framåt Utöver dialogen bidrog konferensen till att lyfta flera konkreta verktyg och lösningar som kan användas för att driva den gröna omställningen. Vi introducerade GreenIndustrialAreas verktygslåda för klimatneutrala industriområden och gav deltagarna en första inblick i den transnationella standard för certifiering som utvecklas inom projektet. Inbjudna talare visade hur en certifiering kan användas som marknadsföringsverktyg för att locka nya investeringar och hur screeningmetoder kan stötta företag i att kartlägga sin mognad och drivkraft att delta i omställningen. Ett eget inslag under konferensen tillägnades också energiplanering med hjälp av CommitClimate Simulator . Trelleborgs kommun berättade hur de använder simulatorn för att analysera olika energiscenarier och planera framtida behov. Silva Herrmann från Lapplands Kommunalförbund höll dessutom en workshop där deltagarna själva fick prova verktyget. Certifiering ett viktigt stöd i omställningen Sammantaget visade dialogen att certifiering kan bli ett viktigt stöd i omställningen, men bara som en del av något större. För att industriområden ska kunna utvecklas hållbart krävs långsiktiga politiska beslut och tydliga incitament, men också verktyg som hjälper lokala myndigheter att planera tillförlitliga och hållbara energisystem. Genom initiativ som GreenIndustrialAreas och CommitClimate finns redan flera lösningar på plats. Framåt handlar det om att etablera gemensamma standarder, bygga vidare på fungerande arbetssätt och ge företagen de förutsättningar de behöver för att ta nästa steg mot klimatneutrala industriområden.

Vår rutinerade kollega kring internationalisering, Astrid Hackl, gav på ett webbinarium inom projektet EU-UA SUNRISE en crash course i ämnet. Jure Tomc från Cresco Innovation d.o.o. från Slovenien följde upp med värdefulla tips för den som vill internationalisera. Rosa Özgen ansvarade för webbinariet och hade till sin hjälp rutinerade Astrid Hackl som gav en crasch course i internationalisering. Astrid täckte allt från motiv för internationalisering, nyckelfaktorer för framgång, viktiga frågor att överväga och hur man väljer marknader, till externa och interna faktorer att ta hänsyn till. Några saker Astrid tryckte på var: Glöm inte att det kommer att ta längre tid och vara dyrare än du tänkt dig Var noga när du väljer marknad. Du kan förlora mycket tid och pengar om du väljer fel Börja med att välja ut flera marknader och tratta sedan ner Jure Tomc följde upp med en rad värdefulla tips från sitt mångåriga arbete med internationalisering. För det första måste du finnas på plats. Du behöver inte ha eget kontor utan du kan arbeta med lokala partners. Att bygga förtroendefulla partnerskap är en nyckel till framgång. Det kommer att kosta pengar så det är bra att hitta extern finansiering. Fler tips från Jure var: Börja med marknadsbehovet Jobba steg-för-steg Visa respekt och var nyfiken Vinnlägg dig om att förstå kulturen Astrid tipsade också om var det går att hitta information om marknader och vad som bör ingå i en affärsplan för export. För den som önskar hjälp i samband med en ny eller redan pågående internationaliseringssatsning har Sustainable Business Hub tagit fram en katalog över organisationer som både kan ge handfast hjälp och som kan ge finansiellt stöd vid internationalisering i de länder som ingår i projektet. Länderna är Ukraina, Norge, Slovenien, Portugal, Polen och Sverige. Presentation av Astrid Hackl för SMEs Presentation av Jure Tomc National Support Organisations Funding Support Programs Funding Navigator (för Danmark, Italien, Nederländerna och Spanien) Presentation av Astrid Hackl för klusterorganisationer Webbinariet hölls inom projektet EU-UA SUNRISE som delvis finansieras av  Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME).

Inom projektet Power Bio testar kommuner i både Danmark och Sverige nya sätt att ta tillvara biologiskt material som annars skulle gå till spillo. På ett webbinarium presenterades erfarenheter från försök där gräs och vass använts för biogasproduktion. Resultaten visar att materialet kan bidra till ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.   Stånds på ängsytor gör att Rudersdal skickar gräs till biogasproduktion I Rudersdal kommun i Danmark har kommunen, som många andra kommuner i Danmark och Skåne, mycket stånds ( engbrændbæger på danska) på sina ängsmarker. Växten är giftig för djur vilket gör att det gräs som klipps på ytorna inte kan användas för foder. I stället har kommunen samlat in gräset och skickat det till en närliggande biogasanläggning. Att skicka det till biogasproduktion är inte självklart ekonomiskt lönsamt för kommunen men gör nytta på så sätt att de kan minska sitt klimatavtryck. Asker Kahr Hansen från Rudersdals kommun framhöll på webbinariet att de hellre betalar för att skapa nytta av gräset i stället för att skicka det till deponi. Därför kommer de även efter att projektet Power Bio avslutats att skicka gräset till biogasproduktion.   Vass kan fungera som biomassa för biogasproduktion I Danmark är stråtak vanligt och som material används i stor utsträckning vass som oftast importeras från Polen eller Kina . I Vallensb æ k kommun har man inom Power Bio utforskat om man kan använda lokal vass och om det som takläggaren inte kan använda av vassen kan användas för biogasproduktion. June Thomsen och Per Lysholm Kj æ rebye berättade att de från sina försök sett att mer finfördelat material gav snabbare gasutbyte men var dyrare medan mindre finfördelat material gav motsatt resultat. Slutsatsen de dragit är att vass kan fungera som biomassa för biogasproduktion men det krävs både tid och plats för att det ska vara meningsfullt. För att få bästa resultat är det bra att dela materialet tidigt, gärna innan transport . Då blir logistiken för biogasanläggningen bättre.   Transport till biogasanläggningen minskar klimatnyttan med gräs till biogas Malmö stad har sedan många år tillbaka arbetat med att lägga om gräsytor till ängsmark för att öka den biologiska mångfalden. Efter att tidigare ha komposterat gräsklippet har de inom Power Bio testat att skicka det till biogasproduktion, berättade Shoshana Iten från Malmö stad . Parallellt med detta har de undersökt de juridiska konsekvenserna av att antingen klassa gräsklippet som avfall eller resurs. Shoshana Iten på Malmö stad berättade om Malmö stads arbete med att lägga om gräsytor till ängsmark för att öka den biologiska mångfalden. I Power Bio har de skickat gräs till biogasproduktion men har dragit slutsatsen att de måste hitta en biogasanläggning på närmare håll för att få klimatnytta. Under 2024 skickade Malmö stad 13 ton gräs till biogasproduktion. Gräset skördades i augusti och klipptes med en strålängd på max 10 centimeter. Gräset blev dock för torrt för den valda biogasanläggningen. Malmö vill fortsättningsvis skicka gräset till biogasproduktion men behöver hitta en anläggning som kan ta emot torrt gräs på nära håll. I annat fall försvinner klimatnyttan. Den största klimatboven är nämligen utsläppen från transporten av gräset till anläggningen.   Helsingborgs stads långgräs kan förse 250 gasbilar med drivmedel Torleif Bramryd på Lunds universitet berättade på webbinariet om en förstudie om långt gräs till biogasproduktion som gjorts i Helsingborg. Han konstaterade att utmaningarna med detta är flera, t ex att det är många små ytor över en stor areal som ska klippas, att det kan vara skräp i gräset och att man kan behöva mellanlagra klippet innan det går till biogasproduktion. Trots utmaningarna visar studien goda resultat. Långgräset på stadens gräsytor kan förse 250 gasbilar med årligt drivmedel plus att bioresten från produktionen ger ett värdefullt jordförbättringsmedel. Dessutom skapas annan nytta i form av biodiversitet, sociala och estetiska faktorer, klimateffekter och koldioxidinlagring.   Förbehandlat material ger snabbare gasutbyte Webbinariet avslutades med en presentation från Tyge Kj æ r från Roskilde universitet som gick igenom vilken påverkan förbehandling av gräs har på gasutbytet och lönsamheten. Tyge började med att konstatera att det inte blir någon skillnad på hur mycket gas man kan utvinna om man förbehandlar gräset eller inte. Däremot kan du utvinna gasen tre gånger snabbare om du förbehandlar materialet. Med förbehandlat material kan du utvinna gasen på 26 dagar, mot 74 dagar för material som inte förbehandlats. Förbehandlingen kostar visserligen pengar men den stora kapacitetsökningen den ger gör att det lönar sig mycket att förbehandla. Genom att förbehandla gräs kan du utvinna gasen tre gånger snabbare än om du inte förbehandlar det. Det ger en stor kapacitetsökning. Tyge förklarade vidare att eftersom man kontinuerligt pumpar ut material ur reaktorn och fyller på i andra änden är det en fördel med kortare reaktortid. Du kommer att tappa mindre gaspotential när materialet behöver kortare tid i reaktorn. Slutligen fastslog Tyge att det är en fördel för biogasproducenterna att det kommer nya råvaror som kan användas för biogasproduktion. Webbinariet arrangerades inom ramen för projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

TePe kommer att installera ett 2 MWs batteri till våren för att stärka anläggningens driftssäkerhet och bidra till ett mer hållbart energisystem. Lösningen gör det möjligt att skydda produktionen mot strömavbrott och samtidigt delta på flexibilitetsmarknaden. Beslutet grundar sig i en kontinuitetsutredning som genomfördes inom ramen för Malmö Energy Lab, där TePe är en aktiv partner. För Johan Ewald, Facility manager på TePe, tog tankarna på en lösning för att säkerställa en stabil och pålitlig elförsörjning fart för några år sedan när det blev oro på energimarknaden. Elpriset sköt i höjden och det ventilerades tankar om att strömförsörjningen tillfälligt kunde komma att stängas ner. Det var samtidigt mycket störningar på elnätet. TePe, som har behov av en stabil och pålitlig elförsörjning för sin produktion, bestämde sig för att göra en kontinuitetsutredning. Kontinuitetsutredningen gjordes av Coromatic inom ramen för Malmö Energy Lab. I den: analyserades och föreslogs åtgärder för att skydda produktionen vid strömavbrott identifierades sårbara områden och viktiga tekniska resurser analyserades olika scenarier för strömavbrott presenterades rekommendationer om tekniska lösningar I utredningen föreslog Coromatic tre huvudsakliga lösningar: UPS-system*, batterienergilager och ackumulatortankar. Dessa kan installeras var för sig eller i kombination. Vilken kombination som passar bäst beror på hur långa strömavbrott man vill skydda sig mot och hur känsliga resurserna är för strömavbrott. Batteri bästa lösningen för avbrottsfri kraft i hela fabriken TePe utvärderade tidigt en batterilösning med 2 MWs kapacitet. Efter dialog med E.ON kunde satsningen säkras, vilket gjorde det möjligt att välja en lösning som täcker hela fabriken. - Efter att E.ON kommit med ett förslag på hur vi kan koppla på batteriet på nätet landade vi i att en lösning med ett 2 MWs batteri är bäst för TePe eftersom vi vill ha avbrottsfri kraft i hela fabriken. En UPS-lösning hade helt enkelt blivit för dyr, förklarar Johan Ewald. Batteriet gör det möjligt att delta på flexibilitetsmarknaden Med en batterilösning kan TePe också delta på flexibilitetsmarknaden. Det har funnits med i kalkylen från början som ett sätt att finansiera lösningen. - Vi räknar med att återbetalningstiden är fyra år. Det gör det väldigt intressant, säger Johan Ewald. Just nu tittar Johan Ewald, tillsammans med en arkitekt, på placering av batteriet. Hänsyn måste tas till säkerhetsavstånd och att det inte kommer att vara i vägen när TePe växer. Redan nu planerar man för en stor utbyggnad av anläggningen. - Det känns skönt att få lösningen på plats. Det finns en oro på elmarknaden men vi kan känna oss mer trygga när vi själva har kapacitet att klara planerade elavbrott, förklarar Johan Ewald. Flera piloter testas inom Malmö Energy Lab Batterilösningen är en av de lösningar för en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem, som testas i verklig miljö inom Malmö Energy Lab. Utöver det installerar Orion en quench boiler samtidigt som TEXEL kommer att sätta upp en lösning för att använda restgas för elproduktion genom stirlingteknik. *Uninterruptible Power Supply eller avbrottsfri strömförsörjning, på svenska. Mer om Malmö Energy Lab>> Artikel om Orions quench boiler>> Malmö Energy Lab finansieras delvis av Vinnova.

En oktobermorgon i Malmö fylldes Sustainable Business Hubs lokal med ett fyrtiotal byggaktörer – kommuner, arkitekter, byggherrar, avfallsaktörer, entreprenörer, forskare och fastighetsägare – för att diskutera en av branschens mest aktuella frågor: kravställning för cirkularitet i byggsektorn. Alla med en gemensam vilja att hitta lösningar på komplexa utmaningar. Anders Edvardsson från Skanska berättade om lärdomar från hur de återbrukade stålstommar i Boverkets nya kontor, i samarbete med en rad andra företag. Talare belyste vägar runt hindren Förmiddagen inleddes med hur mindre företag stöttas för att bli förberedda för nya regelverk kring hållbarhet. Därefter gavs en inblick i den danska marknaden, där återbruk fått starkare fäste genom tuffa nationella kravregleringar som visade på det systematiska arbetet som krävs för att cirkularitet ska bli en naturlig del av byggandet. Representanter från Wihlborgs, Lunds kommun, Fojab, Skanska och Forsen delade sina erfarenheter från innovativa byggprojekt. De beskrev hur otydliga krav, logistik, tidsbrist och gamla konventioner gör det svårt att omsätta ambitioner i praktiken. Vägen framåt handlar om dialog och gemensamma riktlinjer – och att våga testa flexibla upphandlingar och nya arbetsflöden och pusha varandra. Ulla Janson från LTH avslutade med att vi idag inte gör tillräckligt. Man går inte bara miste om bevarat klimat utan också stora företagsvinster genom ineffektiva och resursslösande arbetsprocesser. Det vi upphandlar idag kommer byggas 2030, så man måste agera nu. Gemensamma utmaningar och engagemang Många betonade vikten av att kravställning ska utgå från funktion och klimatpåverkan, snarare än detaljstyrda tekniska lösningar. Andra lyfte behovet av spårbarhet och transparens i materialflöden samt tidiga dialoger mellan beställare och entreprenörer. Ett återkommande tema var behovet av samordning. För att öka effekten av cirkulära satsningar behöver branschen arbeta utifrån gemensamma standarder och att våga ställa krav som ligger utanför dagens normer. Det krävs ett delat ansvar – allt kan inte enbart ligga på materialtillverkare, på beställare, eller på byggare. Tobias Henriks från Fojab delade med sig av erfarenheter kring hur flexibel upphandling möjliggjorde återbrukade fasader i ett projekt. Sammanfattande insikter och nyckelråd Workshopen avslutades med att samla råd och tankar från deltagarna. Nedan finns ett axplock: Kravställ på funktion, klimatmål och flexibilitet snarare än tekniska lösningar. Möjliggör dialogbaserade upphandlingar och innovativa partnerskap. Var beredd på att omställning i arbetssätt kräver mycket samverkan, diskussion och tar längre tid än man vill tro. Säkerställ spårbarhet, transparens och återbrukbarhet i projekten. Avsätt tid i projekteringen för att undersöka cirkulära alternativ. Det finns outnyttjade möjligheter för nationell styrning och samordning i byggsektorn.   Missa inte vår nästa workshop! Följ vårt nyhetsbrev eller kontakta Alice Petersson för att bli inbjuden till nästa tillfälle. Workshoppen arrangerades inom ramen för Circular South Baltic som delvis finansieras av Interreg South Baltic.

Ett stort gäng entusiaster kring naturbaserade lösningar inom projektet Arcadia samlades i början av oktober i Skåne för att på plats titta på konkreta åtgärder för minskad klimatpåverkan som gjorts både i staden och på landsbygden. Den urbana skogen i Nyhamnen i Malmö besöktes, tvåstegsdiken i Helsingborg begrundades och restaureringsåtgärder i Tullstorpsån i Trelleborgs kommun tittades på. Lösningar intressanta att replikera på andra ställen.   Deltagare från Danmark, Österrike, Bulgarien, Nederländerna och Sverige deltog i studiebesöket där naturbaserade lösningar i Malmö, Helsingborg och Trelleborg visades upp. Urban skog i Nyhamnen i Malmö kan stå modell för andra städer Den urbana skogen i Nyhamnen i Malmö, ett av de tre Living Labs som görs inom Arcadia i Sverige, har tagit form med sina höga upphöjda bäddar med växter och träd. På ytan framför den gamla färjeterminalen testar Malmö stad att plantera ovan jord. Skälet till att man inte vill gräva i marken är att marken är förorenad och att det finns stora mängder ledningar gömda under markytan. Fungerar experimentet kan konceptet användas på fler platser i Malmö men även på andra platser i Sverige och utomlands. Förorenad mark och ledningar under jord är ett gemensamt problem vid plantering av växter och träd i alla städer. I bäddarna testas fem olika substratblandningar, den mest innovativa består av sand och kompost. Växterna som planteras är plantor typiska för strandvegetation för att efterlikna vad som ursprungligen har vuxit på platsen som man vet klarar platsens speciella förutsättningar med salt och vind. På sätt ökar man chanserna för att växterna ska överleva. - Vi tror att växterna och träden kommer att klara sig. Hur mycket de kommer att växa är en annan fråga men vi räknar med upp till åtta meter. De har gott om jord, egentligen mer än när vi planterar rakt i jorden i gatumark. Nackdelen är att vi behöver vattna om det inte regnar tillräckligt, förklarade Ludwig Sonesson, projektledare för den urbana skogen i Malmö stad. Den urbana skogen på ytan framför den gamla färjeterminalen i Nyhamnen i Malmö har fem växtbäddar med olika substratblandningar. De ligger ovan jord på grund av förorenad mark och den stora mängden ledningar under markytan. Blågröna korridorer med våtmarker, tvåstegsdiken och återslingrade vattendrag Från stad till land. Gruppen åkte vidare till Helsingborg för att titta på de blågröna korridorerna i landskapet som man jobbat med sedan 1990-talet och fortsätter att utvidga. Här har man anlagt våtmarker, tvåstegsdiken, och ”återslingrat” vattendrag för att minska översvämningar på åkrarna. Den gamla typen av diken är smala med branta kanter och svämmas snabbt över när det kommer större mängder regn. För att minska översvämningarna har man grävt ut kanterna och gjort dem mer sluttande, s k tvåstegsdiken. På så sätt kan de svälja betydligt mer vatten. I stort sett har man låtit bli att plantera växter och träd och i stället låtit naturen ”plantera sig själv”. Det positiva är korridorerna behöver väldigt lite skötsel. Och även om markägarna har fått släppa till en del mark till lösningarna så har deras produktion inte minskat eftersom den mark de släppt till ofta svämmades över tidigare. I Helsingborg jobbar man med tvåstegsdiken, våtmarker och "återslingrande" av vattendrag. Istället för att plantera växter har man låtit naturen sköta planteringen själv. Markägare startade arbetet med naturbaserade lösningar vid Tullstorpsån Sista studiebesöket gjordes vid Tullstorpsån i Trelleborg. Det är inte ett Living Lab i Arcadia men det som åstadkommits där fungerar som modell och mönsterexempel för vad Lunds kommun vill göra i större skala vid Kävlingeån, deras Living Lab. Det unika med projektet vid Tullstorpsån är att markägarna själva gick samman 2009 och bestämde sig för att de ville genomföra åtgärder för att minska effekterna vid både torka och översvämningar. De såg ett förstört landskap och ville restaurera det. Förutom att restaurera ån ville man skapa 200 hektar våtmark, återfå god vattenkvalitet i ån och minska näringsutsläppen till Östersjön. I området har man jobbat med flera olika åtgärder såsom tvåstegsdiken, anläggning av våtmarker, återslingring av ån, plantering av träd och buskar och multifunktionella vattenreservoarer. Idag, 15 år senare, kan man stoltsera med goda resultat: ·         20 kilometer av ån är restaurerad ·         Mer än 200 hektar våtmark har återskapats ·         Kvävet har minskat med 30 procent ·         Fosforn har minskat med 30 procent på årsbasis ·         Översvämningarna är borta ·         Havsöringen är tillbaka ·         Vattenkvaliteten har förbättrats Allt detta är genomfört med extern finansiering. Markägarna har inte behövt skjuta till pengar och har fått ersättning för att de avsatt mark för lösningarna. Av 51 markägare var slutligen 50 med i arbetet. Christoffer Bonthron visar upp åtgärderna som gjorts vid Tullstorpsån. Projektet fungerar som modell och mönsterexempel för vad Lunds kommun vill göra i större skala vid Kävlingeån. Studiebesöket genomfördes inom projektet Arcadia som arbetar för att utveckla resiliens mot klimatförändringar genom blågröna och naturbaserade lösningar. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Biogasen är på frammarsch i Skåne och på tillbakagång i Danmark. Vem hade gissat det? På ett partnermöte i Power Bio berättade Veronica Lindeberg på Länsstyrelsen Skåne om hur biogasproduktionen i Skåne kommer att öka kraftigt de närmaste åren medan Tyge Kjær från Roskilde universitet kom med de tråkiga nyheterna att investeringarna minskar i Danmark. Partnerdeltagarna i projektet Power Bio samlades i Malmö för att utbyta erfarenheter kring energi, klimat och innovation upphandling Biogasmålet i Skåne har goda förutsättningar att nås Veronica Lindeberg redovisade glädjande siffror kring biogasproduktionen i Skåne. År 2028, när de anläggningar som fått beviljat stöd står klara, kommer den att ha ökat med 795 GWh till 1,28 TWh. I Danmark däremot minskar investeringarna, de har i princip försvunnit, berättade Tyge Kjær från Roskilde universitet. I Danmark finns inte längre någon nationell plan kring energi utan nu är "handsken hos kommunerna", förklarade Tyge. Veronica presenterade de nya målen i Klimat- och energistrategin för Skåne som precis har reviderats. Till 2030 ska Skåne vara självförsörjande till 50 procent dels på eleffekt alla årets timmar, dels på gas, genom ökad produktion av biogas. Det senare målet har goda förutsättningar att nås. Multikaskadutanvändning av biomassor intresserade En stor vinst med gränsregionala projekt är att man kan lära av varandra. Tyges presentation av multikaskadanvändning av biomassor (att använda en biomassa i flera steg så inget går till spillo) var något Veronica ville veta mer om. Tyge använde halm som exempel. I en kaskadkedja kan man först extrahera ligninet och först därefter producera biogas. I processen får du även ut koldioxid och en restprodukt. Koldioxiden kan du använda till bioplast. Ur restprodukten kan du utvinna näringsämnen och i ett ytterligare steg få ut black carbon som kan användas som pigment/färgämne. Hållbarhet i fokus vid upphandling av insamling av gräs I den sista presentationen för dagen berättade Asker Hansen från Rudersdals kommun och Camilla Raagaard Ernst från Gate21 om processen för den upphandling Rudersdal gjort kring insamling av gräs. Processen inleddes med en marknadsdialog där fem utvalda leverantörer fick svara på ett formulär med frågor. Med insikter från svaren formulerades anbudsunderlaget med krav och anbudskriterier. I stället för att bara gå på lägsta pris valde Rudersdal att vikta anbudskriterierna med 70 procent på pris och 30 procent på miljö/hållbarhet. Bakgrunden till den innovativa upphandlingen är att Rudersdal vill kunna skapa så mycket nytta som möjligt av restbiomassan och då krävs att det insamlade gräset är så rent som möjligt från skräp. I anbudet skulle leverantörerna: Beskriva en handlingsplan för hur de tänker klippa och samla in gräset och beräkna kvantiteterna av insamlat gräs Identifiera möjligheter och överenskommelser för bättre utnyttjande av gräs Identifiera nya möjligheter på marknaden för bättre och mer innovativ användning av gräs I slutändan vann anbudet med näst lägst pris. Med högre ambitioner på hållbarhet var de det bättre alternativet. Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

På ett möte med med KIMO Sverige (Kommunernas internationella miljöorganisation) presenterade Jenny Bengtsson resultat från de projekt med kustanknytning och blå ekonomi som Sustainable Business Hub arbetar i. Jenny Bengtsson arbetar i projekt inom Sustainable Business Hubs innovationsområde Blå ekonomi. Hon presenterar resultat från tester med tång och ålgräs. Intresset från västkustkommuner var stort, bland annat deltog Sotenäs, Tanum, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Uddevalla, Göteborg, Varberg, Falkenberg och Helsingborg. Deltagarna fick information om olika tester med tång och ålgräs som gjorts inom projektet Power Bio , till exempel: ·         snabbkompostering med SOLSERVs kompostmaskin i Grevie och Ishöj ·         kustsäkring med ålgräs och sand i Hörsholm ·         biokol från Søulds tillverkning av isoleringsplattor De fick också ta del av de senaste mätningarna av plastskräp i pilotstäderna inom Interreg Södra Östersjön-projektet Circular Ocean-bound Plastic (COP) . Resultaten visar bland annat att: ·         i Danmark är plastglas den vanligaste plasten ·         i Tyskland är en tredjedel av skräpet kopplat till cigaretter och rökning ·         i Polen utgör dryckesbehållare mer än hälften av skräpet Gemensamt för alla länder är att mer än hälften av skräpet som samlades in var gjort av plast. Åhörarna fick även tips om lösningar för att samla upp skräp i stadsnära åar och kanaler, samt en kort sammanfattning av affärsmöjligheter från de rapporter som tagits fram inom projektet. Mötet arrangerades av Lomma kommun och Malmö stad.

På Ystad Summit presenterade Alice Petersson och Per-Johan Wik ett digitalt scenarioverktyg, perfekt för kommuner som vill se vad olika beslut kring lokal energiproduktion får för effekt på energibalansen. Hur påverkas andelen förnybar energi om du behåller gamla vindkraftverk eller installerar nya? Ett konkret scenario som Tomelilla kommun testat för att se vad det får för effekt på kommunens energibalans. Ett bra hjälpmedel för den som ska ta investeringsbeslut eller ta fram en energiplan. Alice Petersson visar ett av de scenarier som Tomelilla kommun gjort i det digitala verktyget som tagits fram inom projektet Energy Equilibrium. Tommy Lööf på Energykey inpräntar i åhörarna att de inte ska nöja sig med en okej energiplan, utan att de ska sikta på en riktigt bra sådan. Tommy Lööf från Energykey, kunde inte nog trycka på vikten av att du ska se till att energiplanen går från att vara en hyllvärmare till att bli en riktig förändringsmotor. Han gav flera tips om hur en kommun ska tänka kring sin energiplan, som är obligatorisk att ha. Att använda sig av scenarier tyckte Tommy är en utmärkt hjälp. Han uppmanade också till att sätta höga mål, att gå från okej, till good till great och tipsade om Gagnef och Helsingborgs energiplaner. Några nyckelaktiviteter till en bra energiplan är enligt Tommy: Integrera energiplanen med investeringsplanen och översiktsplanen Kommunicera den tydliga nyttan Samarbeta – framförallt med energibolag, fastighetsägare, industriföretag och näringslivsaktörer. Följ upp resultaten Patrik Rom från Nordisk Energioptimering berättar om fördelarna med rengöring med kolsyreis. Som en avslutning på seminariet presenterade Patrik Rom från Nordisk Energioptimering sin lösning med kolsyreis för att rengöra värme- och kylanläggningar. Varken vatten eller kemikalier används. Patrik visade hårresande filmsnuttar på hur mycket skit det kan sitta i aggregaten. Inte svårt att begripa att anläggningarna blir mycket mer effektiva när de blivit rengjorda. Det digitala verktyget är framtaget i projektet Energy Equilibrium och är fritt att använda. Den som är intresserad av att få en genomgång av verktyget, kan kontakta  Alice Petersson .