Solsambruk, eller ”agrovoltaics” på engelska, är mark som används som solcellspark samtidigt som den brukas för boskap eller odling. Lösningen kan vara ett svar på kampen om mark på Skånes landsbygd, där länet har ett stort effektbehov och efterfrågar hållbar elproduktion, samtidigt som jordbruksmarken är av toppkvalitet och avgörande för Sveriges beredskap. Solsambruk på Kärrbo Prästgård, Västerås, där solceller kombineras med odling av gräs och klöver. Föreläsningar för markägare I projektet Photovoltaics for All har Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub tillsammans med LRF arrangerat föreläsningar och studiebesök om solsambruk för skånska markägare. - Det är ett misstag att tro att lantbrukare ser det som en fördel att inte kunna odla på ytor som används för en solcellspark, menar Erik Baeksted Jörgensen, VD på Råbelöfs Gods i Skåne. - Samtidigt varierar det från fall till fall hur mycket man tjänar på att sambruka marken gentemot att enbart bygga solceller, berättade Bengt Stridh från Mälardalens universitet under en föreläsning med 25 lantbrukare i Sjöbo. Markägare besöker Svea Solars stora solcellspark utanför Sjöbo, arrangerat av Solar Region Skåne, LRF och Sustainable Business Hub i mars 2024. Teknik och ekonomi varierar De senaste solmodulerna placeras ofta vertikalt, med solceller på båda sidor. Genom att ställa dem i öst-västlig riktning får båda sidor lika mycket sol genom dagen vilket ökar den totala elproduktionen. Det finns många lösningar för solceller i jordbruket – de kan bl.a. ställas med större avstånd, så djur kan beta och jordbruksmaskiner kan köra emellan. De kan också upphöjas med ställningar på flera meter för att fria upp marken för grödor. Varje lösning har fördelar och nackdelar, ekonomiskt, elproduktionsmässigt och jordbruksmässigt. Juridiska förutsättningar Mark som bebyggs med solmoduler kategoriseras i dag som industrimark av Skatteverket, vilket innebär att om man sambrukar mark för solceller och odling så kan markägaren inte få ut jordbruksbidrag. Å andra sidan väntas ofta vinster från elproduktionen väga upp för detta. Möjligheten att erhålla bidrag för solsambruk är något som bör utredas. Är Agrovoltaics framtiden? Det är troligt att fler pilotprojekt inom solsambruk kommer utvecklas efterhand som marknaden mognar och kunskaper ökar. Fler erfarenheter behövs t.ex. idag om vilka grödor som passar bäst tillsammans med solmoduler i det svenska klimatet. Flera pilotprojekt om solsambruk utvecklas just nu i Skåne: Region Skåne utvärderar placeringen av en försöksanläggning för ett ”solbrukskoncept” med leverantören SolarEdge, där solmoduler och jordbruksgrödor delar yta. En solcellspark byggs i Hova av Svea Solar för att kombineras med odling. FAKTA Om du vill undersöka möjligheter för solceller eller solsambruk så finns det stöd att få. LRF har en solcellguide som är tillgänglig för LRF-medlemmar. Verktyget är en guide för överenskommelser mellan markägare och projektörer av solcellsanläggningar, som erbjuder en utgångspunkt vid diskussioner om arrende och avtal.https://www.lrf.se/las-mer/lrfs-solcellsguide/ Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub har arrangerat föreläsningar om tekniklösningar, arrende och ekonomi kring solceller och agrovoltaics för markägare i Skåne inom projektet PV4All. Vill du veta mer om solceller och jordbruk i Skåne så har både Solar Region Skåne och LRF resurser och kontakter som tar dig vidare.

Senaste numret av Kommun & Näringsliv har just kommit ut. Tidigare VD, Håkan Rosqvist, och nuvarande VD, Anita Sindberg, intervjuas om vad Sustainable Business Hub gör och inom vilka områden vi arbetar. Håkan berättar om de fem aktiviteter vi arbetar med: Kunskap och omvärldsbevakning, Internationalisering, Matchning, Projekt och Synliggörande. Vi strävar efter att kombinera flera av aktiviteterna för större nytta till våra medlemmar. Anita Sindberg som just tillträtt som VD när intervjun gjordes sade så här: - Jag brinner verkligen för hållbarhet och med Sustainable Business Hub som plattform finns det stora möjligheter att samverka mellan olika aktörer för att skapa gröna innovationer och affärer för att gynna tillväxt och ett grönare samhälle. Vi vill kunna bidra till mer hållbar affärsnytta och ökad konkurrenskraft för våra medlemmar. Läs tidningen här>>. Artikeln om Sustainable Business Hub hittar du på sida 6.

PRESSMEDDELANDE Anita Sindberg har tillträtt som ny VD för Sustainable Business Hub Scandinavia AB i Malmö. Anita har en lång erfarenhet som VD från flertalet olika branscher inom industrin och att leda företag i deras transformation till större lönsamhet, produktivitet och kundfokus. Anita har också jobbat som senior hållbarhetskonsult och hjälpt företag att öka deras konkurrenskraft genom att integrera hållbarhet i deras affärsstrategi. - Anitas gedigna erfarenhet och kompetens kommer att bli ett positivt tillskott till Sustainable Business Hub och vi ser fram emot att få utveckla klustret vidare tillsammans med Anita, säger Malin Friis, styrelseordförande för Sustainable Business Hub AB. - Jag ser fram emot att kunna bidra till en mer hållbar framtid genom att hjälpa Sustainable Business Hubs medlemmar att skapa en mer hållbar affärsnytta och att bidra till deras strategiutveckling och projektgenomförande, säger Anita Sindberg. Öresundsregionen är en väldigt spännande region där möjligheter till samverkan mellan det privata näringslivet, universitet och det offentliga utgör fantastiska möjligheter för att bidra positivt i världen. Anita Sindberg är utbildad civilingenjör vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon har mångårig erfarenhet av chefscoaching, styrelsearbete och internationellt arbete. Anita Sindberg efterträder Håkan Rosqvist, som kommer att fortsätta sin anställning på Sustainable Business Hub som projektledare. Sustainable Business Hub är ett kluster för smarta hållbara städer. Vi erbjuder en neutral plattform för samverkan där gröna innovationer, utveckling och affärer skapas. Våra fokusområden är hållbar energi, klimatanpassning och hållbar resurshantering. För mer information: Malin Friis ordförande Sustainable Business Hub AB tfn: 073-026 41 00e-post: malin.friis@kraftringen.se Anita Sindberg VD, Sustainable Business Hub AB tfn: 073-852 80 00 e-post: anita.sindberg@sbhub.se

Malmö stad har under flera år arbetat för att skapa fler urbana ängar i staden. Anledningen är att man vill öka den biologiska mångfalden. Samtidigt ser man att klippet från ängarna är en resurs som kan användas för produktion av biogas. En win-win i teorin men här är juridiken tyvärr en stor utmaning. På ett seminarium med Malmö stad och RosholmDell, stöttes och blöttes frågan om hur Malmö stad ska göra för att kunna skicka restbiomassan klipp från urbana ängar till biogasproduktion. Eftersom Malmö stad klassar hö från urbana ängar som avfall måste den som tar emot höet ha ett särskilt tillstånd för att ta emot avfall. Och problemet är att det inte finns några torrötningsanläggningar i närheten med sådant tillstånd. Malmö stad är inte ensamt om problemet och restbiomassan hö från urbana ängar är inte den enda restbiomassan som kan vara aktuell. Daniel Drott från RosholmDell och seminariedeltagare diskuterar vad lagen säger om vad som är produkt, biprodukt och avfall och vad man får göra med dem. Avfall - sådant man gör sig av med Frågan som ställdes på seminariet var om man kan tänka om när det gäller klassificeringen av höet. Edvin Johansson från RosholmDell förklarade tankarna bakom EU:s avfallsdirektiv och redogjorde för miljöbalkens skrivning om vad som är avfall: ”Med avfall avses i denna balk varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” Det som inte är avfall är produkter, biprodukter och avfall som upphört att vara avfall. Kan syftet med urban äng vara att odla biogasråvara? Daniel Drott från RosholmDell lyfte frågan om man kan resonera som så att syftet med de urbana ängarna är att odla råvara till biogas och att den biologiska mångfalden som Malmö stad eftersträvar är en trevlig bieffekt av att man framställer material till biogasproduktion. På så sätt skulle man undanröja problemet med att den som tar emot höet måste ha ett tillstånd för att ta emot avfall. Modiga kommuner som vågar behövs Avslutningsvis lyfte Daniel och Edvin delar som kan förbättras i lagstiftningen. Åtgärder som främjar cirkularitet borde kunna tillåtas genom ett anmälningsförfarande istället för att man måste söka tillstånd. Fler undantag i lagen kan underlätta ökad cirkularitet. Och kanske behövs det också modiga kommuner som vågar klassificera biomassor som annat än avfall och låta det prövas i domstol. Eventet arrangerades inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

At Händelö Eco-Industrial Park (HEIP) in Norrköping in Sweden, a powerful industrial urban symbiosis has developed during 20 years. It is based on the idea of utilizing synergies between energy companies and process industry, to use each other’s by-products and residual products as raw materials. Many circular streams Wooden chip and waste from households and businesses in the municipality of Norrköping are used in E.ON’s combined heat and power plant, which supply the city of Norrköping with electricity and district heating. Residual steam from the cogeneration plant is sent to Lantmännen Agroetanol, the largest biorefinery in the Nordic countries, where three main products are produced: fuel ethanol, animal feed and carbonic dioxide. The raw materials primarily consist of grain but also of expired bread and dough residues from the food industry. The carbon dioxide formed during production is sent to Norlic (a facility jointly owned by Linde and Lantmännen Agroetanol) and converted into carbonic acid which is used in the food industry. Residual products from the production of ethanol are turned into protein-rich fodder which is returned to farmers who provide feedstock for the biorefinery. Other actors involved in HEIP are the port of Norrköping, which receives goods for the various actors and ships goods to other cities, the municipality with whom HEIP jointly has developed a process aimed to attract companies within bioeconomy, Nodra, which is responsible for the purification of household water in Norrköping and the sewage in the area and the Division of Environmental Technology at Linköping University. What makes the industrial park an interesting area of study is the collaborative power as a result of the close collaboration between industry, municipality and academia. Händelö Eco-Industrial Park gives many business advantages When asked to describe the business advantages of Händelö Eco-Industrial Park the company Lantmännen Agroetanol, mentions among others: ·         High resource efficiency in the cluster ·         Direct financial gains ·         Environmental benefits ·         High climate values ·         Increased ability to attract competent staff More companies which lead to new biobased and circular products is a goal Even though the existing park has come a long way, the development possibilities are still great and there is a wish to attract more environment friendly companies to Händelö, as well as show the way for what is possible to achieve within the growing bioeconomy. In order to strengthen the work within HEIP certain activities are run in project form. These activities are financed by the main actors as well as the European Regional Development Fund. The goal is to create conditions for integrating more companies and businesses into the industrial park that can lead to new products with an emphasis on a biobased and circular economy. Examples of activities included in the project are: ·         Use the results of the project work to better utilize the resource and energy flows at Händelö. ·         Identify and attract companies with knowledge of refining the industrial park’s resource streams into finished products to move to Norrköping. ·         Investigate possibilities for locating test bed operations at Händelö Eco-Industrial Park For more detailed information about Händelö Eco-Industrial Park please see https://heip.se/en/ This article is written within the project Green Industrial Areas which is partly financed by Interreg Baltic Sea Region.

Vad kommer CSRD att betyda för transportintensiva verksamheter? På ett webbinarium, 31 januari, delar Trivector Traffic och Trafikförvaltningen, Region Stockholm, med sig av sina erfarenheter och lärdomar från arbetet med SL-koncernens CSRD-anpassning. Företag vars verksamheter genererar resor och transporter kommer att behöva förstå sin klimatpåverkan samt klimatrelaterade risker och möjligheter i hela värdekedjan, samt mäta och hantera sina transportrelaterade Scope 3-utsläpp på ett robust sätt. Webbinariet kommer också att ge dig inblickar i vilka möjligheter CSRD har för din verksamhet. Maria Röjvall på Trafikförvaltningen Region Stockholm samt Johanna Brunge Grant och Pernilla Hyllenius Mattisson på Trivector Traffic talar medan Björn Wendle modererar. Mer information och anmälan här>>

Nordisk Energioptimering är ett företag som optimerar fastigheters kyl-, värme- och ventilationssystem genom att rengöra dem med kolsyreis. Som fastighetsägare kan du räkna med en energibesparing på 10-40 procent och ett ROI på mellan 6 och 15 månader. Det säger Patrick Rom, försäljningschef och en av grundarna av företaget samt den som uppfann rengöringsmetoden för 15 år sedan. För att ventilationsaggregat och ventilationskanaler med kyl- och värmebatterier ska ha så lång livslängd som möjligt gäller det att kontinuerligt underhålla dem och se till att de är rena. Traditionellt sett rengör man med vatten och kemikalier. - Problemet med det är att man förstör aggregaten. Vår metod är mycket mer skonsam men tyvärr är det inte många som känner till den. Vi behöver bli bättre på att komma ut med vårt budskap, förklarar Patrick Rom. Att se till att hålla sitt system rent kan ge stora energibesparingar vilket inte minst är betydelsefullt i tider av höga elpriser. Patrick uppger att en fastighetsägare kan göra en energibesparing på 10-40 procent bara genom att rengöra systemen. Dessutom är återbetalningen av utförd rengöring väldigt snabb och påtaglig. - Du kan räkna med mellan 6 och 15 månader. Vi har aldrig gått över 15 månader. Efter rengöringen av alla aggregat på Göteborgs Centralstation kunde de räkna hem kostnaden redan efter 1,5 månader, berättar Patrick. Nordisk Energioptimering erbjuder sina kunder totalentreprenad samt serviceavtal. De besiktigar, analyserar, lämnar åtgärdsförslag, rengör och levererar slutligen en statusrapport över fastighetens luft- och värmesystem till kunden. Kunderna är allt ifrån bostadsrättsföreningar och industrier till köpcenter och kommersiella fastigheter. En kommersiell fastighet kan behöva rengöras med ett intervall om 3-5 år medan en tung industri kan behöva årlig rengöring. Vilka är fördelarna med att använda er rengöringsmetod? - Vi har inget sekundäravfall med kolsyreis. Det är miljövänligt och tidsbesparande. Vi använder varken vatten eller kemikalier och du får ett minimalt driftsstopp vid rengöringen. Livslängden på aggregaten förlängs avsevärt med våra tjänster. Läs mer på https://nordiskeo.se.

Utmaningarna med elförsörjningen i Skåne och förändrad omvärld har ökat behovet av att skapa ett lokalt hållbart energisystem i Malmö. Här kommer det delvis Vinnovafinansierade projektet Malmö Energy Lab att spela en viktig roll. I Malmö Energy Lab kommer industri, offentliga organisationer och energibolag att samarbeta för att säkerställa en resilient industri som bidrar till ett hållbart och robust energisystem. Malmö Energy Lab handlar både om att förse industrierna med en säker och hållbar energiförsörjning och om att industrierna blir komponenter i det framtida energisystemet och bidrar till samhället när det behövs. För att nå dit krävs ny teknik kombinerat med befintlig teknik och att beteenden kring energianvändning förändras. I Malmö Energy Lab kommer energilagrings- och flexibilitetslösningar att testas av och i industrierna i projektet, för att skapa ett energisystem som är mer hållbart och mindre sårbart. Tidigare har enskilda industrier satsat på lösningar som stärker deras verksamhet, i Malmö Energy Lab utforskas hur enskilda lösningar tillsammans kan stärka energisystemet. Partnerskapet består av Sustainable Business Hub (projektledare), Region Skåne, E.ON, TEXEL, SYSAV, Uniper, Orion, RISE, Malmö stad och TePe. - Malmö Energy Lab ger aktörer i Malmö väldigt goda förutsättningar att identifiera och arbeta med nya övergripande lösningar för energiförsörjningssäkerhet till industri och energiflexibilitet i energisystemet, säger Per-Johan Wik, projektledare för Malmö Energy Lab. Skåne har stora energiutmaningar och nya lösningar behövs för att komma till rätta med detta. Förhoppningen är att projektet ska ge lärdomar som kan ge nytta för hela Skåne. - Vi ser fram emot att ingå i detta samarbete där staden och Malmös näringsliv kan utveckla resilienta och hållbara energisystem i hamnen och i andra delar av Malmö, säger Olle Anderberg, hamnstrateg på Malmö stad. Projektpartnerna planerar för fyra olika tester: -          Reservkraft och avbrottsfri kraft (UPS) -          Batterilösning hos industri för resiliens och systemnytta -          Installation för ökad elproduktion – Quench boiler -          Restgas och restvärme till el genom stirlingteknik För att skapa ett så bra energisystem som möjligt behöver man, redan innan en lösning implementeras, veta hur den påverkar energisystemet. I projektet kommer därför digital modellering att utvecklas som visar hur lösningarna kan användas på bästa sätt, samt skalas upp. Malmö Energy Lab bygger vidare på projektet Energihamnen och utgår från ett missionsorienterat arbetssätt. Det finansieras delvis av Vinnova. För mer information, kontakta: Per-Johan Wik, projektledare tfn: 073-334 76 33 e-post: per-johan.wik@sbhub.se

Makroplast utgör ett växande hot mot Östersjöns ekosystem. Varje år hamnar mellan 4 och 12 miljoner ton plast i havet och konsumtionen av plast ökar. Att bekämpa detta globala föroreningsproblem kräver internationella åtgärder. Circular Ocean-bound Plastic (COP), ett nytt Interreg-projekt, ska, med ett transnationellt partnerskap, tackla utmaningen genom att fokusera på insamling och återvinning av plast vid källan. Enligt European Environment Agency står landbaserade källor för 80 % av det marina skräpet varav ungefär 85 % är plast. De landbaserade källorna är bland annat stads- och landsbygdsaktiviteter som festivaler, industri, turism och uteserveringar. COP-projektet syftar till att ta itu med problemet vid källan genom att fokusera sin verksamhet på kuststäder och samla in plasten innan den kommer ut i Östersjön. - Det brådskar att hantera makroplast i våra hav, och det kräver en samlad och internationell ansträngning för att hitta lösningar som är hållbara och effektiva, säger James Armor, Senior Project Manager på Clean. Ju längre plasten finns kvar i havet, desto mer minskar dess återvinningsvärde då saltvatten och UV-ljus bryter ner den. - Med stöd från Interreg kan vi ta oss an uppgiften och identifiera cirkulära lösningar för insamlad marin plast. Det är till nytta för både miljön och företagen i Östersjöregionen, säger James Armour, projektledare för Circular Ocean-bound Plastic. Erfarna och kunniga partners samarbetar över nationella gränser för att möta den komplexa utmaningen Clean – Danmarks vatten- och miljökluster, kommer att spela en nyckelroll som projektledare genom att utnyttja sitt nätverk av danska små och medelstora miljöteknikföretag, med Ocean Plastic Forum och Plast Center Denmark som bidrar med expertis och resurser för att angripa problemet. Sustainable Business Hub i Sverige kommer också att involvera sitt nätverk av miljöteknikföretag, medan polska partners Gdansk Sports Center, University of Gdansk och Gdansk Water Foundation kommer att bidra med kunskap om Östersjön och plaståtervinning. I Tyskland kommer Leibniz Institute for Baltic Sea Research och University of Rostock att bidra med kunskap om marin plast och dess användning med sin specialiserade kunskap inom hav och kustfloder och avfallshantering. Om projektet Projektet Circular Ocean-bound Plastic (COP) har fått cirka två miljoner euro i finansiering från Interreg South Baltic och har ett totalt värde om 2,5 miljoner euro. Projektet kommer att pågå till september 2026. EU-kommissionen anser att projektet är strategiskt viktigt för Interreg South Baltic och kommer att övervaka projektet. Det övergripande syftet med projektet är att identifiera utmaningar och möjligheter för insamling, återanvändning och återvinning av havsbundet plastavfall genom att involvera små och medelstora företag, kunskapsinstitutioner och intressenter från Interreg-regionen. Clean - Denmark's Water and Environmental Cluster är projektledare för COP. Övriga partners är: Ocean Plastic Forum, Plast Center Denmark, Sustainable Business Hub, Leibniz Institute for Baltic Sea Research, University of Rostock, University of Gdansk, Gdansk Water Foundation och Gdansk Sports Center. För mer information om COP-projektet, besök http://circularoceanplastic.eu.

On a national workshop titled "Introduction to Carbon Simulator: A Path to Climate Action" an advanced computer-based simulation model designed for calculating carbon footprint and modelling future scenarios was presented. The tool supports calculation of local carbon footprint, which will help the municipalities to analyse the energy flow within the systems, evaluate the greenhouse gas emission level and to plan the CO2 reduction measures to achieve local climate objectives. Through this tool municipalities can create synergies between policy planning at the local and national levels, having an opportunity for international collaboration and with partners in Baltic Sea area. Currently the tool is under development phase. Deepshikha Singhania from Sustainable Business Hub commenced the event with an overview of the project's background, purpose, objectives, and vision, outlining strategies for effective energy planning and greenhouse gas emission reduction. Followed by our expert Per-Johan then demonstrated the practical application of the tool in real-based scenarios across sectors such as building, transportation, and heating. There was a total of 24 participants from different municipalities of regions Kronoberg, Kalmar, Blekinge, and Skåne, along with one of our project partners from Lappland Municipal Association representative Silva Herrmann, contributed to the workshop's success. The workshop was a well-organized and informative success. The project is financed by Interreg Baltic Sea Region. The workshop was hosted by Sustainable Business Hubfor the project Commit Climate. It focused on municipalities in the south of Sweden and received crucial support from Energikontor Syd – Energy Agency Southern Sweden, a key Associated Partner in the project.

Även om vi visste att det skulle bli otroligt roligt att fira vårt 20-årsjubileum med gamla och nya anställda, styrelseledamöter, partners och vänner till oss, kunde vi ändå inte föreställa oss att det skulle bli SÅ roligt. Stort tack till alla som kom och firande med oss. Här kommer ett gäng bilder från firandet.

Blågröna systemguiden hjälper dig som fastighetsägare eller kommun att välja rätt blågröna lösning för just dina behov. Har du ett tak, en vägg eller en markyta? Vilken huvudsakliga nytta är du ute efter? Välj och få förslag på lösningar som passar dina förutsättningar. 16 olika kriterier bedöms för varje lösning, alltifrån vattenfördröjning, kolinlagring, bullerdämpning och biologisk mångfald till fysisk hälsa och matproduktion. På webbsidan hittar du också exempel på genomförda installationer. https://demo.bluegreencitylab.se Läs IVL Svenska Miljöinstitutets pressmeddelande om systemguiden>> Guiden är framtagen av Blue Green City Lab i projektet Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden (IBGL). Ingående organisationer i Blue Green City Lab är Scandinavian Green Roof Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, VA SYD och Sustainable Business Hub. Projektet IBGL finansierades av Vinnova, Region Skåne och ingående partners.

Vi letar idéer för hur vi kan använda dels klippt vägkantsgräs, dels uppspolat sjögräs/ålgräs. Vad kan vi göra med det för att skapa värde? Tävla med din idé. I projektet Power Bio välkomnar vi startups och etablerade företag att delta i tävlingen Biobased Tomorrow. Tävlingen syftar till att hitta lösningar för att skapa nytta och värde av restbiomassor som många gånger i dag både är en kostnad och besvärligt för kommuner att ta hand om. Vi söker idéer där komponenter kan ingå i existerande produkter och idéer till helt nya produkter. Tävlingen är indelad i två spår, en för gräs och en för sjögräs/ålgräs. Sista dag att skicka in tävlingsbidrag är 31 januari. Fullständig information om tävlingen och formulär för anmälan hittar du här https://gate21.dk/bio-challenge 19 januari kommer det att hållas ett Q&A-webbinarium. Mer information om webbinariet kommer senare. Informationsfilm om tävlingen>> Power Bio Community Till projektet Power Bio, har vi kopplat ett nätverk, Power Bio Community. Här kan du ta del av projektets resultat och dela kunskap. Nätverket är gratis och öppet för både stödjande aktörer till projektet och nyfikna själar. Anmäl dig här https://gate21.dk/projekt/powerbio/#community

Om du tidigare hört talas om KJ Nordic eller Koljern som företag, glöm det. Koljern®-tekniken är nu en produktfamilj under startup-företaget EVIA, som fått eget namn. Så lägg EVIA på minnet, företaget som utvecklar och tillhandahåller hållbara system och byggmaterial. När Göteborgs stad bestämde sig för att bygga Sveriges första fossilfria förskola, Hoppet, valde de EVIAs grund byggd med Koljern®-teknik. Grunden är betongfri, gjord av Foamglas som är ett betydligt mindre klimatbelastande material. Att bygga klimatvänligt och hälsosamt är en röd tråd i EVIAs verksamhet. De sneglar på gamla tiders sätt att bygga och anpassar det till dagens kunskap och förutsättningar. Det innebär att de använder gamla material men med nya metoder. De tittar på vad som görs över världen och ser vad som kan anpassas till svenskt klimat. - Syftet är att få så lågt klimatavtryck som möjligt, helst negativt. Vi vill också skapa giftfria miljöer med bra inomhusklimat. Särskilt viktigt är det för förskolor och skolor, förklarar Henning Eliasson, VD för EVIA. Det innebär att EVIA jobbar med biobaserade material istället för syntetiska material. Ett av dessa är hampa. En stor fördel med hampa är att den växer upp på 3 månader, vilket gör att klimatnyttan är stor då den binder CO2 snabbare än trä och kan bidra till biologisk mångfald. Trots tvärstopp i byggbranschen ser Henning Eliasson med tillförsikt på framtiden och planerar både för ökad efterfrågan på Koljern®-tekniken för husgrunder, källarväggar och terrassbjälklag och för prefabricerade väggelement av hampakalk. De tittar även på lösningar för byggnadens övriga delar, både material och system. Målet är att kunna erbjuda hälsosamma och miljövänliga produkter för hela byggnaden. Det gör att EVIA inte fastnat vid en enda teknik. De letar hela tiden efter hållbara och hälsosamma byggmetoder. Det de inte kan erbjuda själva är de öppna för att erbjuda via partners. - Vi är öppna för samarbeten kring tekniker som löser klimatproblemen. Vi jobbar inte för att maximera vinsten, vi har vänt på det. Vi säger att människan och klimatet kommer först, sedan kommer ekonomin, avslutar Henning Eliasson. Mer information om EVIA här: https://www.evia.se Tillsammans med House of Hemp, Göteborgs stad, Lunds universitet och Wingårdhs driver EVIA projektet Hempfab med syfte att verifiera hampakalksväggar. Här hittar du mer information om det: https://www.hempfab.se

Förnybar energi från vind och sol får en allt större roll i energisystemet. Ett problem är dock att den är oplanerbar och fluktuerande. Att utveckla infrastruktur som kan balansera och lagra energi blir därför mer och mer viktigt. Fem tekniker för energilagring genomlysta I ett första steg i projektet Energy Equilibrium en rapport tagits fram över fem olika tekniker för att lagra energi, tekniker som redan finns på marknaden eller som är nära marknadsintroduktion. Teknikerna som genomlysts är: 1. Batterier 2. Termisk energi 3. Vätgas 4. Biometan 5. Lägesenergi Rapporten jämför data för teknikens mognadsgrad (TRL), hur länge energin kan lagras, hur snabbt energin kan tas i anspråk, kostnad för investeringen, driftskostnad, kapacitet, livslängd och effektivitet. Rapporten kommer att ligga till grund för en digital modell som ska underlätta för kommuner att planera energilagring. Modellen kommer att testas av kommuner i Sverige, Lettland och Polen, länder med olika förutsättningar för vilka tekniker som passar bäst. Vätgas och batterier mest intressant för Sverige Per-Johan Wik, projektledare på Sustainable Business Hub: - I Sverige är tekniken för lägesenergi mindre aktuell, vi har redan utbyggd vattenkraft. För svensk del är vätgas och batterier det som är mest intressant just nu, förklarar Per-Johan. Intresset för vätgas har ökat kraftigt. En möjlighet ligger i att producera vätgas från överskott av förnybar el, såsom vind och sol, via elektrolys av vatten. Vätgasen kan sedan lagras som just vätgas eller omvandlas till en annan förening via power-to-x-processer. I rapporten tas två tekniker för lagring av vätgas upp: 1. Vätgas i tryckbehållare 2. Flytande organisk vätgasbärare Organisk vätska för storskalig lagring - tryckbehållare för medellång lagring Lagring av vätgas under tryck är den enda lagringsmetoden som för närvarande används i betydande skala över hela världen. Tekniken och materialen i vätgaskärlen har förbättrats i takt med att efterfrågan på vätgaslagring växt men att använda trycksatta tankar är inte realistiskt för storskalig lagring av vätgas. Då måste vi titta på andra tekniker, exempelvis att lagra vätgas i någon typ av organisk vätska, så kallad Liquid Organic Hydrogen Carrier. Tekniken är inte lika långt kommen och det kommer inte att bli kommersiellt förrän det finns ett storskaligt behov av vätgas. Den bedömningen gör Gustav Green, forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE. I det kortare perspektivet är det fortfarande trycksatta behållare som är aktuell för kort till medellång lagring. Tekniken passar in i ett hållbart energisystem där överskottsel från sol och vind kan lagras för att användas när tillgången på el är mindre. Kommuner har roll att spela för utvecklingen Gustav Green är tydlig med att även om kommunerna inte i normala fall kommer att ansvara för lagring av vätgas har de en roll att spela genom att stötta utvecklingen av vätgas för att öka användningen och volymen i energisystemet där det anses lämpligt. Gustav anser att kommunerna har ett ansvar för att vidta åtgärder för att ha god energiberedskap om det blir kris. Då kan vätgas vara viktigt för tillgången till el för kritiska verksamheter. Energy Equilibrium finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

I går filmade vi material till fem filmer som ska ge inspiration och hjälp till fastighetsägare och kommuner som vill öka implementeringen av blågröna lösningar. Filmerna handlar om: vad du som fastighetsägare ska tänka på när du vill implementera blågröna lösningar hur du kan använda den gröna systemguiden vad ett urbant landskapslabb har för funktion samverkan för mer effektiva lösningar grönytefaktorn Filmerna tas fram av Blue Green City Lab inom projektet Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden. Projektet finansieras av Vinnova.

På ett webbinarium arrangerat av BRINC listade företaget Mediate Nordic 5 fördelar och 6 nackdelar för små och medelstora företag att engagera sig i offentlig upphandling och konstaterade sammanfattningsvis att Practise Makes Perfekt. Mediate har inte gett sig trots inledande svårigheter och har just landat ett stort kontrakt. Lyhne Design, å sin sida, berättade om sina erfarenheter med offentlig upphandling och poängterade att god planering och projektkontroll är nyckeln till framgång. Webbinariet var det första av fem utbildningstillfällen om offentlig upphandling riktat mot små och medelstora företag. På nästa webbinarium tar vi upp hur processen för offentlig upphandling ser ut, bland annat om det är okej att föra en dialog företag-upphandlare innan upphandlingen. Innovationsupphandling och funktionskrav kommer också att belysas. Här hittar du Mediate Nordic och Lyhne Designs presentationer https://bit.ly/46fSvtR

Ystad Summit hade en hel del matnyttigt att erbjuda i år. Bland annat arrangerade Sysav ett panelsamtal under rubriken Hur skapar vi cirkulära textilflöden?. Med världens första storskaliga anläggning för sortering av textilavfall, Siptex, kan Sysav sortera hela Sveriges årliga avfall av textilier på fibernivå. Företaget ShareTex kan lösa upp textilierna och göra nya textilfibrer. Gamla lakan kan med andra ord bli till nya skjortor. ShareTex och Sysavs tajming är perfekt. Enligt EU:s avfallsdirektiv måste textilier, senast 1 januari 2025, samlas in separat från annat avfall. Kommunerna måste på något sätt erbjuda kommuninvånarna textilinsamling, om det blir på återvinningscentralerna eller någon annanstans. Det finns också krav på att materialet ska förberedas för att återanvändas eller återvinnas istället för att förbrännas. Edvin Ruuth och Miguel Sanchis visar upp textilier återvunna med olika tekniker. Återvinner textil på tre olika sätt Edvin Ruuth på ShareTex berättade om de olika sätten ShareTex återvinner textilier på och visade upp återvunnet material i olika former för att åskådliggöra att det inte är hokuspokus. Företaget fokuserar på textilier från konsumenter och i första hand cellulosatextil, huvudsakligen bomull och viskos. - Vi kan lösa upp textilen och göra nya textilfibrer. I de fall det inte går kan vi först göra en sockerlösning som sedan kan bli nya textilfibrer eller biobaserade kemikalier. Och vi kan också göra en dissolvingmassa sade Edvin, och visade upp en textilmassa som tidigare varit ett bomullslakan men som blivit till viskos. Fiberåtervinning ger största klimatnytta För klimatets skull är det bästa att vi helt enkelt inte köper nya kläder, påminde Anna Vilén på Siptex. Men har vi köpt dem måste vi se till att återbruka dem så länge det går. Därefter kommer ShareTex in i bilden. Miguel Sanchis förklarade att den teknik de använder som gör störst klimatnytta är fiberåtervinning. Fibrerna från bomull kan återvinnas många, många gånger. Men precis som pappersfibrer blir textilfibrer svagare och svagare för varje gång de återvinns. När man inte längre kan återvinna fibrerna direkt, då får man gå den längre vägen, över sockerlösningen. Hoppas ha en kommersiell lösning på plats när producentansvaret införs Innan en heltäckande kedja för textilåtervinning finns på plats finns det en del knutar att lösa. Siptex kan visserligen ta emot allt textilavfall som produceras i Sverige årligen men de måste ha hjälp att få det försorterat och transporterat till sig. ShareTex å sin sida måste få en kommersiell anläggning på plats. Båda delarna kostar mycket pengar. - När producentansvaret är på plats, då hoppas vi att vi har en kommersiell lösning på plats, sade Miguel. Mer information om ShareTex>> Mer information om Siptex>>

No posts are currently translated to English

Öresundskraft, i Helsingborg, är en av Sustainable Business Hub äldre medlemmar. Som energibolag distribuerar och levererar de fjärrvärme, fjärrkyla, gas och el. Mindre känt är deras nya satsning på avskiljning och lagring av koldioxid, dvs Carbon Capture and Storage (CCS) som det oftast benämns som även i svensk text. Öresundskraft är mitt i upphandlingsfasen av en anläggning som ska fånga in koldioxiden från det avfallseldade kraftvärmeverket Filbornaverket. Satsningen är en del av Öresundskrafts övergripande mål att minska sin klimatpåverkan och bidra till att uppnå Helsingborgs stads mål att vara klimatneutrala redan 2030. Att fånga in koldioxiden är lätt - Att fånga in koldioxiden är den lätta biten, förklarar Maria Möller, projektledare på Öresundskraft, när vi pratar med henne. Det finns en vedertagen teknik som används av olje- och gasindustrin. Att fånga in koldioxiden från rökgaser är bara en annan applikation för tekniken. Miljötillstånd, bygglov och kostnad för lagring är mer utmanande Miljötillstånd och bygglov är mer utmanande eftersom infångning av koldioxid är ett helt nytt område. Sedan måste man förstås ha en plats för lagring. I Sverige finns än så länge ingenstans att lagra koldioxid. I Norge däremot finns lagringsplatser långt under havsbottnen, så kallad off-shore. I Danmark finns lagringsmöjligheter, förutom off-shore, även långt ner i berggrunden, så kallad on-shore. Just nu för Öresundskraft dialog med flera leverantörer av slutlagring. En utmaning är att få ner kostnaden för lagring till ett så lågt pris som möjligt. - Hela kedjan från tillstånd och infångning till distribution och lagring måste vara klar innan vi kan ta ett investeringsbeslut, förklarar Maria Möller. Satsar på laddinfrastruktur för lastbilar Lastbilarna som ska frakta koldioxiden kommer inledningsvis troligen att köras på biogas men när Öresundskraft är klara med satsningen tror de att de kan använda ellastbilar istället. Parallellt med CCS-satsningen vill Öresundskraft installera laddinfrastruktur för lastbilar, en pusselbit som passar väl in i det övergripande målet att minska klimatpåverkan och satsningen på CCS. Man deltar även i ett samarbete kring laddinfrastruktur med kommuner längs E4:an. Och som ytterligare en bit i det övergripande pusslet har man beslutat att installera ett storskaligt batterilager om 20 MW. Det är tänkt att kunna supportera elnätet vid tillfällig kapacitetsbrist. Arbetar på flera plan för att minska miljöpåverkan Öresundskraft jobbar på flera plan för att minska klimatpåverkan. De eldar ett av sina kraftvärmeverk med träpellets och ett annat med tryckimpregnerat trä och träflis. För privatpersoner jobbar de med konceptet ”det energismarta hemmet” som kommer att introduceras 2024. Det innebär att den som är kund får ett lägre elpris om hen flyttar energianvändningen i tid för att minska effekttoppar. Arrangerar konferens om CCS 14 november arrangerar Öresundskraft, tillsammans med Greater Copenhagen och Helsingborgs stad, en heldagskonferens på temat Unleashing the power of Carbon Capture and Storage/Utilization. Du kan redan nu anmäla dig till konferensen HÄR>>

Sustainable Business Hub rivstartar hösten och anställer Alice Petersson, närmast från Skånes vindkraftsakademi, som projektledare. Alice kommer bland annat att koordinera det dansk-svenska Interreg-projektet Grön omställning för flerbostadshus, som utvecklar hållbara energilösningar med bostadsbolag, kommuner och energi- och vattenbolag. Hon kommer också att stärka upp i projektet Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden. Alice har under flera år arbetat med energisektorn och hållbarhetsfrågor, som verksamhetsledare för Skånes vindkraftsakademi, workshopledare hos Sustainergies Academy och verksamhetsutvecklare på E.ON. För att komma i kontakt med Alice kan du antingen maila henne på alice.petersson@sbhub.se eller ringa henne på 072-161 00 40.

Planerar du en fysisk investering som ger stor klimatnytta? Då är Klimatklivet rätt för dig. Kommande ansökningsperiod är öppen 18-29 september, så vänta inte med att söka. Klimatklivet kan sökas av alla typer av organisationer i Sverige såsom företag, kommuner, regioner, kommunala bolag, bostadsrättsföreningar och föreningar. Ju högre klimatnytta beräknat per krona, desto större chans att få finansiering. Stödet riktar in sig på fysiska investeringar som ger klimatnytta direkt så det går inte att få finansiering för t ex pilotprojekt. Läs mer om stödet.

För att underlätta för en kommun att beräkna sitt klimatavtryck i form av koldioxidutsläpp ska en databaserad simuleringsmodell, CommitClimate Simulator att tas fram i projektet CommitClimate. För att sätta ramarna för modellen har energiläget i Sverige sammanfattats i en rapport. Projektet har deltagare från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige. Varje land tar fram en rapport som sammanfattar energiläget i respektive land. Rapporten dokumenterar energianvändning, energimix, mängden förnybar energi och hur den fördelar sig, lagar och regler på energimarknaden, energianvändning i byggsektorn, energianvändning i transportsektorn m m. Den svenska rapporten har skrivits av Sustainable Business Hub. För mer information om rapporten, kontakta Deepshikha Singhania: deepshikha.singhania@sbhub.se För mer information om projektet, kontakta Per-Johan Wik: per-johan.wik@sbhub.se

EU:s taxonomi sätter normerna för vad som räknas som "grönt". Den är utformad för att vägleda företag, investerare och beslutsfattare mot att uppfylla EU:s gröna mål. Om ditt företag hävdar eller siktar på att hävda att det är engagerat i miljövänliga metoder, måste det uppfylla de standarder som fastställs av taxonomin och avslöja relevant information för att visa efterlevnad. För att ge dig en snabb överblick hur den påverkar ditt företag har vi bett vår medlem, den affärsjuridiska advokatbyrån RosholmDell, att sammanfatta det viktiga för dig att veta om taxonomin. Introduction What is the European Green Deal and the EU Taxonomy? The Green Deal refers to a set of policy initiatives by the Commission with the primary aim of making the European Union (EU) climate neutral by 2050. The Green Deal encompasses various important initiatives but here we will focus on the EU Taxonomy. The EU’s new Taxonomy Regulation is designed to support the transformation of the EU economy to meet the Green Deal objectives. So, what exactly is it, and what implications do it have for companies? Let's break it down. The EU Taxonomy in brief The EU Taxonomy is a classification system that entered into force on 12 July 2020. The system is outlined in an EU regulation and delegated acts. It provides a framework for determining what can be considering an environmentally sustainable economic activity. It's like a rulebook for going green. The Taxonomy sets the standards for what counts as “green”. It is designed to guide companies, investors and policymakers towards meeting the EU's green goals. If your company claims or aims to claim that it is engaged in environmentally friendly practices, it must meet the standards set by the taxonomy and disclose relevant information to demonstrate compliance. Application and scope The EU Taxonomy affects a wide range of companies across various sectors. Below, we break down who's affected: Companies affected by CSRD: Companies subject to the reporting requirements of the new Corporate Sustainability Reporting Directive (CSDR) are covered by a provision in the Taxonomy Regulation, which mandates the companies to disclose how their economic activities align with the requirements outlined in the regulation. The CSRD, which is a revision of the Non-Financial Reporting Directive (NFRD), prescribes rules for organizations to report sustainability disclosures. The reporting is and will be required across several topics relating to environmental and social matters. Companies will be required to disclose information about their identified risks and opportunities related to social and environmental questions and on how their business activities affect both people and the environment. CSRD will apply to all large European companies and EU subsidiaries of non-EU parent companies that exceeds at least two of the following criteria: i) More than 250 employees. ii) A turnover of EUR 40 million, or iii) Total assets of EUR 20 million. The CSRD will also apply to listed companies, excluding micro enterprises - companies with less than 10 employees or below EUR 20 million in turnover. Moreover, sustainability reporting will also be required of non-European companies that generate an annual net turnover of EUR 150 million in the EU and that have at least one subsidiary or branch within the EU. This means that approximately 50,000 companies are expected to participate in CSRD’s reporting requirements once it is completely rolled out. (Please see below for more information on the timeline.) Financial Market Participants: This includes asset managers, insurance companies, pension funds, and others offering financial products in the EU. They are required to disclose how the sustainability of their products aligns with the EU Taxonomy. Banks and Lenders: Banks and other lenders may use the EU Taxonomy to assess the environmental sustainability of their loans and investments. This could affect companies seeking financing, as their sustainability practices may impact their eligibility for certain loans or investment funds. Companies Outside the EU: Non-EU companies are not directly subject to the EU Taxonomy. However, if they have business relationships with EU-based companies, they may be indirectly affected. For example, they may need to align their practices with the EU Taxonomy to maintain business relationships. Further, and as mentioned above, if they operate within the EU, sustainability reporting according to the CSRD will be required of non-European companies that generate an annual net turnover of EUR 150 million in the EU and that have at least one subsidiary or branch in the EU. Small and Medium-Sized Enterprises (SMEs): While SMEs are not directly required to comply with the EU Taxonomy, they may be indirectly affected. For instance, if they are suppliers or partners to larger companies that need to comply, they may be asked to provide information about their own sustainability practices and activities. Voluntary reporting Lastly, changing stakeholder expectations and the social interest in sustainability speak in favor of a voluntary report on the Taxonomy Regulation, even if the company is not yet affected by the taxonomy. Companies with a high proportion of taxonomy-compliant activities can then benefit from better financing conditions, as well as gain access to public funding and investment programs. The objectives at glance The primary objective of the EU Taxonomy is to channel future capital flows towards “green” investments in order to create sustainable and inclusive growth. The EU Taxonomy is a standardized and transparent classification system that enables investors to directly compare companies with regard to their sustainability performance and to direct their financial resources to green companies. In this context, the taxonomy does not represent a commitment to sustainable investments or economic activities, but primarily serves to identify “green” activities. Exactly which activities contribute to the restructuring of the economy and thus count as “green” is determined by the six climate and environmental targets defined by the EU: 1. Climate change mitigation 2. Adaptation to climate change 3. Sustainable use and protection of water and marine resources 4. Transition to a circular economy 5. Pollution prevention and control; and 6. Protection and restoration of biodiversity and ecosystems Whether or not an economic activity is considered sustainable is based on a set of technical evaluation criteria, which set performance thresholds to be achieved for each activity and environmental objective. However, it is not sufficient for the company to reach the thresholds for its economic activities, as defined by the technical evaluation criteria. In addition, it must not compromise any of the other environmental objectives, the so-called “Do No Significant Harm” (DNSH). Lastly, it must also be operated in compliance with the minimum requirements of international conventions regarding human rights (e.g. OECD Guidelines for Multinational Enterprises, UN Guiding Principles on Business and Human Rights). What is considered a sustainable economic activity and the requirements for it is stated in the EU Taxonomy, some examples being activities related to renewable energy, water management, reducing waste generation, reducing pollution and usage of forest and forest land that contributes to enhancing biodiversity or to halting or preventing degradation of ecosystems. On 2 February 2022, the Complementary Climate Delegated Act was published by the Commission. The Act incorporates certain nuclear and gas activities into the list of economic activities considered sustainable according to the Taxonomy. What content to disclose? Companies must include, in their non-financial statement, information on how and to what extent its activities are associated with economic activities that qualify as environmentally sustainable. The taxonomy regulations require companies to disclosure the share of “green” sales revenues, capital expenditures (CapEx) and operating expenditures (OpEx) for every individual taxonomy-compliant economic activity. What challenges do companies face? The taxonomy requires a link between sustainability reporting and financial reporting. The number of datapoints and the required level of detail of the indicators make the disclosure process complex. The required data is often not available to companies by a push of a button. Internal processes, IT systems and control mechanisms will therefore have to be adapted to meet the new requirements. Another effort that should not be underestimated is the evaluation of taxonomy conformity. Within the framework of the EU taxonomy, all those activities that have been identified as taxonomy-relevant must be checked for taxonomy conformity. The conformity assessment is based on a set of technical requirements, the “Do No Significant Harm” criteria, and minimum social protection requirements together. In particular, the procedure and scope for testing the minimum social requirements are currently still subject to considerable implementation uncertainties. When do these regulations come into force? 2022 Non-financial, listed companies governed by the NFRD with more than 500 employees Report what proportion of their operations are aligned with the taxonomy. Additionally, financial market actors must also report on the percentage of their financial products and activities that are in accordance with the taxonomy. The reporting applies for 2021. 2023 Large listed companies Report eligibility and alignment for the previous calendar year, i.e. 2022. 2024 Financial marketing actors Report eligibility and alignment for the previous calendar year, i.e. 2023. 2026 All large companies with > 250 employees Effective from 2026, in accordance the CSRD, all non-financial entities with a personnel count exceeding 250 are obliged to disclose the proportion of their business activities that fall under and conform to the stipulated taxonomy. 2027 Listed SMEs SMEs will report according to a simplified CSRD and taxonomy standard. If you want help to navigate the above-mentioned uncertainties and challenges RosholmDell has a team of specialists that can help your company with interpretation and application issues related to the EU Taxonomy and ensure consistent understanding and implementation of the rules. They can also provide training to enhance your understanding of the EU Taxonomy.

På ett seminarium 29 maj presenterade Region Skåne, Kraftringen, E.ON och Öresundkraft olika projekt och satsningar som alla bidrar till ett mer robust och miljövänligt energisystem i Skåne. Femtio procents självförsörjningsgrad på el målet till 2030 Kapacitetsbrist i kombination med behovet av ökad elektrifiering var startskottet för Skånes Effektkommission, berättade Jens Sörvik på Region Skåne, på ett seminarium 29 maj. Syftet med kommissionen är att samla de aktörer som tillsammans kan skapa rätt förutsättningar för den elektrifiering som krävs för klimatet, hållbar tillväxt och den modernisering aktörerna vill att Sverige ska leda. - Vi har satt visionsmålet att vi 2030 ska ha en självförsörjningsgrad i Skåne på el om 50 procent. I dag har vi cirka 20 procent. För att lyckas med det finns det flera saker som måste hända, förklarade Jens Sörvik. Jens exemplifierade med att vi måste energieffektivisera mer, effektbehovet måste bli mycket mer flexibelt, kraftvärmeproduktionen måste öka och vi behöver få in fler teknologier för att få ner effekttopparna. Digital plattform säkerställer att bästa energibäraren alltid används David Edsbäcker från Kraftringen höll med om analysen att flera olika lösningar måste till för att få ett robust energisystem och presenterade projektet e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi som en av dellösningarna, fokuserad på flexibilitet. Kärnan i projektet är en digital plattform som säkerställer att den mest ekonomiska eller miljövänliga energibäraren (fjärrvärme, fjärrkyla eller el) alltid används. Timpriser på el är en självklarhet i dag men i e-Flex jobbar man också med timpriser på fjärrvärme, vilket är unikt. Utifrån timpriserna och annan data från både kunden och det överliggande energisystemet genereras körplaner som styr mot bästa utfall för kunden. Det innebär att ibland är det mest kostnadseffektivt att värma upp byggnader med fjärrvärme ibland är det bättre att använda värmepumpar. - En studie vi gjort för perioden 2020-2023 visar att om kunden (i det här fallet Region Skåne) hade använt körplaner genererade från plattformen hade de kunnat minska sina kostnader med upp till 14 procent. Några av de slutsatser som dragits i projektet så här långt är att det finns flexibilitetspotential stora delar av året, framförallt under vår och höst och att med ett mer variabelt elpris ökar potentialen. Malmö planerar för ett fullskaligt systemdemonstratorprojekt inom energi Pia Wall från E.ON presenterade därefter projektet de kallar Energihamnen som syftar till att skapa en resilient och hållbar energiförsörjning för industrin i Malmö. I dag är det ett förberedande projekt men tanken är att det ska mynna ut i ett fullskaligt systemdemonstratorprojekt som ska pågå under ett antal år. Efter att ha visualiserat systemets olika delar, funderar man i dag på fyra olika fokusområden för ett fullskaligt projekt: 1. Produktion av bränsle för sjöfart 2. Flexibilitetshubb för el och värme 3. Analys och test av energilagringstekniker för behov på kort och lång sikt 4. Lokala restvärmeflöden för att attrahera nya industrietableringar Helsingborg planerar att fånga in 90 procent av koldioxidutsläppen till 2027 Helsingborgs stad har satt som mål att ha nettonollutsläpp av koldioxid inom sitt geografiska område 2030. Maria Wall från Öresundskraft berättade att de sedan 1990 har minskat de fossila utsläppen av koldioxid kraftigt men att de måste fånga in och geologiskt lagra koldioxid för att klara klimatutmaningen. Det kommer de att göra på Filbornaverket. - Vi planerar att fånga in 90 procent av koldioxidutsläppen till 2027, sade Maria Möller. Vi kommer både att fånga in den fossila koldioxiden och den biogena vilket innebär att vi kommer att få negativa utsläpp.