Kristianstad kommun är Sveriges lägst belägna kommun, med den lägsta punkten 2,32 m under havsytan. Här ligger också biosfärsområdet Kristianstads Vattenrike. Sedan många år tillbaka har de använt naturbaserade lösningar för att minska översvämningar i kommunen. Strandängarna längs Helge å har en viktig funktion i att sluka vatten och fungerar som en flödesutjämnare. På ett studiebesök i Vattenriket med projektet ARCADIA berättade biosfärssamordnare Carina Wettemark att det helt enkelt får ta lite tid när man jobbar med markägare. De sitter på viktig information när åtgärder ska planeras. Till exempel vet de hur vattnet rör sig vid olika vattenstånd, vilket är ovärderlig information när man väljer plats för en åtgärd. En övervägande majoritet är mycket positiva till kommunens arbete, och det är viktigt att bevara förtroendet. Det händer att markägare i Vattenriket själva föreslår åtgärder som i fallet med Fjällmossen, södra Sveriges största mosse. På initiativ från markägarens dotter startades ett återvätningsprojekt där grävda diken i mossen pluggades igen. När torvjorden blev vattenmättad gav det mindre koldioxidutsläpp, positiva effekter för den biologiska mångfalden och en dämpning av vattenflöden. I Sverige finns pengar att söka för att anlägga våtmarker, däremot finns inga pengar för att ersätta privata markägare som kan upplåta sin mark för åtgärder. I Danmark kan däremot markägaren få betalt eller byta mark, och där satsas mångdubbelt mer på våtmarker än i Sverige. Slutsatsen under studiebesöket var att om kommuner vill skapa fler våtmarker som minskar skador när vattendrag svämmar över, behöver markägare och beslutsfattare vara med på tåget.   Sustainable Business Hub är regional koordinator för projektet ARCADIA , där Helsingborgs stad, Lunds kommun, Malmö stad, Region Skåne och SLU arbetar för att utveckla naturbaserade lösningar för klimatanpassning i Skåne. Ett av arbetssätten består i att utveckla markägarrelationer för att möjliggöra vattenåtgärder i landskapet. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Kan ett företags kostnad för innovationsutveckling finansieras genom deltagande i en upphandling och hur kan risken för företag som deltar i en innovationsupphandling minska? Det var några av de frågor som ställdes i det webbinarium som arrangerades 30 maj inom projektet BRINC.   Carolin Maule från Compare berättade hur offentliga aktörer med hjälp av upphandling kan driva på utvecklingen av innovativa lösningar. Genom att upphandla innovationsutveckling från flera företag och i olika utvecklingsfaser låta företagen ta fram koncept och idéer minskar risken både för de medverkande företagen och för den upphandlande myndigheten eftersom träffsäkerheten i upphandlingen ökar. För att möjliggöra företagens deltagande i upphandlingen betalar den upphandlande myndigheten ut en ersättning efter respektive utvecklingsfas och på så sätt minskar även den ekonomiska risken för företagen. Successivt minskar antalet medverkande företag i upphandlingen och det företag som går igenom alla faser blir sedan den vinnande leverantören. Flera webbinarier inom BRINC finns att titta på i efterhand. Du hittar dem HÄR>> Webbinariet genomfördes inom ramen för projektet BRINC som delvis finansieras av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME)

På årsmötet valdes fyra nya styrelseledamöter in i styrelsen för Sustainable Business Hub. Långvariga trotjänare i både styrelsen, valberedningen och revisionen, avtackades. Styrelsen kommer liksom tidigare år att bestå av åtta ledamöter från både näringslivet, offentlig verksamhet och akademi. Styrelsen får fyra nya ansikten i styrelsen, två ledamöter valdes om och för ytterligare två återstår två år på uppdraget. Therese Fällman från Lunds kommun valdes till ny ordförande för den ideella föreningen. Ideella föreningens styrelseledamöter: Elise Lindahl, FOJAB (nyval) Sara Bjärstorp, Malmö universitet (nyval) Ina Solemo, NODA Intelligent Systems (nyval) Sofie Holmkvist, Malmö stad, Miljöförvaltningen (nyval) Christina Stafström (omval) Axel Carstam (omval) Malin Friis (valdes för en tvåårsperiod 2023) Therese Fällman (ordförande) (valdes för en tvåårsperiod 2023) Avtackningar På mötet avtackades Göran Mathiasson som suttit sex år i styrelsen varav fem som styrelseordförande. Markus Paulsson avgick i år efter femton år som ordförande i valberedningen. Thomas Björklund lämnade över stafettpinnen efter att varit revisor för ideella föreningen ända sedan starten. Göran Mathiasson avtackades av Malin Friis. Thomas Björklund avtackades av Göran Mathiasson. Markus Paulsson avtackades av Göran Mathiasson. Avgående styrelseledamöter; Moa Dahlman Truesdale, Linda Clavier och Jonas Kamleh kunde inte delta på årsstämman och avtackades med en gåva till SOS Barnbyar.

Genom EU Business Hub for Japan and Korea ger EU små och medelstora företag stöd för att ta sig in på marknaderna i Japan och Sydkorea. Programmet riktar sig bland annat till företag inom den gröna sektorn, till exempel företag inom avfallshantering, förnybar energi, cirkularitet, miljötjänster och tekniker för kontroll av utsläpp. 10 så kallade ”business missions” kommer att genomföras för vardera land under de kommande fyra åren. Varje business mission innehåller ett fem dagar långt program på plats i Japan eller Sydkorea med nätverkande, studiebesök, utställning och B2B matchmaking. Detta ingår: ·         Strategisk coachning ·         Individuell utställningsplats/monter samt inträde till mässan ·         Boende. Max 1000 euro/företag (fyra hotellnätter, ett rum/företag) på utvalt hotell ·         B2B-matchmaking ·         Skräddarsydda tjänster exempelvis juridisk rådgivning, översättning, tolkning, tryck av material. Max 1000 euro/företag och 80 % av kostnaderna ·         Logistisk supporttolkning, monterbygge, digital katalog och marknadsföringsmaterial Programmet står inte för flygkostnader. Ansökan ska skickas in senast i augusti. Företag som anses vara kvalificerade får sedan ett e-postmeddelande som uppmanar dem att ansöka till valt business mission. Mer information här https://eubusinesshub.eu/en

Åtta svenska kommuner testade förra veckan den databaserade simuleringsmodellen, CommitClimate Simulator, som tas fram i projektet CommitClimate. Syftet med modellen är att underlätta för en kommun att beräkna de totala koldioxidutsläppen inom kommunens gränser. Kommunerna diskuterade tillsammans med Energikontor Syd och Sustainable Business Hub hur verktyget kan användas och nyttan av att kunna visa och visualisera för beslutsfattare hur olika åtgärder påverkar kommunens klimatavtryck. Parallellt med kommunverktyget tas en enklare version fram där kommuninvånare ska kunna se hur åtgärder de gör påverkar kommunens klimatavtryck. Projektet CommitClimate finansieras delvis av Baltic Sea Region. Läs mer om projektet här https://www.sbhub.se/commitclimate

I Lund, Eslöv och Malmö jobbar energibolagen Kraftringen och E.ON med flexibilitet för ökad resiliens på olika sätt. I Lund och Eslöv undersöks hur en digital plattform för handel och styrning av energi kan skapa resiliens medan E.ON har fokus på hur industrierna i Malmö kan bidra. David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen inledde seminariet med att berätta om e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi. Projektet testar ett nytt angreppssätt för att göra energisystemet både mer miljövänligt och mindre sårbart. Kärnan är en digital plattform som säkerställer att den mest ekonomiska/miljövänliga energibäraren (fjärrvärme, fjärrkyla eller el) alltid används. Digital plattform säkerställer att energianvändningen optimeras Den digitala plattformen fungerar som en länk mellan det överliggande energisystemet och fastigheterna. Dynamiska prissignaler per timme styr systemet mot bästa energianvändningen. Det innebär att systemet väljer om värmepumpar eller fjärrvärme ska användas (energiflexibilitet), att den väljer när i tid fastigheten ska värmas upp (värmeflexibilitet) eller om eleffekten ska styras ner tillfälligt. I Eslöv Bostads fastigheter testas värmeflexibilitet som ett sätt att minska energiförbrukningen. Med 15 procent av fastigheterna anslutna har man fått en sexprocentig minskning under perioden 2023-2024. För Kraftringens del är nyttan att slippa dra igång mindre miljövänlig spetslastproduktion. - För att kunna dra några slutsatser om det får någon större påverkan på spetslastproduktionen krävs att betydligt fler kunder och fastigheter ansluter sig till systemet, förklarade David Edsbäcker. Finns mycket flexibilitet hos industrierna Ellen Corke på E.ON berättade om uppstarten av projektet Malmö Energy Lab. I projektet samarbetar industri, offentliga organisationer och energibolag för att säkerställa en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem i Malmö. Just nu pågår en flexibilitetskartläggning på TePe Oral Hygiene Products för att se vad de har för flexibilitet som kan bidra till ett hållbart energisystem i Malmö. - Att industrier har solceller och att de vill ha batterier är vi vana vid men de har fler tillgångar som de kan vara flexibla kring. En kartläggning visar ofta att det går att hitta ganska mycket flexibilitet, förklarade Ellen. Svårt när systemen inte pratar med varandra Christian Gillheim, teknik- och energichef på Svedalahem lyfte svårigheten med att systemen för data kring energi och fastigheter ser olika ut. Det finns ingen standard så det som behöver göras är att bygga en infrastruktur med öppna system. Man behöver standarder och att datan ser likadan ut. - Det är svårt för oss fastighetsägare när de olika systemen inte pratar med varandra, förklarade Christian. Webbinariet arrangerades inom ramen för projekten: e-Flex - digital plattform för handel och styrning av energi som delvis finansieras av Energimyndigheten Grön omställning i flerbostadshus som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Kan offentlig upphandling inspirera till och främja utveckling av produkter och tjänster? Det var frågan som ställdes i det webbinarium som arrangerades 18 april inom projektet BRINC. I en så kallad innovationsupphandlingen definierar den upphandlande enheten sina behov i termer av funktionskrav i stället för att hänvisa till standarder och anbudsgivarna (entreprenörerna) har möjligheten att presentera nya typer av lösningsmodeller i sina anbud. Andréa Swedenborg, projektledare för Diaccess-projektet i Växjö och en av talarna i webbinaret, sade: - Det var ett inspirerande sätt att samarbeta, där alla parters styrkor utnyttjades på bästa sätt. Samarbeten över traditionella organisationsgränser ledde oss mot bättre lösningar, för invånare, samhället och alla inblandade parter. Andréa Swedenborg summerade lärdomarna från projektet: ·       Säkerställ tillräckligt med tid för upphandlingsprocessen ·       Du upphandlar ett partnerskap – inte en produkt ·       Fokusera på behov och effekt – inte krav ·       Begränsa omfattningen under processen – men se till att du är innovativ! ·       Glöm inte att inkludera framtida underhåll och slutkontrakt redan i det första avtalet ·       Du upphandlar ett partnerskap men resultatet skall vara en färdig lösning Emil Danielsson, VD för Klimator AB poängterade vikten av att vara medveten om individers, företags och organisationer ”comfort zones” och hur dessa kan utvecklas/förändras hos alla involverade under den tid innovationsprojektet löper. Han poängterade också vikten av att skapa en ”öppen” arena för att se utmaningarna, diskutera och lösa problemen samt att behandla olika synsätt längs vägen med respekt. Malin Håkansson, advokat hos Advokatbyrån Sigeman & Co AB, gick igenom vad som gäller i samband med upphandlingar och hennes råd var; var proaktiv och förbered dig. Projektet BRINC finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME)

Ekobalans är ett företag som under många år förfinat tekniken för att återvinna näringsämnen från restflöden. De plockar ut både fosfor, kväve och kol med sin teknik och skapar kommersiellt hållbara gödsel- och jordförbättringsprodukter. Ekobalans står på tre ben. De säljer konsulttjänster, produktionsanläggningar och jordförbättringsprodukter. Deras kunder finns både inom livsmedelsindustrin, biogasindustrin och reningsverken med stor outnyttjad potential hos de senare. Nicklas Froborg, VD på Ekobalans, berättar att företaget idag fokuserar på näringsåtervinning från biogasanläggningar men räknar med att reningsverken inom en snar framtid kommer att få krav på sig att återvinna näringsämnen innan de släpper ut renat vatten till hav eller annat vatten. - Där ser vi vår långsiktiga affär. När de blir återvinningsverk, då har vi tekniken. Återvunna näringsämnen ger mindre klimatpåverkan Nicklas förklarar att en av de stora vinsterna med gödsel- och jordförbättringsprodukter framtagna av återvunnet fosfor, kväve och kol, är att de ger mycket mindre klimatpåverkan jämfört med handelsgödsel. - Handelsgödseln är saltbaserad, tillverkad med fossil energi, importerad, transporterad och innehåller snabbtillgängliga näringsämnen som ofta leder till övergödning. Vårt cirkulära gödsel är lokalt producerad och innehåller en kombination av snabb och långsamverkande näringsämnen i en organisk matris, vilket gynnar jordhälsan, säger Nicklas. Utvinner näring och detoxifierar slammet En stor potential finns som sagt hos reningsverken. Fosfor och andra näringsämnen hamnar idag i slammet blandat med föroreningar som inte hör hemma på åkermark. - Med vår lösning pyrolyseras slammet till ett slambiokol. I processen destrueras smittor och organiska föroreningar som PFAS och kadmium avskiljs effektivt, förklarar Nicklas. Så här fungerar EkoBalans återvinningsverk Partiklar och löst organiskt material avskiljs till slam som rötas, avvattnas och sedan pyrolyseras. Därefter kan kväve och fosfor avskiljas och utvinnas i fast och ren form med EkoBalans teknologier. Ekobalans anläggning uppe till vänster. Den andra delen är en biogasanläggning. Ekobalans hämtar restprodukten från denna och förädlar i sin fabrik.

Ibland är det svårt att veta var man ska börja. Är det mer personal som ska till? I så fall, vilken typ av kompetens? Kanske ert företag behöver digitaliseras, internationaliseras eller utveckla affärsmodellen? Eller ställa om till en grönare produktion. Fokus Tillväxt hjälper er att hitta nyckeln till lönsamhet, här och nu, och förser er med resurserna som krävs för att nå dit. Utan att det kostar er någonting. Allt ni och ert företag behöver göra, är att vilja växa. Boka möte direkt eller anmäl ditt intresse och bli kontaktad>> Just nu är Fokus Tillväxt on Tour. 16 april kommer de till Ystad. Mer information här>> Fokus Tillväxt är ett projekt Region Skåne initierat tillsammans med Almi Skåne och andra företagsfrämjande aktörer i Skåne, såsom Sustainable Business Hub, för att hjälpa skånska företag att växa och öka sin lönsamhet.

Projektet ARCADIA svarar på det växande behovet av klimatanpassning i Skåne och Europa. Klimatrisker knutna till översvämningar, värmeböljor eller stigande havsnivåer flödar gärna över region- och systemgränser, enligt Europeiska Miljöbyrån. En central åtgärd är naturbaserade lösningar som skapar blågröna nätverk i landskapet. Ett regionalt partnerskap för Skåne har nu samlats för att under 2024-2027 sporra naturbaserad klimatanpassning i staden och på landsbygden. Projektet i Skåne inkluderar innovation labs för att utveckla naturbaserade lösningar, kunskapsspridning med privata och offentliga aktörer, samt ett strategiskt arbete för att införliva naturbaserad klimatanpassning i regionens utveckling. Sustainable Business Hub är regional koordinator i projektet, och arbetar med Malmö stad, Helsingborg stad, Lunds kommun, Region Skåne och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). ”Naturbaserade lösningar ger inte bara skydd mot klimatförändringar, utan stärker även våra ekosystemtjänster och skapar möjligheter för en hållbar tillväxt som främjar både miljö, ekonomi och mänskligt välbefinnande.” – Maria Tuszynski, näringslivsutvecklare på Regional Utveckling i Region Skåne. Projektet ARCADIA har som syfte att bygga upp nätverk för resiliens mellan städer och regioner i Europa, där Skåne är en av flera modell-regioner som har uppgiften att sprida lösningar och erfarenheter till replicerande regioner. Projektet finansieras av Europeiska Kommissionen via Horizon Europe med en total budget på 18.5 miljoner euros. I projektet deltar 43 partners från Sverige, Danmark, Italien, Kroatien, Österrike, Bulgarien, Rumänien och Slovenien. Vid frågor om projektet, vänligen kontakta: Håkan Rosqvist Projektledare, Sustainable Business Hub hakan.rosqvist@sbhub.se Alice Petersson Projektledare, Sustainable Business Hub alice.petersson@sbhub.se Finansiering av ARCADIA Projektet ARCADIA är finansierat under: HORIZON-MISS-2022-CLIMA-01 (Research and Innovation actions in support of the implementation of the Adaptation to Climate Change Mission). Topic: HORIZON-MISS-2022-CLIMA-01-06. Type of Action: HORIZON-IA, proposal number: 101112737. Läs mer om projektet här: https://cordis.europa.eu/project/id/101112737

På ett studiebesök inom projektet Grön omställning i flerbostadshus besökte danska kommuner och fjärrvärmebolag Medicon Village i Lund för att höra hur E.ONs lokala lösning, Ectogrid fungerar. På Medicon Village delar idag 17 byggnader spillvärme och spillkyla mellan sig. Mats Carselid på E.ON berättade att istället för att ha centrala värmepumpar och kylmaskiner är mindre maskiner installerade ute i de 17 byggnaderna. Till detta är en ackumulatortank kopplad. På grund av lågtemperatur har man kunnat använda oisolerade plaströr i systemet. Nu väntar en betydligt större installation i London.

I en rapport inom projektet Circular Ocean-bound Plastic jämförs fyra olika metoder för att samla in makroplast i vattendrag och hav: manuell insamling, bommar/barriärer, tunnor och drönare. Rapporten konstaterar samtidigt att det är mer effektivt att minska nedskräpningen vid källan än att förlita sig på insamling av plastavfallet som en lösning på problemet. Att bestämma den bästa metoden för att samla in plastavfall är inte lätt men rapporten ger en överblick av fördelar och nackdelar med de olika metoderna. Faktorer som vattendragets geografi, flödeshastighet, vindförhållande, om det finns fartygstrafik eller inte och volymen av skräp har stor betydelse för vilken metod som är mest effektiv. Till exempel kan en bom ge goda resultat i smala floder med konstant vattenflöde och minimalt med fartygstrafik. Den här tekniken kanske däremot inte är lämplig för bredare floder eller floder med tung fartygstrafik.

Solsambruk, eller ”agrovoltaics” på engelska, är mark som används som solcellspark samtidigt som den brukas för boskap eller odling. Lösningen kan vara ett svar på kampen om mark på Skånes landsbygd, där länet har ett stort effektbehov och efterfrågar hållbar elproduktion, samtidigt som jordbruksmarken är av toppkvalitet och avgörande för Sveriges beredskap. Solsambruk på Kärrbo Prästgård, Västerås, där solceller kombineras med odling av gräs och klöver. Föreläsningar för markägare I projektet Photovoltaics for All har Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub tillsammans med LRF arrangerat föreläsningar och studiebesök om solsambruk för skånska markägare. - Det är ett misstag att tro att lantbrukare ser det som en fördel att inte kunna odla på ytor som används för en solcellspark, menar Erik Baeksted Jörgensen, VD på Råbelöfs Gods i Skåne. - Samtidigt varierar det från fall till fall hur mycket man tjänar på att sambruka marken gentemot att enbart bygga solceller, berättade Bengt Stridh från Mälardalens universitet under en föreläsning med 25 lantbrukare i Sjöbo. Markägare besöker Svea Solars stora solcellspark utanför Sjöbo, arrangerat av Solar Region Skåne, LRF och Sustainable Business Hub i mars 2024. Teknik och ekonomi varierar De senaste solmodulerna placeras ofta vertikalt, med solceller på båda sidor. Genom att ställa dem i öst-västlig riktning får båda sidor lika mycket sol genom dagen vilket ökar den totala elproduktionen. Det finns många lösningar för solceller i jordbruket – de kan bl.a. ställas med större avstånd, så djur kan beta och jordbruksmaskiner kan köra emellan. De kan också upphöjas med ställningar på flera meter för att fria upp marken för grödor. Varje lösning har fördelar och nackdelar, ekonomiskt, elproduktionsmässigt och jordbruksmässigt. Juridiska förutsättningar Mark som bebyggs med solmoduler kategoriseras i dag som industrimark av Skatteverket, vilket innebär att om man sambrukar mark för solceller och odling så kan markägaren inte få ut jordbruksbidrag. Å andra sidan väntas ofta vinster från elproduktionen väga upp för detta. Möjligheten att erhålla bidrag för solsambruk är något som bör utredas. Är Agrovoltaics framtiden? Det är troligt att fler pilotprojekt inom solsambruk kommer utvecklas efterhand som marknaden mognar och kunskaper ökar. Fler erfarenheter behövs t.ex. idag om vilka grödor som passar bäst tillsammans med solmoduler i det svenska klimatet. Flera pilotprojekt om solsambruk utvecklas just nu i Skåne: Region Skåne utvärderar placeringen av en försöksanläggning för ett ”solbrukskoncept” med leverantören SolarEdge, där solmoduler och jordbruksgrödor delar yta. En solcellspark byggs i Hova av Svea Solar för att kombineras med odling. FAKTA Om du vill undersöka möjligheter för solceller eller solsambruk så finns det stöd att få. LRF har en solcellguide som är tillgänglig för LRF-medlemmar. Verktyget är en guide för överenskommelser mellan markägare och projektörer av solcellsanläggningar, som erbjuder en utgångspunkt vid diskussioner om arrende och avtal.https://www.lrf.se/las-mer/lrfs-solcellsguide/ Solar Region Skåne och Sustainable Business Hub har arrangerat föreläsningar om tekniklösningar, arrende och ekonomi kring solceller och agrovoltaics för markägare i Skåne inom projektet PV4All. Vill du veta mer om solceller och jordbruk i Skåne så har både Solar Region Skåne och LRF resurser och kontakter som tar dig vidare.

Senaste numret av Kommun & Näringsliv har just kommit ut. Tidigare VD, Håkan Rosqvist, och nuvarande VD, Anita Sindberg, intervjuas om vad Sustainable Business Hub gör och inom vilka områden vi arbetar. Håkan berättar om de fem aktiviteter vi arbetar med: Kunskap och omvärldsbevakning, Internationalisering, Matchning, Projekt och Synliggörande. Vi strävar efter att kombinera flera av aktiviteterna för större nytta till våra medlemmar. Anita Sindberg som just tillträtt som VD när intervjun gjordes sade så här: - Jag brinner verkligen för hållbarhet och med Sustainable Business Hub som plattform finns det stora möjligheter att samverka mellan olika aktörer för att skapa gröna innovationer och affärer för att gynna tillväxt och ett grönare samhälle. Vi vill kunna bidra till mer hållbar affärsnytta och ökad konkurrenskraft för våra medlemmar. Läs tidningen här>>. Artikeln om Sustainable Business Hub hittar du på sida 6.

PRESSMEDDELANDE Anita Sindberg har tillträtt som ny VD för Sustainable Business Hub Scandinavia AB i Malmö. Anita har en lång erfarenhet som VD från flertalet olika branscher inom industrin och att leda företag i deras transformation till större lönsamhet, produktivitet och kundfokus. Anita har också jobbat som senior hållbarhetskonsult och hjälpt företag att öka deras konkurrenskraft genom att integrera hållbarhet i deras affärsstrategi. - Anitas gedigna erfarenhet och kompetens kommer att bli ett positivt tillskott till Sustainable Business Hub och vi ser fram emot att få utveckla klustret vidare tillsammans med Anita, säger Malin Friis, styrelseordförande för Sustainable Business Hub AB. - Jag ser fram emot att kunna bidra till en mer hållbar framtid genom att hjälpa Sustainable Business Hubs medlemmar att skapa en mer hållbar affärsnytta och att bidra till deras strategiutveckling och projektgenomförande, säger Anita Sindberg. Öresundsregionen är en väldigt spännande region där möjligheter till samverkan mellan det privata näringslivet, universitet och det offentliga utgör fantastiska möjligheter för att bidra positivt i världen. Anita Sindberg är utbildad civilingenjör vid Lunds Tekniska Högskola (LTH). Hon har mångårig erfarenhet av chefscoaching, styrelsearbete och internationellt arbete. Anita Sindberg efterträder Håkan Rosqvist, som kommer att fortsätta sin anställning på Sustainable Business Hub som projektledare. Sustainable Business Hub är ett kluster för smarta hållbara städer. Vi erbjuder en neutral plattform för samverkan där gröna innovationer, utveckling och affärer skapas. Våra fokusområden är hållbar energi, klimatanpassning och hållbar resurshantering. För mer information: Malin Friis ordförande Sustainable Business Hub AB tfn: 073-026 41 00e-post: malin.friis@kraftringen.se Anita Sindberg VD, Sustainable Business Hub AB tfn: 073-852 80 00 e-post: anita.sindberg@sbhub.se

Malmö stad har under flera år arbetat för att skapa fler urbana ängar i staden. Anledningen är att man vill öka den biologiska mångfalden. Samtidigt ser man att klippet från ängarna är en resurs som kan användas för produktion av biogas. En win-win i teorin men här är juridiken tyvärr en stor utmaning. På ett seminarium med Malmö stad och RosholmDell, stöttes och blöttes frågan om hur Malmö stad ska göra för att kunna skicka restbiomassan klipp från urbana ängar till biogasproduktion. Eftersom Malmö stad klassar hö från urbana ängar som avfall måste den som tar emot höet ha ett särskilt tillstånd för att ta emot avfall. Och problemet är att det inte finns några torrötningsanläggningar i närheten med sådant tillstånd. Malmö stad är inte ensamt om problemet och restbiomassan hö från urbana ängar är inte den enda restbiomassan som kan vara aktuell. Daniel Drott från RosholmDell och seminariedeltagare diskuterar vad lagen säger om vad som är produkt, biprodukt och avfall och vad man får göra med dem. Avfall - sådant man gör sig av med Frågan som ställdes på seminariet var om man kan tänka om när det gäller klassificeringen av höet. Edvin Johansson från RosholmDell förklarade tankarna bakom EU:s avfallsdirektiv och redogjorde för miljöbalkens skrivning om vad som är avfall: ”Med avfall avses i denna balk varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med.” Det som inte är avfall är produkter, biprodukter och avfall som upphört att vara avfall. Kan syftet med urban äng vara att odla biogasråvara? Daniel Drott från RosholmDell lyfte frågan om man kan resonera som så att syftet med de urbana ängarna är att odla råvara till biogas och att den biologiska mångfalden som Malmö stad eftersträvar är en trevlig bieffekt av att man framställer material till biogasproduktion. På så sätt skulle man undanröja problemet med att den som tar emot höet måste ha ett tillstånd för att ta emot avfall. Modiga kommuner som vågar behövs Avslutningsvis lyfte Daniel och Edvin delar som kan förbättras i lagstiftningen. Åtgärder som främjar cirkularitet borde kunna tillåtas genom ett anmälningsförfarande istället för att man måste söka tillstånd. Fler undantag i lagen kan underlätta ökad cirkularitet. Och kanske behövs det också modiga kommuner som vågar klassificera biomassor som annat än avfall och låta det prövas i domstol. Eventet arrangerades inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

At Händelö Eco-Industrial Park (HEIP) in Norrköping in Sweden, a powerful industrial urban symbiosis has developed during 20 years. It is based on the idea of utilizing synergies between energy companies and process industry, to use each other’s by-products and residual products as raw materials. Many circular streams Wooden chip and waste from households and businesses in the municipality of Norrköping are used in E.ON’s combined heat and power plant, which supply the city of Norrköping with electricity and district heating. Residual steam from the cogeneration plant is sent to Lantmännen Agroetanol, the largest biorefinery in the Nordic countries, where three main products are produced: fuel ethanol, animal feed and carbonic dioxide. The raw materials primarily consist of grain but also of expired bread and dough residues from the food industry. The carbon dioxide formed during production is sent to Norlic (a facility jointly owned by Linde and Lantmännen Agroetanol) and converted into carbonic acid which is used in the food industry. Residual products from the production of ethanol are turned into protein-rich fodder which is returned to farmers who provide feedstock for the biorefinery. Other actors involved in HEIP are the port of Norrköping, which receives goods for the various actors and ships goods to other cities, the municipality with whom HEIP jointly has developed a process aimed to attract companies within bioeconomy, Nodra, which is responsible for the purification of household water in Norrköping and the sewage in the area and the Division of Environmental Technology at Linköping University. What makes the industrial park an interesting area of study is the collaborative power as a result of the close collaboration between industry, municipality and academia. Händelö Eco-Industrial Park gives many business advantages When asked to describe the business advantages of Händelö Eco-Industrial Park the company Lantmännen Agroetanol, mentions among others: ·         High resource efficiency in the cluster ·         Direct financial gains ·         Environmental benefits ·         High climate values ·         Increased ability to attract competent staff More companies which lead to new biobased and circular products is a goal Even though the existing park has come a long way, the development possibilities are still great and there is a wish to attract more environment friendly companies to Händelö, as well as show the way for what is possible to achieve within the growing bioeconomy. In order to strengthen the work within HEIP certain activities are run in project form. These activities are financed by the main actors as well as the European Regional Development Fund. The goal is to create conditions for integrating more companies and businesses into the industrial park that can lead to new products with an emphasis on a biobased and circular economy. Examples of activities included in the project are: ·         Use the results of the project work to better utilize the resource and energy flows at Händelö. ·         Identify and attract companies with knowledge of refining the industrial park’s resource streams into finished products to move to Norrköping. ·         Investigate possibilities for locating test bed operations at Händelö Eco-Industrial Park For more detailed information about Händelö Eco-Industrial Park please see https://heip.se/en/ This article is written within the project Green Industrial Areas which is partly financed by Interreg Baltic Sea Region.

Vad kommer CSRD att betyda för transportintensiva verksamheter? På ett webbinarium, 31 januari, delar Trivector Traffic och Trafikförvaltningen, Region Stockholm, med sig av sina erfarenheter och lärdomar från arbetet med SL-koncernens CSRD-anpassning. Företag vars verksamheter genererar resor och transporter kommer att behöva förstå sin klimatpåverkan samt klimatrelaterade risker och möjligheter i hela värdekedjan, samt mäta och hantera sina transportrelaterade Scope 3-utsläpp på ett robust sätt. Webbinariet kommer också att ge dig inblickar i vilka möjligheter CSRD har för din verksamhet. Maria Röjvall på Trafikförvaltningen Region Stockholm samt Johanna Brunge Grant och Pernilla Hyllenius Mattisson på Trivector Traffic talar medan Björn Wendle modererar. Mer information och anmälan här>>

Nordisk Energioptimering är ett företag som optimerar fastigheters kyl-, värme- och ventilationssystem genom att rengöra dem med kolsyreis. Som fastighetsägare kan du räkna med en energibesparing på 10-40 procent och ett ROI på mellan 6 och 15 månader. Det säger Patrick Rom, försäljningschef och en av grundarna av företaget samt den som uppfann rengöringsmetoden för 15 år sedan. För att ventilationsaggregat och ventilationskanaler med kyl- och värmebatterier ska ha så lång livslängd som möjligt gäller det att kontinuerligt underhålla dem och se till att de är rena. Traditionellt sett rengör man med vatten och kemikalier. - Problemet med det är att man förstör aggregaten. Vår metod är mycket mer skonsam men tyvärr är det inte många som känner till den. Vi behöver bli bättre på att komma ut med vårt budskap, förklarar Patrick Rom. Att se till att hålla sitt system rent kan ge stora energibesparingar vilket inte minst är betydelsefullt i tider av höga elpriser. Patrick uppger att en fastighetsägare kan göra en energibesparing på 10-40 procent bara genom att rengöra systemen. Dessutom är återbetalningen av utförd rengöring väldigt snabb och påtaglig. - Du kan räkna med mellan 6 och 15 månader. Vi har aldrig gått över 15 månader. Efter rengöringen av alla aggregat på Göteborgs Centralstation kunde de räkna hem kostnaden redan efter 1,5 månader, berättar Patrick. Nordisk Energioptimering erbjuder sina kunder totalentreprenad samt serviceavtal. De besiktigar, analyserar, lämnar åtgärdsförslag, rengör och levererar slutligen en statusrapport över fastighetens luft- och värmesystem till kunden. Kunderna är allt ifrån bostadsrättsföreningar och industrier till köpcenter och kommersiella fastigheter. En kommersiell fastighet kan behöva rengöras med ett intervall om 3-5 år medan en tung industri kan behöva årlig rengöring. Vilka är fördelarna med att använda er rengöringsmetod? - Vi har inget sekundäravfall med kolsyreis. Det är miljövänligt och tidsbesparande. Vi använder varken vatten eller kemikalier och du får ett minimalt driftsstopp vid rengöringen. Livslängden på aggregaten förlängs avsevärt med våra tjänster. Läs mer på https://nordiskeo.se.

Utmaningarna med elförsörjningen i Skåne och förändrad omvärld har ökat behovet av att skapa ett lokalt hållbart energisystem i Malmö. Här kommer det delvis Vinnovafinansierade projektet Malmö Energy Lab att spela en viktig roll. I Malmö Energy Lab kommer industri, offentliga organisationer och energibolag att samarbeta för att säkerställa en resilient industri som bidrar till ett hållbart och robust energisystem. Malmö Energy Lab handlar både om att förse industrierna med en säker och hållbar energiförsörjning och om att industrierna blir komponenter i det framtida energisystemet och bidrar till samhället när det behövs. För att nå dit krävs ny teknik kombinerat med befintlig teknik och att beteenden kring energianvändning förändras. I Malmö Energy Lab kommer energilagrings- och flexibilitetslösningar att testas av och i industrierna i projektet, för att skapa ett energisystem som är mer hållbart och mindre sårbart. Tidigare har enskilda industrier satsat på lösningar som stärker deras verksamhet, i Malmö Energy Lab utforskas hur enskilda lösningar tillsammans kan stärka energisystemet. Partnerskapet består av Sustainable Business Hub (projektledare), Region Skåne, E.ON, TEXEL, SYSAV, Uniper, Orion, RISE, Malmö stad och TePe. - Malmö Energy Lab ger aktörer i Malmö väldigt goda förutsättningar att identifiera och arbeta med nya övergripande lösningar för energiförsörjningssäkerhet till industri och energiflexibilitet i energisystemet, säger Per-Johan Wik, projektledare för Malmö Energy Lab. Skåne har stora energiutmaningar och nya lösningar behövs för att komma till rätta med detta. Förhoppningen är att projektet ska ge lärdomar som kan ge nytta för hela Skåne. - Vi ser fram emot att ingå i detta samarbete där staden och Malmös näringsliv kan utveckla resilienta och hållbara energisystem i hamnen och i andra delar av Malmö, säger Olle Anderberg, hamnstrateg på Malmö stad. Projektpartnerna planerar för fyra olika tester: -          Reservkraft och avbrottsfri kraft (UPS) -          Batterilösning hos industri för resiliens och systemnytta -          Installation för ökad elproduktion – Quench boiler -          Restgas och restvärme till el genom stirlingteknik För att skapa ett så bra energisystem som möjligt behöver man, redan innan en lösning implementeras, veta hur den påverkar energisystemet. I projektet kommer därför digital modellering att utvecklas som visar hur lösningarna kan användas på bästa sätt, samt skalas upp. Malmö Energy Lab bygger vidare på projektet Energihamnen och utgår från ett missionsorienterat arbetssätt. Det finansieras delvis av Vinnova. För mer information, kontakta: Per-Johan Wik, projektledare tfn: 073-334 76 33 e-post: per-johan.wik@sbhub.se

Makroplast utgör ett växande hot mot Östersjöns ekosystem. Varje år hamnar mellan 4 och 12 miljoner ton plast i havet och konsumtionen av plast ökar. Att bekämpa detta globala föroreningsproblem kräver internationella åtgärder. Circular Ocean-bound Plastic (COP), ett nytt Interreg-projekt, ska, med ett transnationellt partnerskap, tackla utmaningen genom att fokusera på insamling och återvinning av plast vid källan. Enligt European Environment Agency står landbaserade källor för 80 % av det marina skräpet varav ungefär 85 % är plast. De landbaserade källorna är bland annat stads- och landsbygdsaktiviteter som festivaler, industri, turism och uteserveringar. COP-projektet syftar till att ta itu med problemet vid källan genom att fokusera sin verksamhet på kuststäder och samla in plasten innan den kommer ut i Östersjön. - Det brådskar att hantera makroplast i våra hav, och det kräver en samlad och internationell ansträngning för att hitta lösningar som är hållbara och effektiva, säger James Armor, Senior Project Manager på Clean. Ju längre plasten finns kvar i havet, desto mer minskar dess återvinningsvärde då saltvatten och UV-ljus bryter ner den. - Med stöd från Interreg kan vi ta oss an uppgiften och identifiera cirkulära lösningar för insamlad marin plast. Det är till nytta för både miljön och företagen i Östersjöregionen, säger James Armour, projektledare för Circular Ocean-bound Plastic. Erfarna och kunniga partners samarbetar över nationella gränser för att möta den komplexa utmaningen Clean – Danmarks vatten- och miljökluster, kommer att spela en nyckelroll som projektledare genom att utnyttja sitt nätverk av danska små och medelstora miljöteknikföretag, med Ocean Plastic Forum och Plast Center Denmark som bidrar med expertis och resurser för att angripa problemet. Sustainable Business Hub i Sverige kommer också att involvera sitt nätverk av miljöteknikföretag, medan polska partners Gdansk Sports Center, University of Gdansk och Gdansk Water Foundation kommer att bidra med kunskap om Östersjön och plaståtervinning. I Tyskland kommer Leibniz Institute for Baltic Sea Research och University of Rostock att bidra med kunskap om marin plast och dess användning med sin specialiserade kunskap inom hav och kustfloder och avfallshantering. Om projektet Projektet Circular Ocean-bound Plastic (COP) har fått cirka två miljoner euro i finansiering från Interreg South Baltic och har ett totalt värde om 2,5 miljoner euro. Projektet kommer att pågå till september 2026. EU-kommissionen anser att projektet är strategiskt viktigt för Interreg South Baltic och kommer att övervaka projektet. Det övergripande syftet med projektet är att identifiera utmaningar och möjligheter för insamling, återanvändning och återvinning av havsbundet plastavfall genom att involvera små och medelstora företag, kunskapsinstitutioner och intressenter från Interreg-regionen. Clean - Denmark's Water and Environmental Cluster är projektledare för COP. Övriga partners är: Ocean Plastic Forum, Plast Center Denmark, Sustainable Business Hub, Leibniz Institute for Baltic Sea Research, University of Rostock, University of Gdansk, Gdansk Water Foundation och Gdansk Sports Center. För mer information om COP-projektet, besök http://circularoceanplastic.eu.

On a national workshop titled "Introduction to Carbon Simulator: A Path to Climate Action" an advanced computer-based simulation model designed for calculating carbon footprint and modelling future scenarios was presented. The tool supports calculation of local carbon footprint, which will help the municipalities to analyse the energy flow within the systems, evaluate the greenhouse gas emission level and to plan the CO2 reduction measures to achieve local climate objectives. Through this tool municipalities can create synergies between policy planning at the local and national levels, having an opportunity for international collaboration and with partners in Baltic Sea area. Currently the tool is under development phase. Deepshikha Singhania from Sustainable Business Hub commenced the event with an overview of the project's background, purpose, objectives, and vision, outlining strategies for effective energy planning and greenhouse gas emission reduction. Followed by our expert Per-Johan then demonstrated the practical application of the tool in real-based scenarios across sectors such as building, transportation, and heating. There was a total of 24 participants from different municipalities of regions Kronoberg, Kalmar, Blekinge, and Skåne, along with one of our project partners from Lappland Municipal Association representative Silva Herrmann, contributed to the workshop's success. The workshop was a well-organized and informative success. The project is financed by Interreg Baltic Sea Region. The workshop was hosted by Sustainable Business Hubfor the project Commit Climate. It focused on municipalities in the south of Sweden and received crucial support from Energikontor Syd – Energy Agency Southern Sweden, a key Associated Partner in the project.

Även om vi visste att det skulle bli otroligt roligt att fira vårt 20-årsjubileum med gamla och nya anställda, styrelseledamöter, partners och vänner till oss, kunde vi ändå inte föreställa oss att det skulle bli SÅ roligt. Stort tack till alla som kom och firande med oss. Här kommer ett gäng bilder från firandet.

Blågröna systemguiden hjälper dig som fastighetsägare eller kommun att välja rätt blågröna lösning för just dina behov. Har du ett tak, en vägg eller en markyta? Vilken huvudsakliga nytta är du ute efter? Välj och få förslag på lösningar som passar dina förutsättningar. 16 olika kriterier bedöms för varje lösning, alltifrån vattenfördröjning, kolinlagring, bullerdämpning och biologisk mångfald till fysisk hälsa och matproduktion. På webbsidan hittar du också exempel på genomförda installationer. https://demo.bluegreencitylab.se Läs IVL Svenska Miljöinstitutets pressmeddelande om systemguiden>> Guiden är framtagen av Blue Green City Lab i projektet Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden (IBGL). Ingående organisationer i Blue Green City Lab är Scandinavian Green Roof Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, VA SYD och Sustainable Business Hub. Projektet IBGL finansierades av Vinnova, Region Skåne och ingående partners.

Vi letar idéer för hur vi kan använda dels klippt vägkantsgräs, dels uppspolat sjögräs/ålgräs. Vad kan vi göra med det för att skapa värde? Tävla med din idé. I projektet Power Bio välkomnar vi startups och etablerade företag att delta i tävlingen Biobased Tomorrow. Tävlingen syftar till att hitta lösningar för att skapa nytta och värde av restbiomassor som många gånger i dag både är en kostnad och besvärligt för kommuner att ta hand om. Vi söker idéer där komponenter kan ingå i existerande produkter och idéer till helt nya produkter. Tävlingen är indelad i två spår, en för gräs och en för sjögräs/ålgräs. Sista dag att skicka in tävlingsbidrag är 31 januari. Fullständig information om tävlingen och formulär för anmälan hittar du här https://gate21.dk/bio-challenge 19 januari kommer det att hållas ett Q&A-webbinarium. Mer information om webbinariet kommer senare. Informationsfilm om tävlingen>> Power Bio Community Till projektet Power Bio, har vi kopplat ett nätverk, Power Bio Community. Här kan du ta del av projektets resultat och dela kunskap. Nätverket är gratis och öppet för både stödjande aktörer till projektet och nyfikna själar. Anmäl dig här https://gate21.dk/projekt/powerbio/#community