Ett år efter att vi startade Cleantech Impact Accelerator har vi hjälpt ungefär 20 företag med affärsutveckling, med exportmöjligheter i Greater Copenhagen, tillgång till finansiering och direkt dialog med storföretag. Så här säger Kåre Knudsen, VD, CIP Robotics om deras deltagande: "CIA-programmet öppnade dörrar så jag kom direkt i dialog med personer på rätt nivå inom Arla Foods, Tetra Pak och Alfa Laval, tre multinationella företag som jag redan hade planerat att närma mig." Nu startar vi nästa omgång med fokus på hållbara städer, byggnader och byggande. Du har nu möjlighet att bli en del av en skräddarsydd affärsprocess, där vi hjälper dig att stärka din affärsplan och få direktkontakt med ett antal intressenter inom hållbart byggande. Presentera ditt företag för NCC, Balder och arkitekter. Kanske är din teknik precis vad de letar efter? Beskrivning av programmet>> Kriterier för deltagande>> Läs mer här och skicka din ansökan innan deadline 7 oktober, om det låter intressant. Länk till ansökan här: https://podio.com/webforms/25043720/1841614

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som är på gång inom svensk miljöteknik? Skaffa dig en prenumeration på nyheter hos Swedish Cleantech. Här kan du också hitta information om finansiering, samarbetspartners och intressanta event över hela världen. Du kan välja de områden som intresserar dig och hur ofta du vill ha uppdateringar. Tjänsten är gratis. Registera din e-postadress via denna länk: https://swedishcleantech.se/om-oss/prenumerera-pa-nyheter.html Swedishcleantech.se drivs av Tillväxtverket tillsammans med Energimyndigheten.

Ytterligare ett case är i gång i Blue Green City Lab. Utanför Scandinavian Green Roof Institute har två växtlådor med speciellt innehåll satts upp för test och utvärdering. Växtlådorna bygger på en idé från projektet Biodivercity som White arkitekter i Malmö har vidareutvecklat. De båda lådorna har olika lösningar för vattenmagasinering som syftar till att både reducera dagvatten och få växter som trivs och ser bra ut. Målet med caset är att undersöka hur vattenmagasinen fungerar i drift och hur de olika systemen påverkar växterna. I stället för att använda sig av ett bevattningssystem med kranvatten är tanken att lådorna, vid användning i skarpt läge, ska förses med regnvatten från närliggande tak. I caset kommer vi dokumentera vattenbehov vilket kan användas för att beräkna hur stor takyta som krävs för en växtlåda. Detta kommer att mätas: Fuktighet i jorden Vattennivå i magasinet Temperatur i jorden Hur växterna mår Vattenåtgång Läs mer om fler case på Blue Green City Labs webbsida>>

I mitten av sommaren kom beskedet att det interregionala projektet Öresund Match blev beviljat finansiering från Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Syftet med projektet är att skapa en gemensam ingång och gemensam support för företag i Öresundsregionen som vill samarbeta med universitet och kunskapsinstitutioner. Idag är det bara 10 procent av innovativa små och medelstora företag som har ett kunskapssamarbete. För att ändra på det kommer Öresund Match att granska 100 små och medelstora företag för att se vilket behov dessa har av samarbete och kunskap från olika kunskapsinstitutioner. I projektet deltar på svenska sidan: · Sustainable Business Hub · IUC Syd · Lunds Universitet · Research Institutes of Sweden (RISE) Och på danska sidan: · REG LAB · Cphbusiness · Danmarks Tekniske Universitet (DTU) · Copenhagen Business School (CBS) · Erhvervshus Hovedstaden För mer information kontakta: Håkan Rosqvist VD e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se tfn: 0734-38 74 55

Vi ställde fyra snabba frågor till Anders Eriksson Modin på FOJAB arkitekter för att höra vad deras nya hållbarhetssatsning, FOJABgreen, egentligen innebär. Vad är FOJABgreen? FOJABgreen är vår metod för att arbeta strukturerat med alla olika aspekter av hållbarhet. Som arkitekter har vi jättestor möjlighet att påverka vad som byggs och hur hållbart det blir. Hur stort är intresset från era kunder att arbeta utifrån FOJABgreen? Vi ser att det finns ett stort intresse för att förbättra varje projekt utifrån hållbarhet. Samtidigt upplever vi att det är svårt att navigera mellan certifieringssystem och svårt att göra kloka avvägningar gällande gestaltning, energi, klimatbelastning, ekosystemtjänster och olika sociala faktorer. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet under lång tid och vill inget hellre än att dela med oss av våra bästa tips. Hur gör ni för att ”maximera klimatnyttan utifrån varje projekts unika förutsättningar”? Hållbarhet är ett brett ämne som belyser många aspekter. För att enkelt beskriva FOJABgreen så skulle jag säga att det är en workshop, gärna tillsammans med våra kunder, där vi sätter samman den kompetens som är mest lämpad för att lyfta det aktuella projektet. Det kan vara allt ifrån en stadsbyggnadsuppgift, en förskola eller ett småhus. Som metod är FOJABgreen uppbyggt på dialog kring förutsättningar och möjligheter. Målbilden är att man ska lämna mötet inspirerad och upprymd av alla olika inspel och vill omsätta detta i praktiken. Har ni genomfört något projekt med metoden och vad har det i så fall resulterat i? Vi har kört FOJABgreen metoden i flera projekt som en del av hur vi på FOJAB vill arbeta med hållbarhetsfrågan och hur vi kan dra nytta av all kunskap som finns på företaget. Nästa steg är att utveckla processen för att kunna hjälpa våra kunder ännu mer. Läs mer om FOJAB arkitekter HÄR>>

Vad gör egentligen företagen som är medlemmar i Sustainable Business Hub? Vi hörde av oss till Peter Laursen för att höra mer om vad RP erbjuder. RP, vad är ni för ett företag? Vi är ett företag som jobbar för att minska slöseriet på kontor och arbetsplatser. Vi levererar hållbara helhetslösningar för kontorsinredning. Vi tror på ett hållbart resursutnyttjande i alla led och hjälper företag i förändring att minska slöseriet. Genom återanvändning, upcycling och omfördelning förlänger vi livet på inredning som annars hade kastats. Vem kan ha nytta av att anlita er? Alla företag och organisationer. Vi ser till så att resurserna i form av kontorsinredning utnyttjas på rätt sätt och det som inte utnyttjas kan vi köpa in och det kan sedan komma till glädje för någon annan som är i behov. Företagen vi hjälper står ofta inför en flytt eller omstrukturering men allt fler väljer att jobba med oss för att de vill ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet. Ett exempel på det är Telia, Atea, E-ON, Fortum, mfl som vi hjälper med allt ifrån att fräscha upp kontorsstolar till att vi levererar inredning till ett nytt hållbart kontor. Vilken potential finns det i att återbruka och reparera möbler? Kontorsinredning från kända möbelproducenter håller ofta mycket hög kvalitet. Möblerna tillverkas för en beräknad livslängd på minst 20 år men ändå är det vanligt att kontorsmöbler byts ut efter bara några år. Det är den sortens möbler som RP köper in. Vi funktionstestar, servar och rekonditionerar inredningen och säljer den sedan vidare till miljö- och prismedvetna kunder. Det som vi gjort i snart 20 år har fått ett nytt begrepp som heter Cirkulär ekonomi. Berätta om ett typiskt uppdrag ni gjort och ”vinsten” för kunden En större revisionsfirma kontaktade oss för att de skulle renovera sin lokal och byta ut inredningen. Ursprungligen ville de att vi skulle köpa in deras skrivbord eftersom inredningsfirman de pratat med tidigare dömt ut dem som för stora. När vi kom dit och tittade närmare på de 150 skrivborden såg vi att vi kunde modifiera dem. Vi byggde om underredena till skrivborden och lade på en skiva i den storlek som kunden önskade. När jobbet var klart hade de sparat 21.900 kg koldioxid och ungefär 1 miljon kronor. Bara på skrivborden! Efter det fick vi i uppdrag att renovera deras arbetsstolar, deras matsal och konferensrum. Detta gör vi varje dag åt våra kunder runt om i Sverige både stort som smått. Varför köpa nytt när allt redan är tillverkat? Mer nyfiken på RP? Titta in på deras webbsida https://rp.se

Under sommaren gav EU-kommissionen klartecken till projektet Techbridge. Grundidén med det tvååriga projektet är att underlätta för små och medelstora företag inom energi och vatten att hitta och träffa potentiella partners i USA och Kanada. I projektet kommer vi att erbjuda matchmaking och då även bidrag till resor till den amerikanska kontinenten. I höst kommer vi att bjuda in till ett virtuellt nätverk med amerikanska partners. I vår är planen att åka till New York. Projektet leds av Sustainable Business Hub. Övriga partners i projektet är CLEAN (DK), Water Alliance (NL), Lombardy Energy & Cleantech Cluster (IT) och AVAESEN (ES). Projektet finansieras av Europeiska Unionens COSME-program. För mer information om Techbridge, kontakta: Ben Jorgensen Projektledare e-post: ben.jorgensen@sbhub.se tfn: 073-852 80 00

Det näringslivspolitiska samarbetet, Greater Copenhagen, håller just nu på att utforma sin ambition kring grön omställning och tillväxt. Denna politiska överenskommelse kallas Greater Copenhagen Green Charter och ska visa regionens gröna vision. Greater Copenhagen Green Charter ska vara en hjälp för att attrahera internationella investerare och främja gränsöverskridande samarbeten för ökad hållbar tillväxt i regionen. Strategier och satsningar hos er företag, organisationer, kommuner, regioner och universitet är en del av den samlade visionen. Sustainable Business Hub har förtroendet att leda den svenska processen och arbetar med att lyfta fram det sydsvenska perspektivet. Anna Tibbelin svarar på frågor och diskuterar med dig som vill veta mer . Det går också bra att kontakta VD, Håkan Rosqvist. Läs utkastet till chartern här https://www.greatercph.se/aktiviteter I Greater Copenhagen ingår Region Skåne och Region Halland i Sverige, Region Sjælland och Region Hovedstaden i Danmark, samt de 85 kommunerna i hela området. För mer information om Greater Copenhagen, gå till https://www.greatercph.se Greater Copenhagens handlingsplan 2020-2021 hittar du HÄR>>

On May 19, the first of several planned meetings between the French hempcrete industry and Swedish building industry took place, as a webinar. The meetings aim for new partnerships and an increase in knowledge of bio-based construction in both countries. While France is the world leader in hempcrete, Sweden is one of the leading countries in wood construction and cross-laminated wood; also known for its engineering and design. The two are naturaI partners in building. If you missed the webinar and by that, the seven interesting presentations, you can watch it on YouTube HERE>>

Danskan är som humlan, vetenskapligt omöjlig egentligen. Med 34 varianter av vokalljud och 49 diftonger är det en utmaning för vem som helst att skilja ut orden från varandra i talad danska. Det gör att dansken lägger större vikt vid förväntningar och kontext än de som pratar språk där konsonanter används i högre utsträckning. Ingen text kan återge Kristian Tyléns och Lone Koldtofts fantastiskt inspirerande presentationer. Se webbinariet på YouTube https://youtu.be/ycZnFM-3Wl4 Kristian Tylén, vid Århus Universitet, deltar i ett projekt, The Puzzle of Danish, som gjort flera experiment med danska och norska deltagare. På ett både roligt och slående sätt redovisade han resultat som ökade förståelsen om danska språket för åhörarna på det webbinarium som Sustainable Business Hub och Altitude Meetings arrangerade i veckan. Danska barn utvecklar språket senare Kristian kunde bland annat berätta att det finns ett samband mellan hur många konsonanter ett språk har och barns tidiga språkutveckling. Sålunda utvecklar danska barn sitt språk senare än barn i många andra länder. Förutom de många vokalerna och diftongerna måste de tampas med den danska vanan att reducera ändelser av ord. Svenskar lyssnar till orden, danskar lyssnar efter kontexten Kristian förklarade att det finns två sätt att processa språk, bottom-up och top-down. Bottom-up innebär att språkförståelsen bygger på det vi hör medan top-down innebär att språkförståelsen bygger på förväntningar och kontext. Inte oväntat använder sig danskar mer av top-down-strategin. Den otydliga ljudstrukturen gör att de kompenserar sin förståelse av vad som sägs med hjälp av annan information. Kanske är det det som gör att danskar tar längre tid på sig att svara på frågor, resultat från Kristians forskning. Ta del av Kristians presentation>> Utöka ditt ordförråd och lyssna till ordstammen Lone Koldtoft, universitetsadjunkt i danska vid Lunds universitet, slog fast att det är två saker som orsakar svårigheter för svenskar med att förstå danska: uttal och ordförråd. Hennes tips är att skaffa sig ett ordförråd om minst 100 ord, gärna 400-500 ord. Då kan man med hjälp av kontexten förstå mycket mer. Hon tipsade också om att man ska lyssna efter ordstammen eftersom danskar ofta reducerar ändelser. Har du ordstammen klar för dig gör det inget att inte hela ordet är där. Slutligen fick alla åhörare prova att uttala ett antal danska ord med bokstaven D. Ett danskt D kan både låta hårt som i dejlig, mjukt som i Odense eller inte alls, som i plads. Webbinariet arrangerades inom ramen för projekten FUTURE och Greater Bio. Det finansierades delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Tjugo entreprenörer och start-up-bolag valdes under våren ut som deltagare i det dansk-svenska acceleratorprogrammet ”Cleantech Impact Accelerator” som i första omgången hade fokus på livsmedelsindustrin. Programmet är skräddarsytt och det utgår från entreprenörerna och start-up-bolagens behov och utmaningar. Under flera onlineträffar har företagen fått lära sig mer om bland annat: hur stora företag kan bli en samarbetspartner, hur ett värdeerbjudande blir riktigt skarpt, hur de skarpaste pitch-presentationerna skapas. I slutet av juni pitchar entreprenörerna och start-up-bolagen för Arla, Tetra Pak och Alfa Laval, med målet att få till ett andra möte. Mycorena, medlem i Sustainable Business Hub, är ett av bolagen som är med i acceleratorprogrammet. Ebba Fröling, COO på Mycorena, säger så här: ”Vi är glada över att vara en del av ett fantastiskt nätverk, få en bättre förståelse för vad de industriella aktörerna letar efter och en möjlighet att stärka vårt erbjudande.”* Snart öppnar möjligheten för tjugo nya bolag att vara med i acceleratoromgång två, med start hösten 2020. Medlemmar i Sustainable Business Hub kan redan nu visa intresse för acceleratorprogrammet och berätta om sina specifika behov. Det gör medlemmar genom att kontakta Anna Tibbelin på Sustainable Business Hub. Så snart utformningen av acceleratoromgång två är klar öppnar vi upp den formella ansöknings- och urvalsprocessen för alla. Cleantech Impact Accelerator ingår i det Interreg-finansierade projektet ”Greater Copenhagen Cleantech Impact Accelerator” (CIA) där Sustainable Business Hub, RISE, Agro Business Park samt Clean samverkar. *Citatet är ursprungligen på engelska: "We are happy to be a part of a great network, getting a better understanding of what the industrial actors are looking for and an opportunity to strengthen our offer."

Vad är vitsen med att använda biokol i planteringar? Flera, faktiskt. Biokol ökar den fuktighetshållande förmågan, det har en näringshållande förmåga, det kan öka den vattenhållande kapaciteten och rena dagvatten. Dessutom fungerar det som en kolsänka. Hör Ann-Mari Fransson på SLU, Sven-Olof Bernhoff på Skånefrö m fl, berätta om det svarta guldet i en film framtagen i projektet Rest till Bäst. Titta på filmen>>

För att underlätta valet av blågröna lösningar för byggherrar, fastighetsägare och kommuner har Blue Green City Lab tagit fram en broschyr som beskriver vilka nyttor nio olika lösningar har. Det är lösningar både för tak, väggar och markytor. Beroende på byggprojekt eller fastighet kan en eller flera blågröna lösningar vara lämpliga för att möta de behov eller önskemål man har. Behöver ni lagra dagvatten? Vill ni bidra till biologisk mångfald i staden? Vill ni ha ett vackert inslag på tomten? Eller kanske allt i ett? Du får en första genomgång av lösningar i broschyren. Om du är mer intresserad, titta in på Blue Green City Labs webbsida. Blue Green City Lab är en testbädd i Malmö för blågröna lösningar. Hit kan leverantörer vända sig för att testa och utvärdera sina lösningar. Fastighetsägare, byggherrar och andra som vill installera blågröna lösningar kan få råd om vilken lösning som passar för ett specifikt projekt. De båda målgrupperna matchas med varandra för installation av pilotprojekt som kan utvärderas. Broschyren med nio olika typer av blågröna lösningar>>

E-post: anna.tibbelin@sbhub.se Tfn: 072-356 80 00 Anna Tibbelin är sedan 1 maj anställd på Sustainable Business Hub som projektledare. Hon kommer att arbeta med projektet Greater Copenhagen CIA samt med klusterutveckling och klustercertifiering. Anna har lång erfarenhet av EU-projektledning, processutveckling, verksamhetsledning, kommunikation och energifrågor. Tidigare har Anna varit projektledare på Kommunförbundet Skåne, koordinator på European Spallation Source (ESS) samt har arbetat med kommunikation och CSR på ett energibolag. Genom projekt inom fossilbränslefrihet, vindkraft och vätgas har Anna ett brett nätverk, särskilt inom kommunal sektor. Anna har en Politices kandidatexamen i nationalekonomi från Uppsala Universitet samt har studerat klimat- och energifrågor ur ett samhällsperspektiv, bland annat på University of Oregon i USA.

När samhället växer och fler sektorer elektrifieras samtidigt som väderberoende elproduktion byggs ut skapas utmaningar i elförsörjningen. Ett sätt att möta den utmaningen är att göra efterfrågan mer flexibel. Vilken potential som finns, exempel på vad som gjorts och hur man kan bidra i flexibiliteten togs upp på ett webbinarium arrangerat av Sustainable Business Hub i samarbete med IUC Syd, Region Skåne och E.ON. Mats Larsson har gjort en förstudie om möjligheterna att förverkliga potentialen till flexibel elanvändning i Skåne. Han framhöll under webbinariet att styrningen av laster för att öka flexibiliteten inte i första hand är en teknisk fråga. Rent tekniskt fungerar det bra. Det är snarare en fråga om att få med hushåll, företag och att skapa hållbara affärsmodeller. Christoffer Isendahl och Sebastian Jansson från E.ON berättade om deras erfarenheter av handelsplattformen SWITCH som testats under ungefär ett år. På SWITCH köper man effekt dagen före leverans. I nästa fas vill man ansluta fler och kunna öppna för handel samma dag som leverans. E.ON söker efter fler som vill ansluta sig och fick flera intresserade under webbinariet. I nästa steg kommer E.ON att ha två produkter för leverantörer av effekt, en kortsiktig där du som leverantör själv sätter pris och inte behöver garantera någon effekt och en långsiktig där du som leverantör har en garanterad inkomst oavsett avropad effekt. Annah Håkansson och Daniel Iggström från Siemens förklarde hur fastigheter kan bli en viktig tillgång för att hålla balansen i efterfrågad och levererad effekt. I sina test har de koncentrerat sig på kommersiella byggnader eftersom de redan har byggnads- och automationssystem. I Finland har man testat flexibilitet i ett helt handelsområde för att komma upp i en kritisk mängd effekt. Ett enstaka ventilationssystem gör varken till eller från men får du volym i antal fastigheter kan de tillsammans bli en part i ett handelssystem. Kraftringen kunde som både köpare och säljare i SWITCH ge synpunkter från båda håll på handelsplattformen. Håkan Skarrie berättade att de under vintern köpt flexibilitet vid två tillfällen och varit med och levererat flexibilitet genom bland annat tre större värmepumpar och Medicon Village. Håkan menade, mot bakgrund av att Kraftringen både är leverantör av el och värme, att de båda systemen kan stärka varandra. --- Är din organisation intresserad av att delta i demo 2 av SWITCH och vill få mer information om hur du kan ansöka? Kontakta Christoffer Isendahl på christoffer.isendahl@eon.se. Region Skåne undersöker möjliga insatser för att hur potentialen för flexibel elanvändning i hushåll, med fokus på styrning av värmelaster, kan uppnås. För att detta ska bli möjligt krävs bland annat ökad kunskap, spridning av styrutrustning, aktörer som aggregerar hushåll och tydligare incitament. Om din organisation är intresserad av att arbeta vidare med hur denna potential kan uppnås, ta kontakt med Ola Solér på ola.soler@skane.se. Vill du veta mer om Sustainable Business Hub och bli medlem hos oss, kontakta Lars Persson eller läs mer här>>

Testbädden Blue Green City Lab är i gång med sitt andra test. På Stångby plantskola har 21 träd planterats i tre olika substrat; torvjord, ett lättviktssubstrat samt ett lättviktssubstrat laddat med biokol. Om ungefär ett år kommer SLU att göra den första mätningen av rottillväxt och stresstålighet. I dag planteras i princip alla träd på plantskola i torvjord för att senare ofta planteras ut i någon form av lättviktssubstrat i staden. Med testet vill vi undersöka om trädet mår bättre av att planteras i samma typ av substrat redan på plantskolan. När testet och utvärderingen är klar kommer träden att planteras ut i Malmö stad. Våra oberoende experter kommer också att mäta och utvärdera de gröna väggar som satts upp på P-huset Anna och P-Huset Godsmagasinet, i Malmö. IVL, SLU och Malmö stad mäter färskvattenanvändning, fukt och temperatur i jorden i panelerna, temperatur framför panelerna, buller, biologisk mångfald och utseende. I takt med att Sverige kommer att drabbas av mer nederbörd och fler skyfall kommer lokala blågröna lösningar som fördröjer dagvatten att bli mer och mer viktiga. Här kommer Blue Green City Lab in i bilden. Vi jobbar för att matcha byggherrar och fastighetsägares behov av blågröna lösningar med företag som levererar dessa. Läs mer om Blue Green City Lab och de case som vi arbetar med på https://bluegreencitylab.se Följ vårt arbete och var med och diskutera på LinkedIn https://www.linkedin.com/groups/8887587

Undrar du vad som händer i projekt som Sustainable Business Hub är engagerat i? I FUTURE jobbar vi med att utveckla framtidens intelligenta energi- och resurssystem så att de baseras på hållbara energislag och återanvända material. I projektet genomförs olika case varav ett handlar om att dela och balansera energiflöden. Caset genomförs på Skånes Universitetssjukhus i Malmö. Vi jobbar också med att utveckla sätt för att förlänga livslängden för textilier. Se filmen om projektet>>

Clara Norell är med sitt företag Xpressyourself ny medlem i Sustainable Business Hub. I veckan kom hon hem från en resa till Sydafrika. Med hjälp av ICN Passport kunde hon få hjälp av miljötekniknätverket Green Cape med både kontorsplats, informationsinhämtning och bokning av relevanta möten. Läs mer om International Cleantech Network och vad du som medlem i Sustainable Business Hub kan ha för nytta av vårt medlemskap i organisationen. Vad gjorde du i Sydafrika? Jag var inbjuden som talare och rundabordsdeltagare till CannaTech Global Summit för att diskutera den globala leverans- och värdekedjan kring industrihampa. Jag hade även det roliga uppdraget, av Sustainable Business Hub, inom ramen för Urban Magmas internationaliseringsområde, att undersöka samarbetsmöjligheter mellan Sverige och Sydafrika kring: vatten, sanitet, förnybar energi och fossilfritt byggande. Jag hade också i uppdrag att identifiera långsiktiga affärsmöjligheter för Sustainable Business Hubs medlemmar. Vilken hjälp hade du av Green Cape? Först och främst deras faciliteter och kontaktnät. Det var toppen att ha tillgång till ett fräscht kontor mitt i stan med skyddad parkering och skuggad uteplats. Green Cape introducerade mig för nyckelaktörer på Sydafrikas industrihampamarknad. De bokade möten till mig en hel dag, möten som jag kunde ha i deras boardroom. Det underlättade mycket. Dels fick jag första kontakten genom Green Cape och dels sparade jag mycket tid genom att slippa köra runt i Kapstadens trafikstockning för att ta mig från möte till möte. Är det något du inte kunnat ordna själv? Jag hade redan identifierat några av aktörerna men det ökade klart mina möjligheter att få till mötet genom att Green Cape på sätt och vis filtrerar relevans och seriositet. Jag fick viktig information som gjorde att diskussioner och fokusområden för den verksamhet jag vill starta i Sydafrika fick en ny vändning.  Eftersom hampamarknaden just är i sitt uppstartande i landet, och vi är en del av den spännande processen, är det först en del lagar och förordningar som behöver förtydligas av och för berörda parter. Vad skulle du vilja säga till någon som vill prova ICN Passport? Det ger en unik möjlighet att få tillgång till data om hållbar energi, vatten, sanitet, byggande och avfallshantering. Du får tillgång till ett enormt kontaktnätverk. Du får också tillgång till ett kontor där de anställda är öppna och villiga att dela med sig av värdefull information. Tänk på att ju längre tid kontoret har på sig att förbereda sig inför din ankomst desto större är chansen att de kan arrangera värdefulla möten. Vad händer nu? Jag ser undersökningen kring långsiktiga affärs-och samarbetsmöjligheter mellan Sverige och Sydafrika som första steget på en lång och hållbar process. Jag skulle önska att nästa steg är att identifiera och kartlägga vilka av Sustainable Business Hubs medlemmar som är intresserade av att göra affärer med Sydafrika och Sub Saharan Africa. Vad som händer med mig personligen och min verksamhet är att jag håller på att formera mig ihop med ett starkt team. Min dröm och vision är att bygga hållbara hampahus, byggda av hampa som odlats lokalt, med innovativa vatten-, sanitets- och energilösningar. Husen är tänkta för den fattigaste befolkningen i Sydafrika, de som idag erhåller kommunbyggda bostäder som ekonomiskt bistånd. Allt jag gör är ett steg i den riktningen. Vill du ha kontakt med Clara Norell eller veta mer om hennes företag? Maila på kontakt@xpressyourself.se, surfa in på www.xpressyourself.se eller följ henne på https://www.linkedin.com/in/clara-norell-12212411/

Över 100 miljoner människor är idag i behov av humanitärt stöd till följd av klimatrelaterade katastrofer. Om inget görs kommer dubbelt så många drabbas om 30 år – det vill säga ofattbara 200 miljoner barn och vuxna. Vi har därför i år bestämt oss för att i julgåva skänka pengar till Röda Korset för deras arbete med att hjälpa människor i nöd. Med det vill vi önska dig en riktigt god jul och ett gott nytt år! På Röda Korsets webbsida berättar några av de som drabbats av extremväder om sina upplevelser. Läs här>>

Efterfrågan på bioråvara är stor i dag och i takt med omställningen till ett mer hållbart samhälle kommer den att öka ytterligare. Genom att tänka mer cirkulärt och hitta sätt att behålla bioråvaran i det ekonomiska kretsloppet så länge som möjligt, kan vi säkra ett effektivt och optimalt utnyttjande av den hållbara biomassan och uppnå bättre lönsamhet. Sustainable Business Hub, Gate 21 och Business Lolland-Falster driver ett förstudieprojekt, finansierat av Interrreg ÖKS, för att skanna potentiella utvecklingscase inom cirkulär bioekonomi. Målet är att utveckla en ny ansökan till Interreg ÖKS. Det nya projektet ska visa på värdekedjor mellan - framställningen av högvärdiga biobaserade produkter, - energiproduktion och - återförsel av näringsämnen till kretsloppet. Vi strävar efter att identifiera fem konkreta case till ansökan, där privata, offentliga och akademiska partners arbetar tillsammans för att utveckla, demonstrera och utvärdera lösningar som bidrar till ett mer hållbart utnyttjande av bioråvaran. I casen kommer både svenska och danska aktörer att ingå. Är du intresserad av att få veta mer eller delta i projektet? Sustainable Business Hub är ansvarig för rekrytering av projektpartners och skanning av potentiella case i Sverige. Medlemmar i Sustainable Business Hub som är intresserade av att delta och har en idé om en inriktning för ett case, kan kontakta Cecilia Thapper projektledare, Sustainable Business Hub e-post: cecilia.thapper@sbhub.se tfn: 0733-34 76 33 📷

Ovan: Nina Ekelund, Louise Eklund, Rosman Jahja, Agneta Påander och Erik Lindroth Åhörarna hade utlovats 5 klimattrender som företag måste ha koll på men fick ytterligare 3 trender specifikt kopplade till industrin presenterade för sig på frukostmötet arrangerat av 2050 Consulting och Sustainable Business Hub. Vilka är de fem trenderna som företag måste ha koll på? Jo, dessa, enligt Nina Ekelund från 2050: Näringslivet går före politikerna. Klimatfrågan är prioriterad hos VD:ar och styrelseordföranden. Det finns ett starkt åtagande från ledande exportföretag att de ska minska sina egna utsläpp. Stora företag trycker på i EU-sammanhang för att få vassare spelregler så att koldioxidutsläppen ska minska. Samarbeten. Det är andra samarbeten än de traditionella samarbetena som måste till. Det kan handla om företag som är konkurrenter. Nina Ekelund gav flera exempel på sådana samarbeten, bland annat textilinitiativet som HM är med i, The Swedish Textile Initiative for Climate Action. Initiativet jobbar med gemensamma klimatmål. Transparens och indirekta utsläpp. Det är viktigt att visa hur det ser ut i verkligheten. Om man inte själv berättar om sina utsläpp, fläker ut sig, då kommer någon annan att göra det åt en. Genom att berätta hur det ser kan man också sätta press på regeringen på områden där man behöver vassare regler för att komma vidare. Företag sätter nollutsläpp och det är lönsamt. Hagainitiativet har frågat företag varför det är lönsamt att sätta nollutsläpp. Det alla är överens om är att det förstärker varumärket och gör en till en mer attraktiv arbetsgivare. Kolsänkor. IPCCs rapport poängterar att det inte kommer att räcka med att minska utsläppen för att nå klimatmålet. Vi måste också börja fånga utsläppen. Tre trender i industrin Fredric Bauer från Lunds Universitet kompletterade med tre trender i industrin: Elektrifiering. Elektrifiering ger ökad effektivitet. Det stora steget är att börja använda el som råvara i industrin. Fredric exemplifierade med ett samarbete kring stål där man ska använda el i grunden i stället för masugnar när man tillverkar stål. Cirkulära materialflöden. Genom att få cirkularitet i materialflödena minskar man både den allmänna resursförbrukningen och klimatutsläppen. Vi ser nu att några av de stora plastproducenterna köper upp plaståtervinningsföretag. De satsar på kemisk återvinning av materialet. Biobaserade material. I textilindustrin kommer nu nya typer av textilier. Företagen om dagens klimatarbete och deras arbete i framtiden Fredrik Lindroth från Tetra Pak, Agneta Påander från Orkla, Rosman Jahja från Trelleborg AB och Louise Eklund från Region Skånes regionala utvecklingsnämnd fick därefter frågan om vad de jobbar med i dag som de inte jobbade med för tio år sedan. - Det vi framförallt jobbar med är att skapa fakta på ett sätt vi aldrig gjort förut för att förstå var vi har vår största klimatpåverkan. Det är viktigt för oss att jobba med det som får mest påverkan. 90 procent av vår påverkan sker utanför vår egen verksamhet. För oss är transporterna en väldigt liten del av vår klimatpåverkan, sade Agneta Påander, hållbarhetsdirektör på Orkla Foods Sverige och hänvisade till deras arbete med Science Based Target*, ett verktyg som även Trelleborg och Tetra Pak använder. - Vi sätter nya klimatmål och jobbar främst med scope 1 (direkta egna utsläpp), förklarade Rosman Jahja. Erik Lindroth lyfte fram Tetra Paks arbete med att ersätta fossilbaserad plats med biobaserad plast. Tetra Pak är i dag världens största användare av bioplast, avslöjade Erik Lindroth. Han är övertygad om att de fossila materialen i deras produkter är borta inom den tioårsperiod som Nina Ekelund bad panelen fundera kring. - Jag tror att vi nollar våra utsläpp till 2025, sade Erik. Rosman Jahja såg framför sig att Trelleborg kommer att använda mycket lite jungfrulig råvara. De kommer att gå ifrån att sälja produkter och i stället sälja tjänster. På Orkla jobbar utifrån två scenarier, ett scenario där vi når klimatmålen och ett där vi inte når klimatmålen. I det mörka scenariot blir det dålig tillgång på råvaror och priserna kommer att vara höga. - I det positiva scenariot har vi ställt om vår kost. På samma sätt som vi vet att godis inte är nyttigt vet vi vad olika produkter har för klimatpåverkan, förutspådde Agneta Påander, och menade också att vi har minskat vårt matsvinn och att vi odlar på ett annat sätt. Louise Eklund från regionala utvecklingsnämnden i Region Skåne pekade på att för Skånes del är kapacitetsbristen för el det stora bekymret för Skåne just nu. *Science Based Targets Initiative (SBTi) är ett initiativ som ger stöd till företag att sätta klimatmål som är i linje med vetenskapliga modeller som är framtagna i IPCC AR5 och av IEA. I SBTi skiljer man på direkta utsläpp (scope 1), indirekta utsläpp från inköpt energi (scope 2) och utsläpp i övriga värdekedjan (scope 3). Läs mer om detta på 2050s webbsida https://2050.se/2050-belyser/sbti/

Tio länder kring Östersjön fanns representerade när framtidens lågtempererade fjärrvärme sattes under lupp ur en rad olika synvinklar. Alla närvarande länder har fjärrvärme och även om den ser olika ut i de olika länderna står alla inför liknande utmaningar när 4:e generationens fjärrvärme ska utvecklas. Alla presentationer och filmer från konferensen hittar du här>> Professor Sven Werner inledde konferensen med att påminna om att det inte är första gången som fjärrvärmen genomgår ett skifte. När dagens fjärrvärme, 3:e generationen, utvecklades låg Sverige i framkant för den förflyttningen. Dagens fjärrvärme designades för fossila bränslen och högtemperatur som är lätt att producera och leverera. Men de flesta energikällorna i framtiden kommer att vara lågtemperatur, poängterade Sven Werner. - Det handlar om värmepumpar, solfångare, geotermi, spillvärme och värme från kylanläggningar, exemplifierade Sven Werner. Gamla sättet att bygga fjärrvärme måste utmanas Även professor Kerstin Sernhed från Lunds Universitet återkom till att dagens system är designat för högtemperatur när vi egentligen kan klara oss på så låga temperaturer som 28 grader för värme till fastigheter. Hon framhöll att utmaningarna ser olika ut beroende på om vi pratar om fjärrvärme för nya fastigheter, ny fjärrvärme för existerande byggnader eller en sänkning av temperaturen i existerande nät. - Vi måste utmana det gamla sättet att bygga fjärrvärme ur många aspekter. Vi behöver titta på nya material, ny design, nya standarder, nya installationer, nya aktörer och nya affärsmodeller, betonade Kerstin Sernhed. Spillvärme viktigt värmekälla för lågtemperatur Flera av dagens talare återkom till spillvärme som en viktig värmekälla. Reto Michael Hummelshøj redogjorde för ombyggnaden av det befintliga fjärrvärmenätet i Österby till lågtemperatur. Där har shoppingcentret i området ett överskott på energi som går ut i fjärrvärmenätet. Sara Kralmark från Kraftringen berättade att de kommer att använda spillvärme från forskningsanläggningen MAX IV till ett lågtemperaturnät på Brunnshög. Nätet kommer att bli världens största fjärrvärmenät för lågtemperatur. Optimera dagens fjärrvärme parallellt med framväxten av framtidens fjärrvärme Även om ett stort fokus för konferensen var 4:e generationens fjärrvärme framhölls att vi inte får glömma att 3:e generationens fjärrvärme kommer att finnas kvar parallellt under en lång tid framöver. Även här finns stora ekonomiska och miljömässiga vinster med att kunna sänka framledningstemperaturen från värmeproduktionen, vilket kan göras med hjälp av intelligenta system för temperaturoptimering. Att identifiera och åtgärda fel i systemen både genom egna undersökningar och genom att ta hjälp av kunden behöver också göras. Lågtemperatur betyder plaströr betyder billigare och enklare En fördel som påpekades av flera talare var att lågtemperatur gör det möjligt att använda plaströr istället för metallrör. Plaströr är både billigare och böjbara. Till skillnad från metallrör kan de komma i hundra meter långa sektioner. De tar mindre plats och man behöver inte svetsa. Två leverantörer av plaströr fanns på plats och visade produkter, Logstor och Elgocell. Konferensen avslutades med en önskan om en gemensam plattform för kunskapsdelning och en förhoppning om att konferensen kommer att hållas igen nästa år.

Alla bidrag ställs ut på STUDIO, Nordenskiöldsgatan 24 i Malmö t o m 16 september Ett hopfällbart bord, Boule Break, med matchande stol vann första pris i tävlingen Upcycle Challenge – trash to treasure. Med golvlaminatskivor, en stenskiva, en skohylla och bouleklot hade Daniel Wollin och Sujan Varma skapat nya möbler som tar minimal plats när de monteras ner. Åtta inspirerande bidrag i återbrukstävlingen Upcycle Challenge – trash to treasure, presenterades under finaldagen på STUDIO i Malmö. De tävlande lagen hade fått en vecka på sig att skapa något nytt, funktionellt och säljbart av slängt material de hämtat från återvinningscentralen i Norra Hamnen i Malmö. Dessutom skulle produkterna vara lätta att ta isär och kunna tillverkas i större skala. När alla bidragen hade bedömts av en jury stod Daniel Wollin och Sujan Varma med sitt hopfällbara bord, Boule Break, med matchande stol, som vinnare. Bordet och stolen var byggda av golvlaminatskivor, en stenskiva, en skohylla och bouleklot. - När folk bygger kök blir det ofta spill över från golvlaminatskivor. Av spillet kan man göra möbler som matchar resten av inredningen. Det blir en unik möbel som passar just ditt kök, förklarar Daniel Wollin. Flera av lagen hade tagit fasta på att jobba med material som det slängs mycket av för att kunna få volym i produktion. Andrapristagarna, Nidal Alhariri, Zahra Shah och Ola Abbara hade skapat ett bord där böcker var huvudmaterial medan tredjepristagarna Pia Högman, Kitt Bergqvist och Jools Fenlon hade gjort en lampa av några av sommarens slängda solstolar. Men även vita metallstänger, kakelplattor och slängda IKEA-produkter fick nytt liv genom smarta konstruktioner. Tävlingen arrangerades av Sustainable Business Hub, Sysav Utveckling samt VA SYD som en del av projekten Delad Energi är Dubbel Energi 3 och Urban Magma. Båda projekten finansieras delvis av Vinnova. Bilder på alla bidragen hittar du på vår Facebooksida>>

I början av sommaren fick Ekolution beskedet att de vunnit tävlingen Cleantech Innovation Challenge. Förra veckan fick de blommor och diplom vid Sustainable Business Hubs styrelsemöte. Priset i tävlingen var att få en ansökan till Horisont 2020 skriven. Nu börjar arbetet med att formulera den. Målet är att få tag i kapital för att investera i en fabrik för tillverkning av byggmaterial med industrihampa som huvudsakligt material. I maj presenterade Remi Lorén, Henrik Jacobsson och Naib Woldemariam Ekolutions produkter för projektgruppen för Hoppet, tänkt att bli den första fossilfria förskolan. Diskussionerna har fortsatt och det är en av flera diskussioner Ekolution har med bygg-, fastighets- och entreprenadbolag. Intresset för deras bio-baserade hampafiberisolering och prefabricerade panelsystem av hampakalk för byggnader och hus ökar i takt med att nödvändigheten av fossilfria och cirkulära byggmaterial erkänns av fler och fler. Ekolution står i början av sin kommersialisering och har börjat sälja till både privatpersoner och företag. - Det är en väldigt intressant period för oss där vi är beredda att skala upp. Vi har fått produkterna verifierade och känner en stark efterfrågan på marknaden, säger Remi Lorén, VD för Ekolution. Om ansökan till Horisont 2020 går igenom vill Remi bygga ut den befintliga produktionsanläggningen i Skåne för hampaprodukter. Förutom de redan utvecklade produkterna hampafiberisolering och panelsystemet av hampakalk finns tankar kring att ta fram flera klimatsmarta byggprodukter av biomaterial till exempel akustiska undertakslösningar. Den som är intresserad av att se hur ett hus byggt med Ekolutions produkter ser ut kan ta sig till Brunnshög i Lund. Där finns ett visningshus i form av ett Attefallshus om 25 kvm. Det går också bra att kontakta Ekolution via deras hemsida www.ekolution.se. Pitchningen för Hoppet var en aktivitet i projektet Northern Connections.