Om du tidigare hört talas om KJ Nordic eller Koljern som företag, glöm det. Koljern®-tekniken är nu en produktfamilj under startup-företaget EVIA, som fått eget namn. Så lägg EVIA på minnet, företaget som utvecklar och tillhandahåller hållbara system och byggmaterial. När Göteborgs stad bestämde sig för att bygga Sveriges första fossilfria förskola, Hoppet, valde de EVIAs grund byggd med Koljern®-teknik. Grunden är betongfri, gjord av Foamglas som är ett betydligt mindre klimatbelastande material. Att bygga klimatvänligt och hälsosamt är en röd tråd i EVIAs verksamhet. De sneglar på gamla tiders sätt att bygga och anpassar det till dagens kunskap och förutsättningar. Det innebär att de använder gamla material men med nya metoder. De tittar på vad som görs över världen och ser vad som kan anpassas till svenskt klimat. - Syftet är att få så lågt klimatavtryck som möjligt, helst negativt. Vi vill också skapa giftfria miljöer med bra inomhusklimat. Särskilt viktigt är det för förskolor och skolor, förklarar Henning Eliasson, VD för EVIA. Det innebär att EVIA jobbar med biobaserade material istället för syntetiska material. Ett av dessa är hampa. En stor fördel med hampa är att den växer upp på 3 månader, vilket gör att klimatnyttan är stor då den binder CO2 snabbare än trä och kan bidra till biologisk mångfald. Trots tvärstopp i byggbranschen ser Henning Eliasson med tillförsikt på framtiden och planerar både för ökad efterfrågan på Koljern®-tekniken för husgrunder, källarväggar och terrassbjälklag och för prefabricerade väggelement av hampakalk. De tittar även på lösningar för byggnadens övriga delar, både material och system. Målet är att kunna erbjuda hälsosamma och miljövänliga produkter för hela byggnaden. Det gör att EVIA inte fastnat vid en enda teknik. De letar hela tiden efter hållbara och hälsosamma byggmetoder. Det de inte kan erbjuda själva är de öppna för att erbjuda via partners. - Vi är öppna för samarbeten kring tekniker som löser klimatproblemen. Vi jobbar inte för att maximera vinsten, vi har vänt på det. Vi säger att människan och klimatet kommer först, sedan kommer ekonomin, avslutar Henning Eliasson. Mer information om EVIA här: https://www.evia.se Tillsammans med House of Hemp, Göteborgs stad, Lunds universitet och Wingårdhs driver EVIA projektet Hempfab med syfte att verifiera hampakalksväggar. Här hittar du mer information om det: https://www.hempfab.se

Förnybar energi från vind och sol får en allt större roll i energisystemet. Ett problem är dock att den är oplanerbar och fluktuerande. Att utveckla infrastruktur som kan balansera och lagra energi blir därför mer och mer viktigt. Fem tekniker för energilagring genomlysta I ett första steg i projektet Energy Equilibrium en rapport tagits fram över fem olika tekniker för att lagra energi, tekniker som redan finns på marknaden eller som är nära marknadsintroduktion. Teknikerna som genomlysts är: 1. Batterier 2. Termisk energi 3. Vätgas 4. Biometan 5. Lägesenergi Rapporten jämför data för teknikens mognadsgrad (TRL), hur länge energin kan lagras, hur snabbt energin kan tas i anspråk, kostnad för investeringen, driftskostnad, kapacitet, livslängd och effektivitet. Rapporten kommer att ligga till grund för en digital modell som ska underlätta för kommuner att planera energilagring. Modellen kommer att testas av kommuner i Sverige, Lettland och Polen, länder med olika förutsättningar för vilka tekniker som passar bäst. Vätgas och batterier mest intressant för Sverige Per-Johan Wik, projektledare på Sustainable Business Hub: - I Sverige är tekniken för lägesenergi mindre aktuell, vi har redan utbyggd vattenkraft. För svensk del är vätgas och batterier det som är mest intressant just nu, förklarar Per-Johan. Intresset för vätgas har ökat kraftigt. En möjlighet ligger i att producera vätgas från överskott av förnybar el, såsom vind och sol, via elektrolys av vatten. Vätgasen kan sedan lagras som just vätgas eller omvandlas till en annan förening via power-to-x-processer. I rapporten tas två tekniker för lagring av vätgas upp: 1. Vätgas i tryckbehållare 2. Flytande organisk vätgasbärare Organisk vätska för storskalig lagring - tryckbehållare för medellång lagring Lagring av vätgas under tryck är den enda lagringsmetoden som för närvarande används i betydande skala över hela världen. Tekniken och materialen i vätgaskärlen har förbättrats i takt med att efterfrågan på vätgaslagring växt men att använda trycksatta tankar är inte realistiskt för storskalig lagring av vätgas. Då måste vi titta på andra tekniker, exempelvis att lagra vätgas i någon typ av organisk vätska, så kallad Liquid Organic Hydrogen Carrier. Tekniken är inte lika långt kommen och det kommer inte att bli kommersiellt förrän det finns ett storskaligt behov av vätgas. Den bedömningen gör Gustav Green, forsknings- och utvecklingsingenjör på RISE. I det kortare perspektivet är det fortfarande trycksatta behållare som är aktuell för kort till medellång lagring. Tekniken passar in i ett hållbart energisystem där överskottsel från sol och vind kan lagras för att användas när tillgången på el är mindre. Kommuner har roll att spela för utvecklingen Gustav Green är tydlig med att även om kommunerna inte i normala fall kommer att ansvara för lagring av vätgas har de en roll att spela genom att stötta utvecklingen av vätgas för att öka användningen och volymen i energisystemet där det anses lämpligt. Gustav anser att kommunerna har ett ansvar för att vidta åtgärder för att ha god energiberedskap om det blir kris. Då kan vätgas vara viktigt för tillgången till el för kritiska verksamheter. Energy Equilibrium finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

I går filmade vi material till fem filmer som ska ge inspiration och hjälp till fastighetsägare och kommuner som vill öka implementeringen av blågröna lösningar. Filmerna handlar om: vad du som fastighetsägare ska tänka på när du vill implementera blågröna lösningar hur du kan använda den gröna systemguiden vad ett urbant landskapslabb har för funktion samverkan för mer effektiva lösningar grönytefaktorn Filmerna tas fram av Blue Green City Lab inom projektet Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden. Projektet finansieras av Vinnova.

På ett webbinarium arrangerat av BRINC listade företaget Mediate Nordic 5 fördelar och 6 nackdelar för små och medelstora företag att engagera sig i offentlig upphandling och konstaterade sammanfattningsvis att Practise Makes Perfekt. Mediate har inte gett sig trots inledande svårigheter och har just landat ett stort kontrakt. Lyhne Design, å sin sida, berättade om sina erfarenheter med offentlig upphandling och poängterade att god planering och projektkontroll är nyckeln till framgång. Webbinariet var det första av fem utbildningstillfällen om offentlig upphandling riktat mot små och medelstora företag. På nästa webbinarium tar vi upp hur processen för offentlig upphandling ser ut, bland annat om det är okej att föra en dialog företag-upphandlare innan upphandlingen. Innovationsupphandling och funktionskrav kommer också att belysas. Här hittar du Mediate Nordic och Lyhne Designs presentationer https://bit.ly/46fSvtR

Ystad Summit hade en hel del matnyttigt att erbjuda i år. Bland annat arrangerade Sysav ett panelsamtal under rubriken Hur skapar vi cirkulära textilflöden?. Med världens första storskaliga anläggning för sortering av textilavfall, Siptex, kan Sysav sortera hela Sveriges årliga avfall av textilier på fibernivå. Företaget ShareTex kan lösa upp textilierna och göra nya textilfibrer. Gamla lakan kan med andra ord bli till nya skjortor. ShareTex och Sysavs tajming är perfekt. Enligt EU:s avfallsdirektiv måste textilier, senast 1 januari 2025, samlas in separat från annat avfall. Kommunerna måste på något sätt erbjuda kommuninvånarna textilinsamling, om det blir på återvinningscentralerna eller någon annanstans. Det finns också krav på att materialet ska förberedas för att återanvändas eller återvinnas istället för att förbrännas. Edvin Ruuth och Miguel Sanchis visar upp textilier återvunna med olika tekniker. Återvinner textil på tre olika sätt Edvin Ruuth på ShareTex berättade om de olika sätten ShareTex återvinner textilier på och visade upp återvunnet material i olika former för att åskådliggöra att det inte är hokuspokus. Företaget fokuserar på textilier från konsumenter och i första hand cellulosatextil, huvudsakligen bomull och viskos. - Vi kan lösa upp textilen och göra nya textilfibrer. I de fall det inte går kan vi först göra en sockerlösning som sedan kan bli nya textilfibrer eller biobaserade kemikalier. Och vi kan också göra en dissolvingmassa sade Edvin, och visade upp en textilmassa som tidigare varit ett bomullslakan men som blivit till viskos. Fiberåtervinning ger största klimatnytta För klimatets skull är det bästa att vi helt enkelt inte köper nya kläder, påminde Anna Vilén på Siptex. Men har vi köpt dem måste vi se till att återbruka dem så länge det går. Därefter kommer ShareTex in i bilden. Miguel Sanchis förklarade att den teknik de använder som gör störst klimatnytta är fiberåtervinning. Fibrerna från bomull kan återvinnas många, många gånger. Men precis som pappersfibrer blir textilfibrer svagare och svagare för varje gång de återvinns. När man inte längre kan återvinna fibrerna direkt, då får man gå den längre vägen, över sockerlösningen. Hoppas ha en kommersiell lösning på plats när producentansvaret införs Innan en heltäckande kedja för textilåtervinning finns på plats finns det en del knutar att lösa. Siptex kan visserligen ta emot allt textilavfall som produceras i Sverige årligen men de måste ha hjälp att få det försorterat och transporterat till sig. ShareTex å sin sida måste få en kommersiell anläggning på plats. Båda delarna kostar mycket pengar. - När producentansvaret är på plats, då hoppas vi att vi har en kommersiell lösning på plats, sade Miguel. Mer information om ShareTex>> Mer information om Siptex>>

No posts are currently translated to English

Öresundskraft, i Helsingborg, är en av Sustainable Business Hub äldre medlemmar. Som energibolag distribuerar och levererar de fjärrvärme, fjärrkyla, gas och el. Mindre känt är deras nya satsning på avskiljning och lagring av koldioxid, dvs Carbon Capture and Storage (CCS) som det oftast benämns som även i svensk text. Öresundskraft är mitt i upphandlingsfasen av en anläggning som ska fånga in koldioxiden från det avfallseldade kraftvärmeverket Filbornaverket. Satsningen är en del av Öresundskrafts övergripande mål att minska sin klimatpåverkan och bidra till att uppnå Helsingborgs stads mål att vara klimatneutrala redan 2030. Att fånga in koldioxiden är lätt - Att fånga in koldioxiden är den lätta biten, förklarar Maria Möller, projektledare på Öresundskraft, när vi pratar med henne. Det finns en vedertagen teknik som används av olje- och gasindustrin. Att fånga in koldioxiden från rökgaser är bara en annan applikation för tekniken. Miljötillstånd, bygglov och kostnad för lagring är mer utmanande Miljötillstånd och bygglov är mer utmanande eftersom infångning av koldioxid är ett helt nytt område. Sedan måste man förstås ha en plats för lagring. I Sverige finns än så länge ingenstans att lagra koldioxid. I Norge däremot finns lagringsplatser långt under havsbottnen, så kallad off-shore. I Danmark finns lagringsmöjligheter, förutom off-shore, även långt ner i berggrunden, så kallad on-shore. Just nu för Öresundskraft dialog med flera leverantörer av slutlagring. En utmaning är att få ner kostnaden för lagring till ett så lågt pris som möjligt. - Hela kedjan från tillstånd och infångning till distribution och lagring måste vara klar innan vi kan ta ett investeringsbeslut, förklarar Maria Möller. Satsar på laddinfrastruktur för lastbilar Lastbilarna som ska frakta koldioxiden kommer inledningsvis troligen att köras på biogas men när Öresundskraft är klara med satsningen tror de att de kan använda ellastbilar istället. Parallellt med CCS-satsningen vill Öresundskraft installera laddinfrastruktur för lastbilar, en pusselbit som passar väl in i det övergripande målet att minska klimatpåverkan och satsningen på CCS. Man deltar även i ett samarbete kring laddinfrastruktur med kommuner längs E4:an. Och som ytterligare en bit i det övergripande pusslet har man beslutat att installera ett storskaligt batterilager om 20 MW. Det är tänkt att kunna supportera elnätet vid tillfällig kapacitetsbrist. Arbetar på flera plan för att minska miljöpåverkan Öresundskraft jobbar på flera plan för att minska klimatpåverkan. De eldar ett av sina kraftvärmeverk med träpellets och ett annat med tryckimpregnerat trä och träflis. För privatpersoner jobbar de med konceptet ”det energismarta hemmet” som kommer att introduceras 2024. Det innebär att den som är kund får ett lägre elpris om hen flyttar energianvändningen i tid för att minska effekttoppar. Arrangerar konferens om CCS 14 november arrangerar Öresundskraft, tillsammans med Greater Copenhagen och Helsingborgs stad, en heldagskonferens på temat Unleashing the power of Carbon Capture and Storage/Utilization. Du kan redan nu anmäla dig till konferensen HÄR>>

Sustainable Business Hub rivstartar hösten och anställer Alice Petersson, närmast från Skånes vindkraftsakademi, som projektledare. Alice kommer bland annat att koordinera det dansk-svenska Interreg-projektet Grön omställning för flerbostadshus, som utvecklar hållbara energilösningar med bostadsbolag, kommuner och energi- och vattenbolag. Hon kommer också att stärka upp i projektet Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden. Alice har under flera år arbetat med energisektorn och hållbarhetsfrågor, som verksamhetsledare för Skånes vindkraftsakademi, workshopledare hos Sustainergies Academy och verksamhetsutvecklare på E.ON. För att komma i kontakt med Alice kan du antingen maila henne på alice.petersson@sbhub.se eller ringa henne på 072-161 00 40.

Planerar du en fysisk investering som ger stor klimatnytta? Då är Klimatklivet rätt för dig. Kommande ansökningsperiod är öppen 18-29 september, så vänta inte med att söka. Klimatklivet kan sökas av alla typer av organisationer i Sverige såsom företag, kommuner, regioner, kommunala bolag, bostadsrättsföreningar och föreningar. Ju högre klimatnytta beräknat per krona, desto större chans att få finansiering. Stödet riktar in sig på fysiska investeringar som ger klimatnytta direkt så det går inte att få finansiering för t ex pilotprojekt. Läs mer om stödet.

För att underlätta för en kommun att beräkna sitt klimatavtryck i form av koldioxidutsläpp ska en databaserad simuleringsmodell, CommitClimate Simulator att tas fram i projektet CommitClimate. För att sätta ramarna för modellen har energiläget i Sverige sammanfattats i en rapport. Projektet har deltagare från Estland, Lettland, Litauen, Polen och Sverige. Varje land tar fram en rapport som sammanfattar energiläget i respektive land. Rapporten dokumenterar energianvändning, energimix, mängden förnybar energi och hur den fördelar sig, lagar och regler på energimarknaden, energianvändning i byggsektorn, energianvändning i transportsektorn m m. Den svenska rapporten har skrivits av Sustainable Business Hub. För mer information om rapporten, kontakta Deepshikha Singhania: deepshikha.singhania@sbhub.se För mer information om projektet, kontakta Per-Johan Wik: per-johan.wik@sbhub.se

EU:s taxonomi sätter normerna för vad som räknas som "grönt". Den är utformad för att vägleda företag, investerare och beslutsfattare mot att uppfylla EU:s gröna mål. Om ditt företag hävdar eller siktar på att hävda att det är engagerat i miljövänliga metoder, måste det uppfylla de standarder som fastställs av taxonomin och avslöja relevant information för att visa efterlevnad. För att ge dig en snabb överblick hur den påverkar ditt företag har vi bett vår medlem, den affärsjuridiska advokatbyrån RosholmDell, att sammanfatta det viktiga för dig att veta om taxonomin. Introduction What is the European Green Deal and the EU Taxonomy? The Green Deal refers to a set of policy initiatives by the Commission with the primary aim of making the European Union (EU) climate neutral by 2050. The Green Deal encompasses various important initiatives but here we will focus on the EU Taxonomy. The EU’s new Taxonomy Regulation is designed to support the transformation of the EU economy to meet the Green Deal objectives. So, what exactly is it, and what implications do it have for companies? Let's break it down. The EU Taxonomy in brief The EU Taxonomy is a classification system that entered into force on 12 July 2020. The system is outlined in an EU regulation and delegated acts. It provides a framework for determining what can be considering an environmentally sustainable economic activity. It's like a rulebook for going green. The Taxonomy sets the standards for what counts as “green”. It is designed to guide companies, investors and policymakers towards meeting the EU's green goals. If your company claims or aims to claim that it is engaged in environmentally friendly practices, it must meet the standards set by the taxonomy and disclose relevant information to demonstrate compliance. Application and scope The EU Taxonomy affects a wide range of companies across various sectors. Below, we break down who's affected: Companies affected by CSRD: Companies subject to the reporting requirements of the new Corporate Sustainability Reporting Directive (CSDR) are covered by a provision in the Taxonomy Regulation, which mandates the companies to disclose how their economic activities align with the requirements outlined in the regulation. The CSRD, which is a revision of the Non-Financial Reporting Directive (NFRD), prescribes rules for organizations to report sustainability disclosures. The reporting is and will be required across several topics relating to environmental and social matters. Companies will be required to disclose information about their identified risks and opportunities related to social and environmental questions and on how their business activities affect both people and the environment. CSRD will apply to all large European companies and EU subsidiaries of non-EU parent companies that exceeds at least two of the following criteria: i) More than 250 employees. ii) A turnover of EUR 40 million, or iii) Total assets of EUR 20 million. The CSRD will also apply to listed companies, excluding micro enterprises - companies with less than 10 employees or below EUR 20 million in turnover. Moreover, sustainability reporting will also be required of non-European companies that generate an annual net turnover of EUR 150 million in the EU and that have at least one subsidiary or branch within the EU. This means that approximately 50,000 companies are expected to participate in CSRD’s reporting requirements once it is completely rolled out. (Please see below for more information on the timeline.) Financial Market Participants: This includes asset managers, insurance companies, pension funds, and others offering financial products in the EU. They are required to disclose how the sustainability of their products aligns with the EU Taxonomy. Banks and Lenders: Banks and other lenders may use the EU Taxonomy to assess the environmental sustainability of their loans and investments. This could affect companies seeking financing, as their sustainability practices may impact their eligibility for certain loans or investment funds. Companies Outside the EU: Non-EU companies are not directly subject to the EU Taxonomy. However, if they have business relationships with EU-based companies, they may be indirectly affected. For example, they may need to align their practices with the EU Taxonomy to maintain business relationships. Further, and as mentioned above, if they operate within the EU, sustainability reporting according to the CSRD will be required of non-European companies that generate an annual net turnover of EUR 150 million in the EU and that have at least one subsidiary or branch in the EU. Small and Medium-Sized Enterprises (SMEs): While SMEs are not directly required to comply with the EU Taxonomy, they may be indirectly affected. For instance, if they are suppliers or partners to larger companies that need to comply, they may be asked to provide information about their own sustainability practices and activities. Voluntary reporting Lastly, changing stakeholder expectations and the social interest in sustainability speak in favor of a voluntary report on the Taxonomy Regulation, even if the company is not yet affected by the taxonomy. Companies with a high proportion of taxonomy-compliant activities can then benefit from better financing conditions, as well as gain access to public funding and investment programs. The objectives at glance The primary objective of the EU Taxonomy is to channel future capital flows towards “green” investments in order to create sustainable and inclusive growth. The EU Taxonomy is a standardized and transparent classification system that enables investors to directly compare companies with regard to their sustainability performance and to direct their financial resources to green companies. In this context, the taxonomy does not represent a commitment to sustainable investments or economic activities, but primarily serves to identify “green” activities. Exactly which activities contribute to the restructuring of the economy and thus count as “green” is determined by the six climate and environmental targets defined by the EU: 1. Climate change mitigation 2. Adaptation to climate change 3. Sustainable use and protection of water and marine resources 4. Transition to a circular economy 5. Pollution prevention and control; and 6. Protection and restoration of biodiversity and ecosystems Whether or not an economic activity is considered sustainable is based on a set of technical evaluation criteria, which set performance thresholds to be achieved for each activity and environmental objective. However, it is not sufficient for the company to reach the thresholds for its economic activities, as defined by the technical evaluation criteria. In addition, it must not compromise any of the other environmental objectives, the so-called “Do No Significant Harm” (DNSH). Lastly, it must also be operated in compliance with the minimum requirements of international conventions regarding human rights (e.g. OECD Guidelines for Multinational Enterprises, UN Guiding Principles on Business and Human Rights). What is considered a sustainable economic activity and the requirements for it is stated in the EU Taxonomy, some examples being activities related to renewable energy, water management, reducing waste generation, reducing pollution and usage of forest and forest land that contributes to enhancing biodiversity or to halting or preventing degradation of ecosystems. On 2 February 2022, the Complementary Climate Delegated Act was published by the Commission. The Act incorporates certain nuclear and gas activities into the list of economic activities considered sustainable according to the Taxonomy. What content to disclose? Companies must include, in their non-financial statement, information on how and to what extent its activities are associated with economic activities that qualify as environmentally sustainable. The taxonomy regulations require companies to disclosure the share of “green” sales revenues, capital expenditures (CapEx) and operating expenditures (OpEx) for every individual taxonomy-compliant economic activity. What challenges do companies face? The taxonomy requires a link between sustainability reporting and financial reporting. The number of datapoints and the required level of detail of the indicators make the disclosure process complex. The required data is often not available to companies by a push of a button. Internal processes, IT systems and control mechanisms will therefore have to be adapted to meet the new requirements. Another effort that should not be underestimated is the evaluation of taxonomy conformity. Within the framework of the EU taxonomy, all those activities that have been identified as taxonomy-relevant must be checked for taxonomy conformity. The conformity assessment is based on a set of technical requirements, the “Do No Significant Harm” criteria, and minimum social protection requirements together. In particular, the procedure and scope for testing the minimum social requirements are currently still subject to considerable implementation uncertainties. When do these regulations come into force? 2022 Non-financial, listed companies governed by the NFRD with more than 500 employees Report what proportion of their operations are aligned with the taxonomy. Additionally, financial market actors must also report on the percentage of their financial products and activities that are in accordance with the taxonomy. The reporting applies for 2021. 2023 Large listed companies Report eligibility and alignment for the previous calendar year, i.e. 2022. 2024 Financial marketing actors Report eligibility and alignment for the previous calendar year, i.e. 2023. 2026 All large companies with > 250 employees Effective from 2026, in accordance the CSRD, all non-financial entities with a personnel count exceeding 250 are obliged to disclose the proportion of their business activities that fall under and conform to the stipulated taxonomy. 2027 Listed SMEs SMEs will report according to a simplified CSRD and taxonomy standard. If you want help to navigate the above-mentioned uncertainties and challenges RosholmDell has a team of specialists that can help your company with interpretation and application issues related to the EU Taxonomy and ensure consistent understanding and implementation of the rules. They can also provide training to enhance your understanding of the EU Taxonomy.

På ett seminarium 29 maj presenterade Region Skåne, Kraftringen, E.ON och Öresundkraft olika projekt och satsningar som alla bidrar till ett mer robust och miljövänligt energisystem i Skåne. Femtio procents självförsörjningsgrad på el målet till 2030 Kapacitetsbrist i kombination med behovet av ökad elektrifiering var startskottet för Skånes Effektkommission, berättade Jens Sörvik på Region Skåne, på ett seminarium 29 maj. Syftet med kommissionen är att samla de aktörer som tillsammans kan skapa rätt förutsättningar för den elektrifiering som krävs för klimatet, hållbar tillväxt och den modernisering aktörerna vill att Sverige ska leda. - Vi har satt visionsmålet att vi 2030 ska ha en självförsörjningsgrad i Skåne på el om 50 procent. I dag har vi cirka 20 procent. För att lyckas med det finns det flera saker som måste hända, förklarade Jens Sörvik. Jens exemplifierade med att vi måste energieffektivisera mer, effektbehovet måste bli mycket mer flexibelt, kraftvärmeproduktionen måste öka och vi behöver få in fler teknologier för att få ner effekttopparna. Digital plattform säkerställer att bästa energibäraren alltid används David Edsbäcker från Kraftringen höll med om analysen att flera olika lösningar måste till för att få ett robust energisystem och presenterade projektet e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi som en av dellösningarna, fokuserad på flexibilitet. Kärnan i projektet är en digital plattform som säkerställer att den mest ekonomiska eller miljövänliga energibäraren (fjärrvärme, fjärrkyla eller el) alltid används. Timpriser på el är en självklarhet i dag men i e-Flex jobbar man också med timpriser på fjärrvärme, vilket är unikt. Utifrån timpriserna och annan data från både kunden och det överliggande energisystemet genereras körplaner som styr mot bästa utfall för kunden. Det innebär att ibland är det mest kostnadseffektivt att värma upp byggnader med fjärrvärme ibland är det bättre att använda värmepumpar. - En studie vi gjort för perioden 2020-2023 visar att om kunden (i det här fallet Region Skåne) hade använt körplaner genererade från plattformen hade de kunnat minska sina kostnader med upp till 14 procent. Några av de slutsatser som dragits i projektet så här långt är att det finns flexibilitetspotential stora delar av året, framförallt under vår och höst och att med ett mer variabelt elpris ökar potentialen. Malmö planerar för ett fullskaligt systemdemonstratorprojekt inom energi Pia Wall från E.ON presenterade därefter projektet de kallar Energihamnen som syftar till att skapa en resilient och hållbar energiförsörjning för industrin i Malmö. I dag är det ett förberedande projekt men tanken är att det ska mynna ut i ett fullskaligt systemdemonstratorprojekt som ska pågå under ett antal år. Efter att ha visualiserat systemets olika delar, funderar man i dag på fyra olika fokusområden för ett fullskaligt projekt: 1. Produktion av bränsle för sjöfart 2. Flexibilitetshubb för el och värme 3. Analys och test av energilagringstekniker för behov på kort och lång sikt 4. Lokala restvärmeflöden för att attrahera nya industrietableringar Helsingborg planerar att fånga in 90 procent av koldioxidutsläppen till 2027 Helsingborgs stad har satt som mål att ha nettonollutsläpp av koldioxid inom sitt geografiska område 2030. Maria Wall från Öresundskraft berättade att de sedan 1990 har minskat de fossila utsläppen av koldioxid kraftigt men att de måste fånga in och geologiskt lagra koldioxid för att klara klimatutmaningen. Det kommer de att göra på Filbornaverket. - Vi planerar att fånga in 90 procent av koldioxidutsläppen till 2027, sade Maria Möller. Vi kommer både att fånga in den fossila koldioxiden och den biogena vilket innebär att vi kommer att få negativa utsläpp.

Kalmar kommun vill hitta metoder för ett klimatneutralt byggande och kommer att testa Koljern Nordics grund. Koljerns grund görs av återvunnet glas och utan betong. Denna valdes av Göteborgs kommun när de byggde sitt flaggskepp för klimatneutralt byggande, förskolan Hoppet. Läs mer här>> Till Koljern Nordics webbsida>>

Projektet Green Industrial Areas syftar till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser från industrier och företag. I projektet arbetar vi med innovativa lösningar för industriområden och företagsparker. För att dela erfarenheter, presentera olika exempel på sätt att arbeta med industriell symbios träffades projektpartnerna i Malmö 29 mars. Sofia Sparr från E.ON presenterade satsningar i Hyllie och visade dem även ute på plats. Energisystem som kapar toppar och minskar tillförd energi Ellen Corke och Sofia Sparr från E.ON gav en tillbakablick över utvecklingen av Hyllie där man genom gott samarbete mellan många olika parter nått 100 procent förnybar fjärrvärme och fjärrkyla och 70 procent lokalt producerad el. I Hyllie har 400 byggnader kopplats ihop genom E.ONs tjänst Power Control. Tjänsten drar ner på värmen vid lasttoppar för att öka den senare. Byggnaderna kan därmed fungera som ett gemensamt värmelager. Ellen presenterade också Ectogrid, ett energisystem för både värme och kyla. Systemet är ett lågtemperatursystem som delar och återanvänder överskottsvärme och -kyla. I området Medicon Village i Lund har mängden tillförd energi minskat med 65 procent med hjälp av Ectogrid. Nationellt resurscentrum för industriell och urban symbios bygger kunskap Till hjälp för företag, industrier, företagsparker och industriparker finns det nationella resurscentret, Centrum för Industriell och Urban Symbios. Det drivs av RISE på uppdrag från Näringsdepartementet. Marie Karlberg och Shane Carnohan på RISE, berättade om dess kunskapsbyggande och samskapande inriktning. En del i arbetet är att stödja bildandet av regionala resurshubbar som katalysatorer för utvecklingen av hållbara, resurseffektiva cirkulära lösningar. Sotenäs Symbioscenter och Händelö Eco-Industrial Park var ett par av de satsningar som presenterades. Malmö stad hittade sin roll i utvecklingen av industriell symbios Industriell symbios ur en kommuns perspektiv presenterades av Malin Norling på Malmö stad. I projektet Delad energi är Dubbel energi utvecklade Malmö stad m fl arbetet med industriell symbios och använde Malmö hamn som geografiskt område. Ett interaktivt verktyg togs fram som byggde på digitaliserade miljörapporter till vilka uppgifter om önskade resurser och restprodukter lades till. Även om ansatsen var rätt tvingades Malmö stad konstatera att kommunen var ett för snävt geografiskt område för att det skulle vara rimligt att driva verktyget. Kommunens roll i industriell och urban symbios bör istället vara den strategiska ledaren och den som ger plats för testbäddar och nätverk. Verktyg där företags sidoströmmar och restprodukter matchas med resursbehov Sweco har på sätt och vis tagit vid där Malmö stads arbete med det interaktiva verktyget slutade. Ylva Selander på Sweco presenterade Swecos arbete med att ta fram en webbsida där företag kan matcha sidoströmmar och restprodukter med sina behov av resurser. Webbsidan är ännu inte lanserad men en preliminär version är framtagen. Inbjudan till samarbete kring Barsebäck Clean Energy Park Slutligen redogjorde Daniel Zidén och Tove Barnabo för Uniper´s planer för Barsebäck Clean Energy Park. Området ligger strategiskt bra till med närhet både till fjärrvärmenät, gasnät, transportvägar (vatten, väg och järnväg), universitet och forskningscenter samt tättbefolkade områden. Visionen är ett område för forskning, innovation och ren energi. Uniper kommer att leda arbetet med att skapa en plattform för samskapande och bjöd in deltagarna till samarbete med dem. Läs mer om projektet här>>

Tänker du plåt när du hör ordet ventilationskanaler? Då kan du tänka om. Climate Recovery är ett företag som har förnyat branschen genom sina färdigisolerade ventilationskanaler gjorda av återvunnet material. Traditionella ventilationskanaler är gjorda av stål som isoleras med ull. Climate Recovery använder också ull som isoleringsmaterial men härdar den och låter det vara det bärande materialet. Det ger en miljövänlig produkt som minskar CO2-utsläppen med 80% och med många andra bra egenskaper på köpet. - Vi får dessutom lägre tryckfall vilket gör att vi sänker effektbehovet i hela fastigheten. Den mjuka insidan gör att ljudet dämpas. Sedan kan vi komprimera materialet så det tar mindre plats vid transport och så är det mycket lättare än stål, förklarar Ulf Arnemo, VD för företaget. Finns det några nackdelar med att välja era ventilationskanaler i stället för traditionella? - Så länge vi inte är så stora måste kunden planera inköpet några veckor före installation. Men en fördel är att du monterar allt på en gång. Med andra kanaler, som isoleras efter montage, måste du in i byggnaden två gånger, en gång för att sätta kanalerna och en gång för att sätta upp isoleringen. När produkterna kom ut på marknaden 2014 väckte de stor uppmärksamhet i den konservativa byggbranschen. Men trots det stöter de många gånger på patrull på grund av att installationen går till den lokala ventilationsfirman som har sina favoriter och inte känner till Climate Recoverys kanaler. - När vi får en byggherre att titta närmare på våra kanaler blir vi i princip alltid valda. Nu har vi blivit godkänd leverantör hos tunga kunder som Skanska, NCC och Swegon, vilket är väldigt positivt. Ulf Arnemo påtalar vikten av en kompetent beställare, en som ser till hela fastighetens livslängd och nämner Göteborgs stad. För förskolan Hoppet ställdes höga krav för att få den så fossilfri som möjligt hela vägen från transport, installation, igångsättande och drift. Climate Recovery valdes med förbehållet att de transporterade ventilationskanalerna fossilfritt från Kalmar till Göteborg. Var är ni om fem år? Då hoppas jag att vi är ett känt varumärke i branschen, att vi har startat en ny fabrik i Norden med högre kapacitet och att vi sålt produktions- och säljlicenser i flera länder. Jag tror att vi har släppt två nya innovativa produktfamiljer. Kanske även något som ligger utanför ventilationsområdet, avslöjar Ulf Arnemo. Till Climate Recoverys webbsida>>

Att bygga med hampa är än så länge ganska ovanligt i Sverige. Men den som väljer hampa kan räkna hem flera fördelar: en koldioxidsänka, ett hälsosamt inomhusklimat, ett brandsäkert material och ett material som kan återvinnas. Vår medlem, House of Hemp, har sedan 2017 jobbat med hampakalk som isoleringsmaterial. Även om hampakalk inte är den traditionella byggarens val av isoleringsmaterial så finns det de som vill gå före och satsa hållbart. Göteborgs kommun är en sådan föregångare. Kommunens förskola Hoppet byggdes så långt det var möjligt med fossilfria material och metoder. House of Hemp levererade hampakalksisolering till bygget. Peter Holmdahl, CEO för House of Hemp, ger fyra skäl till varför man bör använda hampakalk: - Hampan växer otroligt snabbt. På tre månader kan den växa sig fyra meter hög. Från det att du stoppar ett frö i jorden dröjer det inte ens ett år förrän du kan ha en färdig produkt, förklarar Peter Holmdahl, CEO för House of Hemp, och nämner ytterligare tre skäl till varför det är en god idé att välja hampakalk som isoleringsmaterial. - Du får ett hälsosamt inomhusklimat eftersom det varken finns plast eller lösningsmedel i väggen. Det är bara hampakalk och vatten vilket gör att du dessutom får en naturlig fuktvandring genom väggen. - För det tredje är det ett biobaserat material som inte brinner. 2020 gjordes brandtester och materialet klarade utan problem fyra timmars brandtest. - Slutligen går det att återvinna materialet. Det kan till och med strös ut på en åker och bryts då ner. Stort renoveringsprojekt med hampakalk i Frankrike I Frankrike är marknaden för hampa betydligt mer mogen, menar Peter Holmdahl. Där pågår ett stort renoveringsprojekt i staden Lille. 23 000 gamla arbetarbostäder ska tilläggsisoleras med hampakalk. Bostäderna byggdes på 1920-talet och är UNESCO-skyddade. - Det är inte på någon hobbynivå, det börjar bli på industriell skala. Vill skapa lokal helhetslösning Peter Holmdahl upplever ett ökat intresse för hampakalk också i Sverige, även om han kunde önska sig att byggbranschen vore lite mer öppen för nya material och att det fanns fler kommuner med samma ambitioner som Göteborgs stad. Hans målbild är att få till en lokal helhetslösning där hampa odlas lokal, bereds lokalt och där paneler tillverkas lokalt. - I Frankrike finns detta på plats utanför Paris. Att få till en extremt lokal och ekologisk lösning här vore fantastiskt. Intresserad av att veta mer? Gå till https://houseofhemp.se.

Deepshikha Singhania har anställts som eventkoordinator och projektassistent. Parallellt med arbetet på Sustainable Business Hub läser Deepshikha en mastersexamen i Service Management vid Lunds universitet. Examensarbetet utvärderar möjligheten att ersätta engångsemballage för hämtmat med flergångsemballage. Deepshikha har mer än 12 års arbetslivserfarenhet i Indien då hon framför allt har arbetat med resursutveckling, hållbarhetsuppdrag, nätverkande och samordning. Hon har samarbetat i projekt med Gujarats regering, Gujarats skogsavdelning, internationella turistorganisationer och privata organisationer. Är du medlem och har förslag på event som kan vara intressanta för nätverket, kontakta Deepshikha på deepshikha.singhania@sbhub.se.

Region Skåne erbjuder affärsutvecklingscheckar inom fyra olika områden för att företag i Skåne ska kunna öka sin konkurrenskraft och i förlängningen kunna anställa fler. Ansökningar tas emot löpande för alla checkar utom digitaliseringschecken. HÅLLBARHET- För er som funderar över hur företaget kan bidra till den gröna omställningen. Läs mer och ansök här>> INTERNATIONALISERING - För er som är redo att satsa utanför Sverige. Läs mer och ansök här>> KOMPETENSUTVECKLING - För er som behöver kartlägga era behov och fylla kompetensglappet. Läs mer och ansök här>> DIGITALISERING - För er som har en digitaliseringsidé som kan skapa nya värden för ert företag? Ansökan är öppen 1-14 mars. Läs mer och ansök här>>

För elva år sedan startade möbelsnickaren, inredningsarkitekten och arkitekten, Helena Bloom, LEVA Husfabrik, baserat på Gotland. Att husen skulle vara hållbara och miljövänliga var utgångspunkten när Helena började rita trähus i stram ladugårdsstil. Så är det fortfarande. Trähus bara av trä – inga konstiga material Till skillnad från andra trähus består LEVA Husfabriks trähus bara av trä. Den självbärande stommen tillverkas av korslaminerat trä (KL-trä), där insidan på huset har den vackra granpanelen som KL-träskivan består av – innerväggar, tak och även golv om man vill. Isoleringen består av träull och den färdigmålade fasaden behandlas med pigmenterad tjärolja. - Det finns ingen plast eller några konstiga material överhuvudtaget. Vi använder bara trä vilket gör att våra hus ger ett litet klimatavtryck. Det finns några få andra företag som jobbar med korslaminerat trä i stommen men ingen som levererar hela materialpaketet i trä, berättar Mia Rydén, säljare på LEVA Husfabrik. Kräver lite energi för att värmas upp KL-trästommen ger en tung konstruktion som ackumulerar värme och kyla. Det krävs därför inte så mycket energi för att värma upp huset. Mia förklarar att konstruktionen är diffussionsöppen, som ett gammalt timmerhus, vilket ger ett sunt inomhusklimat. Mycket litet behov av underhåll För den som är orolig för att behöva lägga ner mycket tid på underhåll, ger Mia lugnande besked: - Du behöver i princip inte göra någonting. Du får en fasad som är färdigbehandlad. Vi rekommenderar att man behandlar fasaden med tjärolja ytterligare en gång när den är monterad. Ge den en strykning till inom två år så håller det i 20-25 år. Dessutom blir det ingen påväxt av svampar och alger, de gillar inte tjärolja. Två sätt att köpa hus från LEVA Husfabrik Ett hus från LEVA Husfabrik består antingen av ett materialpaket inkluderat bygglovshandlingar, projektering och allt material till huset. Sedan får man kontraktera en entreprenör som monterar huset och gör alla invändiga installationer av el, vatten och avlopp etc. Prislappen för ett sådant hus från LEVA Husfabrik Arkitektur hamnar i det övre segmentet av huspriser. Ett annat alternativ är att bara beställa stommen och bygga huset själv – man kan då utforma huset precis som man vill ha det och låta kreativiteten flöda. Här kan man också spara en massa pengar genom att göra mycket av arbetet själv, vilket säkert tilltalar husbyggare i den yngre generationen. LEVA Husfabrik har tagit fram fem olika storlekar på stompaket som går från Attefallshus på 30 kvm upp til 120 kvm – alla med en prislapp under 1 miljon kronor. Mer information om LEVA Husfabrik och deras trähus hittar du här https://www.levahusfabrik.se

För ett par veckor sedan fick vi på Sustainable Business Hub en genomgång av vilka finansieringsmöjligheter Nefco erbjuder företag. Vi bad dem skriva ihop information. Här kommer den: Nefco – den nordiska gröna banken är en nordisk finansinstitution som har finansierat gröna företag och miljöprojekt sedan 1990. Vi erbjuder tillväxtfinansiering för små och medelstora företag i den kritiska fasen där de är för mogna för start-up investerare men inte tillräckligt mogna för kommersiella banker. Här är Nefco redo att ta finansiell risk för att möjliggöra företag att skala upp sina gröna lösningar på internationella marknader. Våra produkter inkluderar lån på marknadsmässiga villkor, investeringskapital samt bidragsfinansiering till förstudier för internationalisering. Investeringar på globala marknader Nefcos finansiering ges på marknadsmässiga villkor i form av lån och investeringskapital till nordiska små och medelstora företag som vill skala upp sina gröna lösningar på internationella marknader. Lån som möjliggör en grön återhämtning Nefcos standardiserade låneprogram riktar sig till företag som har utmaningar att förverkliga sina planer för internationell tillväxt. Lånen ges utan krav på säkerheter, och kan användas för att finansiera både investeringar och rörelsekapital i samband med företagets internationalisering. Denna typ av lån beviljas genom en snabb ansökningsprocess. Accelerera den internationella tillväxten med bidrag från Nopef Nordiska projektexportfonden (Nopef) stödjer expansion av nordiska gröna lösningar på globala marknader. Bidragsfinansieringen från Nopef kan täcka kostnader för förstudier och förberedande arbete inför internationalisering. Nordiska små och medelstora företag kan ansöka om finansiering från Nopef till internationaliseringsprojekt förmarknader utanför EU/EFTA. Nefco möjliggör internationell expansion och tillväxt för svenska företag för att påskynda den gröna omställningen globalt. Våra kundföretag i Sverige inkluderar bl.a. Elonroad, Coloreel, Pharem Biotech, Baseload Capital och många andra nordiska små och medelstora tillväxtföretag inom greentech-sektorn. Vi kan finansiera företag vars riskprofil inte passar andra finansiärer, därmed så kompletterar vi kommersiella banker och andra privata investerare samt bidrar till att mobilisera kapital för att lösa finansieringsbehoven för expanderande företag. Om ditt företag erbjuder en grön och hållbar lösning och planerar att skala upp och växa på globala marknader, kolla in vår hemsida och läs mer om de finansieringsmöjligheter som finns tillgängliga från Nefco. Läs mer om Nefco: www.nefco.int/sverige

Region Skånes affärsutvecklingscheckar är öppna att söka. Fram till 20 november kan företag som vill göra något inom energiområdet söka en hållbarhetscheck. Ett företag som tog chansen och sökte en affärsutvecklingscheck i förra omgången är Alnarp Cleanwater Technology. De fick 125 000 kronor och använder dem för att öka kompetensen inom kommunikation och marknadsföring genom att ta in extern expertis på området. Möjligheten kom lägligt då företaget är inne i en tillväxtresa samtidigt som hantering av avlopp och vatten blivit väldigt viktig. Lars Hultman, VD för företaget, rekommenderar andra att söka och lyfta sig inom något område. - Det är alltid en viss formalia men det var mycket enklare att skriva denna ansökan jämfört med många andra ansökningar jag skrivit. Det är ett bra tillfälle att öka kompetensen och göra det till halva kostnaden, säger Lars Hultman. Just nu finns tre olika typer av affärsutvecklingscheckar att söka: Hållbarhet (insatser kring energi ingår) Kompetensutveckling Internationalisering Läs intervju med Lars Hultman om Alnarp Cleanwater Technologys bioreningsverk. En lättskött lösning utan kemikalier för enskilda avlopp>>

Ekowasher är ett företag som utvecklar och säljer en cirkulär högtryckstvätt som rengör och sanerar ytor, både utomhus och inomhus. Ekowasher har många fördelar jämfört med en traditionell högtryckstvätt. Den både återanvänder och renar vattnet ifrån föroreningar och lösningsmedel som används vid sanering. Ricardo Marquina, CEO på Ekowasher Redan 2014 fanns idén om en sluten högtryckstvätt. Då var inriktningen båtbottentvätt där giftig båtbottenfärg använts. Den delen finns kvar, men i dag är fokus på sanering och städning. Den typiska kunden är en professionell sanerare, en kommun eller en fastighetsägare medan ett typiskt verksamhetsområde idag är klottersanering. - Fördelen med vår lösning är att vi använder vattnet många gånger om, förlusten av vatten är inte mer än ungefär 2 procent. Konkurrenterna spolar ut vattnet på marken vilket innebär att föroreningar går ner i jorden och dagvattnet, vi fångar upp föroreningarna i våra filter. Vi återanvänder också värmen vilket blir en minskad energikostnad med upp till 75 procent, förklarar Ricardo Marquina, CEO för Ekowasher. För några veckor sedan blev Ekowasher kontaktade av ett företag som behövde hjälp med att tvätta det brandhärjade jaktslottet Kockenhus i Höganäs kommun. Fastigheten hade redan fått tillräckligt med vatten efter släckningsarbetet så en lösning med traditionell högtryckstvätt var problematisk. Ekowasher lånade ut en av sina maskiner. - Det kom fram att det fungerade utmärkt. Arbetsmiljömässigt var det en stor fördel. Normalt sett måste man ha full skyddsutrustning när man jobbar med högtryckstvätt, det behöver man inte med vår teknik. Ricardo Marquina ser ljust på framtiden. Norden är primärmarknad för Ekowasher men det trillar in förfrågningar ifrån hela världen. Bland annat har företag ifrån Italien och Grekland nyligen hört av sig. De behöver en tvättlösning för yachter och fritidsbåtar för att tvätta bort smuts och salt från alla ytor ovanför vattenlinjen. Eftersom bristen på sötvatten är alarmerande hög erbjuder inte hamnarna sötvatten för detta. Också stora städföretag från Tyskland är intresserade av lösningen för sanering såväl för utomhusbruk som för inomhusbruk då vattenbristen nu uppmärksammas i hela världen. Här kan du se hur Ekowashers produkt fungerar>> Mer information om Ekowasher och deras produkter hittar du här https://www.ekowasher.com

En kort beskrivning av vad Energy Opticon gör är att de optimerar energiproduktionen ekonomiskt och miljömässigt för energibolag med hjälp av en programvara som heter Energy Optima 3. Ju bättre inmatade indata reflekterar verkligheten i energisystemets alla delar och ju mer man använder programvaran som en del av sina arbetsrutiner för produktionsplanering, desto bättre noggrannhet i resultaten får man. Ett energibolag som installerar Energy Optima 3 för första gången minskar sin rörliga produktionskostnad med minst 5-15 procent, förklarar Moa Dahlman Truesdale, CFO på Energy Opticon. Även utsläpp av CO2 minskar rejält. Mycket att ta hänsyn till för ekonomisk optimering Det finns mycket att ta hänsyn till för ett energibolag som vill hitta det optimala sättet att driva sitt totala energisystem på för att nå t ex lägsta möjliga kostnad eller mesta möjliga klimatnytta. Du behöver veta aktuellt och framtida elpris på marknaden, hur mycket el från vind och sol du kan förvänta dig, hur mycket annan energiproduktion som finns tillgänglig och hur mycket och när kunderna konsumerar energi. Alla delar i energisystemet tas med i beräkningarna Energy Optima 3 jobbar med totaloptimering av integrerade energisystem, det betyder att alla delar i energisystemet tas med i optimeringsberäkningarna – allt från produktionssidan, till fjärrvärmenätet ända ut till konsumenterna och över på elhandelssidan. Optimering av produktion av vätgas med elektrolys finns det också funktioner för, samt möjlighet att göra scenarioberäkningar för att göra kostnadskalkyler för investering av vätgas och CSS/CCU. Programmet tittar både bakåt i tiden, i realtid och framåt för att skapa avancerade algoritmer som tar fram körplaner för de närmaste dagarna men även längre fram om kunden vill ha det. - Allt hänger ihop. Givet alla begränsningar och all flexibilitet som finns så räknar vi ut hur energibolagets olika enheter ska köras. Vi har hållit på med produktionsoptimering och AI under väldigt många år och vi har riktigt sofistikerade och avancerade metoder för detta, säger Moa. Inte bara energibolag som kan få nytta Även om energibolag är den främsta kunden för Energy Opticon finns det andra som kan ha nytta av Energy Opticons programvara. De har även industrier som kunder och rena fjärrvärmebolag. - Den stora vinnaren är den som har kraftvärme, alltså både el och värme, eller någon annan form av komplexitet i sitt system, säger Moa. Samoptimering av lokala och regionala fjärrvärmesystem I Skåne har Energy Opticon optimerat energisystemen för både Kraftringen, Öresundskraft, Landskrona Energi och E.ON. Dessutom har de optimerat det sammanlagda fjärrvärmesystemet för Helsingborg, Landskrona och Lund som är sammankopplat genom fjärrvärmeledningen Evita. Det innebär att när det är fördelaktigt så kan fjärrvärme från Lund gå till Helsingborg och Landskrona och tvärtom. Samarbetar och utvecklar med kunder Ledord för Energy Opticon är samarbete och innovation. Företaget utvecklar och testar nytt tillsammans med sina kunder. Just nu tittar de på vätgas som väntas bli stort i världen framöver. - Tillsammans med en kund testar vi vilket scenario som ska till för att vätgas ska vara lönsamt, förklarar Moa. Energiproducenter och industrier som är villiga att jobba med att optimera sin produktion för att spara energi och miljö och vill testa nya, banbrytande innovationer får gärna får kontakta Moa på Energy Opticon på moa.dahlman@opticon.se.

PRESSMEDDELANDE Foto: Perry Nordeng Det finns stora möjligheter att spara både pengar och koldioxidutsläpp genom att uppmuntra en ökad användarflexibilitet av el, värme och kyla samt ökat tillvaratagande av låggradig spillvärme. Det är en av slutsatserna från den potentialstudie inom projektet e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi som nu är klar. Studien är gjord på data från 2020. David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen och ansvarig för potentialstudien bedömer att om studien gjorts med nyare siffror skulle den potentiella lönsamheten vara flera gånger större: - Jämfört med 2020 befinner vi oss i en drastiskt förändrad omvärld med skenande elpriser och ökad pris-volatilitet inom dygnet. De ekonomiska incitamenten för slutkunden att tillämpa en ökad flexibilitet har aldrig varit större, säger David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen. Stora kostnadsbesparingar Stora kostnadsbesparingar kan göras om man reducerar sitt energiuttag under energipristoppar, flyttar sitt energiuttag till tillfällen med billigare pris, eller om man kan säkerställa att den energikälla som är billigast för stunden alltid används. Det är dessa aspekter som den digitala plattformen kommer ta hänsyn till dygnets alla timmar. Testning av lönsamhetspotential Resultaten från potentialstudien är genererade med en så kallad offline-simulering, där den digitala plattformen blivit matad med historisk drift-och energiprisdata från år 2020 för fyra testobjekt. Målsättningen med simuleringen har varit att återspegla ett så verkligt driftscenario som möjligt för att kunna dra slutsatser om hur stor lönsamhetspotentialen är för respektive testobjekt. Med 2020 års energipriser uppgick den ekonomiska lönsamhetspotentialen för testobjekten till 2-10 procent och 6-33 procents minskade koldioxidutsläpp. Störst lönsamhetspotential fanns i det testobjekt där man alternerade energilösning, värmepump eller fjärrvärmedrift, beroende på vilken energilösning som var billigast för stunden. Till nytta för både kunder och miljö Förutom att optimeringen resulterar i en kostnadsbesparing hos kunderna uppstår även en direkt nytta i överliggande energisystem: ett reducerat effektuttag under kritiska timmar medför ett minskat behov av dyr och ofta smutsigare spetslastproduktion. - Flexibilitetslösningar som denna kommer att spela en allt viktigare roll i framtidens energilandskap, där vi får alltmer icke planerbar energiproduktion såsom vindkraft och solkraft, avslutar David Edsbäcker. Nästa steg i projektet blir att utvärdera den digitala plattformen i drift med realtidsdata. En testperiod börjar i januari och senare under våren startar den skarpa piloten som kommer att pågå under ett år. Deltagande partners i projektet är Kraftringen, Region Skåne, Energy Opticon, Lunds universitet, RISE och Sustainable Business Hub. Projektet finansieras av Energimyndigheten och ingående partners. För mer information, kontakta: David Edsbäcker, affärsutvecklare, Kraftringen: david.edsbacker@kraftringen.se Annika Erlandsson, projektledare för e-Flex: annika.erlandsson@kraftringen.se

Tre år med spännande tester och aktiviteter kring insamling och användning av biomassor i kommuner. Projektet Greater Bio är slut. Vi har lärt oss mängder och har samlat allt i en publikation direkt riktad till kommuner som vill skapa värde av restbiomassor såsom gräsklipp, parkavfall, tång och organiskt hushållsavfall. Vi har också tagit fram ett biomassaverktyg för kommuner. Som vanligt innebär ny kunskap också ny kunskap om vad man mer behöver undersöka. Vi hoppas kunna nå ännu längre i ett kommande projekt. Publikation med rekommendationer>> Film om möjligheter med restbiomassor>> Till Greater Bios webbsida>>