På en studietur, arrangerad av Biogas Syd inom Power Bio, förra veckan besökte deltagare från bland annat energibolag, universitet, kommuner, och myndigheter, tre olika biogasanläggningar i Danmark. Solrød, Ringsted och Kalundborg, är alla av olika storlek och använder olika substrat för biogasproduktion. Dessutom fick gruppen en dragning av biogasproduktion från halm i kombination med andra substrat. Deltagarna fick en fullproppad dag och åkte hem glada och nöjda med mycket ny kunskap. Så här sade några av dem: June Thomsen, Vallensbæk Kommun Vad tycker du om studieturen idag? Fantastiskt bra! Mycket nätverkande och mycket kunskap på mycket kort tid.   Vad har du framförallt tagit med dig från dagen? Dels att få kunskap om hela produktionskedjan och dels att träffa andra. Vallensbæk är en liten kommun och om vi ska lyckas med något behöver vi samarbeta. Andreas Cederborg, ST1 Biokraft Vad tycker du om studieturen i dag? Jättelärorikt, både seminariedelen om halm och dess potential och besöken på biogasanläggningarna. Det var roligt att se tre olika anläggningar med deras olika förutsättningar.   Har du lärt dig något nytt? Ja, absolut. Det mest givande var diskussionerna om halm. Vi tittar på att utöka substratfloran och i dag fick jag en bättre förståelse kring hur tekniken för biogasproduktion av halm är tänkt att fungera. Dessutom är det jättebra att kunna nätverka med andra inom området. Emma Kihlberg, Naturvårdsverket Varför anmälde du dig till studieturen? Jag jobbar med biogasfrågan och Klimatklivet och eftersom Danmark har kommit längre inom biogas än Sverige blev jag intresserad.   Är det något särskilt som gjort intryck på dig? Storleken på anläggningarna i Danmark. De verkar också ha bättre infrastruktur för att ta hand om matavfallet än vad vi har i Sverige. Rebecca Högberg, Gasum Varför följde ni med på studieturen i Danmark? Danskarna har kommit väldigt långt på biogasområdet. Vi vill se om det finns några smarta lösningar vi kan ta efter.   Vad har varit mest intressant tycker du? Det var väldigt intressant att höra om samensilering av halm och andra substrat. Det verkar bra men samtidigt logistiskt utmanande. Studiebesöken arrangerades inom projektet Power Bio. Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

I början av april samlades alla partners från GreenIndustrialAreas i Riga för att planera projektets tredje och sista år. Fokus låg på aktiviteter kopplade till den verktygslåda med industrirelevanta teknologier för energieffektivisering som vi har utvecklat under projektets gång . Projektet syftar även till att utarbeta en certifiering för gröna industriområden och under mötet diskuterade vi möjliga kriterier. En utmaning som identifierades är svårigheten i att på områdesnivå kartlägga industriernas utsläpp av växthusgaser. Under besöket fick deltagarna också möjlighet att se projektets lettiska pilotområde. Här finns ett av världens största områden för torvbrytning, drivet av Laflora Latvia. På mark där brytningen avslutats planerar företaget för ett grönt industriområde. Planerna omfattar bland annat en vindkraftspark (som förväntas stå för cirka 5 % av Lettlands energibehov) samt växthus och annan grön verksamhet. När vi frågade varför Laflora vill certifiera området som grönt svarade de: "Det är något våra kunder vill ha." Projektet GreenIndustrialAreas finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

Inom Power Bio undersöks hur restbiomassor, som i dag snarare är ett problem än en tillgång, kan komma till nytta för energiproduktion och för att ta fram högvärdiga produkter. Vad kan vi göra med halm, tång, ålgräs och gräs? Ett område där de kan användas är i olika typer av byggkomponenter. För att öka kunskapen om detta har Power Bio besökt Feldballe Friskole och Friland i Århus i Danmark. När Feldballe friskola skulle byggas ut var hållbart ledordet. Naturliga material och lösningar har därför använts i så stor utsträckning som möjligt. Taket är av trä. Väggar är av trä och lerputs och som isoleringsmaterial valdes halm i stället för traditionell mineralull. Klassrummen har naturlig ventilation som innehåller ett ålgräsfilter.   Halm som isolering i väggarna Lars Keller på Ecococon är den som ligger bakom väggarna med halmisolering. Han har arbetat med lösningen i 25 år. Väggarna innehåller ingen plast. Det behövs ingen fuktspärr eftersom väggarna är diffussionsöppna. Fukten vandrar ut och in genom byggnaden. På insidan är väggarna täckta med lerputs. Eftersom inga främmande material finns i väggarna kan allt återvinnas om byggnaden någon gång ska rivas. Ventilation med ålgräsfilter ger behagligt inomhusklimat Den naturliga ventilationen med ålgräsfilter   är utvecklad av Bodil Engberg Pallesen på Teknologisk Institut i Århus i samarbete med arkitektfirman Carlo Volf, fönsterbolaget Window master med stöd från REALDANIA och kallas NOTECH. Principen är enkel, frisk luft utifrån kommer in under väggen och vandrar igenom ett filter av ålgräs. Sätter man handen mot ”spjället” på insidan känner man hur luften svagt blåser igenom.   När temperaturen eller koldioxidhalten blir för hög i rummet öppnas ventilationen och de luckor som finns i taket, automatiskt. Effekten blir densamma som om du öppnar fönstren. Det ger ett behagligt inomhusklimat och elever på plats blir inte trötta på grund av dålig luft. Utmaning att kombinera intentioner, användning och underhåll Även om biträdande rektor Thomas Kjerstein i stort är nöjd ser han att det finns saker som kunde varit bättre. På trätaket har det bildats alger på utsidan och trälisterna i dörrarna måste oljas in oftare än vad de trott. - Utmaningen är att kombinera arkitektens intentioner, praktisk användning och underhåll av material, förklarar Thomas.   Konservativ byggbransch utmaning För Lars Keller och Bodil som vill öka användningen av naturliga material är den konservativa byggbranschen en utmaning.   - När jag först tog fram lösningen hade jag tittat på den ur ett klimatperspektiv. Byggbranschen undrade bara vad det kostade och hur fort det gick att sätta upp. Men nu jobbar EU-taxonomin till vår fördel, resonerar Lars. I ekobyn Friland experimenteras det med naturmaterial I Feldballe finns också ekobyn Friland. Ekobyn har tre motton: att vara skuldfri, att vara avfallsfri och att minst en i hushållet arbetar hemifrån. Husen i Friland är byggda med hållbarhet i första rummet men på olika sätt. Här experimenterar man med naturmaterial i grunden, väggar och isolering. Det första huset man möter har testat olika material för isolering såsom tidningar, pappersremsor, sågspån och blåmusslor. Sten Møller har satsat på lerputs väggarna på sitt hus. Han återvinner spillvatten, urin och fekalier och använder i odlingar. Vissa ämnen som till exempel klor är inte tillåtet att använda. Istället för att bara släppa ut röken från sin öppna spis/kamin, leder han ut den och låter den gå genom ett filter av träflis, sand och kompost. Hållbarhet kan också innebära liten boyta Helle Hestbjerg har ritat sitt hus själv. För henne innebär hållbarhet inte bara att använda naturliga material utan också att inte bygga ett hus med större yta än hon egentligen behöver. I det lilla huset finns en kamin med lerväggar. Hon eldar i den en gång om dagen, mer behövs inte för att hålla värmen eftersom lerputsen på innerväggarna balanserar värmen. Det går åt ca 2-3 kubik ved per år. Fram tills för några år sedan hade hon inget kylskåp, skafferikällaren klarade att hålla kylan året om. Men ändrat klimat har gjort att hon nödgats att köpa ett mindre kylskåp.   Kupolformat hus med lerputsväggar i badrummet Det sista huset gruppen besökte var Matthias Andersen hus. Tillskillnad från Helle har Matthias inte snålat på kvadratmetrarna. Hans hus är kupolformat med stora fönsterpartier i öst, söder och väster samt små fönster i norr. Planlösningen bygger på stor allrums- och köksyta med fyra sovrum och ett badrum som vetter mot norr. På så sätt blir det stor solinstrålning och lite värmeförluster mot norr. Den årliga vedförbrukningen ligger på ca 6-7 kubikmeter ved. I badrummets väggar har han använt lerputs, som i duschutrymmet och vid vasken är bestrukna med kalciumsilikat för att stå emot vatten. Övriga väggar i badrummet är obehandlade vilket gör att lerputsen kan suga upp den vattenånga som bildas och därmed slipper familjen att spegeln immar igen när de duschar. Mattias hus ligger i den del av Friland som blev bebyggd senast och här har man gemensam rening av avloppsvatten. Mattias visade vattenreningsanläggningen som bestod av sten, vass, kaveldun och iris och tar hand om avloppet från elva hushåll.

Vår medlem Trivector har tillsammans med Backtick Technologies utvecklat en innovativ lösning som är designad för att stödja företags arbete med hållbara pendlingsresor - Travalytics . Travalytics samlar in och analyserar data om anställdas resor till och från jobbet. Här skriver Anna Stankovski Clark och Pernilla Hyllenius Mattisson om vikten av att arbeta med personalens pendlingsresor och i det sammanhanget samla in relevant data. Medarbetares pendling och tjänsteresor är att räkna med i hållbarhetsarbetet Företagens hållbarhetsavdelningar har mycket att tänka på – från produktion och energiförbrukning till leverantörskedjor och rapporteringskrav. Men en faktor som sällan är i fokus är medarbetarnas resor till och från jobbet – trots att det är ett område som är enkelt att arbeta med och kan ge stora vinster i form av ökad attraktivitet som arbetsgivare, bättre hälsa för medarbetarna och lägre kostnader för verksamheten. Ett aktivt arbete inom detta område är ett sätt att engagera alla medarbetare – alla reser ju till jobbet! Och många även i tjänsten. Anna Stankovski Clark och Pernilla Hyllenius Mattisson på stationen i Lund. Hur ser det ut idag? På totalen, står pendlingen för en mycket stor andel av Sveriges utsläpp med ungefär 10% av alla inrikes CO2 utsläpp per invånare i Sverige. En genomgång av svenska hållbarhetsrapporter visar att många företag inte rapporterar något alls om dessa resor. De som gör det använder ofta schabloner. Trots att de totala utsläppen är höga utgör pendlingsresor en liten del av många verksamheters klimatpåverkan, vilket gör att de ofta prioriteras bort. Medarbetares resor är dock lite speciella jämfört med andra utsläppskällor – dels för att det är något som alla bidrar till, dels för att det påverkar även andra viktiga hållbarhetsområden, utöver utsläpp. Forskning visar att aktiv pendling, som cykling, kan halvera risken för vissa sjukdomar och leda till friskare, mer produktiva medarbetare, som i sin tur leder till ekonomiska besparingar för företaget. Dessutom påverkar det företagets hållbarhetsimage och attraktivitet. När en klar majoritet vill jobba på företag som arbetar aktivt med hållbarhet, är frågan om det är trovärdigt för kunder, medarbetare och potentiella medarbetare att ett företag arbetar med hållbarhet om det finns en stor andel av medarbetare som åker fossilbil till jobbet? Vikten att mäta och förstå resvanor Att rapportera med schabloner ger varken en rättvis bild, eller möjlighet att identifiera områden som kan stödja förbättring för verksamheten. Vi vet från en stor mängd resvaneundersökningar att det är en stor variation i hur medarbetarna reser, som inte syns i schablontalen. I 21 verksamheter, alla belägna i Lund, i samarbetsprojektet CoAction Lund , varierar t ex bilandelen mellan 14 och 77 %, och koldioxidutsläppen från pendling mellan 0,1 och 1,0 ton per medarbetare och år, när hänsyn tas till hur ofta medarbetarna är på arbetet, använda färdsätt och typ av bränsle vid pendling. Tjänsteresor har däremot de flesta företag bättre koll på, eftersom de ofta hanteras via upphandlade resebyråer och interna system. Röst från en av deltagarna i CoAction Lund: -  På Tetra Pak har vi genomfört resvaneundersökningar bland våra anställda i Lund sedan 2019 och detta har inte bara gett oss kunskap om våra medarbetares resvanor, utan även vilka åtgärder som kan bidra mest till en förändring. Pendlingens klimatavtryck blir mätbar, vilket är viktigt för oss i ljuset av ökade rapporteringskrav. Men framförallt kan vi mer effektivt arbeta aktivt med att underlätta en hållbar pendling, både för att minska verksamhetens klimatavtryck och för våra medarbetares välmående och hälsa. // Ola Trulsson, Environment Manager Sweden på Tetra Pak Med rätt data och insikter kan verksamheten uppfylla sina rapporteringskrav och samtidigt få underlag till kloka val av mest effektfulla insatser. Till nytta för medarbetarna, verksamheten och samhället. Samla in data som ger insikter som man kan jobba med För att arbeta effektivt med pendlingsresor är det viktigt att samla in relevant data – vilket färdmedel som används, resornas längd, hur ofta man reser och gärna geografisk information. Det finns två huvudsakliga metoder för detta, båda baserade på undersökningstekniker: webbenkäter och automatiserad datainsamling via app . Det finns för- och nackdelar med de två metoderna och val av metod beror på syftet med insamlingen. Det viktiga är att båda metoderna – till skillnad från schablonberäkningar – hjälper företag att förstå nuläget, identifiera åtgärder och följa upp insatser. Det är det som behövs för att realisera nyttan för företaget.   Vill du veta mer? Här finns mer info: Referenser och bakgrund om nyttan av att arbeta med pendlingsresor t ex för hälsan och för företaget: https://travalytics.io/blog Artikel om resvaneundersökning och grön resplan: https://www.trivectortraffic.se/robusta-transportsystem/resvaneundersokningar-i-30-verksamheter-visar-pa-intresse-for-forandring/ Artikel om effekter av grön resplan: https://www.trivectortraffic.se/robusta-transportsystem/30-farre-bilar-parkerar-vid-universitetssjukhuset-i-linkoping-varje-dag/ Eller kontakta: Pernilla Hyllenius Mattisson, pernilla.hyllenius@trivector.se , 010-456 56 07 Anna Stankovski Clark,  anna.clark@travalytics.io , 07 61 09 52 97

Partners från GreenIndustrialAreas har besökt industrier i projektets pilotområden kring Östersjön för att diskutera relevanta hållbarhetsåtgärder för industriföretag. Besöken visade på ett aktivt hållbarhetsarbete och att ambitiösa mål för förnybar energiproduktion och nollavtryck är möjliga att uppnå. Vid besöken fick s.k. peer review teams  bestående av partners från projektet och utomstående experter se anläggningar på pilotområden i Danmark, Finland, Lettland, Polen och Tyskland. Tillsammans med representanter för de lokala industriföretagen diskuterade teamet utmaningar och överförbara lösningar relevanta för den verktygslåda och certifiering som utvecklas i projektet. Vi sammanfattar tre viktiga lärdomar från besöken: 1. Förnybara energislag och -lagring Alla industriområden i projektet strävar efter att leverera minst 50% förnybar energi. Flera har kommit långt, framför allt inom sol- och vindkraft. Ytterligare initiativ såsom energiutvinning från biogas och biomassa samt återvinning av restenergi visar att det finns en stark vilja att minska beroendet av fossila bränslen. En utmaning är dock att de installerade energikällorna i flera fall förser elnätet med energi framför industrins egen verksamhet. Det är emellertid bara i några av industriområdena som det i dagsläget finns planer på att installera batterier eller annan energilagring. 2. Cirkularitet i samverkan Ett effektivt sätt att minska resursanvändningen är att företag inom industriområden samarbetar för att återanvända avfall och restprodukter. Spillvärme, processvatten och biprodukter kan delas mellan verksamheter för att optimera resurserna. Vidare utmaningar skulle kunna lösas genom att etablera gemensamma plattformar där industrier och företag kan utveckla nya metoder och praxis i samverkan. 3. Initiativ för lägre utsläpp av växthusgaser Eftersom det ligger på företagen, snarare än industriområdet, att följa gällande miljöregler i EU, nationellt och lokalt kan man se en bredd av företagsdrivna initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser i pilotområdena. Några industriföretag övervakar utsläppsmängder över hela värdekedjan och letar aktivt efter alternativa material och mer hållbara processer. Andra intressanta exempel inkluderar piloter för infångning och lagring av koldioxid (CCS) och indirekta lösningar som användning av havsvatten för fjärrkyla i syfte att minska beroendet av fossila bränslen. Kunskap och incitament krävs för omställning Enligt Astrid Hackl och Deepshikha Singhania, båda medarbetare på Sustainable Business Hub och engagerade i GreenIndustrialAreas, påverkas industriernas hållbarhetsarbete av aktuell kunskap och tillgänglig budget. Att flera pilotområden fokuserar på hållbarhet menar de till stor del är drivet av en allt starkare miljömedvetenhet, möjligheten till kostnadsbesparingar och att man ser fördelar med utvecklat samarbete. – Besöken har visat att hållbarhet är en aktiv process, berättar Astrid Hackl. Vägar framåt för hållbar industri Inom pilotområdena sker fortsatt ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla befintliga processer och att koordinera insatser mellan kommun, leverantörer och industriföretag. Framöver ses behov av att utveckla områdesgemensamma metoder för att mäta och utvärdera sin miljöprestanda. – GreenIndustrialAreas pilotområden står fortsatt inför utmaningar men med rätt strategier och aktiva investeringar kan industrierna här bli föregångare inom hållbar industriell utveckling, säger Deepshikha Singhania. Ladda ner rapporten från anläggningsbesöken här: GreenIndustrialAreas syftar till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser från industriföretag. Arbetet har resulterat i en verktygslåda samt kriterier för certifiering av gröna industriområden. Projektet medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

Företaget Orion är en av världens största producenter av kimrök, en produkt som i dag saknar en likvärdig ersättning. Kimröken utvinns ur olja vid mycket höga temperaturer vilket gör att Orion i Malmö är en nettoproducent av både ånga, el och värme. Energieffektivisering har varit en central del av företagets arbete i över 30 år, och i höst kommer processen att bli ännu mer effektiv när de installerar en quench boiler*. Ligger i framkant i att återvinna energi Orion producerar 15 olika typer av kimrök och har anläggningar på tre kontinenter. En av dessa finns i Malmös hamn. Det är en relativt liten anläggning, renodlad produktionsanläggning, men den ligger i framkant när det gäller energiåtervinning. En viktig förutsättning för detta är tillgången till både elnätet och fjärrvärmenätet. Jimmy Roskvist, plant improvement manager, letar hela tiden nya sätt att effektivisera verksamheten på. - Att återvinna energi är inte vår huvudprodukt men om vi inte vore så duktiga på det är det möjligt att anläggningen i Malmö inte hade funnits kvar. Vi arbetar ständigt med att hitta nya sätt att effektivisera, förklarar Jimmy Roskvist, plant improvement manager, på Orion. En viktig del av Malmös energisystem   Nästa steg är att installera en quench boiler. Installationen sker inom ramen för projektet Malmö Energy Lab som arbetar för en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem i Malmö. Med sin spillenergi är Orion en viktig del i systemet. Företaget levererar en mindre mängd ånga lokalt inom hamnen medan el och fjärrvärme distribueras till hela Malmö. Faktum är att åtta procent av Malmös fjärrvärme kommer från Orion. Testar quench boiler genom Malmö Energy Lab   och ökar mängden el och fjärrvärme Genom sitt deltagande i Malmö Energy Lab får Orion ekonomiskt stöd för att testa quench boilern under tre år. Faller testet väl ut kan ytterligare quench boilers installeras. Dessutom tror Jimmy Roskvist att fler av Orions anläggningar i Europa kan ta efter. - Med quench boilern kan vi öka både el- och fjärrvärmeproduktionen samtidigt som vi reducerar vår vattenförbrukning. Utmaning under sommaren – värdefullt på vintern Orion skulle redan idag kunna leverera mer fjärrvärme, men en utmaning är att efterfrågan är låg under sommaren. För få kunder är anslutna till fjärrvärmenätet, vilket gör det svårt att få avsättning för spillvärmen under de varmare månaderna. Under resten av året kommer fjärrvärmeleveranserna att kunna öka, vilket är särskilt värdefullt för staden under kalla vintermånader. Elproduktionen har däremot alltid en stabil efterfrågan. Saknar likvärdig ersättning – har många olika egenskaper I dag finns ingen likvärdig ersättning för kimrök, som till exempel används i alla produkter av svart plast och gummi. De 15 olika typerna av kimrök som Orion producerar har olika egenskaper.  Beroende på produktens krav kan kimröken bidra till att göra den stabil och hård, flexibel och slitstark eller mer motståndskraftig mot UV-strålning. Alla kablar och plastprodukter som används utomhus innehåller kimrök, eftersom de annars skulle bli spröda av solen. Även bildäck innehåller kimrök – utan den skulle däcken slitas ut långt innan du hunnit köra från Malmö till Stockholm. *En quench boiler är en typ av värmeåtervinningspanna som används för att snabbt kyla ner heta gaser och samtidigt återvinna värmeenergi. Energin som avges under nedkylningen kommer Orion att använda för att producera ånga som i sin tur kommer att användas för att producera el och värme. Projektet Malmö Energy Lab finansieras delvis av Vinnova.

Genom projektet Energy Equilibrium har Sustainable Business Hub varit delaktiga i att utveckla ett nytt digitalt verktyg för lokal energimodellering. Nu presenteras en färdplan för hur kommuner och regioner i Östersjöområdet kan ställa om till hållbar energiproduktion och -lagring. Energy Equilibrium Platform  är ett fritt tillgängligt online-verktyg för energimodellering som ska hjälpa kommuner, regionala myndigheter och energiaktörer i Östersjöområdet att planera för en hållbar energi-infrastruktur. Verktyget har testats   av pilotkommuer under våren 2024 och den färdiga versionen   släpptes i höstas. Med den nya färdplanen vill man bland annat visa på nyttan för kommunala och regionala aktörer.  –  Energy Equilibrium Platform ger konkreta underlag för systemanalys och dialog om hur vi bygger ett mer hållbart och resilient samhälle, säger Per-Johan Wik, projektledare på Sustainable Business Hub och huvudförfattare till färdplanen.  Han berättar vidare att verktyget är byggt för att kunna modellera olika scenarier som illustrerar hur en högre andel förnybara energikällor och utökad kapacitet för lagring kan komma att ingå i energisystemet. Verktyget kan även ge indikation om förväntade investeringskostnader för respektive scenario, som en utgångspunkt för vidare diskussion.   Bättre beslutsunderlag med kompletterande analyser Modellering av energisystem underlättar energiplaneringen, men arbetet påverkas också av yttre faktorer såsom geografiskt läge, ekonomisk verksamhet och externa intressegruppers behov. För att ge beslutsfattare bättre vägledning rekommenderar Energy Equilibrium-färdplanen att verktygets energiscenarier kompletteras med analyser inom utvalda nyckelområden.  – Grundliga analyser av både systemkomponenter och intressenter ger en avsevärt större förmåga att välja relevanta åtgärder för att uppnå en hållbar energiförsörjning. Beslutsfattare får ett bredare beslutsunderlag och en större förståelse för förutsättningarna lokalt, säger Per-Johan Wik.   Brist på data ofta ett hinder  Färdplanen lyfter blicken ytterligare genom att identifiera nationell policy som skulle ge incitament för implementering av förnybara energikällor och energilagring på lokal nivå. Investeringar och långsiktiga politiska ambitioner ges som två exempel, men också en förbättrad tillgång till data.  – Vi saknar ofta relevanta data för lokal energimodellering. Policy som möjliggör tillgång till lokal eller regional energi- och byggnadsdata skulle öka kvaliteten på energiplaneringen, menar Per-Johan Wik.   Verktyget redo – fokus på spridning Energy Equilibrium har gått in i sitt sista projektår. Nu ligger fokus på att kommunicera projektresultaten och stötta de kommuner, regioner och energiaktörer som vill börja använda verktyget. Närmast anordnar Sustainable Business Hub ett webbinarium   om potential och modellering av hållbar energi. Här kommer företag att presentera sina innovativa energilösningar och den svenska projektpartnern i Energy Equilibrium, Tomelilla kommun, demonstrerar hur man modellerar energiscenarion för en hel kommun. Klicka här för att ladda ner färdplanen: Energy Equilibrium syftar till att stötta kommuner och energileverantörer i arbetet med att använda förnybara energikällor i Östersjöområdet. Projektet medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

Genom nätverkande och matchmaking mellan små och medelstora företag ska projektet EU-Ukraine Sunrise leda till mer förnybar energiproduktion och säkra, resilienta energisystem i såväl Ukraina som resten av Europa. Kluster från sex europeiska länder deltar i det två-åriga projektet, som finansieras av EU-kommissionen. Skåne-baserade Sustainable Business Hub är samarbetspartner i Sverige. VD Anita Sindberg ser projektet som en betydelsefull satsning både för regionen och nationellt. – Klustersamarbetet i EU-Ukraine Sunrise ska underlätta för gränsöverskridande affärer med fokus på förnyelsebar energi. Sustainable Business Hubs långa erfarenhet av matchmaking och spetskompetens i energifrågor kommer bidra till att skapa nya och starka länkar mellan Ukraina och EU-länderna, berättar Anita Sindberg. Utvecklar ny databas för matchmaking och internationalisering Som del av projektet ska Sustainable Business Hub bygga upp en databas för att identifiera och sammanföra små och medelstora företag i Europa. Olika profiler och kompetenser kommer att samlas i databasen som en utgångspunkt för riktad matchmaking. Projektinsatserna ska leda till att minst 50 bolag matchas och av dem ska 30 företag inleda ett partnerskap. – Vi har höga ambitioner för projektet. Hållbar energi och internationalisering är strategiskt viktiga områden för Sustainable Business Hub och vi är stolta att kunna delta, säger Anita Sindberg. Förväntas etablera nya former för samarbeten I slutet av februari undertecknade Sustainable Business Hub projektavtalet tillsammans med kluster från Portugal, Norge, Slovenien, Polen och Ukraina. Signeringen skedde på Portos universitet framför representanter för den portugisiska akademin och energibranschen. Framåt förväntas klustersamarbetet etablera modeller för framtida partnerskap och investeringar som på sikt kan leda till en mer integrerad ukrainsk och europeisk marknad för förnybar energi. Fakta Projektet EU-Ukraine Sunrise: Empowering Safe and Sustainable Energy through Clusters Collaboration in EU and Ukraine  pågår mellan 1 januari 2025 till 31 augusti 2026 och finansieras av EU-kommissionens European Innovation Council and Small and Medium-sized Enterprises Executive Agency . Deltagande kluster Sustainable Business Hub, Sverige  – kluster för hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering med fokus på grön omställning.  Renergy, Norge  – kluster för förnybar energi med fokus på hydroenergi, mobilitet, energiproduktion och energisystem. https://renergycluster.no   E.C.N. Energy Cluster Network, Polen  – kluster för transformation av lokala energisystem med fokus på lokala energikluster och energikooperativ. https://www.ecn.energy/en/home-pro/ Battery Cluster Portugal, Portugal  – kluster inom batterier och energilagringssystem med fokus på främjandet av innovation och värdekedjor. https://batterycluster.pt/en/ Slovenski gradbeni grozd - GIZ, Construction Cluster of Slovenia, Slovenien  – kluster inom hållbart byggande med fokus på internationalisering, innovation och nya teknologier. https://www.sgg.si/en/   Precarpathian Eco-Energy Cluster, Ukraina  – kluster för energieffektivitet och gröna teknologier. https://peec.org.ua/en/   Kontakt vid frågor Rosa Özgen Projektledare för EU-Ukraine Sunrise   rosa.ozgen@sbhub.se

V ill ni ta ert företag till nya internationella marknader men är osäkra på var ni ska börja? Eller vill ni få bättre kännedom om en redan befintlig marknad? 25 februari startar vi en serie av landsspecifika webbinarier med en introduktion till olika länder. Först ut är Nederländerna. Vad ni kan förvänta er: * Effektivaste sätten att ta sig in på den nederländska marknaden * Tips och strategier för framgång * Q&A * Inspiration och erfarenheter från ett företag som gjort ”resan" Webbinarierna arrangeras inom ramen för projektet  SMEBeyond  vars mål är att förändra landskapet för små och medelstora företag avseende deras möjligheter till internationalisering. Projektet finansieras delvis av Interreg South Baltic.

Sustainable Business Hub har på nytt tilldelats ett silvercertifikat i klusterledning som ett erkännande av vårt kontinuerliga förbättringsarbete enligt European Cluster Excellence Initiative (ECEI). Certifikatet  Cluster Management Excellence Silver Label  tilldelades efter en gedigen utvärderingsprocess utförd av oberoende klusterexperter från European Secretariat for Cluster Analysis  ( ESCA ). Det är en omcertifiering som visar på en fortsatt positiv utveckling för föreningen. – Att certifikatet förnyas visar att Sustainable Business Hub levererar långsiktigt hållbara värden för våra medlemmar och samarbetspartners. Det är en kvalitetsstämpel som gör att vi kan fortsätta utveckla vårt nätverk och möjliggöra för fler internationella samarbeten, säger Anita Sindberg, VD på Sustainable Business Hub. Nya perspektiv på verksamheten Revisionen granskade 18 kriterier relaterade till bland annat strategi, medlemsstruktur och service. – ESCA:s bedömning ger oss nya och värdefulla perspektiv på vår verksamhet. Genom revisionen har vi fått med oss förslag och råd som vi kan implementera i det redan pågående strategiarbetet för kommande år, berättar Anita Sindberg. – Jag vill rikta ett stort tack till teamet och alla som hjälpte oss med certifieringen, speciellt till vår ESCA-samordnare Deepshikha Singhania, fortsätter Anita Sindberg. Certifieringen gäller i två år och kan förlängas vid ny revision. Vill du veta mer om certifieringen och hur den går till kan du läsa mer här .

Solserv är ett företag som arbetar inom Sustainable Business Hubs fokusområde Cirkulär Resurshantering . Företaget står på två ben, dels säljer de förpackningslösningar, dels säljer de komposteringslösningar. De allra flesta kunderna har det gemensamt att de arbetar med mat på ett eller annat sätt. Patrik Johansson, CEO på Solserv, ser ljust på framtiden. Med 1-2 säljare på plats räknar han med att fördubbla försäljningen inom 2-3 år. Säljer kundunik hållbar lösning för att förpacka och kompostera När vi intervjuar Patrik Johansson är han noga med att poängtera att Solserv inte säljer förpacknings- och kompostmaskiner. Det handlar om så mycket mer, en kundunik hållbar lösning för att förpacka och/eller kompostera. - Vi levererar ett koncept. Vi kan till exempel hjälpa ett hotell att minska sitt matavfall. Komposteringen kommer i nästa steg, förklarar Patrik. Matavfall blir till näringsrik gödsel på 24 timmar med Solservs kompostmaskiner Hotell är tillsammans med restauranger, storkök, caféer, livsmedelsbutiker och andra som producerar, levererar och hanterar mat, deras främsta kunder för komposteringslösningen. Det är också den lösningen som ökar mest i antal försäljningar. Kompostmaskinerna är väldigt effektiva. Om du lägger matavfall i maskinen efter lunch kan du plocka ur näringsrik gödsel 24 timmar senare. Om du inte vill ha gödseln själv kan Solserv hämta den, förädla och pelletera. - Det kommer att finnas ett enormt behov av organiska gödningsmedel i framtiden och det finns mycket restströmmar att använda, säger Patrik, som om en vecka åker till Ukraina där behovet av gödselprodukter är stort. Patrik Johansson, CEO på Solserv, räknar med att fördubbla företagets försäljning inom 2-3 år. Säljer inte på pris - utan service Medan kompostlösningen säljer bäst i antal är förpackningslösningen den som står för störst omsättning. Lösningen omfattar både förpackningar och förslutningsfilm. Här hittar vi kunder som sjukhus, äldreboende och livsmedelsindustrier. De största lösningarna kan vara helautomatiska med robotsystem. På förpackningssidan har Solserv många konkurrenter. Eftersom de inte kan konkurrera med priset måste de vara duktiga på eftermarknad och service. - Den första maskinen kan du sälja på pris men den andra och tredje maskinen säljer du om du varit duktig på service. Här är vi väldigt starka, framhåller Patrik. Ser hela tiden nya möjligheter Patrik är inte en person som nöjer sig. Han ser hela tiden nya möjligheter. Med säljare på plats satsar Solserv på att öka i alla segment på den nordiska marknaden och parallellt med det jobba internationellt med de stora koncepten genom sitt systerföretag Food2Farm. - Biogas, organiska restprodukter, biokol, el, värme och carbon capture, allt är intressant, avslutar Patrik. Till Solservs webbsida>>

Efter att i många år ha arbetat med planer och åtgärder för klimatanpassning av tätorten kommer Helsingborgs stad nu att titta närmare på hur de kan arbeta med klimatanpassning på landsbygden. I projektet Arcadia kommer blågröna korridorer, dvs vattendrag med kringliggande växtlighet, att vara i fokus. I arbetet kommer samarbetet med privata markägare att vara centralt. Vid projektets slut hoppas Veronica Lennefors och Daniel Graf att de har en karta över var det är bäst att implementera naturbaserade lösningar. De hoppas också att de har utvecklat någon sorts modell för hur företag kan hjälpa till att finansiera naturbaserade lösningar. Att anlägga blågröna korridorer längs Råån och Vegeåns avrinningsområden tjänar flera syften, förklarar Daniel Graf och Veronica Lennefors från Helsingborgs stad. Med långa korridorer genom landskapet blir det möjligt för djur och växter att förflytta sig hela vägen från Söderåsen till havet. Det är viktigt för den biologiska mångfalden. Tillsammans med våtmarker ökar resiliensen mot översvämningar och torka för samhället, jordbruket och naturen. För att få till korridorerna krävs nära dialog och samarbete med markägarna i avrinningsområdena. GIS-karta och dialog med markägare för att identifiera mest utsatta områden En utgångspunkt för arbetet är att ta reda på vilka områden som är mest utsatta för klimateffekter. Veronica har som ett första steg gjort en GIS-karta. Nästa steg är att prata med markägare för att hämta in deras kunskap och åsikter. I dag sker dialogen främst i Vattenrådet, en organisation där både kommuner, LRF, Naturskyddsföreningen, Fiskevårdsförbundet, Jordägareförbundet och dikningsföretag ingår, men nu vill man ha närmare kontakt. - Vi har ett hum om var det skulle behövas lösningar men vi vill ha med markägarna från början för att ta fram vilka områden vi ska satsa på. Därför planerar vi dialoger med dem. Vi vill också veta vad de tycker är hindren för att implementera fler naturbaserade lösningar, förklarar Veronica. Letar finansieringsmodell för naturbaserade lösningar Ett uppenbart problem är finansieringen. Varken kommunen eller markägarna kan stå för hela kostnaden när naturbaserade lösningar ska implementeras. I Arcadia planerar Daniel och Veronica därför för att hitta en finansieringsmodell där näringslivet kan bidra. - Alla sitter med samma problem. Vi behöver marknadsmässiga ersättningar till markägarna. Kanske kan företag betala in till en fond. Vi tror att många kan tycka det är intressant att engagera sig och bidra lokalt, resonerar Daniel. - Ett annat sätt skulle kunna vara att skapa ett system liknande det som finns för biokrediter, fyller Veronica i. Andra barriärer kan handla om lagstiftning. Daniel och Veronica planerar att göra en utredning kring policybarriärer och lagstiftningsbarriärer som också visar hur man skulle kunna gå runt dem. Målet är att presentera den för politiker för att få till en förändring. Målet att kunna göra något verkligt vid projektets slut När projektet Arcadia tar slut om tre år hoppas Daniel och Veronica att de har en karta över var det är bäst att implementera naturbaserade lösningar. De hoppas också att de har utvecklat någon sorts modell för hur företag kan hjälpa till att finansiera naturbaserade lösningar. - Vi hoppas att vi inom ett område har upparbetat dialog med markägare och har några företag som vill finansiera lösningarna så vi kan göra något verkligt, avslutar Daniel. Projektet Arcadia finansieras delvis av Horizon Europe.

En ny rapport från projektet Circular Ocean-Bound Plastic visar på den stora potentialen för små och medelstora företag att hitta spännande affärsmöjligheter kopplat till plastavfall och plast i vattendrag. Rapporten lyfter mer än 25 exempel på affärsområden där innovativa företag kan etablera sig som marknadsledande inom hållbarhet. I medföljande appendix listas dessutom mer än 280 företag och organisationer från olika länder som erbjuder produkter eller tjänster relaterade till plastavfall. Rapporten är en av flera som produceras inom ramen för det Interreg South Baltic-finansierade projektet och har författats av medarbetare på Sustainable Business Hub i egenskap av projektpartner. Sammanställningen visar på den bredd av innovativa lösningar för att samla in, återvinna och återanvända plast som finns i södra Östersjöområdet och lyfter samtidigt framtida möjligheter. Förhoppningen är att rapporten ska utgöra en värdefull resurs för små och medelstora företag med ambitioner på innovation och hållbarhet. "Genom att ta vara på dessa möjligheter kan företagen bidra till att skydda marina miljöer och samtidigt ta del av den växande marknaden för hållbara lösningar," säger Deepshikha Singhania, projektledare på Sustainable Business Hub och medförfattare till rapporten. Avfallshantering på fyra strategiska nivåer Rapporten beskriver fyra strategiska nivåer för att minska mängden plastavfall i marina miljöer, var och en med sina unika möjligheter till affärer och innovation: Förebyggande och insamling på land Insamling från vattendrag Avfallshantering och processer för återvinning Utformning av produkter i återvunnen plast Man betonar dock vikten av att hindra plastavfall från att nå vattendrag från första början. "Vi har valt att presentera dem som olika nivåer för att indikera att det finns en form av hierarki. Ju närmare källan till nedskräpning man kommer, desto mer effektivt och med större chans att få rena fraktioner, d.v.s. material av högre värde," berättar Jenny Bengtsson, projektledare på Sustainable Business Hub och medförfattare till rapporten. Efterfrågan på miljöteknisk analys ökar Den omfattande rapporten gör flera framtidsspaningar. Exempelvis förväntas efterfrågan på avancerade analysinstrument som mäter plastegenskaper vid sortering och återvinning eller kan bedöma biologisk nedbrytbarhet hos olika polymerer att öka. Här lyfts en av Sustainable Business Hubs medlemmar, BPC Instruments , fram som en viktig aktör. Miljötekniska instrument för att analysera biologisk nedbrytbarhet och komposterbarhet likt deras beskrivs som avgörande för att utvärdera plasternas miljöpåverkan och livscykel. Det ligger i sin tur till grund för tillämpning av hållbara metoder i linje med mål för en cirkulär ekonomi. Möjlighet att sluta cirkeln med biologisk återvinning Vidare ser man biologisk återvinning som ett framtida utvecklingsområde och rapporten beskriver bland annat metoder som nyttjar bakterier, enzymer eller larver. Solserv , även de medlemmar i Sustainable Business Hub, uppmärksammas i sammanhanget. Företaget utvecklar kompostmaskiner som med hjälp av mikroorganismer omvandlar matavfall till näringsrik kompostmull på bara 1-2 dygn. Rapportförfattarna ser en möjlighet för kompostmaskiner att kunna ta hand om komposterbara engångsförpackningar tillsammans med matavfallet på till exempel snabbmatsrestauranger eller offentliga plaster. Därigenom skulle ett lokalt kretslopp av näringsämnen kunna uppstå och möjliggöra för fler restauranger att odla bladgrönt och grönsaker som används i verksamheten. Läs rapporten>> Circular Ocean-Bound Plastic medfinansieras av Interreg South Baltic.

De största utmaningarna för små och medelstora företag som vill expandera internationellt är att: - förstå lokala regler och bestämmelser - hitta kunder - hitta och etablera lokala partnerskap När företagen svarar på vilken typ av stöd de önskar mest i sitt internationaliseringsarbete hamnar nätverks- och matchmakingaktiviteter med lokala partners och potentiella kunder högst upp på listan.  Det visar en enkät besvarad av företag inom bland annat energi, vatten, avfall och hållbar stadsutveckling, som genomförts inom projektet  SMEBeyond . USA ligger i topp när företagen anger vart de helst vill expandera men länder i alla världsdelar är intressanta. I Europa är Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Italien favoriter. Utifrån resultaten kommer SMEBeyond nu att planera för aktiviteter som ger företagen nödvändiga verktyg, insikter och stöd i kontakten med internationella behovsägare. 25 februari arrangeras ett första webbinarium. Inbjudan till eventet kommer inom kort. Håll utkik!

Genom projektet Brokering cross-border innovation through clusters  (BRINC) presenteras nu två viktiga resurser för att främja och förenkla innovationsupphandling: InnoBroker Model Report  och InnoBroker Toolkit . De rymmer ett omfattande ramverk och flera praktiska verktyg ämnade att inspirera och underlätta för kluster att mäkla ( 'broker' ) i upphandlingsprocesser. Målet är att sammanföra offentliga myndigheter med nyskapande företag och effektivisera upphandling av innovativa lösningar. Innobroker Model Report ger en inblick i InnoBroker-konceptet som syftar till att överbrygga klyftan mellan offentliga köpare och innovativa företag. Rapporten är utformad som en praktisk guide för upphandlingens olika faser och innehåller 21 inspirerande exempel samt tre djupgående fallstudier från BRINC-projektet. InnoBroker Toolkit kompletterar rapporten och presenterar 11 skräddarsydda verktyg, mallar och metoder för strategisk planering, behovsbedömning och marknadsengagemang. Fått aktörer att se möjligheter med innovationsupphandling Under projektperioden har Sustainable Business Hub, tillsammans med övriga projektpartners, genomfört marknadsdialoger, utbildningstillfällen och andra aktiviteter. Projektet har stöttat identifiering av behov och sammanfört både svenska och internationella aktörer med små och medelstora företag för att initiera upphandling av innovativa, cirkulära lösningar. "Med BRINC har vi fått både företag och offentliga aktörer att se möjligheterna med innovationsupphandling. Vi har kunnat visa hur upphandling kan användas som strategi och verktyg för att utveckla nya hållbara lösningar och med det inspirerat till att förändra tankesätt och processer i praktiken", säger Astrid Hackl, affärsutvecklare och Sustainable Business Hubs kontaktperson i BRINC. BRINC avslutades den 30 november 2024 och medfinansierades av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME). Länkar Rapport med 21 inspirerande exempel Verktygslåda med 11 praktiska verktyg

Malmö stad satsar på att skapa en urban skog vid gamla hamnterminalen i området Nyhamnen, som ska omvandlas från industriområde till ett nytt centralt område med bostäder, verksamheter och offentliga ytor. Skogen ska främja biodiversitet, minska värmen i stadsmiljö och på samma gång bli en plats för aktiviteter och rekreation för Malmöborna. Detta är en del i projektet Arcadia och är ett av många ”labb” (laboratorium) med olika naturbaserade lösningar för klimatanpassning som kommer att anläggas i nio länder i Europa. I Sverige kommer dessa labb att placeras i Malmö, Helsingborg och Lund och först ut är labbet i Malmö. Ytan där den urbana skogen ska placeras är i dag en grå och tråkig plats. Med sitt läge, 300 meter från Centralstationen, kommer den att bli ett attraktivt och centrumnära område för Malmöborna. Ludwig Sonesson ser utmaningar med platsen men också lösningar. Ludwig Sonesson, utredare med fokus på gröna och blå miljöer i Malmö stad, förklarar att den förorenade marken och ledningarna  i Nyhamnen gör det dyrt och svårt att plantera träd i marken. Lösningen är stora växtbäddar av sprängsten som fylls på höjden med jord vilket skapar ett kulligt strandskogslandskap. På grund av de tuffa förhållandena på platsen som är tidvis varm och torr, tidvis kall och blöt och ofta mycket blåsig, kommer olika sorters träd, som inte tidigare använts i Malmö, att planteras för att se vilka som trivs bäst. Det blir mycket tall! - Om det är gynnsamt kommer vi fortsatt att använda dem på andra ställen i staden framöver, säger Ludwig. Åtgärderna på land kommer så småningom att kompletteras med åtgärder i vattnet. På grund av att det är juridiskt mer komplicerat att göra insatser i havet, kommer dessa åtgärder att genomföras senare. Det finns tankar på flytande våtmarker, flottar med växter som kan rena vattnet. Att grunda upp hamnbassängen, på samma sätt som man redan framgångsrikt gjort i Varvsstaden, finns på önskelistan. Där har ålgräsängar börjat etablera sig. Men inget är beslutat, allt är på idéstadiet än så länge. Förutom att förbättra den ekologiska kvaliteten på platsen vill Malmö stad göra området mer attraktivt för malmöborna. Man har redan smygstartat genom att bygga en amfiteater under den bevarade färjerampen som skydd för regn och blåst. Konstnärsparet som designat den har också jobbat med att introducera färg i den annars väldigt grå miljön. Bild 1: Havets Dag, @Olle Enqvist. Bild 2: Amfiteatern under tidigare använd färjeramp Åsa Hellström ser fram emot en plats med många event. Ludwig och Åsa Hellström, projektledare på Miljöförvaltningen i Malmö stad, ser framför sig en plats där kulturlivet kommer att skapa olika typer av event. Det 250 år gamla hamnområdet kommer att väckas till liv igen både ekologiskt och kulturellt, något de båda ser fram emot. - Så fort en yta blir grön finns det ett intresse av att göra något där, förklarar Åsa Hellström.

I Power Bio har Afry på uppdrag av Malmö stad undersökt hur man får bäst nytta av det 190 ton klippta långa gräs som i dag samlas in och skickas till Sysav för kompostering. Med rapporten som underlag har en modell för klimatberäkningar som identifierar olika parametrar som påverkar koldioxidutsläpp tagits fram. I den framtagna rapporten analyseras hur koldioxidutsläppen påverkas beroende på om gräset går till biogasproduktion eller kompostering. Även om uppdraget endast omfattade klimatnyttan redogjorde Afry, på ett möte inom Power Bio, även för hur den biologiska mångfalden påverkas. Att öka den biologiska mångfalden är ett viktigt mål för Malmö stad. Jennie Kind på Afry berättar vilken klimatnyttan blir om Malmö stad skickar sitt klippta långa gräs till kompostering eller till biogasproduktion. Kompostering bra för biologisk mångfald men biogasproduktion ger mindre Jennie Kind på Afry förklarade att i det fall gräset i första hand ska bidra till biologisk mångfald behöver det ligga kvar på marken i upp till två veckor för att fröerna ska släppa och hamna i marken. Därefter transporteras det vidare i flera steg innan det slutligen går tillbaka till Malmö stad för användning vid plantering. Transporterna är många flera än om när det skickas till biogasproduktion. Biogasproduktion ger större klimatnytta Om gräset i stället ska gå till biogasproduktion behöver det vara så färskt som möjligt för att man ska kunna få ut så mycket biogas som möjligt av det. Det innebär att gräset inte hinner fröa av sig innan det transporteras till biogasanläggningen, till nackdel för den biologiska mångfalden. Men klimatnyttan blir betydligt större än vid kompostering. En annan fördel med att producera biogas av gräset är att biogasen i sig kan ersätta fossilt bränsle så klimatnyttan uppstår även i den änden. En kombination kan vara bästa lösningen En kombination av kompostering och biogasproduktion kan därför vara bästa lösningen. Om gräset från en ängsyta går till biogasproduktion kan ängsytan intill gå till kompostering och både fröa av sig till båda ytorna. Afrys beräkningar visar att om 50 procent av gräset går till biogas minskar utsläppen av koldioxid med 40 procent och om 70 procent går till biogas minskar utsläppen med 60 procent. Projektet Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

EcoTech Solutions är senaste medlemmen in i Sustainable Business Hub. Företaget startade 2023 och har vuxit snabbt. De vänder sig främst till företag med hög energiförbrukning i verksamheten och hjälper dem att skapa en nyckelfärdig energilösning som ger både högre resiliens, lägre energikostnader och minskad klimatpåverkan. Lösning med energiproduktion, energilagring och laddinfrastruktur EcoTechs lösning omfattar energiproduktion (solceller och olika typer av vindkraftverk), energilagring och laddinfrastruktur. Alltihop samlas av deras digitala lösning, EcoHub. De flesta som kontaktar EcoTech har behov av hela det nyckelfärdiga systemet eftersom det ger mest effekt. Men vissa har redan solceller och kompletterar med komponenter de saknar. För inte längesedan installerade de solceller och ett batteri på 120 kW hos ett fastighetsbolag i Helsingborgstrakten. De kunde minska sina energikostnader med nästan 40 procent. Lösning med elproduktion i form av solceller och vindkraftverk, energilagring i batterier och laddare till bilar. Köp hela paketet eller jobba med en EcoHub Filip Fahim ser ljust på framtiden för EcoTech. Han ser ett stort behov av deras tjänster de kommande åren. Sedan de grundades förra året har de växt oerhört fort. Under de sex månader som företaget var igång 2023 omsatte de 1 miljon kronor. Filip Fahim räknar med att nästan tiodubbla detta 2024. Filip Fahim presenterar EcoTech Solutions energilösning för fastighetsägare och energibolag - Behovet av vår typ av lösning kommer att öka i takt med att fler delar i samhället elektrifieras. Belastningen på systemnivå behöver minska och samtidigt behöver behovet hos företagen tillgodoses, säger Filip Fahim. Det finns två möjligheter för den som vill satsa på en sammantagen lösning. Antingen köper man allt eller också jobbar man med en EcoHub. Med den senare lösningen investerar man inget kapital. Då sparar man pengar direkt. - Vi blir gärna kontaktade för att räkna på energiprofilen för företag. Vi utgår alltid från den och kikar sedan på förutsättningarna på platsen. Det går t ex inte alltid att installera vindkraftverk. Till EcoTech Solutions webbsida>>

På ett seminarium arrangerat av Sustainable Business Hub och Forsknings- och innovationsrådets arbetsgrupp Smarta Hållbara städer presenterades två olika sätt för offentliga organisationer att upphandla innovation. Carolin Maule från Compare beskrev deras process Demand Acceleration medan Marit Finch-Westin pratade om Ignite Swedens metodik som går ut på att testa i liten skala.   Upphandling av utvecklingspartner i tre steg Carolin Maule inledde med att berätta att Demand Acceleration innebär att man upphandlar en utvecklingspartner för en lösning som är hållbar, inte en produkt eller lösning. Karlstad kommun t ex ville hitta en digital lösning för personer med kognitiva utmaningar. Inför upphandlingen träffade de flera företag för att se om det fanns ett intresse, vilket många var. På en ganska vag beskrivning fick de 12 anbud.   Upphandlingen sker i tre steg: konceptfasen, prototypfasen och utvecklingsfasen. För alla steg anges hur många leverantörer som max kan väljas ut och vilken budget de får dela på. Karlstad kommun valde t ex maxantalen för de olika stegen till 5 leverantörer, 3 leverantörer och slutligen 1 leverantör. Inför konceptfasen bjöds företagen in till en dialog.   Tester i liten skala Ignite Swedens metodik går istället ut på att testa i liten skala. De har bland annat arbetat med Uppsalahem och gjort flera piloter. Eftersom de testar i liten skala vågar Uppsalahem testa och acceptera att det kan bli fel. Det kommer inte att kosta dem en förmögenhet. Går det bra har de fått ett bra underlag för ett införande på bred front. Marit Finch Westin hade flera exempel på piloter Uppsalahem gjort: boendeapp, fordonspool, smarta brandvarnare, vattenspar i tvättstugor och paketleverans. Effektbrist i Kristianstad ledde till samverkan med näringslivet I centrala Kristianstad blev det akut effektbrist 2022/2023. Krisen var så akut att man var en hårsmån från att bli avkopplade från det regionala elnätet, minns Mikaela Hellberg på C4 Energi. Beskedet från E.ON var att de inte kunde leverera mer el förrän om tio år.   - Vi insåg att vi inte kunde lösa detta själva, sade Mikaela och förklarade att problemet var att ingen ville samarbeta med dem. Flera företag var intresserade av att bygga och drifta anläggningar själva men var negativa till samverkan. Polar Capacity var de enda som ville göra det tillsammans med C4 Energi.   - Nu har vi installerat batterier. Vi startar drift av dem i mars 2025, avslutade Mikaela.   Missade du seminariet? Du kan se inspelningen av det här>>

Genom en serie marknadsdialoger har små och medelstora företag fått möta upphandlande myndigheter på temat innovationsupphandling. Plattformen har gett företag möjlighet att presentera och diskutera sina helt eller delvis utvecklade lösningar för att ex. hantera engångsprodukter från vården, förlänga livslängden på elbilsladdare och minska mängden plastavfall. Dialogerna har genomförts inom ramen för projektet Brokering cross-border innovation through clusters  (BRINC) och visat att det finns outforskade affärsmöjligheter för företag i innovationsupphandling.   I vårt nyhetsbrev hittar du korta sammanfattningar tillsammans med länkar till inspelade marknadsdialoger. Klicka här för att komma till nyhetsbrevet.   BRINC har delvis finansierats av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME).

Företagare fick en introduktion till den nya hållbarhetslagen när Eva Vati föreläste om hur CSRD kan användas för att stärka och framtidssäkra sin affär. Den 20 november stod Sustainable Business Hub värd för ett uppskattat seminarium där Eva Vati, grundare av VATI of Sweden och expert på hållbarhetsfrågor, bjudits in för att berätta om hur den nya hållbarhetslagen CSRD kan användas som affärsfördel. Deltagarna bjöds på konkreta tips och strategier för att implementera CSRD och komma igång med sitt hållbarhetsarbete.  – Viktigast är att börja agera, t. ex. genom de 50 frågorna i egendeklarationen, säger Eva Vati.   Hon delade också insikter om finansiella och affärsnyttiga möjligheter kopplade till hållbarhet.   – Den globala gröna tech- & hållbarhetsmarknaden spås nå 48,36 miljarder dollar eller närmare 530 miljarder kronor till år 2027. Vi är fortfarande bara i början på hållbarhetsvågen, menar Eva Vati.   Seminariet var uppskattat av deltagarna som fick med sig användbara verktyg och möjlighet att dela erfarenheter också med varandra.   Sustainable Business Hub arrangerar regelbundet evenemang på tema hållbarhet och affärer, både i egen regi eller som del av våra projekt. Håll dig uppdaterad om allt som händer med vårt nyhetsbrev. Klicka här för att börja prenumerera .

PRESSMEDDELANDE Sustainable Business Hub växer och med det även behovet av att kommunicera resultaten av vårt arbete gentemot medlemmar och externa parter. Med anställningen av Jessica Rosén förstärker vi teamet med ytterligare en resurs inom kommunikation. Jessica kommer närmast från Swedish Agro där hon arbetat som marknadskommunikatör. - Vi är mycket glada över att knyta Jessica Rosén, som är utbildad både inom hållbarhetskommunikation och grafisk design, till oss. Våra fokusområden för grön omställning ; hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering, är viktigare än någonsin och resultaten från våra innovativa projekt och uppdrag behöver kommuniceras till berörda aktörer , säger Anita Sindberg, VD på Sustainable Business Hub.  - Jag ser fram emot att få vara en del av det kunniga teamet på Sustainable Business Hub och bidra till organisationens viktiga arbete med att driva gröna innovationer för en hållbar utveckling. Med min bakgrund hoppas jag kunna förstärka kommunikationsarbetet och sprida projektens nyskapande idéer med engagerande innehåll, säger Jessica Rosén. Jessica har tidigare arbetat med grafisk formgivning, kommunikation och marknadsföring och då varit verksam i såväl privat som offentlig sektor. Som kommunikatör kommer Jessica att arbeta med det operativa kommunikationsarbetet för Sustainable Business Hub. Hon kommer att ha särskilt ansvar för projekten Energy Equlibrium  och CommitClimate   som utvecklar modeller för kommuner för att underlätta för dem att beräkna sina klimatavtryck och analysera hur de kan använda förnybara energikällor som finns i regionen. Sustainable Business Hub är ett kluster för näringslivet, det offentliga och akademien . Vi erbjuder en neutral plattform för samverkan där gröna innovationer, utveckling och affärer skapas. Våra fokusområden är hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering. För mer information: Anita Sindberg VD, Sustainable Business Hub Scandinavia AB tfn: 073-852 80 00 e-post: anita.sindberg@sbhub.se

BPC Instruments är ett nischat företag som utvecklar och säljer analysinstrument till forskning och företag inom miljöteknikområdet. De arbetar främst inom biogas och biologisk nedbrytbarhet och kompostering av plast. Företaget grundades 2005 och har idag kunder i mer än 70 länder. Minskar arbetstimmar och pengar och ger mer tillförlitlig data Att göra analyser i laboratorium är väldigt arbetsintensivt och tidskrävande. Det är dyrt och risken för mänskliga misstag eller påverkan finns alltid där. Med BPCs analysinstrument minskar dessa problem och datan blir mer tillförlitlig. Det gör att den som en gång köpt analysinstrument av BPC Instruments ofta blir en återkommande kund. Med detta har de skapat sig ett mycket gott rykte på marknaden. – Våra kunder finns främst inom forskning och näringsliv. En forskare som använt våra produkter inom forskningen och börjar arbeta inom näringslivet, han vill ofta fortsätta med våra analysinstrument, säger Jing Liu, CEO på BPC Instruments. Biogas och biologisk nedbrytbarhet av plast i fokus i dag - ser nya områden inom hållbarhet Jing Liu grundade företaget 2005. Då låg fokus på biogas, att analysera det ingående materialet. Idag tillhör även biologisk nedbrytbarhet och kompostering av plast deras huvudsakliga områden. Nedbrytbarheten ser olika ut beroende på om plasten finns i havsvatten, sötvatten eller i jorden och BPCs analysinstrument kan mäta i alla miljöer. Grunden i instrumenten är densamma oavsett vad de mäter. Jing funderar hela tiden över nya områden att ge sig in i men vet att tajmingen måste vara rätt. – Vi har många idéer. Avloppsvatten och djurfoder ligger närmast i tid. Allt vi gör i dag är kopplat till miljöteknik. Hållbarhet och innovation ligger i våra gener. Vi ligger perfekt nischade mot bakgrund av vilka frågor som är viktiga i samhället idag. Framöver kan andra områden bli intressanta såsom jordbruk och mat och dryck. Vi vill fortsätta att vara nischade men inom fler områden, förklarar Jing Liu. Nischat företag med kunskap och innovation som konkurrensfördelar Att vara ett nischat företag har både fördelar och nackdelar men det är ett strategiskt val som Jing Liu gjort. BPC Instruments är inte ett kapitalintensivt företag utan deras konkurrensfördel ligger i den nischade kunskap de har som forskare i grunden. – Vi är pionjärer inom vårt område. Vi är väldigt innovativa och vet att vi måste fortsätta att vara innovativa. Vi ger oss inte in på mogna marknader utan håller oss till tillväxtmarknader. Vår nischade marknad är liten men vi har en stark närvaro och stor marknadsandel på strategiskt viktiga marknader. Förra året ökade vi omsättningen med 49 procent. Kunder över hela världen med företag och forskning som främsta målgrupper Med den nischade marknaden följer att BPC Instruments är ett globalt säljande företag. De har kunder i mer än 70 länder, de har ett dotterbolag i Kina och Jing räknar med att stärka den fysiska närvaron i USA. – Sverige är inte vår hemmamarknad – det är Europa. Tillsammans med Nordamerika och Asien är de våra viktigaste marknader. I Asien säljer vi mest till forskning medan vi i Europa och Nordamerika säljer mest till företag. Forskningen är en stabil marknad medan försäljningen till företag ökar. Vill du veta mer om BPC Instruments? Läs mer här https://bpcinstruments.com/

I projektet BRINC har vi arbetat med att få kommuner att identifiera sina behov av innovationsupphandling för cirkulära lösningar. Arbetssättet har varit att sammanföra upphandlare med företag. På så sätt har kommunernas upphandlare dels fått kunskap om vilka produkter och lösningar som företagen kan erbjuda och dels vetskap om deras behov kan tillgodoses på sätt som de tidigare inte varit medvetna om. På ett webbinarium i veckan, presenterades slutsatser från projektet. Upphandlarna fick sex tips med sig för större framgång med innovationsupphandlingar. Ta hänsyn till att det är en ny metod för upphandling : PPI handlar inte bara om anbudsfasen, utan om planering genom hela upphandlingscykeln. Fokus bör gå bortom anbudsförberedelser (t.ex. är marknadsdialog i ett tidigt skede grundläggande för innovation – det ger dig information om de lösningar som finns tillgängliga på marknaden). Skapa en inkluderande process : involvera aktörer i värdekedjan och inkludera i möjligaste mån även det civila samhället i processen. Främja en innovationsmentalitet inom organisationen : ändra tankesättet för att uppmuntra människor att sätta igång. Utbildning och träning är nyckeln till uppnå detta. Samarbeta : gå med i nätverk för att hålla dig uppdaterad, upptäcka vad som redan har gjorts, lära av andra och dela erfarenheter. Tänk strategiskt och långsiktigt : PPI är inte lämpligt för nödsituationer. Strategiskt och långsiktigt tänkande (3-5 år framåt) och planering krävs för att uppnå dess fulla potential. Ta hjälp att hitta en lösning : den lösning du letar efter kan redan finnas, och en intermediär agent kan hjälpa dig att hitta den. Regionala program och kompetenscentrum kan också hjälpa dig att övervinna utmaningar, såsom kapacitet att prova något nytt eller finansieringsaspekter. Projektet BRINC finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME)

Nu erbjuder vi dig som offentlig upphandlare en unik möjlighet att kostnadsfritt skaffa dig kunskap om innovativa och cirkulära lösningar inom ett område ni vill veta mer om. Vi kan ge stöd i bjuda in till och samordna en marknadsdialog där ni får träffa potentiella leverantörer till lösningarna.   Vi har hittills genomfört marknadsdialoger för lösningar kring minskning av mängden grovt avfall (möbler) återvinning av engångsprodukter inom vården cirkulära laddare för elfordon   Hör av dig snarast till Astrid Hackl på astrid.hackl@sbhub.se om du vill ha vårt stöd i att bjuda in till och samordna en marknadsdialog.   Projektet BRINC finansieras delvis av Europeiska unionens program Competitiveness of SMEs (COSME).