På ett besök i Umeå, inom Malmö Energy Lab, blev det många intressanta samtal om industri-, energi- och hamnfrågor. Malmö och Umeå har många likheter men också olikheter. Båda kommunerna har industriområden där energianläggningar samlas, båda har hamnar de utvecklar och båda arbetar på olika sätt kring resilienta och hållbara energisystem. Men när det gäller elförsörjning, tillgång på mark och närhet till infrastruktur skiljer sig förutsättningarna åt. I Malmö Energy Lab arbetar vi för att skapa en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem i Malmö. Vi testar olika lösningar, där installationen av en quench boiler hos Orion har kommit längst. Den kommer att öka både andelen fjärrvärme och el som kan matas in på i Malmös nät. Stora satsningar på industripark i Umeå I Umeå planerar man för flera nya anläggningar som kommer att stärka energisystemet ytterligare. Allt ska rymmas inom Umeå Eco Industrial Park där det redan finns ett biobränsleeldat kraftvärmeverk och en avfallsförbränningsanläggning. På gång är bland annat: ·         En förbränningsanläggning för slam från reningsverk ·         En storskalig automatiserad sorteringsanläggning för avfall ·         En anläggning för koldioxidinfångning Hållbara bränslen ska produderas Visionen är att kunna producera e-metanol för sjöfarten, med hjälp av vätgas från elektrolys och infångad koldioxid. Även hållbart flygbränsle (SAF) finns med i planerna. Grundidén är en symbios där restprodukter som värme och koldioxid blir resurser för nya processer. På sikt kan mer av spillvärmen tas tillvara, vilket gör att dyr spetsvärme kan fasas ut. Men stora satsningar kräver också mer el. Trots att Umeå har Stornorrfors – Sveriges största vattenkraftverk – kommer behovet av ny elproduktion att öka. Här finns intresse för både sol- och vindkraft. Olika förutsättningar ger olika satsningar vid koldioxidinfångning Att Umeå satsar på CCU (Carbon Capture and Utilization) hänger ihop med affärsmöjligheterna. Med låga elpriser finns utrymme för att producera vätgas och vidare e-metanol och SAF, och eftersom avstånden till lagringsplatser är stora blir CCS (Carbon Capture and Storage) inte ekonomiskt försvarbart. Malmö har nästan motsatta förutsättningar: höga elpriser men kort väg till lagringsplatser i Danmark, vilket gör CCS mer realistiskt här. Ett mer hållbart energisystem är målet för både Umeå och Malmö  men vägarna dit blir olika beroende på förutsättningarna.

Att hantera logistiken kring avfall och godsmottagning i en kommersiell fastighet på ett hållbart och ekonomiskt smart sätt är en utmaning för en fastighetsägare. Logistikbolagets lösning innebär att de finns på plats med personal i fastigheten och kan arbeta nära hyresgästerna för att få bästa möjliga källsortering. Resultatet blir färre avfallstransporter, något som bidrar till en bättre miljö samtidigt som fastighetsägarens kostnader hålls nere. Resultatet blir även en bättre källsortering och hyresgäster som kan fokusera mer på sina kärnverksamheter. Den som vågar släppa till ytor sparar pengar i längden Kundanpassade lösningar är en central del i Logistikbolagets erbjudande. De börjar i regel med att titta på förutsättningarna som finns i fastigheten, hur man kan jobba med dem på ett smart sätt och vad kunden har för målbild. Mathias Edin, kundansvarig på Logistikbolaget. - Behöver det tillföras ytor, behöver ytor avgränsas? Vi uppmuntrar ofta fastighetsägaren att våga släppa till ytor och förklarar för dem att de kommer att spara pengar på det i längden. Genom att få till ett bra miljörum där avfallet kan mellanlagras behövs färre transporter, förklarar Mathias Edin, kundansvarig på företaget. Är med och utformar hublösning i Hyllie I äldre byggnader kan det vara en utmaning att hitta ytor men Logistikbolaget är duktiga på att se potentialen i hur ytor kan användas, framhåller Mathias. Givetvis är det enklare när det ska byggas nytt. I deras senaste uppdrag, för Granitor, är de med i ett tidigt skede i utformningen av en hublösning för Embassy of Sharing, i Hyllie i Malmö. - De lyssnar in våra tips och förslag och vi känner att vi kan påverka slutprodukten. De har en vilja att förbättra och hitta nya lösningar, det är väldigt roligt att jobba med sådana bolag. Utbildade hyresgäster och uppföljning med statistik ger bättre resultat Men det räcker inte att ha fastighetsägaren med på båten, man måste också involvera hyresgästerna direkt. Med personal på plats i fastigheten kan Logistikbolaget utbilda hyresgästerna så att de blir bättre och bättre på att sortera. Det kommer man långt med. Att ha rätt behållare och tydlig och enkel skyltning hjälper också till. Och för att se att det ger resultat väger Logistikbolaget utsorterat material och skickar statistiken till fastighetsägaren. - Vi får fler och fler frågor om statistik, särskilt vid årsskiftet. Min upplevelse är förmågan att kunna leverera statistik kommer att bli helt avgörande för att du framöver ska kunna sälja en logistiklösning, menar Mathias. Börjar med avfallslösning och sedan vill man ha godslösning Många gånger blir Logistikbolaget kontaktade för att fastighetsägaren vill ha en avfallslösning, vilket är Logistikbolagets kärnverksamhet. Men efter ett tag kommer man på att det vore smidigt om de kan ta hand om godset också. - Vi ser det unika uppdraget och sätter ihop en kundanpassad lösning. Vi kan också rita och konsultera om det behövs, avslutar Mathias. Till Logistikbolagets webbsida>>   Mathias Edins 3 tips för en effektiv avfalls- och godshantering 1 Var inte rädd att ställa krav på hyresgästerna, lagstiftningen är med dig. 2 Se potentialen i din fastighet 3 Tänk långsiktigt. Du kanske måste investera eller anpassa men det kommer att löna sig.

PRESSMEDDELANDE Ett samarbete i Södra Östersjöregion ska hjälpa byggbranschen att minska mängden avfall och återanvända material såsom betong och trä. 125 företag ska involveras. Samarbetet genomförs i projektet Circular South Baltic som drivs av sju partners från fem europeiska länder och syftar till att utveckla cirkulära lösningar och att skapa nya affärsmöjligheter inom byggsektorn. Mer än 125 företag involveras Circular South Baltic riktar sig till företag som tillverkar byggmaterial, utför rivningsarbeten eller specialiserar sig på återanvändning och återvinning av byggmaterial – alla med ett gemensamt intresse av att främja cirkulära lösningar. Mer än 125 företag i Södra Östersjöregionen förväntas delta aktivt och bidra till att etablera mer cirkulära värdekedjor under projektperioden. En gemensam front mot byggavfall I projektet kommer företag och kunskapsinstitutioner från Danmark, Polen, Litauen, Tyskland och Sverige att samarbeta genom både regionala och internationella aktiviteter. Målet är att bygga ett nätverk och identifiera praktiska lösningar som hjälper företag att implementera cirkulära strategier och minska byggavfallet. 30 september arrangerar Sustainable Business Hub en första workshop i form av en marknadsdialog om hur beställare i byggsektorn kan höja ribban för hållbarhetsarbetet och skapa möjligheter för cirkularitet genom kravställningar. - Vi kommer att fokusera på hur kravställningar, upphandlingar och målbilder kan användas för att stärka marknaden för cirkularitet i byggsektorn. Meningen är att vi ska dra nytta av varandras kunskaper för att omställningen ska gå snabbare, säger Alice Petersson , projektledare på Sustainable Business Hub och, tillsammans med Per-Johan Wik, ansvarig för projektet på svenska sidan. Byggbranschen stor källa till avfall – behöver inte vara så Byggbranschen är en av de största källorna till avfall. Men mycket av det som idag slängs kan ges nytt liv vilket är vad projektet vill uppnå. I samarbete med universitet, innovationscentrum och affärsnätverk i Södra Östersjöregionen ska projektet skapa ett nätverk som stödjer små och medelstora företag att minska sin miljöpåverkan. FAKTA OM PROJEKTET · Tidsperiod: 2024–2027 · Budget: €1.87 miljoner · Finansieras delvis av: Interreg South Baltic · Partners: o   Business Hub Zealand (DK) o   Roskilde Universitet (DK) o   Sustainable Business Hub Scandinavia (SE) o   Lithuanian Innovation Centre – Klaipėda Office (LT) o   West Pomeranian University of Technology in Szczecin (PL) o   Northern Chamber of Commerce in Szczecin (PL) o   Rostock Business (DE)  För mer information, kontakta: Alice Petersson Projektledare, Sustainable Business Hub e-post: alice.petersson@sbhub.se tfn: 070-820 59 90

Under våren har SMEBeyond levererat en serie landspecifika webbinarier för att stötta små och medelstora företag i deras etableringsprocess på nya internationella marknader. Fokus har legat på praktisk information och konkreta erfarenheter från företag som redan gör affärer på marknader i Nederländerna, Spanien, Frankrike, Storbritannien, USA, Kanada och södra Östersjöregionen. Varje webbinarium har erbjudit skräddarsydda råd om regulatoriska förhållanden, byråkratiska hinder, kulturella nyanser och affärskommunikation från lokala experter. Företag fick strategisk vägledning om hur man bygger upp partnerskap, hittar relevanta intressenter och får tillgång till offentlig-privata finansieringssystem.   Dessutom behandlade sessionerna tillgängliga ”mjuklandningstjänster” som expat center, innovationskluster och nationella stödorganisationer.   Deltagarna gick därifrån inte bara med värdefull marknadskunskap utan också tillgång till utvalda nätverk, verktyg och ramverk utformade för att stödja långsiktig internationell expansion. I denna artikel sammanfattar vi lärdomarna för respektive marknad. Nederländerna Här poängterades att lokala partners värdesätter tydlighet, förberedelse och relevans. Företagskulturen är anmärkningsvärt direkt och resultatinriktad. Framgångsrika partnerskap bygger mer på trovärdighet än på formell hierarki. Matchmaking genom innovationsplattformar och kluster lyftes fram som en av de mest effektiva   inträdesstrategierna. "Vi finns här för företag som behöver hjälp. Det kan vara på olika sätt - företag kan hyra kontorslokaler, men de kan också bara gå in på vårt kontor för att få affärsstöd." Rixt Sinnema - Water Alliance Spanien I Spanien är förtroende och personliga relationer nyckeln till framgång. Åhörarna uppmuntrades att planera för långsammare beslutsprocesser och att arbeta med lokala partners för att navigera genom byråkrati och kulturella nyanser. Rekommendationen var att börja med små pilotinitiativ och gradvis bygga lokal närvaro snarare än att försöka komma in på marknaden genom att delta i stora mässor. Frankrike  För etablering i Frankrike påpekas vikten av språk och struktur. Att tala franska och förstå formella hierarkier kan förbättra integrationen. Frankrike erbjuder ett stort ekosystem av kluster och stödprogram, men att hitta rätt kräver tid och uthållighet. Innovation välkomnas och den rekommenderade metoden är att bygga partnerskap genom gemensam utveckling och samarbete med lokala institutioner. "De specialiserade klustren och organisationerna över hela landet är verkligen en enorm fördel att gå med i, eftersom du kommer att prata med människor som är specialiserade på ditt ämne och som finns här för att hjälpa och vägleda dig." Arthur Dervillez – Loretta Storbritannien I varje större stad i Storbritannien (ex. Manchester, Birmingham, Liverpool och Newcastle) finns det investment agency -organisationer som kostnadsfritt och konfidentiellt erbjuder hjälp och stöd till företag som vill etablera sig där. De fungerar som single point of contact , har personal med erfarenhet av företagande och har ett stort kontaktnät.  Ett första steg som rekommenderas är att göra ett fysiskt besök för att på plats se mer, få ovärderlig information och träffa aktörer i företagets ekosystem.   USA & Kanada Både USA och Kanada är stora marknader rika på möjligheter med distinkta kulturella, juridiska och affärsmässiga miljöer. I USA är marknadsinträdet beroende av att förstå det regulatoriska landskapet, lokalisera kommunikationen och utforma regionspecifika strategier. Affärsinteraktioner är vanligtvis snabba, avtalsenliga och drivna av tydliga värden och data. Kanada erbjuder en mer europeiskt anpassad affärskultur men det varierar avsevärt mellan provinserna. Framgångsfaktorer är att identifiera rätt partners, engagera sig strategiskt och investera tid i relationsbyggande. För båda länderna är det avgörande att "tänka globalt, agera lokalt", kombinerat med tidig validering och tydlig differentiering.   Södra Östersjöregionen Södra Östersjöregionen, som bland annat omfattar Litauen, Polen, Danmark och Sverige var fokus för det sista webbinariet. Gratis stöd finns tillgängligt i alla länder - från en månads kontorsplats i Sverige till startup-vägledning i Litauen. För Polen utmanades den föråldrade uppfattningen om "billig arbetskraft". Det moderna Polen erbjuder lojalitet, noggrannhet och hög service. Litauen , ofta underskattat på grund av sin storlek, är i själva verket en vital och tekniskt kunnig marknad som är ivrig att attrahera grön och digital innovation. I Danmark inbjuder den öppna affärsmiljön till internationellt engagemang, men många företag försöker fortfarande hantera marknadsinträdet på egen hand trots att stöd finns lättillgängligt. Genomgående betonade talarna värdet av kluster, universitet och offentliga organisationer som finns för att hjälpa små och medelstora företag att få in en fot på marknaden. "Ett misstag vi ser alltför ofta är att företag försöker göra allt själva, när det finns så mycket stöd lättillgängligt." Allan Lyhne - Danish Export Association Företagare behöver inte navigera sin internationalisering på egen hand   I alla marknadspresentationer fanns det ett gemensamt budskap som stack ut: Små och medelstora företag i Europa behöver inte navigera sina satsningar på internationalisering på egen hand. Varje webbinarium lyfte fram lokala aktörers (från handels- och innovationsorgan till klusterorganisationer och forskningsinstitutioners) beredskap att stötta företag som vill etablera sig i deras land. Missuppfattningar är fortfarande ett hinder, men webbinarierna bidrog till att undanröja dessa genom att visa att stöd inte bara finns tillgängligt, det är ofta gratis och uppmuntras aktivt. Se eller se om SMEBeyonds serie med landspecifika webbinarier Missade du ett seminarium eller vill du höra om en specifik marknad igen? Klicka på länkarna för att komma till inspelningarna: Nederländerna Spanien Frankrike Storbritannien USA   Kanada Södra Östersjön SMEBeyond-projektet SMEBeyond är ett gränsöverskridande och strategiskt initiativ vars huvudmål är att ge små och medelstora företag inom de tematiska områdena förnybar energi, hållbar stadsutveckling, vatten- och avfallshantering, livsmedelsförpackningar, plasmateknik och sjöfart i södra Östersjöregionen de verktyg, insikter och stöd som krävs för framgångsrika internationella satsningar. Genom riktad matchmaking, strategiutveckling och lokal expertvägledning stöder projektet små och medelstora företag från första kontakt till full marknadsnärvaro. Projektet löper under tre år och genomförs i samarbete mellan Clean (Danmark), BalticNet PlasmaTec (Tyskland), Natureef Association (Polen), Klapeida Science and Technology Park (Litauen), OpenTech och Sustainable Business Hub (Sverige). Projektet delfinansieras av Interreg South Baltic med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Läs mer om Interreg här . Följ SMEBeyond på LinkedIn

Foto: Rasmus Simonsen Fyra naverlönnar med olika substrat har planterats i likadana trädgropar i Tomelilla för att testa om biokol ger positiva effekter på träd. Ett av träden är planterat i ett substrat där biokol, producerat av den julgran som skänktes till kommunen 2024, är tillsatt. Storlek, omfång och höjd kommer att undersökas liksom egenskaper som torktålighet, lövfällning och utslagning.     Naverlönnarna är planterade i fyra identiska trädgropar. De har samma storlek, samma skelettjord och är placerade i i princip samma läge.   För träd 1 har en långtidsverkande kolbaserad gödning blandats i. Den är extraladdad med ett tångextrakt. Träd 2 får traditionell gödning (NPK). För träd 3 har biokol producerats av Tomelilla kommuns julgran blandats i. Den är laddad med samma tångextrakt som träd 1. Träd 4 får ingen gödning alls.   Alla träd vattnas regelbundet, 1-2 gånger i veckan.   Syftet med testet är att undersöka synliga skillnader på träden vad gäller storlek, omfång och höjd. Man kommer även att studera om trädens egenskaper såsom torktålighet, lövfällning och utslagning påverkas av valet av substrat.     Träd 1-3 kommer att få en ny behandling till hösten, så kallad höstgödning.   Testet görs inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Genom projektet CommitClimate ska kommuner ges en tydligare bild av koldioxidutsläppen inom sina geografiska områden och ha möjlighet att utforska dem i olika framtidsscenarier med hjälp av en simulator. Vi ställde fem frågor till Silva Herrmann, projektledare för CommitClimate på Lapplands kommunalförbund och en av våra partners i projektet, om simulatorn och det pågående arbetet med att utveckla verktyget. Silva Herrmann, projektledare för CommitClimate på Lapplands kommunalförbund. Berätta om CommitClimate Simulator. Vad är syftet med verktyget? CommitClimate Simulator beräknar nuvarande koldioxidutsläpp och simulerar olika framtidsscenarier. Underlaget kommer kunna hjälpa kommuner att ta fram solida handlingsplaner för energieffektivisering, ökad andel förnybar energi och minskade utsläpp. Å ena sidan är det en teknisk lösning, men till det kommer också övningar, resurser och en lärplattform för att verktyget ska vara enkelt att använda. Kommunerna ska kunna få alla – från beslutsfattare till medborgare – involverade och göra klimatåtgärder möjliga att både genomföra och samarbeta kring. Vilken inverkan hoppas du att simulatorn ska ha på energiplaneringen? På Lapplands kommunalförbund ger vi energi- och klimatrådgivning till hushåll, småföretag och föreningar – sektorer som bidrar avsevärt till de lokala koldioxidutsläppen. Det som är spännande med CommitClimate Simulator är att den kommer kunna hjälpa oss att bättre förstå potentialen för energieffektivisering, förnybar energi och hållbara transporter inom dessa områden. Med hjälp av simulatorn kan vi identifiera var de största möjligheterna finns och skräddarsy våra råd för att få störst effekt. Det handlar om att bidra med insikter som är möjliga att agera på till lokala energi- och klimatplaner. Hur långt har ni kommit i utvecklingsprocessen? Vi arbetar tillsammans med vår huvudpartner vid Rigas tekniska universitet för att översätta en komplex verklighet till en lättanvänd simulator genom att tillhandahålla lokala data och testa verktyget. Vi har nu en ganska bra bild av de lokala koldioxidutsläppen från transporter och byggnader i Jokkmokk, en av förbundets medlemskommuner. Nästa steg är att testa olika scenarier. Vilka är de största utmaningarna ni har mött under utvecklingen av verktyget? En av de största utmaningarna har varit att få tag på tillförlitliga lokala data om energianvändningen i alla sektorer. Till exempel är simulatoralgoritmen för byggnader baserad på kvadratmeter. Men det är inte alla svenska kommuner som har en förteckning över byggnadernas storlek, vilket gör det svårt. EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv, som kommer kräva av medlemsländerna att inventera offentliga byggnader över 250 kvadratmeter, blir ett steg framåt på den punkten, men det är fortsatt en utmaning att få fram korrekta uppgifter om ytan i privata bostäder eller den tertiära sektorn. Även om vi känner till antalet kvadratmeter är det ytterligare en utmaning att räkna ut hur mycket energi som används per kvadratmeter i den privata sektorn. Det är ett komplext pussel, men att åtgärda dessa dataluckor är avgörande för att skapa effektiva verktyg och planer. Ju bättre data, desto mer exakta och verkningsfulla kan våra energi- och klimatstrategier bli. Ni utvecklar också ett andra verktyg riktat till medborgare. Kan du berätta mer om det? Vi vet att data om koldioxidutsläpp kan kännas abstrakta, men klimatförändringar är en verklighet som påverkar människors dagliga liv. Därför har Rigas tekniska universitet utvecklat två verktyg för att göra informationen möjlig att relatera till och agera på. Som nämnt finns huvudverktyget CommitClimate Simulator. Den är inte bara till för experterna. Den kan också användas av kommuner för att komma i dialog med sina invånare, testa olika scenarier och diskutera hur invånare kan bli en del i kommunens klimatarbete. Det andra verktyget är Footprint Calculator, som låter individer beräkna sina egna utsläpp och se hur olika livsstilsförändringar kan göra skillnad. Under den kommande månaden kommer vi att testa båda verktygen i lokala workshops. Här skapar vi utrymmen där invånare och planerare kan arbeta tillsammans för att ta fram lösningar. Det handlar om att ge människor möjlighet att se sin roll i det lokala klimatarbetet och att få de stora utmaningarna att kännas hanterbara och personliga. Vill du veta mer om CommitClimate? Klicka på knappen för att läsa mer. CommitClimate medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

I projektet Circular Ocean-bound Plastic (COP) har forskare från universitetet i Gdansk gjort viktiga framsteg i arbetet med att effektivt rengöra plast som annars riskerar att hamna i haven – så kallad ocean-bound plastic (OBP). Syftet är att göra denna plast bättre lämpad för återvinning. Forskarna har testat både konventionella och ultraljudsbaserade rengöringsmetoder samt ett brett spektrum av kemiska rengöringsmedel – från väteperoxid och syror till biologiskt nedbrytbara tensider som ECOSurf. Resultaten visar att alkaliska behandlingar och kombinerad rengöring med ultraljud och tensider är mest effektiva för att avlägsna svårnedbrytbara marina föroreningar såsom oljor, biofilmer och organiska rester. Behövs en kombination av analysmetoder Vanliga analysmetoder som FTIR och Raman-spektroskopi hade begränsad förmåga att urskilja små skillnader i effekten av rengöringen. Genom att använda båda analysmetoderna och komplettera dem med både visuell och kvantitativ analys kunde forskarna få en tydligare bild av resultaten. Studien visar vikten av att kombinera flera analysmetoder för att kunna bedöma plastens renhetsgrad, vilket banar väg för en mer hållbar och effektiv återvinning av marin plast. Ladda ner rapporten för att läsa mer om rengöringsmetoder för OBP: https://circularoceanplastic.eu/wp-content/uploads/2025/02/Rapport_Pathways-for-cleaning-collected-Ocean-bound-Plastic_2025.pdf Vidare till nya metoder för kemisk återvinning Framöver kommer forskarteamet arbeta vidare med att utveckla kemiska metoder för återvinning av OBP – från konventionell depolymerisering och pyrolys till lösningsmedelsbaserad återvinning. Den sistnämnda metoden anses särskilt lovande för material som polyolefiner, vilka är mycket svårnedbrytbara. Målet är att kunna ersätta giftiga lösningsmedel som xylen, hexan och toluen med grönare alternativ som limonen och pinen – förnybara och mindre skadliga ämnen med stor potential i hållbar plaståtervinning. Circular Ocean-Bound Plastic I projektet Circular Ocean-Bound Plastic arbetar vi för att identifiera problem och möjligheter kring insamling, återanvändning och återvinning av plastavfall. Projektet medfinanserias av Interreg South Baltic.

Det var späckat schema när Sustainable Business Hub arrangerade ett frukostmingel med seminarium om hållbart byggande och återbruk, en medlemsworkshop och dessutom årsstämma hemma på STUDIO i Malmö! Seminariet arrangerades genom Circular South Baltic , där Sustainable Business Hub är partners och arbetar för att underlätta en cirkulär, grön och ekonomiskt hållbar omställning inom bygg- och anläggningssektorn. Fem talare som representerar olika delar av värdekedjan var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter av att skala upp hållbara lösningar för byggnation och återbruk. Tobias Henriks , arkitekt och specialist på cirkulärt byggande, presenterade FOJAB s Återbrukssnurra – ett processtöd för hur man kan arbeta med återbruk från förstudier till bygglov, projektering och förvaltning – med konkreta exempel från bl.a. Hyllieäng och Entré i Malmö. Tobias menar att börja återbruka är som att börja springa. Det kan vara tungt i början, men blir lättare allteftersom. Genom samverkan kan man dessutom dela på risktagandet. David Karlsson , affärschef Syd på NCC berättade om återbruk i byggprojekten Spritfabriken, Rymdrum och Kvarteret Återbruket. Han uppmuntrar uppdragsgivare att ställa krav på branschen, men att efterfråga en funktion snarare än ett specifikt material för att få till både kreativa, hållbara och kostnadseffektiva lösningar. Fredrik Käck , regional säljchef, visade hur Stena Recycling AB  arbetar med cirkularitet. Material som tidigare gått till deponi, såsom stenull och fibergips, kan idag återvinnas genom kvalitetssäkring on-site och på Stena Recyclings anläggningar. Från Lunds kommun  berättade miljöstrateg Adam Wadsten  och planarkitekt Åsa Nyberg  om kommunens rutin för återbruksinventering och hur man kan arbeta med dialog i byggprojekt. Under minglet kunde alla deltagare dessutom ta del av en utställning där Smart Form Sweden  ställde ut produkter med lokala och naturnära material i fokus.

Ett nytt kustnätverk öppnar sina dörrar för alla som arbetar med – eller är nyfikna på – möjligheterna med uppspolad tång och ålgräs på stranden sk marint växtmaterial. Målet är att dela kunskap, utveckla lösningar och skapa samverkan över disciplingränser och kommun- och nationsgränser. Foto: Anne Vestrup Längs de danska och svenska kusterna sköljs stora mängder tång och ålgräs upp på stränderna. För kommunerna är det ett omfattande arbete att samla in och köra bort det som spolats upp under sommaren. Dessutom är det en grogrund för debatt från medborgarna om luktolägenheter och önskan om fina stränder. Men det är inte bara ett problem, i strandmaterialet finns en stor outnyttjad potential. Därför lanserar nu Kommunernas Internationella Miljöorganisation (KIMO) och Power Bio-projektet ett nytt nätverk som ska samla aktörer och säkerställa kunskapsdelning.  "Marint växtmaterial på stranden ska inte längre ses som avfall. Vi måste vara ambitiösa och dra nytta av det faktum att tångarter kan användas som råvara för jordförbättring och kustskydd och för att utveckla nya högvärdiga produkter och biobaserad energi. Det kan göras. Men det kräver samarbete.” Ryan D'Arcy Metcalfe, Kommunerna Internationella miljöorganisationen (KIMO)   Ett öppet nätverk för yrkesverksamma och nyfikna   Nätverket är öppet för kommunalt verksamma anställda, forskare, företag, myndigheter, intresseorganisationer, lantbrukare och privatpersoner med intresse för rensning av stränder. Deltagarna kommer att få möjlighet att mötas – fysiskt och digitalt – och ställa frågor och dela erfarenheter. Ämnena kommer att sträcka sig brett, från den dagliga verksamheten till ny teknik och till lagstiftning. Samtidigt bjuds nätverkets medlemmar in till webbinarier och event med externa talare som fokuserar på hinder, lösningar och konkreta case. Verksamheten genomförs inom ramen för projektet Power Bio som pågår fram till januari 2026. Nätverket kommer sedan att leva vidare, och förhoppningen är att det ska växa och ligga till grund för nya samarbeten och ökad kunskapsdelning över hela linjen.  – Vi hoppas kunna samla en bredd av aktörer, både professionellt och geografiskt, som var och en kan bidra med kunskap och erfarenhet – och kanske hitta nya samarbetspartners. Det är en av projektets viktigaste uppgifter, att ansvara för matchmaking mellan aktörer som tillsammans kan snabba på utvecklingen, säger Luna Naja Rosendal Katz på Gate 21 Välkommen till kickoff för nätverket! Nätverket lanseras officiellt med en nätverksträff den 2 juni kl. 9.30 – 15.00 på BLOX i Köpenhamn. På träffen får du inblick i nätverkets syfte och dina möjligheter att bidra och påverka den framtida verksamheten. Program för träffen med anmälningslänk hittar du här>>

I den nya rapporten "Vägar fram för en cirkulär byggbransch i Skåne"  visar Sustainable Business Hub hur byggaktörer i hela värdekedjan i Skåne engagerar sig för att utveckla praktiska och skalbara cirkulära lösningar – och vilka åtgärder som krävs för att lyckas. Ett tjugotal aktörer – från kommuner och fastighetsbolag till byggentreprenörer, arkitekter och materialproducenter – har intervjuats och delat sina insikter. Gemensamt för dem är viljan att ta ansvar för klimatet och bidra till en hållbar bransch. För att göra branschen mer hållbar behöver bland annat kompetensen inom återbruk stärkas i projektering och upphandling, lokala och regionala återbrukslager skapas samt logistiklösningar som stödjer cirkulära flöden utvecklas. Ett tydligt önskemål från de intervjuade är att cirkularitet integreras redan från start i projekt – från ritbord till byggplats. Det är också viktigt att cirkulära byggmaterial och lösningar implementeras på större skala och kommer in i branschen som en ny standard, för att ta nästa steg bortom enskilda pilotprojekt. Många aktörer efterfrågar ekonomiska styrmedel, såsom ett grönt ROT-avdrag och tydligare lagkrav för återbruk. Dessutom behövs klara riktlinjer för garantier och försäkringar kopplade till återbrukade material – något som kan skapas genom gemensam branschpraxis och samverkan. För att skala upp cirkulariteten i byggsektorn föreslår rapporten samordning av återbrukslager, stöd till materialproducenter som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, samt att offentliga och privata beställare ökar sina krav på återbruk. Det handlar om att ge synlighet, förutsägbarhet och stöd till cirkulära material så att de blir de självklara valen.   Nästa steg för byggbranschen i Skåne Under 2025–2026 bjuder Sustainable Business Hub in till workshops, matchmaking och nätverksaktiviteter i Skåne och utomlands för att bygga kunskap, affärer och partnerskap för en mer cirkulär byggbransch.   Läs rapporten HÄR>> Rapporten är framtagen inom projektet Circular South Baltic som delvis finansieras av Interreg South Baltic .

I Lunds kommuns labb i projektet ARCADIA utforskas konkreta vägar mot ett mer klimatresilient samhälle. Genom samverkan mellan stad och landsbygd – och med naturbaserade åtgärder och blågröna lösningar som verktyg – växer en ny förståelse fram. Här ses vattnet inte bara som en utmaning, utan som en resurs att ta vara på. – Med detta projekt vill EU att vi börjar tänka mer aktivt på hur vi ska möta de ofrånkomliga klimatförändringarna och bygga klimatresiliens lokalt, säger Angelica Howard, projektledare för klimatanpassning i Lunds kommun. Christoffer Bonthron, Angelica Howard och Kristina Fontell utforskar hur olika lösningar kan implementeras i Lunds kommun i staden och på landsbygden, lösningar för både ett blötare och ett torrare klimat. Ett klimat i ytterligheter – Ser vi på frågan ur ett regionalt perspektiv, utifrån hur vattencykeln förändras, står vi inför ett dubbelt problem – både ett blötare och ett torrare klimat. Det kräver att vi satsar på lösningar som kan hantera båda ytterligheterna, framhåller Angelica Klimatförändringarna handlar inte bara om ökad nederbörd och skyfall, utan även om perioder av allvarlig vattenbrist. Skåne är särskilt sårbart. Under de senaste 200 åren har omkring 90 % av våtmarkerna försvunnit till följd av utdikning – vilket kraftigt minskat landskapets förmåga att hålla kvar vatten vid skyfall och bevara fukt under torka. I ett landsbygdsperspektiv innebär det behov av investeringar i naturbaserade lösningar som regnvatteninsamling, bevattningsvåtmarker, dammar, tvåstegsdiken och blågröna korridorer – åtgärder som tillsammans kan bygga upp ett mer resilient landskap.   Ett samverkansprojekt Arcadia är ett samverkansprojekt som lyfter vad klimatanpassning och klimatresiliens innebär – både i staden och på landsbygden. Lunds kommun arbetar med samhällsbyggnadsförvaltningen för en klimatanpassad stad, och med Kävlingeåns vattenråd undersöker man vad klimatresiliens betyder på landsbygden. – Tidigare fanns ingen koppling mellan vattenrådet och översiktsplaneringen. Fokus låg nästan uteslutande på staden, säger Kristina Fontell, miljöstrateg. Det är något som Kävlingeåns vattenråd aktivt vill förändra. – Vi ser att vattenråden har en unik möjlighet att samordna det praktiska arbetet för att nå god vattenkvalitet och säkra vattenmängder – både i landskapet och i städerna, säger Christoffer Bonthron, vattensamordnare. I ett brett samarbete utvecklar vi nu ett nytt arbetssätt för vattenförvaltning – Vattendialogen 2.0  – där vi lyfter blicken från fragmenterade insatser till en samordnad, långsiktig och kunskapsbaserad förvaltning av vattnet i hela avrinningsområdet.   Staden som avrinningsområde En annan viktig fråga i labbet är hur framtidens attraktiva och hållbara stad kan utformas – och hur Lunds kommun samtidigt kan bevara värdefulla kulturmiljöer och anpassa dem till ett förändrat klimat. Detta är något som Lunds skyfallsstrateg Axel Sahlin arbetar med inom ramen för KUBIK, där man även kommer att samarbeta genom Arcadia. I dag domineras städer av hårdgjorda ytor, vilket förvärrar effekterna av extremväder – både i form av materiella skador och risker för människors hälsa. Utan träd, grönska och grönytor som kan absorbera eller sprida värme, blir utrymmena mellan byggnader värmefällor. – Det kräver ett nytt tankesätt, fortsätter Angelica Howard. Ett där vi dels ser staden som en del av ett större avrinningsområde, dels förstår vattnets egenskaper – både som en livsnödvändig resurs och som en naturlig kyla i stadsrummet, precis som grönska. Vi måste börja tänka i vattenflöden, där det som sker uppströms får konsekvenser nedströms. Det gör man i vattenråden, där vattnets avrinningsområde betraktas som en helhet, oberoende av kommungränser. Samarbete och gemensam finansiering driver den gemensamma utvecklingen. Att investera i naturbaserade lösningar är att bygga ett robust och framtidssäkrat samhälle – och finansiering och samverkan mellan nyckelaktörer är avgörande. Projektet Arcadia finansieras delvis av Horizon Europe. FAKTA Lunds kommun arbetar med bland annat markägardialoger, samverkan med vattenråd, finansieringslösningar och interkommunal policyutveckling för naturbaserade lösningar under perioden då ARCADIA pågår. Lunds kommun är i process för att med Sjöbo kommun och Eslövs kommun bilda ett nytt biosfärområde. Området kallas Storkriket och omfattar naturområden, jordbruksmark, städer samt 22% av landets rödlistade arter.

På ett webbinarium inom Power Bio i veckan fick deltagarna veta vilka fördelar ålgräs som byggmaterial har, vad som lagmässigt gäller vid insamling av den och vilka byggapplikationer den kan användas till. Ålgräs som byggmaterial är inget nytt påfund, tvärtom. I Danmark har ålgräs använts på tak sedan långt tillbaka. Att det tål vind och väder, isolerar bra och finns i närområdet har bidragit till användningen. Det berättade Kirsten Lynge på Søuld, som jobbat med ålgräs i 15-16 år. Ålgräs växer på havsbotten och när det släpper spolas stora mängder upp på stränderna i Danmark. För att Søuld ska få bästa kvaliteten på det byggmaterial och de akustikplattor de producerar behöver de samla in ålgräset så fort som möjligt. Ju färskare desto bättre. Kirsten pekade på tre fördelar med deras ålgräsprodukter: 1) De är motståndskraftiga mot brand 2) De ger ett negativt CO2-avtryck 3) Materialet kan tas tillbaka för återbruk/återvinning   Olika lagstiftning om någon vill bli av med tång eller någon vill köpa den Johannes Hagström på Trelleborgs kommun lotsade webbinariedeltagarna genom den svenska lagstiftningen för insamling av tång och ålgräs. Först och främst tryckte Johannes på att man inte ska skörda tång, alltså klippa av den när den sitter fast på botten, utan att man ska samla in den tång som lossnat vid till exempel storm. Levande tång är viktiga habitat för djurliv. Tången som spolats upp stranden kan, beroende på intentionen för vad man vill göra med den, klassas antingen som ett avfall eller en resurs och då gäller olika regler. Om en markägare vill bli av med tången på stranden och frågar ett företag om de vill ha den, då klassas tången som ett avfall och då är det vissa regler som ska följas. Om i stället samma företag går till markägaren och ber att få köpa tången, då klassas den som en resurs och då gäller andra regler. Om tången ska användas för att tillverka någon form av produkter ställer lagstiftningen vissa krav på materialet, till exempel behöver man säkerställa att det inte finns för mycket tungmetaller i tången.   Ålgräs kan användas som takpannor, isolering och ventilation En som har testat ålgräs för många olika byggapplikationer är Bodil Engberg Pallesen på Teknologiskt Institut i Århus i Danmark. Hon har tillsammans med andra utvecklat en naturlig ventilationslösning med ålgräsfilter kallat NOTECH. Lösningen finns bland annat installerad på Feldballe friskole som Power Bio besökte tidigare under våren ( läs artikel här ). Bodil har också utvecklat materialet ECO-TILES, en takpanna av ålgräs som kan ersätta tegelpannor eller betongpannor på tak men som även kan användas för fasader. Fördelen med att välja ECO-TILES framför traditionella takpannor är att du får ett material med lågt CO2-avtryck, bra brandegenskaper, ett estetiskt utseende och som dessutom är cirkulärt, förklarade Bodil. Webbinariet arrangerades inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

På en studietur, arrangerad av Biogas Syd inom Power Bio, förra veckan besökte deltagare från bland annat energibolag, universitet, kommuner, och myndigheter, tre olika biogasanläggningar i Danmark. Solrød, Ringsted och Kalundborg, är alla av olika storlek och använder olika substrat för biogasproduktion. Dessutom fick gruppen en dragning av biogasproduktion från halm i kombination med andra substrat. Deltagarna fick en fullproppad dag och åkte hem glada och nöjda med mycket ny kunskap. Så här sade några av dem: June Thomsen, Vallensbæk Kommun Vad tycker du om studieturen idag? Fantastiskt bra! Mycket nätverkande och mycket kunskap på mycket kort tid.   Vad har du framförallt tagit med dig från dagen? Dels att få kunskap om hela produktionskedjan och dels att träffa andra. Vallensbæk är en liten kommun och om vi ska lyckas med något behöver vi samarbeta. Andreas Cederborg, ST1 Biokraft Vad tycker du om studieturen i dag? Jättelärorikt, både seminariedelen om halm och dess potential och besöken på biogasanläggningarna. Det var roligt att se tre olika anläggningar med deras olika förutsättningar.   Har du lärt dig något nytt? Ja, absolut. Det mest givande var diskussionerna om halm. Vi tittar på att utöka substratfloran och i dag fick jag en bättre förståelse kring hur tekniken för biogasproduktion av halm är tänkt att fungera. Dessutom är det jättebra att kunna nätverka med andra inom området. Emma Kihlberg, Naturvårdsverket Varför anmälde du dig till studieturen? Jag jobbar med biogasfrågan och Klimatklivet och eftersom Danmark har kommit längre inom biogas än Sverige blev jag intresserad.   Är det något särskilt som gjort intryck på dig? Storleken på anläggningarna i Danmark. De verkar också ha bättre infrastruktur för att ta hand om matavfallet än vad vi har i Sverige. Rebecca Högberg, Gasum Varför följde ni med på studieturen i Danmark? Danskarna har kommit väldigt långt på biogasområdet. Vi vill se om det finns några smarta lösningar vi kan ta efter.   Vad har varit mest intressant tycker du? Det var väldigt intressant att höra om samensilering av halm och andra substrat. Det verkar bra men samtidigt logistiskt utmanande. Studiebesöken arrangerades inom projektet Power Bio. Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

I början av april samlades alla partners från GreenIndustrialAreas i Riga för att planera projektets tredje och sista år. Fokus låg på aktiviteter kopplade till den verktygslåda med industrirelevanta teknologier för energieffektivisering som vi har utvecklat under projektets gång . Projektet syftar även till att utarbeta en certifiering för gröna industriområden och under mötet diskuterade vi möjliga kriterier. En utmaning som identifierades är svårigheten i att på områdesnivå kartlägga industriernas utsläpp av växthusgaser. Under besöket fick deltagarna också möjlighet att se projektets lettiska pilotområde. Här finns ett av världens största områden för torvbrytning, drivet av Laflora Latvia. På mark där brytningen avslutats planerar företaget för ett grönt industriområde. Planerna omfattar bland annat en vindkraftspark (som förväntas stå för cirka 5 % av Lettlands energibehov) samt växthus och annan grön verksamhet. När vi frågade varför Laflora vill certifiera området som grönt svarade de: "Det är något våra kunder vill ha." Projektet GreenIndustrialAreas finansieras delvis av Interreg Baltic Sea Region.

Inom Power Bio undersöks hur restbiomassor, som i dag snarare är ett problem än en tillgång, kan komma till nytta för energiproduktion och för att ta fram högvärdiga produkter. Vad kan vi göra med halm, tång, ålgräs och gräs? Ett område där de kan användas är i olika typer av byggkomponenter. För att öka kunskapen om detta har Power Bio besökt Feldballe Friskole och Friland i Århus i Danmark. När Feldballe friskola skulle byggas ut var hållbart ledordet. Naturliga material och lösningar har därför använts i så stor utsträckning som möjligt. Taket är av trä. Väggar är av trä och lerputs och som isoleringsmaterial valdes halm i stället för traditionell mineralull. Klassrummen har naturlig ventilation som innehåller ett ålgräsfilter.   Halm som isolering i väggarna Lars Keller på Ecococon är den som ligger bakom väggarna med halmisolering. Han har arbetat med lösningen i 25 år. Väggarna innehåller ingen plast. Det behövs ingen fuktspärr eftersom väggarna är diffussionsöppna. Fukten vandrar ut och in genom byggnaden. På insidan är väggarna täckta med lerputs. Eftersom inga främmande material finns i väggarna kan allt återvinnas om byggnaden någon gång ska rivas. Ventilation med ålgräsfilter ger behagligt inomhusklimat Den naturliga ventilationen med ålgräsfilter   är utvecklad av Bodil Engberg Pallesen på Teknologisk Institut i Århus i samarbete med arkitektfirman Carlo Volf, fönsterbolaget Window master med stöd från REALDANIA och kallas NOTECH. Principen är enkel, frisk luft utifrån kommer in under väggen och vandrar igenom ett filter av ålgräs. Sätter man handen mot ”spjället” på insidan känner man hur luften svagt blåser igenom.   När temperaturen eller koldioxidhalten blir för hög i rummet öppnas ventilationen och de luckor som finns i taket, automatiskt. Effekten blir densamma som om du öppnar fönstren. Det ger ett behagligt inomhusklimat och elever på plats blir inte trötta på grund av dålig luft. Utmaning att kombinera intentioner, användning och underhåll Även om biträdande rektor Thomas Kjerstein i stort är nöjd ser han att det finns saker som kunde varit bättre. På trätaket har det bildats alger på utsidan och trälisterna i dörrarna måste oljas in oftare än vad de trott. - Utmaningen är att kombinera arkitektens intentioner, praktisk användning och underhåll av material, förklarar Thomas.   Konservativ byggbransch utmaning För Lars Keller och Bodil som vill öka användningen av naturliga material är den konservativa byggbranschen en utmaning.   - När jag först tog fram lösningen hade jag tittat på den ur ett klimatperspektiv. Byggbranschen undrade bara vad det kostade och hur fort det gick att sätta upp. Men nu jobbar EU-taxonomin till vår fördel, resonerar Lars. I ekobyn Friland experimenteras det med naturmaterial I Feldballe finns också ekobyn Friland. Ekobyn har tre motton: att vara skuldfri, att vara avfallsfri och att minst en i hushållet arbetar hemifrån. Husen i Friland är byggda med hållbarhet i första rummet men på olika sätt. Här experimenterar man med naturmaterial i grunden, väggar och isolering. Det första huset man möter har testat olika material för isolering såsom tidningar, pappersremsor, sågspån och blåmusslor. Sten Møller har satsat på lerputs väggarna på sitt hus. Han återvinner spillvatten, urin och fekalier och använder i odlingar. Vissa ämnen som till exempel klor är inte tillåtet att använda. Istället för att bara släppa ut röken från sin öppna spis/kamin, leder han ut den och låter den gå genom ett filter av träflis, sand och kompost. Hållbarhet kan också innebära liten boyta Helle Hestbjerg har ritat sitt hus själv. För henne innebär hållbarhet inte bara att använda naturliga material utan också att inte bygga ett hus med större yta än hon egentligen behöver. I det lilla huset finns en kamin med lerväggar. Hon eldar i den en gång om dagen, mer behövs inte för att hålla värmen eftersom lerputsen på innerväggarna balanserar värmen. Det går åt ca 2-3 kubik ved per år. Fram tills för några år sedan hade hon inget kylskåp, skafferikällaren klarade att hålla kylan året om. Men ändrat klimat har gjort att hon nödgats att köpa ett mindre kylskåp.   Kupolformat hus med lerputsväggar i badrummet Det sista huset gruppen besökte var Matthias Andersen hus. Tillskillnad från Helle har Matthias inte snålat på kvadratmetrarna. Hans hus är kupolformat med stora fönsterpartier i öst, söder och väster samt små fönster i norr. Planlösningen bygger på stor allrums- och köksyta med fyra sovrum och ett badrum som vetter mot norr. På så sätt blir det stor solinstrålning och lite värmeförluster mot norr. Den årliga vedförbrukningen ligger på ca 6-7 kubikmeter ved. I badrummets väggar har han använt lerputs, som i duschutrymmet och vid vasken är bestrukna med kalciumsilikat för att stå emot vatten. Övriga väggar i badrummet är obehandlade vilket gör att lerputsen kan suga upp den vattenånga som bildas och därmed slipper familjen att spegeln immar igen när de duschar. Mattias hus ligger i den del av Friland som blev bebyggd senast och här har man gemensam rening av avloppsvatten. Mattias visade vattenreningsanläggningen som bestod av sten, vass, kaveldun och iris och tar hand om avloppet från elva hushåll.

Vår medlem Trivector har tillsammans med Backtick Technologies utvecklat en innovativ lösning som är designad för att stödja företags arbete med hållbara pendlingsresor - Travalytics . Travalytics samlar in och analyserar data om anställdas resor till och från jobbet. Här skriver Anna Stankovski Clark och Pernilla Hyllenius Mattisson om vikten av att arbeta med personalens pendlingsresor och i det sammanhanget samla in relevant data. Medarbetares pendling och tjänsteresor är att räkna med i hållbarhetsarbetet Företagens hållbarhetsavdelningar har mycket att tänka på – från produktion och energiförbrukning till leverantörskedjor och rapporteringskrav. Men en faktor som sällan är i fokus är medarbetarnas resor till och från jobbet – trots att det är ett område som är enkelt att arbeta med och kan ge stora vinster i form av ökad attraktivitet som arbetsgivare, bättre hälsa för medarbetarna och lägre kostnader för verksamheten. Ett aktivt arbete inom detta område är ett sätt att engagera alla medarbetare – alla reser ju till jobbet! Och många även i tjänsten. Anna Stankovski Clark och Pernilla Hyllenius Mattisson på stationen i Lund. Hur ser det ut idag? På totalen, står pendlingen för en mycket stor andel av Sveriges utsläpp med ungefär 10% av alla inrikes CO2 utsläpp per invånare i Sverige. En genomgång av svenska hållbarhetsrapporter visar att många företag inte rapporterar något alls om dessa resor. De som gör det använder ofta schabloner. Trots att de totala utsläppen är höga utgör pendlingsresor en liten del av många verksamheters klimatpåverkan, vilket gör att de ofta prioriteras bort. Medarbetares resor är dock lite speciella jämfört med andra utsläppskällor – dels för att det är något som alla bidrar till, dels för att det påverkar även andra viktiga hållbarhetsområden, utöver utsläpp. Forskning visar att aktiv pendling, som cykling, kan halvera risken för vissa sjukdomar och leda till friskare, mer produktiva medarbetare, som i sin tur leder till ekonomiska besparingar för företaget. Dessutom påverkar det företagets hållbarhetsimage och attraktivitet. När en klar majoritet vill jobba på företag som arbetar aktivt med hållbarhet, är frågan om det är trovärdigt för kunder, medarbetare och potentiella medarbetare att ett företag arbetar med hållbarhet om det finns en stor andel av medarbetare som åker fossilbil till jobbet? Vikten att mäta och förstå resvanor Att rapportera med schabloner ger varken en rättvis bild, eller möjlighet att identifiera områden som kan stödja förbättring för verksamheten. Vi vet från en stor mängd resvaneundersökningar att det är en stor variation i hur medarbetarna reser, som inte syns i schablontalen. I 21 verksamheter, alla belägna i Lund, i samarbetsprojektet CoAction Lund , varierar t ex bilandelen mellan 14 och 77 %, och koldioxidutsläppen från pendling mellan 0,1 och 1,0 ton per medarbetare och år, när hänsyn tas till hur ofta medarbetarna är på arbetet, använda färdsätt och typ av bränsle vid pendling. Tjänsteresor har däremot de flesta företag bättre koll på, eftersom de ofta hanteras via upphandlade resebyråer och interna system. Röst från en av deltagarna i CoAction Lund: -  På Tetra Pak har vi genomfört resvaneundersökningar bland våra anställda i Lund sedan 2019 och detta har inte bara gett oss kunskap om våra medarbetares resvanor, utan även vilka åtgärder som kan bidra mest till en förändring. Pendlingens klimatavtryck blir mätbar, vilket är viktigt för oss i ljuset av ökade rapporteringskrav. Men framförallt kan vi mer effektivt arbeta aktivt med att underlätta en hållbar pendling, både för att minska verksamhetens klimatavtryck och för våra medarbetares välmående och hälsa. // Ola Trulsson, Environment Manager Sweden på Tetra Pak Med rätt data och insikter kan verksamheten uppfylla sina rapporteringskrav och samtidigt få underlag till kloka val av mest effektfulla insatser. Till nytta för medarbetarna, verksamheten och samhället. Samla in data som ger insikter som man kan jobba med För att arbeta effektivt med pendlingsresor är det viktigt att samla in relevant data – vilket färdmedel som används, resornas längd, hur ofta man reser och gärna geografisk information. Det finns två huvudsakliga metoder för detta, båda baserade på undersökningstekniker: webbenkäter och automatiserad datainsamling via app . Det finns för- och nackdelar med de två metoderna och val av metod beror på syftet med insamlingen. Det viktiga är att båda metoderna – till skillnad från schablonberäkningar – hjälper företag att förstå nuläget, identifiera åtgärder och följa upp insatser. Det är det som behövs för att realisera nyttan för företaget.   Vill du veta mer? Här finns mer info: Referenser och bakgrund om nyttan av att arbeta med pendlingsresor t ex för hälsan och för företaget: https://travalytics.io/blog Artikel om resvaneundersökning och grön resplan: https://www.trivectortraffic.se/robusta-transportsystem/resvaneundersokningar-i-30-verksamheter-visar-pa-intresse-for-forandring/ Artikel om effekter av grön resplan: https://www.trivectortraffic.se/robusta-transportsystem/30-farre-bilar-parkerar-vid-universitetssjukhuset-i-linkoping-varje-dag/ Eller kontakta: Pernilla Hyllenius Mattisson, pernilla.hyllenius@trivector.se , 010-456 56 07 Anna Stankovski Clark,  anna.clark@travalytics.io , 07 61 09 52 97

Partners från GreenIndustrialAreas har besökt industrier i projektets pilotområden kring Östersjön för att diskutera relevanta hållbarhetsåtgärder för industriföretag. Besöken visade på ett aktivt hållbarhetsarbete och att ambitiösa mål för förnybar energiproduktion och nollavtryck är möjliga att uppnå. Vid besöken fick s.k. peer review teams  bestående av partners från projektet och utomstående experter se anläggningar på pilotområden i Danmark, Finland, Lettland, Polen och Tyskland. Tillsammans med representanter för de lokala industriföretagen diskuterade teamet utmaningar och överförbara lösningar relevanta för den verktygslåda och certifiering som utvecklas i projektet. Vi sammanfattar tre viktiga lärdomar från besöken: 1. Förnybara energislag och -lagring Alla industriområden i projektet strävar efter att leverera minst 50% förnybar energi. Flera har kommit långt, framför allt inom sol- och vindkraft. Ytterligare initiativ såsom energiutvinning från biogas och biomassa samt återvinning av restenergi visar att det finns en stark vilja att minska beroendet av fossila bränslen. En utmaning är dock att de installerade energikällorna i flera fall förser elnätet med energi framför industrins egen verksamhet. Det är emellertid bara i några av industriområdena som det i dagsläget finns planer på att installera batterier eller annan energilagring. 2. Cirkularitet i samverkan Ett effektivt sätt att minska resursanvändningen är att företag inom industriområden samarbetar för att återanvända avfall och restprodukter. Spillvärme, processvatten och biprodukter kan delas mellan verksamheter för att optimera resurserna. Vidare utmaningar skulle kunna lösas genom att etablera gemensamma plattformar där industrier och företag kan utveckla nya metoder och praxis i samverkan. 3. Initiativ för lägre utsläpp av växthusgaser Eftersom det ligger på företagen, snarare än industriområdet, att följa gällande miljöregler i EU, nationellt och lokalt kan man se en bredd av företagsdrivna initiativ för att minska utsläpp av växthusgaser i pilotområdena. Några industriföretag övervakar utsläppsmängder över hela värdekedjan och letar aktivt efter alternativa material och mer hållbara processer. Andra intressanta exempel inkluderar piloter för infångning och lagring av koldioxid (CCS) och indirekta lösningar som användning av havsvatten för fjärrkyla i syfte att minska beroendet av fossila bränslen. Kunskap och incitament krävs för omställning Enligt Astrid Hackl och Deepshikha Singhania, båda medarbetare på Sustainable Business Hub och engagerade i GreenIndustrialAreas, påverkas industriernas hållbarhetsarbete av aktuell kunskap och tillgänglig budget. Att flera pilotområden fokuserar på hållbarhet menar de till stor del är drivet av en allt starkare miljömedvetenhet, möjligheten till kostnadsbesparingar och att man ser fördelar med utvecklat samarbete. – Besöken har visat att hållbarhet är en aktiv process, berättar Astrid Hackl. Vägar framåt för hållbar industri Inom pilotområdena sker fortsatt ett kontinuerligt arbete med att vidareutveckla befintliga processer och att koordinera insatser mellan kommun, leverantörer och industriföretag. Framöver ses behov av att utveckla områdesgemensamma metoder för att mäta och utvärdera sin miljöprestanda. – GreenIndustrialAreas pilotområden står fortsatt inför utmaningar men med rätt strategier och aktiva investeringar kan industrierna här bli föregångare inom hållbar industriell utveckling, säger Deepshikha Singhania. Ladda ner rapporten från anläggningsbesöken här: GreenIndustrialAreas syftar till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser från industriföretag. Arbetet har resulterat i en verktygslåda samt kriterier för certifiering av gröna industriområden. Projektet medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

Företaget Orion är en av världens största producenter av kimrök, en produkt som i dag saknar en likvärdig ersättning. Kimröken utvinns ur olja vid mycket höga temperaturer vilket gör att Orion i Malmö är en nettoproducent av både ånga, el och värme. Energieffektivisering har varit en central del av företagets arbete i över 30 år, och i höst kommer processen att bli ännu mer effektiv när de installerar en quench boiler*. Ligger i framkant i att återvinna energi Orion producerar 15 olika typer av kimrök och har anläggningar på tre kontinenter. En av dessa finns i Malmös hamn. Det är en relativt liten anläggning, renodlad produktionsanläggning, men den ligger i framkant när det gäller energiåtervinning. En viktig förutsättning för detta är tillgången till både elnätet och fjärrvärmenätet. Jimmy Roskvist, plant improvement manager, letar hela tiden nya sätt att effektivisera verksamheten på. - Att återvinna energi är inte vår huvudprodukt men om vi inte vore så duktiga på det är det möjligt att anläggningen i Malmö inte hade funnits kvar. Vi arbetar ständigt med att hitta nya sätt att effektivisera, förklarar Jimmy Roskvist, plant improvement manager, på Orion. En viktig del av Malmös energisystem   Nästa steg är att installera en quench boiler. Installationen sker inom ramen för projektet Malmö Energy Lab som arbetar för en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem i Malmö. Med sin spillenergi är Orion en viktig del i systemet. Företaget levererar en mindre mängd ånga lokalt inom hamnen medan el och fjärrvärme distribueras till hela Malmö. Faktum är att åtta procent av Malmös fjärrvärme kommer från Orion. Testar quench boiler genom Malmö Energy Lab   och ökar mängden el och fjärrvärme Genom sitt deltagande i Malmö Energy Lab får Orion ekonomiskt stöd för att testa quench boilern under tre år. Faller testet väl ut kan ytterligare quench boilers installeras. Dessutom tror Jimmy Roskvist att fler av Orions anläggningar i Europa kan ta efter. - Med quench boilern kan vi öka både el- och fjärrvärmeproduktionen samtidigt som vi reducerar vår vattenförbrukning. Utmaning under sommaren – värdefullt på vintern Orion skulle redan idag kunna leverera mer fjärrvärme, men en utmaning är att efterfrågan är låg under sommaren. För få kunder är anslutna till fjärrvärmenätet, vilket gör det svårt att få avsättning för spillvärmen under de varmare månaderna. Under resten av året kommer fjärrvärmeleveranserna att kunna öka, vilket är särskilt värdefullt för staden under kalla vintermånader. Elproduktionen har däremot alltid en stabil efterfrågan. Saknar likvärdig ersättning – har många olika egenskaper I dag finns ingen likvärdig ersättning för kimrök, som till exempel används i alla produkter av svart plast och gummi. De 15 olika typerna av kimrök som Orion producerar har olika egenskaper.  Beroende på produktens krav kan kimröken bidra till att göra den stabil och hård, flexibel och slitstark eller mer motståndskraftig mot UV-strålning. Alla kablar och plastprodukter som används utomhus innehåller kimrök, eftersom de annars skulle bli spröda av solen. Även bildäck innehåller kimrök – utan den skulle däcken slitas ut långt innan du hunnit köra från Malmö till Stockholm. *En quench boiler är en typ av värmeåtervinningspanna som används för att snabbt kyla ner heta gaser och samtidigt återvinna värmeenergi. Energin som avges under nedkylningen kommer Orion att använda för att producera ånga som i sin tur kommer att användas för att producera el och värme. Projektet Malmö Energy Lab finansieras delvis av Vinnova.

Genom projektet Energy Equilibrium har Sustainable Business Hub varit delaktiga i att utveckla ett nytt digitalt verktyg för lokal energimodellering. Nu presenteras en färdplan för hur kommuner och regioner i Östersjöområdet kan ställa om till hållbar energiproduktion och -lagring. Energy Equilibrium Platform  är ett fritt tillgängligt online-verktyg för energimodellering som ska hjälpa kommuner, regionala myndigheter och energiaktörer i Östersjöområdet att planera för en hållbar energi-infrastruktur. Verktyget har testats   av pilotkommuer under våren 2024 och den färdiga versionen   släpptes i höstas. Med den nya färdplanen vill man bland annat visa på nyttan för kommunala och regionala aktörer.  –  Energy Equilibrium Platform ger konkreta underlag för systemanalys och dialog om hur vi bygger ett mer hållbart och resilient samhälle, säger Per-Johan Wik, projektledare på Sustainable Business Hub och huvudförfattare till färdplanen.  Han berättar vidare att verktyget är byggt för att kunna modellera olika scenarier som illustrerar hur en högre andel förnybara energikällor och utökad kapacitet för lagring kan komma att ingå i energisystemet. Verktyget kan även ge indikation om förväntade investeringskostnader för respektive scenario, som en utgångspunkt för vidare diskussion.   Bättre beslutsunderlag med kompletterande analyser Modellering av energisystem underlättar energiplaneringen, men arbetet påverkas också av yttre faktorer såsom geografiskt läge, ekonomisk verksamhet och externa intressegruppers behov. För att ge beslutsfattare bättre vägledning rekommenderar Energy Equilibrium-färdplanen att verktygets energiscenarier kompletteras med analyser inom utvalda nyckelområden.  – Grundliga analyser av både systemkomponenter och intressenter ger en avsevärt större förmåga att välja relevanta åtgärder för att uppnå en hållbar energiförsörjning. Beslutsfattare får ett bredare beslutsunderlag och en större förståelse för förutsättningarna lokalt, säger Per-Johan Wik.   Brist på data ofta ett hinder  Färdplanen lyfter blicken ytterligare genom att identifiera nationell policy som skulle ge incitament för implementering av förnybara energikällor och energilagring på lokal nivå. Investeringar och långsiktiga politiska ambitioner ges som två exempel, men också en förbättrad tillgång till data.  – Vi saknar ofta relevanta data för lokal energimodellering. Policy som möjliggör tillgång till lokal eller regional energi- och byggnadsdata skulle öka kvaliteten på energiplaneringen, menar Per-Johan Wik.   Verktyget redo – fokus på spridning Energy Equilibrium har gått in i sitt sista projektår. Nu ligger fokus på att kommunicera projektresultaten och stötta de kommuner, regioner och energiaktörer som vill börja använda verktyget. Närmast anordnar Sustainable Business Hub ett webbinarium   om potential och modellering av hållbar energi. Här kommer företag att presentera sina innovativa energilösningar och den svenska projektpartnern i Energy Equilibrium, Tomelilla kommun, demonstrerar hur man modellerar energiscenarion för en hel kommun. Klicka här för att ladda ner färdplanen: Energy Equilibrium syftar till att stötta kommuner och energileverantörer i arbetet med att använda förnybara energikällor i Östersjöområdet. Projektet medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

Genom nätverkande och matchmaking mellan små och medelstora företag ska projektet EU-Ukraine Sunrise leda till mer förnybar energiproduktion och säkra, resilienta energisystem i såväl Ukraina som resten av Europa. Kluster från sex europeiska länder deltar i det två-åriga projektet, som finansieras av EU-kommissionen. Skåne-baserade Sustainable Business Hub är samarbetspartner i Sverige. VD Anita Sindberg ser projektet som en betydelsefull satsning både för regionen och nationellt. – Klustersamarbetet i EU-Ukraine Sunrise ska underlätta för gränsöverskridande affärer med fokus på förnyelsebar energi. Sustainable Business Hubs långa erfarenhet av matchmaking och spetskompetens i energifrågor kommer bidra till att skapa nya och starka länkar mellan Ukraina och EU-länderna, berättar Anita Sindberg. Utvecklar ny databas för matchmaking och internationalisering Som del av projektet ska Sustainable Business Hub bygga upp en databas för att identifiera och sammanföra små och medelstora företag i Europa. Olika profiler och kompetenser kommer att samlas i databasen som en utgångspunkt för riktad matchmaking. Projektinsatserna ska leda till att minst 50 bolag matchas och av dem ska 30 företag inleda ett partnerskap. – Vi har höga ambitioner för projektet. Hållbar energi och internationalisering är strategiskt viktiga områden för Sustainable Business Hub och vi är stolta att kunna delta, säger Anita Sindberg. Förväntas etablera nya former för samarbeten I slutet av februari undertecknade Sustainable Business Hub projektavtalet tillsammans med kluster från Portugal, Norge, Slovenien, Polen och Ukraina. Signeringen skedde på Portos universitet framför representanter för den portugisiska akademin och energibranschen. Framåt förväntas klustersamarbetet etablera modeller för framtida partnerskap och investeringar som på sikt kan leda till en mer integrerad ukrainsk och europeisk marknad för förnybar energi. Fakta Projektet EU-Ukraine Sunrise: Empowering Safe and Sustainable Energy through Clusters Collaboration in EU and Ukraine  pågår mellan 1 januari 2025 till 31 augusti 2026 och finansieras av EU-kommissionens European Innovation Council and Small and Medium-sized Enterprises Executive Agency . Deltagande kluster Sustainable Business Hub, Sverige  – kluster för hållbar energi, klimatanpassning och cirkulär resurshantering med fokus på grön omställning.  Renergy, Norge  – kluster för förnybar energi med fokus på hydroenergi, mobilitet, energiproduktion och energisystem. https://renergycluster.no   E.C.N. Energy Cluster Network, Polen  – kluster för transformation av lokala energisystem med fokus på lokala energikluster och energikooperativ. https://www.ecn.energy/en/home-pro/ Battery Cluster Portugal, Portugal  – kluster inom batterier och energilagringssystem med fokus på främjandet av innovation och värdekedjor. https://batterycluster.pt/en/ Slovenski gradbeni grozd - GIZ, Construction Cluster of Slovenia, Slovenien  – kluster inom hållbart byggande med fokus på internationalisering, innovation och nya teknologier. https://www.sgg.si/en/   Precarpathian Eco-Energy Cluster, Ukraina  – kluster för energieffektivitet och gröna teknologier. https://peec.org.ua/en/   Kontakt vid frågor Rosa Özgen Projektledare för EU-Ukraine Sunrise   rosa.ozgen@sbhub.se

V ill ni ta ert företag till nya internationella marknader men är osäkra på var ni ska börja? Eller vill ni få bättre kännedom om en redan befintlig marknad? 25 februari startar vi en serie av landsspecifika webbinarier med en introduktion till olika länder. Först ut är Nederländerna. Vad ni kan förvänta er: * Effektivaste sätten att ta sig in på den nederländska marknaden * Tips och strategier för framgång * Q&A * Inspiration och erfarenheter från ett företag som gjort ”resan" Webbinarierna arrangeras inom ramen för projektet  SMEBeyond  vars mål är att förändra landskapet för små och medelstora företag avseende deras möjligheter till internationalisering. Projektet finansieras delvis av Interreg South Baltic.

Sustainable Business Hub har på nytt tilldelats ett silvercertifikat i klusterledning som ett erkännande av vårt kontinuerliga förbättringsarbete enligt European Cluster Excellence Initiative (ECEI). Certifikatet  Cluster Management Excellence Silver Label  tilldelades efter en gedigen utvärderingsprocess utförd av oberoende klusterexperter från European Secretariat for Cluster Analysis  ( ESCA ). Det är en omcertifiering som visar på en fortsatt positiv utveckling för föreningen. – Att certifikatet förnyas visar att Sustainable Business Hub levererar långsiktigt hållbara värden för våra medlemmar och samarbetspartners. Det är en kvalitetsstämpel som gör att vi kan fortsätta utveckla vårt nätverk och möjliggöra för fler internationella samarbeten, säger Anita Sindberg, VD på Sustainable Business Hub. Nya perspektiv på verksamheten Revisionen granskade 18 kriterier relaterade till bland annat strategi, medlemsstruktur och service. – ESCA:s bedömning ger oss nya och värdefulla perspektiv på vår verksamhet. Genom revisionen har vi fått med oss förslag och råd som vi kan implementera i det redan pågående strategiarbetet för kommande år, berättar Anita Sindberg. – Jag vill rikta ett stort tack till teamet och alla som hjälpte oss med certifieringen, speciellt till vår ESCA-samordnare Deepshikha Singhania, fortsätter Anita Sindberg. Certifieringen gäller i två år och kan förlängas vid ny revision. Vill du veta mer om certifieringen och hur den går till kan du läsa mer här .

Solserv är ett företag som arbetar inom Sustainable Business Hubs fokusområde Cirkulär Resurshantering . Företaget står på två ben, dels säljer de förpackningslösningar, dels säljer de komposteringslösningar. De allra flesta kunderna har det gemensamt att de arbetar med mat på ett eller annat sätt. Patrik Johansson, CEO på Solserv, ser ljust på framtiden. Med 1-2 säljare på plats räknar han med att fördubbla försäljningen inom 2-3 år. Säljer kundunik hållbar lösning för att förpacka och kompostera När vi intervjuar Patrik Johansson är han noga med att poängtera att Solserv inte säljer förpacknings- och kompostmaskiner. Det handlar om så mycket mer, en kundunik hållbar lösning för att förpacka och/eller kompostera. - Vi levererar ett koncept. Vi kan till exempel hjälpa ett hotell att minska sitt matavfall. Komposteringen kommer i nästa steg, förklarar Patrik. Matavfall blir till näringsrik gödsel på 24 timmar med Solservs kompostmaskiner Hotell är tillsammans med restauranger, storkök, caféer, livsmedelsbutiker och andra som producerar, levererar och hanterar mat, deras främsta kunder för komposteringslösningen. Det är också den lösningen som ökar mest i antal försäljningar. Kompostmaskinerna är väldigt effektiva. Om du lägger matavfall i maskinen efter lunch kan du plocka ur näringsrik gödsel 24 timmar senare. Om du inte vill ha gödseln själv kan Solserv hämta den, förädla och pelletera. - Det kommer att finnas ett enormt behov av organiska gödningsmedel i framtiden och det finns mycket restströmmar att använda, säger Patrik, som om en vecka åker till Ukraina där behovet av gödselprodukter är stort. Patrik Johansson, CEO på Solserv, räknar med att fördubbla företagets försäljning inom 2-3 år. Säljer inte på pris - utan service Medan kompostlösningen säljer bäst i antal är förpackningslösningen den som står för störst omsättning. Lösningen omfattar både förpackningar och förslutningsfilm. Här hittar vi kunder som sjukhus, äldreboende och livsmedelsindustrier. De största lösningarna kan vara helautomatiska med robotsystem. På förpackningssidan har Solserv många konkurrenter. Eftersom de inte kan konkurrera med priset måste de vara duktiga på eftermarknad och service. - Den första maskinen kan du sälja på pris men den andra och tredje maskinen säljer du om du varit duktig på service. Här är vi väldigt starka, framhåller Patrik. Ser hela tiden nya möjligheter Patrik är inte en person som nöjer sig. Han ser hela tiden nya möjligheter. Med säljare på plats satsar Solserv på att öka i alla segment på den nordiska marknaden och parallellt med det jobba internationellt med de stora koncepten genom sitt systerföretag Food2Farm. - Biogas, organiska restprodukter, biokol, el, värme och carbon capture, allt är intressant, avslutar Patrik. Till Solservs webbsida>>

Efter att i många år ha arbetat med planer och åtgärder för klimatanpassning av tätorten kommer Helsingborgs stad nu att titta närmare på hur de kan arbeta med klimatanpassning på landsbygden. I projektet Arcadia kommer blågröna korridorer, dvs vattendrag med kringliggande växtlighet, att vara i fokus. I arbetet kommer samarbetet med privata markägare att vara centralt. Vid projektets slut hoppas Veronica Lennefors och Daniel Graf att de har en karta över var det är bäst att implementera naturbaserade lösningar. De hoppas också att de har utvecklat någon sorts modell för hur företag kan hjälpa till att finansiera naturbaserade lösningar. Att anlägga blågröna korridorer längs Råån och Vegeåns avrinningsområden tjänar flera syften, förklarar Daniel Graf och Veronica Lennefors från Helsingborgs stad. Med långa korridorer genom landskapet blir det möjligt för djur och växter att förflytta sig hela vägen från Söderåsen till havet. Det är viktigt för den biologiska mångfalden. Tillsammans med våtmarker ökar resiliensen mot översvämningar och torka för samhället, jordbruket och naturen. För att få till korridorerna krävs nära dialog och samarbete med markägarna i avrinningsområdena. GIS-karta och dialog med markägare för att identifiera mest utsatta områden En utgångspunkt för arbetet är att ta reda på vilka områden som är mest utsatta för klimateffekter. Veronica har som ett första steg gjort en GIS-karta. Nästa steg är att prata med markägare för att hämta in deras kunskap och åsikter. I dag sker dialogen främst i Vattenrådet, en organisation där både kommuner, LRF, Naturskyddsföreningen, Fiskevårdsförbundet, Jordägareförbundet och dikningsföretag ingår, men nu vill man ha närmare kontakt. - Vi har ett hum om var det skulle behövas lösningar men vi vill ha med markägarna från början för att ta fram vilka områden vi ska satsa på. Därför planerar vi dialoger med dem. Vi vill också veta vad de tycker är hindren för att implementera fler naturbaserade lösningar, förklarar Veronica. Letar finansieringsmodell för naturbaserade lösningar Ett uppenbart problem är finansieringen. Varken kommunen eller markägarna kan stå för hela kostnaden när naturbaserade lösningar ska implementeras. I Arcadia planerar Daniel och Veronica därför för att hitta en finansieringsmodell där näringslivet kan bidra. - Alla sitter med samma problem. Vi behöver marknadsmässiga ersättningar till markägarna. Kanske kan företag betala in till en fond. Vi tror att många kan tycka det är intressant att engagera sig och bidra lokalt, resonerar Daniel. - Ett annat sätt skulle kunna vara att skapa ett system liknande det som finns för biokrediter, fyller Veronica i. Andra barriärer kan handla om lagstiftning. Daniel och Veronica planerar att göra en utredning kring policybarriärer och lagstiftningsbarriärer som också visar hur man skulle kunna gå runt dem. Målet är att presentera den för politiker för att få till en förändring. Målet att kunna göra något verkligt vid projektets slut När projektet Arcadia tar slut om tre år hoppas Daniel och Veronica att de har en karta över var det är bäst att implementera naturbaserade lösningar. De hoppas också att de har utvecklat någon sorts modell för hur företag kan hjälpa till att finansiera naturbaserade lösningar. - Vi hoppas att vi inom ett område har upparbetat dialog med markägare och har några företag som vill finansiera lösningarna så vi kan göra något verkligt, avslutar Daniel. Projektet Arcadia finansieras delvis av Horizon Europe.

En ny rapport från projektet Circular Ocean-Bound Plastic visar på den stora potentialen för små och medelstora företag att hitta spännande affärsmöjligheter kopplat till plastavfall och plast i vattendrag. Rapporten lyfter mer än 25 exempel på affärsområden där innovativa företag kan etablera sig som marknadsledande inom hållbarhet. I medföljande appendix listas dessutom mer än 280 företag och organisationer från olika länder som erbjuder produkter eller tjänster relaterade till plastavfall. Rapporten är en av flera som produceras inom ramen för det Interreg South Baltic-finansierade projektet och har författats av medarbetare på Sustainable Business Hub i egenskap av projektpartner. Sammanställningen visar på den bredd av innovativa lösningar för att samla in, återvinna och återanvända plast som finns i södra Östersjöområdet och lyfter samtidigt framtida möjligheter. Förhoppningen är att rapporten ska utgöra en värdefull resurs för små och medelstora företag med ambitioner på innovation och hållbarhet. "Genom att ta vara på dessa möjligheter kan företagen bidra till att skydda marina miljöer och samtidigt ta del av den växande marknaden för hållbara lösningar," säger Deepshikha Singhania, projektledare på Sustainable Business Hub och medförfattare till rapporten. Avfallshantering på fyra strategiska nivåer Rapporten beskriver fyra strategiska nivåer för att minska mängden plastavfall i marina miljöer, var och en med sina unika möjligheter till affärer och innovation: Förebyggande och insamling på land Insamling från vattendrag Avfallshantering och processer för återvinning Utformning av produkter i återvunnen plast Man betonar dock vikten av att hindra plastavfall från att nå vattendrag från första början. "Vi har valt att presentera dem som olika nivåer för att indikera att det finns en form av hierarki. Ju närmare källan till nedskräpning man kommer, desto mer effektivt och med större chans att få rena fraktioner, d.v.s. material av högre värde," berättar Jenny Bengtsson, projektledare på Sustainable Business Hub och medförfattare till rapporten. Efterfrågan på miljöteknisk analys ökar Den omfattande rapporten gör flera framtidsspaningar. Exempelvis förväntas efterfrågan på avancerade analysinstrument som mäter plastegenskaper vid sortering och återvinning eller kan bedöma biologisk nedbrytbarhet hos olika polymerer att öka. Här lyfts en av Sustainable Business Hubs medlemmar, BPC Instruments , fram som en viktig aktör. Miljötekniska instrument för att analysera biologisk nedbrytbarhet och komposterbarhet likt deras beskrivs som avgörande för att utvärdera plasternas miljöpåverkan och livscykel. Det ligger i sin tur till grund för tillämpning av hållbara metoder i linje med mål för en cirkulär ekonomi. Möjlighet att sluta cirkeln med biologisk återvinning Vidare ser man biologisk återvinning som ett framtida utvecklingsområde och rapporten beskriver bland annat metoder som nyttjar bakterier, enzymer eller larver. Solserv , även de medlemmar i Sustainable Business Hub, uppmärksammas i sammanhanget. Företaget utvecklar kompostmaskiner som med hjälp av mikroorganismer omvandlar matavfall till näringsrik kompostmull på bara 1-2 dygn. Rapportförfattarna ser en möjlighet för kompostmaskiner att kunna ta hand om komposterbara engångsförpackningar tillsammans med matavfallet på till exempel snabbmatsrestauranger eller offentliga plaster. Därigenom skulle ett lokalt kretslopp av näringsämnen kunna uppstå och möjliggöra för fler restauranger att odla bladgrönt och grönsaker som används i verksamheten. Läs rapporten>> Circular Ocean-Bound Plastic medfinansieras av Interreg South Baltic.