Har ditt företag en lösning som kan användas för att skapa ökat värde av (upcycla) biologiska restprodukter från livsmedelsproduktion? Vill du träffa livsmedelsproducenter med biologiska sido- och avfallsströmmar och en ambition att upcycla dem genom nya och innovativa lösningar? Då är projektet Cleantech Impact Accelerator relevant för dig! I den tredje omgången av acceleratorprogrammet deltar bland annat Oatly, Nordex Food och Peter Larsen Kaffe. Deras ambition är att upcycla sina biologiska restprodukter och sidoströmmar med hjälp av ny teknik. Startups som kan hjälpa livsmedelsproducenterna med detta kommer att få presentera sina lösningar och har chans till samarbeten. Livsmedelsproducenterna letar bland annat efter tekniker som kan vara applicerbara för att möjliggöra identifiering, återvinning och/eller användning av biologiska restprodukter och sidoströmmar, såsom: • Sensorer och mätteknik • Digitalisering • Filtrering, torkning, separeringsteknik • Enzymatisk processad biomassa • Svampbaserad produktion Syftet med programmet är att få till samarbeten mellan start-ups och livsmedelsproducenterna. Startup-företagen som antas till acceleratorprogrammet kommer att erbjudas möjligheten att, tillsammans med olika experter, arbeta med affärsutveckling, finansiering, teknik, organisationsstruktur och juridiska aspekter. Mer information om projektet och hur du ansöker till programmet hittar du här: https://www.cleancluster.dk/project/greater-copenhagen-cleantech-impact-accelerator/.

One Reality är ett företag i Sustainable Business Hubs medlemsskara som inte är ett traditionellt miljöteknikföretag. De jobbar med hållbar stadsutveckling men får snarare räknas till IT-området. Vi kontaktade VD, Mats Eliasson, för att få klart för oss vad de egentligen gör. Hej Mats! Hur skulle du beskriva vad One Reality gör så att även en IT-blind som jag förstår? Vi jobbar med digital visualisering vilket innebär att vi bygger upp virtuella miljöer och skapar interaktiva virtuella upplevelser. Det gör det möjligt att förstå komplex information på ett enklare sätt. Om du läser en text kan du få lika många tolkningar som läsare av texten. När alla ser samma sak får du en helt annan förståelse. Ta till exempel en igenproppad gata i New York. Vi kan visualisera den. Sedan tar vi bort bilarna och sätter alla bilister i bussar, då blir det plötsligt väldigt luftigt på gatan. Det får stor effekt när du kan uppleva det visuellt. Vem skulle du säga har störst nytta av era produkter och tjänster? Den som snabbt, kostnadseffektivt och engagerat behöver informera, förklara och utbilda sin mottagargrupp. Vi jobbar med både företag och kommuner, bland annat Lunds kommun som har en modell över Brunnshög som uppdateras i takt med att byggherrar ritar sina hus. Modellen används både för interna möten och externt. En stor fördel med tekniken är att många kan träffas i en virtuell miljö samtidigt. Det spelar ingen roll var man befinner sig. Om man i ett projekt kan reducera fysiska möten med 50 procent förstår alla att det kan innebära stora besparingar. Kan du ge något konkret exempel på hur man kan använda produkten? Javisst, ta till exempel kvartsdamm. Det är ett stort problem inom byggbranschen. Arbetsmiljöverket, facket, arbetsmiljösamordnare och byggföretag har länge försökt informera om farorna med kvartsdamm som är lika farligt som asbest. Genom en interaktiv kvartsdammsutbildning som antingen kan upplevas i VR eller på en vanlig laptop eller surfplatta, får kursdeltagaren full insikt i farorna genom att bland annat följa med hela vägen ner i lungorna. Det tar inte mer än 45 minuter! Utbildningen rullas nu ut både i Sverige och internationellt. Behovet är enormt. Har ni något spännande projekt på gång framöver? Ja, då vill jag lyfta två områden. Först och främst energi och elektrifiering. Vi håller på att bygga upp en delvärld av samhället, en plattform, med fokus på energi och elektrifiering. På plattformen kan olika företag och aktörer visa och förklara sina produkter och system. Flera medlemmar i Sustainable Business Hub som jobbar inom energiområdet skulle ha nytta av det. Det andra området är Augmented Reality, AR. Tekniken för AR finns i stort sett i alla smartphones. Visst, det finns särskilda AR-glasögon och AR-visir men du klarar dig utmärkt med en smartphone. Och fördelen är ju att alla har en smartphone med sig. Läs mer om One Reality på deras webbsida>> Följ företaget på LinkedIn>> Film om ett av One Realitys case>>

PRESSMEDDELANDE I dag, 7 april, håller Nationella innovationsrådet under ledning av statsminister Stefan Löfven ett regionalt möte för att bland annat diskutera innovation för hållbara städer. Sustainable Business Hubs VD, Håkan Rosqvist, är en av deltagarna på mötet. - Jag kommer att dela med mig av hur vi som regionalt kluster jobbar med innovation för hållbara städer och hur vi kan hjälpa till och bidra i ett nationellt perspektiv, säger Håkan Rosqvist. Håkan Rosqvist kommer också att lyfta den centrala roll som kommuner och regioner har för att driva innovationsarbetet framåt. Han kommer bland annat att presentera hur danska och svenska sidan samverkat när det gemensamma visionsdokumentet för grön omställning och hållbar tillväxt, Greater Copenhagen Green Charter, tagits fram och hur arbetet drivs framåt. Håkan hoppas också hinna lyfta skånska utmaningar såsom energiförsörjning och klimatanpassning. För mer information, kontakta: Håkan Rosqvist, VD, Sustainable Business Hub tfn: 073-438 74 55 e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se

29 mars är det dags för tredje webbinariet i serien om stadsträd som arrangeras inom Blue Green City Lab. Gustav Nässlander på Scandinavian Green Roof Institute går igenom vad du ska tänka på när du planterar träd i staden. Vi ställde några frågor inför webbinariet. På webbinariet kommer du att prata om hur man väljer träd efter situation och funktion. Hur ska man tänka där? Det vi har att erbjuda våra träd i städerna är dåligt representerat i den svenska naturen. Vi måste ställa oss frågor i följande ordning. 1. VAD kan jag erbjuda i form av växtplats. 2. VILKA arter passar in på den typen av växtplats (ståndort). 3. Kan jag nyttja växtplatsen till fler FUNKTIONER? Och till sist: 4. Vilka ESTETISKA värden kan jag få ut sett till tidigare svar. Finns det ett träd som man ska satsa på som är bättre än andra? Nej, det är väldigt viktigt att vi vågar arbeta med en bred mångfald av träd i våra städer. Vi vet att nya trädsjukdomar kommer att göra entré i våra städer på grund av ett förändrat klimat och globaliseringen. Då måste vi rusta oss genom att ha en så bred flora som möjligt. Ju mer variation av trädarter vi har desto mer resilient är vår stad mot snabba omställningar och plötsliga förändringar. Vad är det främsta felet som görs i dag när träd planteras i staden? Oftast är det att man inte gett förutsättningar för trädets rotsystem att bre ut sig. Det vill säga, antingen är växtbädden inte anpassad för laster ovan och blir kompakterad eller så är den för liten för att trädet ska få den vatten-, närings- och luftbuffert som behövs. Ett annat vanligt fel är att man först tar fasta på de estetiska effekter man vill att trädet ska bidra med, innan man ser till vilka förutsättningar man har att erbjuda trädet. Ett träd som valts för sin magnifika blomning men inte getts förutsättningar att växa kommer se tråkigt ut oavsett dess genetiska egenskaper att blomma vackert eller inte. Säg att du är en bostadsrättsförening med en innergård som blir väldigt varm på sommaren. Vad är det första du skulle tipsa dem om att göra för att få en behaglig och mysig plats att vara på? Först och främst skulle jag råda dem att göra förutsättningar för stora träd. Det vill säga bygga rejäla växtbäddar med egenskaper som eliminerar risk för kompaktering. Därefter hade jag planterat träd som växer snabbt och kan erbjuda skugga ganska omgående. De snabbväxande träden blir sällan allt för gamla och kompletteras med fördel med träd som växer långsamt men blir långlivade. Så när de första träden tagit ut sin rätt kan nya träd ta efter i successionen. Något mer? Om byggnaderna runt om innergården har mörka tak hade jag rekommenderat att anlägga gröna tak som har en stor effekt både på mikroklimatet på innergården men som också hjälper till att hålla temperaturen nere inne i byggnaden. Om man bygger nytt, är det möjligt att sätta mindre träd på taket? Ja, det är möjligt! Det krävs dock en viss mängd expertis för att få till ett bra resultat. Dels måste takets lastkapacitet anpassas för att kunna anlägga en tillräckligt omfattande växtbädd. Dessutom ställer det stora krav på rätt växtval då taket som växtplats är en relativt extrem situation helt utan kontakt med grundvatten. Men med det sagt finns det många goda exempel på lyckade trädplanteringar både på öppna tak och innergårdar på bjälklag. Återstående webbinarier i serien om stadsträd 29 mars kl. 10.00-11.00 // Växtkvalitet och växtval 12 april kl. 10.00-11.00 // Inventering och förvaltning Anmäl dig här https://course.greenroof.se/webinar/ Webbinarierna hålls inom ramen för Blue Green City Lab som finansieras delvis av Vinnova.

I Blue Green City Lab jobbar vi med utvärdering av olika typer av blågröna lösningar. Till exempel tittar vi på biologisk mångfald, utseende, fuktighet, temperatur och bullerdämpning på växtväggarna på P-Malmös p-hus Anna och Godsmagasinet. För att väggarna ska fungera på bästa sätt krävs att de underhålls. Helen Johansson på Scandinavian Green Roof Institute har med hjälp av en lift vårstädat väggarna. - Så här års spirar det så smått överallt men för att grönskan ska kunna komma igång ordentligt måste det gamla vissna bort först. Under den senaste veckan har därför de gröna väggarna fått en rejäl uppfräschning. Förutom att klippa ner vissna växter har det även planterats diverse fröer i de små hålen där växterna kan titta ut. Dessutom har bevattningssystemen med återflödespumpar och rännorna blivit rengjorda. Det enda som behövs nu är lite sol och värme – då kommer grönskan fullkomligt att explodera!, säger Helen Johansson. Samtliga bilder är tagna av Helen Johansson utom den sista bilden som är tagen av JB Media. I Blue Green City Lab utvärderar vi även träd som planterats i olika typer av substrat samt växtlådor med vattenmagasinering. Läs mer på https://bluegreencitylab.se/case Blue Green City Lab finansieras delvis av Vinnova. Projektdeltagare är Malmö stad, Scandinavian Green Roof Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, MKB och Sustainable Business Hub.

Kommuner har i dag organiska restprodukter i form av tång, gräsklipp, trädgårdsavfall, matavfall m m som kostar pengar att ta hand om. I Greater Bio undersöker vi vilka biomassor som kan användas för att producera energi och nya material och som ger lönsamhet. I Helsingborg omvandlas park- och trädgårdsavfall till biokol i NSRs pyrolysanläggning. På samma gång som man tar hand om restavfall får man en stabil kolinlagring och också klimatsmart värme som går ut på fjärrvärmenätet. Tillsammans med NSR har 2050 Consulting genomfört en första analys i Greater Bio, en marknadsanalys för biokol. I analysen dras bland annat slutsatsen att det finns ett ökat intresse för biokol men att det inte finns tillräckligt med kundunderlag ännu för större mängder. Rapportförfattarna rekommenderar i analysen att aktörer fokuserar på att biokol används i anläggningsjordar. På medellång sikt bedöms marknaden för biokol som filter för rökgas- och läkemedelsrening vara mycket intressant. Läs nyhet på 2050 Consultings webbsida>> Läs hela rapporten>>

Efter förra årets arbete med att ta fram ett gemensamt visionsdokument för grön omställning och hållbar tillväxt inom Greater Copenhagen, Greater Copenhagen Green, börjar arbetet med att konkretisera de prioriterade områdena. DTU tar lead på det första initiativet, Innovationshubb för intelligenta och flexibla energilösningar i Greater Copenhagen. Tolv partners kommer att skapa möjligheter att utveckla, testa och implementera nya intelligenta energilösningar på båda sidor av sundet. På svenska sidan kommer Hyllie, Sege Park, Östra Ramlösa och Det Urbana Simris att fungera som testplatser, så kallade Living Labs. - Det här samarbetet tror vi tillför mycket värde till en positiv utveckling av situationen. Genom att samordna de svenska aktörerna inom Greater Copenhagen har Sustainable Business Hub ansvarat för en framgångsrik förankring av Greater Copenhagen Green Charter på den svenska sidan av Öresund, säger Håkan Rosqvist, VD på Sustainable Business Hub. Läs pressmeddelandet>>

PRESSMEDDELANDE Tillsammans med energibolag fortsätter kommuner, fastighetsägare och universitet att utveckla energilösningar för bättre utnyttjande av lokalt producerad förnybar energi till förmån för medborgare, städer och företag på båda sidor om Öresund. De 11 partnerna i Smart Cities Accelerator+ (SCA+) får stöd av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Till hösten 2022 kommer partner att utveckla mer kapabla modeller och metoder för att minska spetslastproduktion av el och värme genom att göra energianvändningen i byggnader så effektiv som möjligt. Flera olika partners behöver skapa nya synergier och lösningar SCA+ bygger på erfarenheterna från det tidigare SCA-samarbetet, och flera av partnerna är därför de samma i detta projekt, samtidigt som flera nya har dykt upp. Tillsammans bildar partnerskapet ett brett och dedikerat tvärvetenskapligt nätverk över Öresund och omfattar visionära stadsplanerare, kommunala klimatplanerare, ledande forskare inom databaserade energisystem, operatörer från offentliga bostadsföretag, distributörer av energi för byggnader, transport och medborgare. – För att kunna uppfylla de ambitiösa svenska och danska klimatmålen och för att ställa om samhället att använda förnybar energi måste vi samarbeta över sektorer och branscher, kommuner och nationsgränser. Vi kan lära oss mycket av att arbeta tillsammans och vi kan skala upp och kommersialisera lösningar vi arbetar fram tillsammans. Och det behöver vi, förklarar Nette Kirkegaard, projektledare för SCA+. Energidata och energigemenskaper Målet med projektet är att skapa flexibla, smarta energisystem som minskar spetslastproduktion, främjar förnybara energikällor och effektiv energianvändning i byggnader. Detta kräver interaktion och kunskap om energiproduktion, energidistribution, energilagring och energieffektivitet. Kommuner och bostadsbolaget KAB kommer tillsammans med forskarna från DTU och Lunds universitet bland annat att använda anonymiserade energi- och inneklimatdata för att identifiera vilka byggnader som ska renoveras. Datan ger en bra bild av renoveringsbehovet. På samma sätt bidrar databaserade modeller, där energibehov planeras baserat på prognoser, t.ex. olika lokala väderprognoser, till att säkerställa optimal uppvärmning i fjärrvärmen. Medborgardrivna energigemenskaper har en nyckelroll Många kommuner upplever att omställningen från naturgas- och oljepannor kräver alternativa lösningar i befintliga eller nya bostadsområden som ligger för långt bort från fjärrvärmenätet. SCA+ kommer att undersöka hur så kallade energigemenskaper kan utvecklas och vara en lösning för dessa områden, där till exempel medborgarna sätter upp solpaneler, installerar värmepumpar och delar energi med varandra eller säljer ström till det omgivande elnätet. Kort om SCA+ Arbetet med SCA+ fokuserar på fyra huvudämnen: Verktyg för kommunal energiplanering för utveckling av befintliga och nya stadsdelar Metoder för att leverera och använda förnybar energi mer flexibelt och effektivt på byggnads- och områdesnivå Databaserade verktyg för att säkerställa holistisk, energieffektiv och inomhusklimatoptimerad byggnadsrenovering Metoder för att aktivt engagera medborgare i den gröna energiomställningen Partners: E.ON Energilösningar (SE) E.ON Energidistribution (SE) DTU - DTU Compute och DTU Byg (DK) Lunds universitet (SE) Sustainable Business Hub (SE) Høj-Taastrup kommun (DK) Lyngby-Taarbæk kommun (DK) Hørsholms kommun (DK) Köpenhamns kommun (DK) Malmö stad (SE) KAB - Köpenhamn Allmänna Bostäder (DK) Projektperiod: 1 december 2020 - 30 september 2022. Totalbudget: ca 2,4 miljoner euro, varav 1,1 miljoner euro från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Kontaktpersoner: Nette Kirkegaard, projektledare för SCA+ Høj-Taastrup Kommun e-post: netteje@htk.dk tfn: +45 2980 1808 Per-Johan Wik, projektledare Sustainable Business Hub e-post: per-johan.wik@sbhub.se tfn: 076-109 46 92

Inom Blue Green City Lab arrangeras under mars och april en webbinarieserie om träd i staden. Föreläsare är Gustav Nässlander från Scandinavian Green Roof Institute. Gustav har i grunden en utbildning i trädgårdsvetenskap från SLU och har under många år arbetat på Stångby plantskola med stadsträd. Ju större ett stadsträd blir, desto mer ekosystemtjänster kan det leverera under sin livstid, är ett av hans mantra. Gustav, ge tre bra anledningar till varför man ska plantera träd i staden? Bara 3?! Jag kan komma på hundra. Men jag ska fatta mig kort. För det första bidrar träden med skugga som gör att vi på ett bättre sätt kan hantera kommande värmeböljor. För det andra fångar träden upp vatten i kronan och genom fotosyntesen dricker trädets rötter mycket vatten. Kombinerat blir det kubikmetervis med vatten som varje träd besparar våra dagvattenledningar. Det i förlängningen leder till säkrare dagvattensystem och mindre risk för översvämningar. Och för det tredje fångar träden fångar upp mikropartiklar som annars hade hamnat i våra lungor. På så sätt får vi friskare luft att andas tack vare våra stadsträd. Hur gör man för att ge träden bästa möjliga förutsättningar att överleva och växa sig stora? Den första faktorn är rätt träd på rätt plats. Den som beslutar om trädplanteringar måste ha goda kunskaper i både växtkännedom och ståndortskännedom. Men vi måste också ge goda förutsättningar för träden. Och den absolut viktigaste faktorn är en syrerik växtbädd. I hårdgjorda miljöer gäller det att alltid använda skelettbäddar med luftgaller. Men oavsett hur goda förutsättningar vi gett träden måste etableringsskötseln ges resurser och utövas av kunnig personal. Gullar vi inte med träden under de första åren får de ingen chans att så småningom stå på egna ben. Vem har nytta av webbinarieserien om stadsträd? Kursen vänder sig dels till dig som jobbar direkt med stadsträd. Det kan vara att du planerar, anlägger, förvaltar eller sköter stadsträd. Men serien riktar sig lika mycket till dig som jobbar indirekt med träd. Det kan vara att du arbetar med planering av infrastruktur eller arbetar hos en byggherre som exploaterar mark. Du kommer ha stor nytta av de baskunskaper som serien förmedlar. Alla inom stadsutveckling har nytta av att förstå trädens värde. Vilket är ditt favoritträd? Lika många gånger som jag fått den frågan, lika många gånger har jag svarat att den är omöjlig att svara på. Bara i Malmö finns över 700 arter och sorter av träd. Att välja en favorit bland dem vore som att välja en favorit bland alla världens idrottsstjärnor. Alla arter behövs och kan leverera på sin rätta plats, vissa är långdistanslöpare, somliga är boxare och andra är lagspelare. Men alla är lika viktiga. Favoritträden är de som levererar på den platsen de står på. Och mångfalden av träd är en favorit i sig. Blev du sugen på att delta i något av webbinarierna om stadsträd? Läs mer och anmäl dig HÄR>>

Foto: Ali Al-Sined, Göteborgs Lokalförvaltning Strax innan jul lades husgrunden för Hoppet, förskolan i Göteborg som så långt det är möjligt ska bli fossilfri. Och då pratar vi hela kedjan från produktion av material till drift av förskolan. Istället för den traditionella betonggrunden valde Göteborgs stad att satsa på Koljern Nordics cirkulära lösning. Vi ställde några frågor till Henning Eliasson, VD för företaget om deras innovativa lösning. Hej Henning! Göteborgs stad valde er produkt till den fossilfria förskolan. Då blir man nyfiken på hur er lösning ser ut och hur den skiljer sig från en traditionell betonggrund. Vad säger du? Skillnaden med Koljern-grund, konstruktionsmässigt, mot en traditionell "platta-på-mark" är att man använder en annan typ av isolering vilket ger grunden helt unika egenskaper. Foamglas, en typ av cellglas, är helt oorganisk, tål fukt, angrips varken av skadedjur eller mögel. Den är dessutom mycket trycktålig. Egenskaper som lämpar sig väl för en grund. Vi "ramar in" isoleringen i en patenterad konstruktion som sammantaget gör att betongen kan uteslutas. Vilka är de främsta fördelarna med att välja er grund? Den omställningen vi nu har påbörjat mot ett mer hållbart sätt att bygga kräver inte bara nya tekniker och material utan även ett annat sätt att tänka. Syftet med det vi gör är att bidra till en mer hållbar byggbransch, vilket vi gör genom att erbjuda konkreta lösningar, men även att visa vad som är möjligt tillsammans med kunder och partners. För oss är hållbarhet en kombination av teknisk prestanda och låg miljö- och klimatpåverkan. Vi valde att arbeta med Koljern-tekniken för att den redan nu är en mer hållbar lösning jämfört med konventionella metoder. Som kund får man en grund som håller längre och som har bättre isolervärde över tid, med marknadens längsta garanti på 50 år. Man får en helt fukt-, mögel-, skadedjurs- och brandsäker konstruktion. Sammantaget leder det till en lösning som ger dig lägre energikostnad, bättre inomhusklimat, utan emissioner, och en försäkring mot framtida skador eller försämrad prestanda. Vilka andra byggelement tillverkar ni? Vårt fokus är husgrunder där vi erbjuder en ETA-godkänd lösning för främst träbyggnader upp till fem våningar. Vi tillverkar även terrass-element som kan användas för takterrasser, innergårdar och bjälklag. Väggar och tak finns också i vårt sortiment. Men den största miljönyttan och vårt fokus ligger på grunden. Är det något särskilt man måste ta hänsyn till om man använder era produkter? Koljern-grunden kan i de flesta fall ersätta traditionell betongplatta utan att man måste ta särskilda hänsyn. För våra andra produkter gäller att man måste vara införstådd med hur de fungerar för att anpassa design och planering redan från start. Vad gör er lösning till ett hållbart val? Det finns ingen bra definition av vad hållbarhet innebär, men något som är hållbart ska förbruka så lite resurser som möjligt. Ett sätt att uppnå detta är att använda återvunna material, men framförallt måste det man bygger hålla väldigt länge. Koljern-element består av Foamglas och lätt-stålbalkar, isoleringen från Foamglas använder ca 60-70 procent återvunnet glas. Koljern-grunden kan också återbrukas i sin helhet eller materialåtervinnas till 100 procent. På grund av den tekniska hållbarheten, behåller materialet också sina egenskaper, till exempel isolervärde, över tid. Det är det väldigt få material som gör.

Att återbruka och reparera har seglat upp som viktiga delar i ett cirkulärt samhälle. I Lund har invånarna de senaste åren kunnat reparera och uppdatera kläder, möbler och annat i Fixa Tills två återbruksverkstäder, en på Norra Fäladen och en på Linero. Lokalerna har inrymt både träverkstad, målarverkstad och syateljé. Verktygen har varit gratis att använda och personal har stöttat och gett tips och råd både kring hur man gör när man reparerar och hur man kan tänka kring hållbarhet. - Syftet med Fixa Till har varit att sprida kunskap om återbruk och hållbar konsumtion för att få fler att ändra sitt beteende och reparera istället för att köpa nytt, berättar Matilda Öhgren, en av dem som drivit Fixa Till. Fixa Till har erbjudit verktyg, utrymme, kunskap och en mötesplats Vid starten av satsningen ringde man upp invånare i området och frågade om de reparerade saker som gått sönder. 60 procent svarade nej. Skälen till det var brist på tid, verktyg, utrymme och kunskap om hur man gör. Fixa Till har kunnat erbjuda både verktyg, utrymme och kunskap. Och en gemenskap. Lokalen på Fäladstorget har blivit en mötesplats som stärkt gemenskapen i området. Studenter och äldre tillhör de mest frekventa besökarna. De äldre är Matilda särskilt glad över att de nått eftersom den gruppen reparerar mindre än andra, enligt telefonintervjuerna. Reparera är enkelt och du sparar pengar Sammanlagt har mer än 1000 reparationer gjorts i de två verkstäderna. Det motsvarar minskade koldioxidutsläpp om 9,2 ton. Intresset för verksamheten har varit stort. Man har tagit emot flera studiebesök och haft välbesökta workshops kring återbruk och avfallsförebyggande. Och det har gett resultat: - Genom den enkät vi gjorde halvvägs in i projektet fick vi veta att fler har börjat tänka på återbruk och miljö efter att de fått kännedom om Fixa Till. Vi har bidragit till en förståelse för hur mycket man kan spara om man lagar och hur enkelt det faktiskt är. Den som kommit in genom dörren till oss har börjat tänka att ”jag kan laga den saken, och den saken”, förklarar Matilda. Miniverkstad på lådcykel har skapat nyfikenhet För att ytterligare uppmärksamma återbruk byggde personal på Fixa Till, UpCykla, en rullande återbruksverkstad, en miniverkstad på en lådcykel. UpCykla besökte flera platser i Lund och möttes av många nyfikna Lundabor. - Intresset kring cykeln har varit stort. IKEA Circular har hört av sig för att fråga om den går att hyra. Och de är inte ensamma, flera föreningar har hört av sig. Som det ser ut nu kommer UpCykla att stationeras på Linero och kanske kommer den att hyras ut när pandemin minskat och samhället öppnats upp i större utsträckning igen. UpCykla utanför Fixa Till på Norra Fäladen. Reparation på symaskin. Verkstäderna fortsätter Fixa Till har under 2018-2020 delvis finansierats genom projektet FUTURE. Den finansieringen är slut men Fixa Till fortsätter på annat sätt. På Norra Fäladen utökar Ugglans secondhand sin verksamhet med en ny butiksdel i tidigare Fixa Till-lokalen. En verkstadsdel kommer fortsatt att husera i mindre skala i Fixa Tills tidigare träverkstad. De kommer också att ha en skräddare på plats i en del av butiken, något som boende har efterfrågat. Även återbruksverkstaden på Linero fortsätter att hålla öppet med bemanning från Lunds Fontänhus. Båda återbruksverkstäderna stöttas av det kommunala bostadsbolaget LKF. Lineros verkstad drivs av Lunds Fontänhus och stöttas också av Lunds Renhållningsverk, Emmaus Lund och Socialstyrelsen.

Inom projektet Blue Green City Lab hålls under våren en webbinarieserie om stadsträd. Om du behöver argument för varför fler träd behövs i stadsmiljön, du vill veta vilka du ska välja, hur du skapar en god planteringsbädd, då är det här serien för dig. Gustav Nässlander på Scandinavian Green Roof Institute har gedigen kunskap om stadsträd och den som satt ihop programmet. Webbinarierna vänder sig till beställare, anläggare, förvaltare och skötselpersonal. Men det är lika matnyttigt för dig som planerar vägar, jobbar med exploatering eller bygger byggnader runt träd. Du behöver inga förkunskaper för att tillgodogöra dig innehållet i webbinarierna. Läs mer och anmäl dig här>>

Ett av våra medlemsföretag inom hampa, Svensk Hampaindustri, arrangerade i början av december en konferens om hur hampa kan vara ett verktyg för minskade fossila material inom byggindustrin och textilindustrin. Konferensen hade internationella talare från USA, Belgien och Danmark som delade med sig av det senaste inom sina expertområden. Intresset för att delta var stort. Arkitekter, byggbolag och textilföretag var några av de som ville veta mer om hampa som klimatneutralt komplement till material inom byggande och textil. Clara Norell, från Svensk Hampaindustri, var mycket nöjd med dagen. - Det finns ett stort sug från marknaden och det var roligt att vi kunde visa konkret hur hampa kan användas som material inom både bygg- och textilindustrin, säger Clara. Konferensen kommer att följas upp av ytterligare en konferens 5 maj 2021. Om du vill veta mer om den, kontakta Clara Norell på info@svenskhampaindustri.se. Ett medley av inslag från årets konferens kommer att läggas upp på https://www.svenskhampaindustri.com/ i början av nästa år. Denna konferens arrangerades av Svensk Hampaindustri i samarbete med Innovationscenter för landsbygden, Sustainable Business Hub och projektet Greater Bio. (Foton: från konferensen - Dexera. På Clara Norell - Angelika Sliwinski)

Framtidens byggmaterial är baserade på biomassa. Det var kontentan av föredrag och diskussioner på det kombinerade webbinarium och workshop, som arrangerades i veckan. Biomassor i fokus under dagen var tång, ålgräs och biokol. Tång och ålgräs har en lång tradition som byggmaterial, inte minst på Læsø i Danmark där många hus fortfarande pryds av ”lurviga mössor”. Ålgräs som byggmaterial lever alltså vidare och utvecklas idag bland annat till akustikplattor – på Læsø naturligtvis. Forskning på LTH bidrar till mer kunskap om hur biomaterial mer än väl kan försvara sin plats även i nya husbyggen. En mycket intressant upptäckt är hur biomaterialen presterar bättre än vad man kunde förvänta från mätningar av endast värmeledningsförmågan (l). Biokol har under senare år uppmärksammats som jordförbättringsmedel och kolsänka. Man börjar nu vända blickarna mot fler tillämpningsområden. En tanke är att man ska kunna förbättra egenskaperna hos betong, samtidigt som man minskar betongens klimatavtryck. Här finns många spännande experiment att göra, inte minst på grund av att biokolets egenskaper kan varieras beroende på processparametrar och vilket substrat som väljs. Under workshopen kom en flora av idéer om framtida möjligheter för dessa biobaserade byggmaterial och vi hoppas att vi i projektet kan ta tillvara en del av dessa. Vi är alltid öppna för nya uppslag och även om vi inte kan hantera allt själva så hoppas vi att likasinnade skulle vara intresserade av att delta i ett nätverk där vi kan dela kunskap, idéer och arbete. Webbinariet och workshoppen arrangerades som en del i projektet Greater Bio. Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vi börjar det nya året med tre nya projekt, SCA+, Green Bond 2 och LowTEMP 2.0. Precis som det låter bygger projekten på avslutade projekt på olika sätt. I projektet LowTEMP 2.0 kommer vi att anpassa och översätta de 26 seminariemoduler som togs fram i LowTEMP. De fokuserar dels på installation av fjärrvärme för lågtemperatur och dels på hur man för in värme från geoenergi, solvärme och restvärme från industriprocesser i fjärrvärmesystemet. Vi kommer därefter att hålla några utbildningstillfällen för svenska aktörer. Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. I projektet Green Bond 2 fortsätter arbetet med att ta fram formaldehydfria bindemedel för spånplattor och träkomposit. Bindemedlet kommer att bygga på protein från rapsfrökakor, restprodukten vid tillverkning av rapsolja. I projektet kommer vi att testa bindemedel såväl i laboratorium som på pilotnivå. I dag används frökakan bland annat till djurfoder och som substrat vid biogasproduktion. Projektet finansieras delvis av Vinnova. SCA+ är en utveckling av projektet Smart Cities Accelerator. Det är ett av tre projekt som vi är involverade i som syftar till att skapa flexibla och smarta energisystem. I projektet tittar vi på hela värdekedjan för energi, från produktion, distribution och lagring till byggnadens potential för energilagring och effektiv flexibel energianvändning. Målet är att skapa flexibla och smarta energisystem som främjar förnybara energikällor och effektiv energianvändning i byggnader. Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vad kan du göra av en kasse gamla jeans och annan denim? Ta fram din kreativitet och delta i Sysavs tävling Upcycle Challenge 2021 RE: DENIM och var och visa på möjligheterna med återbruk. Denim (jeanstyg av bomull) har stor negativ påverkan på miljön i hela processen från odling av bomull till den dag jeansen hamnar på återvinningsstationen. Tillsammans satte sig några av oss på Sustainable Business Hub med några från Sysav och diskuterade hur vi kan uppmärksamma detta och uppmuntra till återbruk av denim. Resultatet blev en tävling som Sysav nu sjösatt. Sysav bjuder nu in till tävling. Plocka fram symaskinen och fantasin och skapa något av en kasse denim som du hämtar hos Sysav. Tävlingen är en uppföljare till Upcycle Challenge - from trash to treasure, en tävling under 2019 där deltagarna skapade möbler av kasserade prylar och material från en av Sysavs återvinningsstationer. Tävlingen arrangerades av Sustainable Business Hub, Sysav och VA SYD. Till tävlingen>>

I rasande fart utvecklas startup-bolagen i vårt acceleratorprogram Cleantech Impact Accelerator. I december pitchade bolagen, flera mycket lyckosamt, för NCC, Balder Danmark och FOJAB. I slutet av januari var det äntligen dags att möta investerare. Representanter från bland annat Almi Invest, Connect Sverige, Pale Blue Dot och Loop Capital täckte bredden av start-ups som deltog. Det står redan klart att pitcharna genererat fortsatta kontakter med investerare. Ren energi, hållbara byggnadsmaterial, miljövänliga toaletter och intelligenta mjukvara för elflexibilitet. Genom acceleratorprogrammet hade startup-bolagen tränats och utmanats och för flera av dem var det den första gången de pitchade för investeringar. Vill du komma i kontakt med något av startup-bolagen? De här bolagen letar både investerare och samarbetspartners, och vi hjälper gärna till med ett första urval. Tillsammans med RISE och de två danska klusterorganisationerna CLEAN och Food & Biocluster Denmark driver Sustainable Business Hub projektet Greater Copenhagen Cleantech Impact Accelerator. Två framgångsrika acceleratoromgångar har genomförts, och till våren är det dags för en tredje omgång. Håll utkik i vårt nyhetsbrev för att säkra din plats i programmet, eller för att delta som större bolag som vill lära känna entreprenörer med de senaste, häftigaste innovationerna inom cleantech-branschen. Du som vill veta mer redan i dag kan kontakta Anna Tibbelin.

Vi har startat det nya året med att anställa en affärsutvecklare och en projektledare Astrid Hackl och Per-Johan Wik. Astrid Hackl har anställts som affärsutvecklare och kommer att ansvara för arbetet med Smart City Swedens södra nod och arbeta i projekten EU Techbridge och Greater Copenhagen Cleantech Innovation Accelerator. Astrid kommer närmast från Business Sweden där hon varit anställd i över 20 år och har arbetat med affärsutveckling med fokus på internationalisering i huvudsakligen SME-företag inom en rad olika branscher. Tidigare har hon under många år arbetat som marknadsansvarig på miljöteknikföretaget Opsis AB samt även som platschef för företagets tyska dotterbolag. Astrid har i grunden en examen i internationell ekonomi från Lunds universitet. - Astrids erfarenhet från den privata sektorn och som affärsutvecklare på Business Sweden passar som hand i handske för de internationella matchmakingprojekt hon kommer att arbeta med. Hennes breda nätverk blir värdefullt både i det arbetet och med Smart City Sweden, säger Håkan Rosqvist, VD för Sustainable Business Hub. Under 2021 kommer också Per-Johan Wik att stärka upp organisationen, framför allt med arbete i projektet Greater Copenhagen Green Deal. Per-Johan har tidigare arbetat med koordinering av EU-projekt som Energibyggare och Urban Baltic Industrial Symbiosis på Energikontoret Skåne. Han kommer att arbeta som projektledare på halvtid. Per-Johan kommer även fortsättningsvis att arbeta på Energikontoret Skåne där han under många år varit projektledare. Per-Johan har i grunden en examen i miljöstrategi. - Vi är väldigt glada att Per-Johan vill stärka upp vår projektorganisation under året. Han utförde redan i höstas några uppdrag till oss på ett mycket tillfredsställande sätt, säger Håkan Rosqvist. Astrid Hackl nås på astrid.hackl@sbhub.se Per-Johan Wik nås på per-johan.wik@sbhub.se

EU Techbridge New York - Applications for 1:1 Meetings are now open! EU Techbridge provides European SMEs with opportunities to meet 1:1 with partners in the US and Canada to explore the potential for business collaboration. We are pleased to announce that applications for 1:1 meetings with Urbs, ConEdison and the City of New York are now open! Applications will close on February 15th, 2021. To apply for the 1:1 meetings, follow these three simple steps: 1) Join our EU Techbridge Platform on SOLVED, a digital platform to build a community of EU SMEs interested in the North American market. Here we will upload news, events and specific project opportunities in which you can request to join. If this is your first time on the digital platform you will need to create a profile. Join the EU Techbridge community HERE>> 2) See detailed descriptions of the challenges and opportunities HERE>>. Request to join the group(s) to start interacting with other interested SMEs and to keep up with updates from the end-users! 3) Fill out the application form that you will find on each opportunity page, present your innovative solution and hit "send". You can be selected to pitch your solution to the relevant end-user and engage in new business opportunities in the North American market! NEXT STEPS Are you curious to learn more about the EU Techbridge project? Visit https://www.eutechbridge.eu. Co-funded by the COSME Programme of the European Union under grant agreement nº 951169.

Ekolution är en av Sustainable Business Hubs medlemmar som jobbar med Industrihampa. De fick nyligen sin flaggskeppsprodukt, Ekolution® Hampafiberisolering, EPD-certifierad. Vi ställde några frågor till Remi Loren på Ekolution om vad EPD:n betyder och hur framtiden ser ut för företaget och hampabranschen. (Henrik Jacobsson, Naib Woldemariam och Remi Loren) Beskriv Ekolution på fem rader, vilka är ni? Ekolution är ett ungt, innovativt greentechbolag, startat av tre entreprenörer vilkas mål är att i alla projekt och i alla steg tänka miljö- och klimatpåverkan. Vi tillverkar och säljer hållbara biobaserade byggmaterial och byggsystem som är CO2-negativa, energieffektiva och hälsosamma för både byggnad och människa. Ni har nyss blivit EPD-certifierade. Vad betyder det och vad betyder det för er? EDP är en internationell miljövarudeklaration som redovisar miljöpåverkan från en produkt, i vårt fall Ekolution® Hampafiberisolering, över hela dess livscykel. Marknaden har länge efterfrågat att vi verifierar industrihampas klimatpåverkan. Därför beslöt vi oss för att göra denna stora satsning och ta fram vår EPD. Att vi blivit EPD-certifierade gör det möjligt för oss att redovisa vår produkts miljöpåverkan på ett verifierat, trovärdigt och transparent sätt världen över. För oss är detta också ett stort steg in på den kommersiella marknaden, för att underlätta för våra kunder att verifiera informationen och deras klimatpåverkan. Vad kan du berätta om resultatet? Hampafiberisoleringen från Ekolution binder mer koldioxid i materialet än vad som släpps ut under hela tillverkningsprocessen från frö till färdig produkt. -44 kgCO2/m3 bunden koldioxid finns i materialet. Det är en fantastisk egenskap! Ekolution® Hampafiberisolering har väldigt god klimatpåverkan och det är mycket få material som kan konkurrera med detta. Hur ser du på framtiden för hampa som byggmaterial? Potentialen för industrihampa som byggmaterial är jättestor, hampa är framtiden. Det är ett fantastiskt byggmaterial som inte bara är CO2-negativt men även hälsosamt, energieffektivt och lätta att arbeta med vid klimatsmarta renoveringar och nyproduktion. Industrihampa som byggmaterial är ett innovativt, nygammalt material som kommer att spela en stor roll för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart och cirkulärt materialflöde och nå klimatmålen inom bygg- och fastighetsbranschen. Vi ser en ökad efterfrågan av klimatsmarta isoleringsmaterial vid renovering och nyproduktion som har låg påverkan på klimatet. Här är hampafiberisoleringen ett riktigt bra alternativ. Vad är Ekolutions nästa steg? För oss är det att utveckla våra produkter och presentera fler innovativa, klimatsmarta byggmaterial och produkter av industrihampa. En annan milstolpe är att Ekolution nu är med i flera storskaliga projekt! I Malmö ska det första parkeringshuset av trä och hampafiberisolering byggas ute vid Sege Park och vi har fått möjligheten att leverera vår hampafiberisolering dit vilket är ett stort steg för oss. Sen jobbar vi med flera spännande miljöprojekt som flerbostadshus, äldreboende, ekobyar, förskolor, sjukhus mm. Så ett spännande 2021 väntar runt hörnet! Om du skulle få önska dig 1 sak av någon, vad skulle det vara och av vem skulle du önska det? Svårt att pin-pointa någon specifik men jag skulle nog säga en stor aktör i byggbranschen. Jag skulle önska att någon stor spelare sticker ut hakan och är först med att bygga med hampafiberisolering och hampakalk. Ett företag som också tänker ekologi, inte bara ekonomi. Vi behöver pionjärer som vågar ta steget! The time is now!

Arbetet med Greater Copenhagen Green, det gemensamma politiska visionsdokumentet om grön omställning, rullar vidare. Under hösten har Sustainable Business Hub och intresserade organisationer i Greater Copenhagen gått samman inom områdena klimatanpassning respektive intelligenta och flexibla energilösningar. För båda områdena har Memorandum of Understanding skrivits där det fortsatta arbetet för att driva frågorna beskrivs. Dessa presenterades för Greater Copenhagens styrelse i november. På styrelsemötet diskuterades när arbetet med ytterligare områden ska starta och hur medlemmarna i Greater Copenhagen kan engageras. Vill din organisation vara med och driva något av de initiativ som beskrivs i Greater Copenhagen Green? Kontakta Anna Tibbelin på anna.tibbelin@sbhub.se. Läs Greater Copenhagen Green >> Region Skåne övertar ordförandeskapet i Greater Copenhagen Från 1 januari tar Region Skåne över ordförandeskapet i Greater Copenhagen från Region Själland. Ordförande blir Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande. På tjänstemannanivå kommer Ulrika Geeraedts, utvecklingsdirektör på Region Skåne, att leda arbetet. Region Skåne kommer att fortsätta sätta fokus på frågor som rör den gemensamma infrastrukturen, arbetsmarknaden och den gröna dagordningen. Läs Region Skånes pressmeddelande>> Greater Copenhagens styrelse: Heino Knudsen, Regionsrådsformand, Region Sjælland, Ordförande, Greater Copenhagen Committee Carl Johan Sonesson, Regionstyrelsens ordförande, Region Skåne, Vice ordförande, Greater Copenhagen Committee Frank Jensen, Overborgmester, Københavns Kommune, Vice ordförande, Greater Copenhagen Committee Mikaela Waltersson, Regionstyrelsens ordförande, Region Halland, Vice ordförande, Greater Copenhagen Committee Sophie Hæstorp Andersen, Regionsrådsformand, Region Hovedstaden Henrik Fritzon, Regionstyrelsens 2:e vice ordförande, Region Skåne Niels Hörup, formand, KKR Sjælland, borgmester, Solrød Kommune Steen Christiansen, formand, KKR Hovedstaden, borgmester, Albertslund Kommune Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad Philip Sandberg, kommunstyrelsens ordförande, Lunds kommun Evan Lynnerup, regionsrådsmedlem, Region Sjælland Karsten Søndergaard, næstformand, KKR Hovedstaden, borgmester, Egedal Kommune Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg stad Pierre Månsson, kommunstyrelsens ordförande, Kristianstads kommun Martin Geertsen, regionsrådsmedlem, Region Hovedstaden Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinges kommun samt ordförande i Kommunförbundet Skåne Carsten Rasmussen, næstformand, KKR Sjælland, borgmester, Lejre Kommune Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande, Landskrona stad (styrelseplatsen roterar årligen mellan Hässleholm, Landskrona och Trelleborg)

22 startups med lösningar inom hållbart byggande, pitchade i början av december för NCC, Balder Danmark och FOJAB. Aktiviteten är en del i acceleratorprogrammet Cleantech Impact Accelerator (CIA). Några företag taggade för pitchning var våra medlemmar Enjay, One Reality och House of Hemp. Enjay har utvecklat en kommersiellt gångbar lösning som kan återvinna värme i sotig och fet restaurangmiljö. One Reality är ett företag inom VR/AR med stark koppling till boendekonceptet ReGenVillages och House of Hemp är specialiserade på hållbar isolering med biobaserad hampakalk för byggindustrin. - Hampakalk i nybyggnation och renovering borde vara superintressant för alla företag som har höga ambitioner inom hållbarhet. Under pitchen ställde alla intresserade frågor och vi kommer ha uppföljande möten med både Balder och Fojab, säger Peter Holmdahl från House of Hemp. NCC, Balder och FOJAB skickade anställda på tunga positioner Att få pitcha för byggföretaget NCC och fastighetsförvaltaren Balder Danmark var särskilt attraktivt då detta kan leda till ett nästa möte om samarbete. Företagen ställde upp med anställda på tunga positioner. Från NCC kom Head of R&D, Head of Strategy and development och Head of circularity, material and wastehandling. Från Balder deltog Head of Quality och Head of Property Management. Men många valde också att pitcha för FOJAB för att få arkitektens synvinkel på sin lösning. Petra Jenning, Head of FOJABcode, visade stort engagemang. Nästa steg i processen i CIA är ett investerarmöte 21 januari där företagen matchas ihop med nyfikna investerare. Acceleratorprogrammet startar ny omgång 2021 CIA är ett dansk-svenskt acceleratorprogram som, när det är slut, kommer att ha genomfört tre omgångar med företag inom tre olika områden. Den pågående omgången har fokus på hållbart byggande medan den föregående fokuserade på livsmedelsindustrin. För företag som inte har lösningar som passat in i fokusområdena för omgång 1 och 2, kommer ytterligare en chans att få ingångar till storföretag när omgång 3 går i gång nästa år. Fokusområde är ännu inte bestämt. Du som har förslag på område, kontakta gärna Anna Tibbelin på anna.tibbelin@sbhub.se.

Sustainable Business Hub is organizing a webinar with four other European clusters to help innovative suppliers engage with business partners in New York. Three stakeholders will present their technology needs and approach to collaborating with innovative suppliers. Business partners and what areas they are looking solutions for: ConEdison – an energy utility with 10 million customers · Building envelope retrofits that are sensitive to preserving old buildings; · Gas demand management & efficiency · Electrification of heating & cooling · Integrated controls to improve performance and utilization of heat pumps · Real-time energy system monitoring in buildings Hines – a real estate developer with high sustainability ambitions · Building energy performance · Heat pumps · Energy Storage · Energy Distribution City of New York – Departments of Environmental Protection, Department of Citywide Administrative Services, the Mayor’s Office of Resiliency, and the Mayor’s Office of Sustainability · Building health & energy performance · Community energy · Resource recovery · Co-digestion of solid waste & energy production · Distributed Green Infrastructure After the webinar, companies can apply for exclusive 1:1 meetings with these stakeholders to explore business collaborations. The process will be as follows: Over 100 people are already registered and space is limited, so if you are interested please register as soon as possible here: https://www.eventbrite.es/e/energy-water-management-in-nyc-challenges-business-opportunities-registration-129313495145?keep_tld=1 For questions contact Ben Jorgensen: ben.jorgensen@sbhub.se.

110 deltagare från 14 länder fick förra veckan höra Skanska och Ikano Bostad presentera tre konkreta byggprojekt. Mer än 10 företag fick enskilda möten med byggbolagen för att pitcha sina produkter och lösningar inom hållbart byggande och utforska möjligheter till affärsamarbeten. Skanska och Ikano Bostad gavs ett unikt tillfälle att träffa innovativa företag från Norra Europa, företag som kan bidra i byggbolagens ambitioner att bygga fossilfritt. Skanska presenterade planerna för två kontorshus i Hyllie som de planerar att påbörja byggandet av inom de närmaste åren; Hyllie Terrass och Regndroppen. Det är ett led i Skanskas arbete för at nå nollutsläpp av koldioxid för deras pågående projekt och sålda fastigheter år 2037. Ikano Bostad berättade om Elinegårds Mobilitetshuset de planerat för Elinegård, vid kanten på Limhamns kalkbrott. Området kommer att ha starkt fokus på miljö och klimat, där det blir lätt att välja bort bilen. Eventet Living Lab – Sustainable Construction arrangerades av Sustainable Business Hub och LFM30. Det var startskottet för ett återkommande event där vi varje år kommer att bjuda in aktörer som presenterar kommande byggprojekt och utmaningar för företag som i sin tur pitchar sina produkter och lösningar. Målet är att påskynda arbetet med fossilfritt byggande i Malmö. Årets Living Lab // Sustainable Construction arrangerade inom projektet Northern Connections och finansierades delvis inom Interreg North Sea Region. För mer information, kontakta Ben Jorgensen på ben.jorgensen@sbhub.se.

I år har vi skänkt pengar till Rädda Barnen så att de kan fortsätta förändra barns liv. Det är en julklapp här och nu för framtiden – för att barn ska överleva, utvecklas och växa upp i trygghet. Vi önskar er en riktigt God Jul!