PRESSMEDDELANDE I Lund testas ett nytt angreppssätt för att göra energisystemet både mer miljövänligt och mindre sårbart. Grunden är dels ett nära samarbete mellan energibolag och fastighetsägare och dels en digital plattform där energi köps och säljs. Både fjärrvärme, överskottsvärme, fjärrkyla och el kommer att handlas på plattformen. I förlängningen finns en förhoppning om att lösningen, som tas fram i projektet e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi, ska kopieras av andra energibolag och kommuner. Målsättningen med projektet är att skapa ett flexiblare energisystem genom en ökad samverkan mellan energibolag och fastighetsägare. Många fastighetsägare sitter på en outnyttjad resurs i form av spillvärme, vilket kan komma till nytta i det överliggande energisystemet. Likaså kan fastighetsägare hjälpa till genom att vara flexibla i när de använder värme, el och kyla. Genom samarbetet kan fastighetsägarens energikostnader komma att minska samtidigt som energisystemen avlastas vid tidpunkter då efterfrågan är hög. Under projektperioden ingår ett antal fastigheter på Lunds sjukhusområde. Målet är att visa att lösningen fungerar så att fler tar efter. Om många fastighetsägare i kommunen kan ansluta till lösningen kan ett mindre sårbart och mer miljövänligt energisystem skapas. För att stärka forskningen inom området har en doktorand anställts på Lunds universitet, knuten till Institutionen för energivetenskaper. Doktoranden ska vara delaktig i projektet och utvärdera potentialen och dokumentera de lösningar som identifieras. - Vi är glada att ha kunnat vara med och utveckla detta projekt tillsammans med medlemmar i Sustainable Business Hub. Det är en chans att arbeta med innovation och utveckling i framkant och i nära samarbete med fastighetsägare, energibolag, teknikleverantörer och forskningsaktörer. För oss som kluster inom smarta hållbara städer är det också en framgång att vi kunnat bidra till att finansiera en ny doktorandtjänst på Lunds universitet genom ansökan, säger Cecilia Thapper, projektledare på Sustainable Business Hub. I projektet ingår aktörer från både näringsliv, offentlig sektor och forskning. Samarbetsparterna Kraftringen, Region Skåne, Energy Opticon, Lunds universitet och RISE är alla i framkant inom energi- och fastighetsområdet och finns i Lund. Utöver dessa ingår även klusterorganisationen Sustainable Business Hub i projektet. Projektet finansieras av ingående partners och Energimyndigheten. För mer information, kontakta: Cecilia Thapper Projektledare, Sustainable Business Hub e-post: cecilia.thapper@sbhub.se tfn: 073-334 76 33

I februari 2020 planterade ett gäng från Blue Green City Lab träd från Stångby Plantskola som ska utvärderas avseende rottillväxt och stresstålighet. Träden sattes i tre olika substrat: 1) torvjord, 2) lättviktssubstrat och 3) lättviktssubstrat blandat med biokol. Nu ska tre av träden planteras i lådor på SLU Alnarp. Alla lådor har samma substrat för att man ska kunna utvärdera om det ursprungliga substratet har någon påverkan på trädens etablering senare. Anna Lund på SLU förklarar att i röret går en tråd som kan mäta fuktigheten genom hela substratet. Läs mer om Blue Green City Lab och de case som utvärderas i testbädden här: https://bluegreencitylab.se I Blue Green City Lab ingår Malmö stad, Scandinavian Green Roof Institute, SLU, IVL, MKB och Sustainable Business Hub. Projektet finansieras delvis av Vinnova.

PRESSMEDDELANDE Sustainable Business Hub har fortsatt att kvalitetssäkra sin verksamhet och har höjt sig från bronsnivå till silvernivå för klusterorganisationer. Certifikatet, Cluster Management Excellence Label Silver, har delats ut efter en utvärderingsprocess av European Secretariat for Cluster Analysis (ESCA). - Vi är mycket nöjda och glada över att ESCA bedömer att vi förbättrat oss i vårt sätt att främja ekonomisk tillväxt inom smarta hållbara städer genom att utnyttja innovation och affärspotential i regionen. Vi känner själva att de förbättringar vi har gjort gör att vi ger större värde åt våra medlemmar och regionen i stort., säger Håkan Rosqvist, VD för Sustainable Business Hub. I en flerstegsprocess med särskilt fokus på Sustainable Business Hubs olika medlemmar, aktivitetserbjudanden och strategi, samt framgångshistorier har en expert på klustercertifiering bedömt styrkor och svagheter. - Det är oerhört värdefullt att få en extern bedömning av vårt arbete och få nya perspektiv på hur vi skapar än mer tillväxt för våra medlemmar och vår region inom Smarta Hållbara Städer, fortsätter Håkan Rosqvist. Ett viktigt steg för oss under hösten kommer att vara att engagera medlemmarna ännu mer i strategiarbetet. Sedan 2009 har European Cluster Excellence Initiative (ECEI), initierat av EU -kommissionens Generaldirektorat för näringsliv, arbetat för att utveckla metoder och verktyg för att stödja klusterorganisationer i deras arbete med att driva nätverk och kluster. Certifieringen syftar till att analysera och ange förbättringsförslag för klustrens arbete för att främja ekonomisk tillväxt. Certifikaten delas ut av ESCA på uppdrag av ECEI. För mer information, kontakta: Håkan Rosqvist, VD tfn: 0734-38 74 55 e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se Anna Tibbelin, projektledare tfn: 072-356 80 00 e-post: anna.tibbelin@sbhub.se

Projektet FUTURE börjar gå mot sitt slut och vi sammanställer resultat och publicerar rapporter. I projektet har vi undersökt hur energi och resurser kan användas så att så lite som möjligt går till spillo. Tekniker och verktyg har utvecklats och testats i sju innovativa fallstudier på både svenska och danska sidan. Ett flexibelt energisystem och cirkulära flöden för material har varit målet. Spillvärme och spillkyla måste tas tillvara och material måste återanvändas och återgå i nya kretslopp. Rapporter och webbinarier som hållits inom projektet hittar du HÄR>> Alla rapporter är inte klara än, vi uppdaterar sidan efterhand. Projektet FUTURE finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Nu är det full fart på växtligheten på väggar och tak. För någon vecka sedan visade Juliet Leonette, projektledare för Blue Green City Lab, testbäddens case för SVT och berättade vilken nytta blågröna lösningar gör i staden. Du som missade inslaget i morse kan se det här https://svt.se/nyheter/lokalt/skane/sa-ska-malmo-bli-mer-blagront-for-att-klara-kimatkrisen. Bonusinslaget om olika typer av blågröna lösningar hittar du här https://svt.se/nyheter/lokalt/skane/exempel-pa-blagrona-losningar.

Energigemenskaper. Ytterligare ett begrepp att hålla koll på i energiomställningen. En energigemenskap innebär att flera aktörer går ihop för att erbjuda energitjänster i närområdet. EU har pekat ut dem som ett av flera verktyg för att fasa ut fossila bränslen och fasa in förnybara bränslen. Ola Mattsson vid Lunds universitet har, på uppdrag av E.ON Energilösningar, gjort ett examensarbete om energigemenskapers potential för att öka andelen förnybar energi i Sverige. Examensarbetet är en del av projektet SCA+. Ola drar slutsatsen att de troligen inte kommer att få stor betydelse i det svenska energisystemet. Däremot kan de bana väg för framtida hållbara verktyg. Omställning av energisystemet kräver involverade medborgare För att ställa om energisystemet till ett hållbart system är informerade och involverade medborgare vitalt. I projektet SCA+ undersöker vi därför om energigemenskaper kan vara ett verktyg att använda. En energigemenskap innebär att flera aktörer går ihop för att erbjuda icke-vinstdrivna energitjänster i närområdet. Ett exempel kan vara ett villaområde som går ihop för att producera förnybar el. En grundbult är att deltagandet ska vara frivilligt. I Sverige finns ännu inget fastslaget ramverk för energigemenskaper vilket är ett hinder för framväxandet av energigemenskaper. Utmaningarna är större än möjligheterna Ola Mattsson tar i examensarbetet upp både utmaningar och möjligheter med energigemenskaper. På en dragning för projektdeltagarna i SCA+ menade han att utmaningarna är större än möjligheterna och lyfte fram tre utmaningar: 1) det ekonomiska incitamentet är lågt på grund av det låga elpriset i Sverige, 2) Sverige har förhållandevis mycket förnybar energi med den stora andel vattenkraften i elsystemet och 3) Sverige har en kultur som präglas av individualism. Det innebär att Sverige historiskt/traditionellt sett har haft en låg efterfrågan av kooperativa organisationer, i kontrast till flera andra länder i Europa. Kan bana väg för framtida hållbara verktyg Några möjligheter med energigemenskaper som Ola Mattson förde fram var att de påverkar åsikter och konsumtionsmönster hos dem som deltar och andra i den intilliggande kretsen, att medborgarna blir involverade i omställningen av energisystemet och att det ger ett nytt perspektiv och kan bana väg för framtida hållbara verktyg. - Framtiden för energigemenskaper är nog i den rurala miljön eller i nya områden i staden såsom Sege Park i Malmö, resonerade Ola Mattsson, på mötet. För att gynna framväxten av fler energigemenskaper i Sverige är ett fastslaget ramverk viktigt. Andra framgångsfaktorer är samarbete med externa aktörer såsom kommuner och olika elbolag, och politiska styrmedel, särskilt ekonomiska sådana. Läs avhandlingen>>

På en innergård i närheten av Möllevångstorget i Malmö har MKB bestämt att utemiljön ska rustas upp. Till sin hjälp har de Eskil Mattsson på IVL som ska ta fram ett förslag på hur man kan förbättra ekosystemtjänsterna* på platsen. Uppdraget är en del i Blue Green City Lab. I dag är innergården en ogästvänlig plats fattig på grönska och trevliga ytor att umgås på. Det saknas utrymme för barnen att leka på och den mesta ytan är hårdgjord. Både de boende och MKB är överens om att något behöver göras. Boende önskar sociala ytor och grönska Vid två tillfällen har MKB träffat de boende och lyssnat på vad de vill ha. Ungefär hälften av dem har varit med vid mötena. - De vill ha sittyta, lekyta, en permanent grill och mer grönska, säger Linnea Wettermark, miljöutvecklare på MKB, som visar gården för Eskil och pekar ut förändringar de pratat om. På platsen för en gles rabatt förklarar Linnea att de boende vill ha ett träd med bänkar runtom. - Det finns inte mycket ekosystemtjänster på innergården i dag men det kan bli, säger Eskil och tittar sig omkring. Det finns stor potential. Gården intill visar hur det kan vara På MKBs gård intill ser det helt annorlunda ut. Här finns stora träd, mängder av krukor med växter, ett lusthus med grönt tak och genomtänkt struktur för social samvaro. Kontrasten är stor. Tio meter emellan men två helt olika innergårdar. Miljön inbjuder till att sätta sig ner, ta en kopp kaffe och umgås. - Vår förhoppning är att tillsammans med de boende skapa något liknande, säger Linnea. - Den sociala biten är viktig, säger Eskil. Man måste göra en avvägning av vad de boende vill och hur mycket ekosystemtjänster som kan rymmas på ytan. Allt på plats till nästa sommar Det fysiska arbetet med gården startar i höst så att allt är på plats inför våren och sommaren nästa år. De boende kommer att bjudas in att vara med när man kör igång. Bilder över gården som ska rustas upp till vänster och bilder på gården intill till höger. *Ekosystemtjänster är naturnyttor som naturen ger människan. En ekosystemtjänstanalys kartlägger vilka ekosystemtjänster som finns på plasten. Analysen ger ett underlag vilka ekosystemtjänster som det finns brist eller underskott på samt vilka ekosystemtjänster som kan utvecklas som är särskilt önskvärda för innergården. Blue Green City Lab är ett projekt som delvis finansieras av Vinnova. Läs mer om projektet på https://bluegreencitylab.se

Projektet FUTURE har testat olika lösningar för att skapa ett mer intelligent och miljövänligt energisystem genom tre olika fallstudier på sjukhuset SUS Malmö och Bornholms sjukhus. Fallstudierna presenterades på ett webbinarium 26 maj. Testerna visar att det finns goda möjligheter till att spara energi genom olika typer av flexibilitetslösningar. Mårten Rundgren från E.ON Energilösningar och Cecilia Thapper på Sustainable Business Hub, två eldsjälar i projektet FUTURE. God inomhuskomfort trots sänkt effekt På sjukhuset SUS Malmö har Region Skåne och E.ON testat digitala lösningar för att effekt- och värmeoptimera ett par utvalda byggnader. Genom att koppla upp byggnaderna ville man kontrollerat reducera effektuttaget i fjärrvärmenätet, minska fastigheternas energianvändning och förbättra, eller bibehålla, god inomhuskomfort. För validering av effektstyrningen mättes inomhustemperaturen i drygt 100 punkter i byggnaderna. Extern effektstyrning testades för ett antal olika scenarios. Bland annat sänktes effekten med 50 procent under, som mest, 10 timmar. Det visade sig att påverkan på inomhustemperaturen blev minimal. Som ett utbyggt system, med ett större antal anslutna byggnader, ger effektstyrning energileverantören möjlighet att förbättra fjärrvärmens miljöparametrar, t ex via färre starter av spetsanläggningar. Utan värmeoptimering anpassas inomhustemperaturen ofta enbart efter utomhustemperaturen. I fallstudien har man även tagit hänsyn till vind, tid på dygnet och inomhustemperatur. Alltihop styrdes av en självlärande algoritm. Algoritmen strävar mot att förbättra inomhusklimatet genom att minska variationen. Övertemperaturer undviks, vilket leder till en sänkt energiförbrukning. Team av experter identifierar möjligheter snabbare och mer pålitligt På Bornholms sjukhus har en fallstudie kring energieffektivitet och anpassning av energianvändningen till ojämn energiproduktion och -konsumtion genomförts. Ursprungligen tänkte man göra en systematisk kartläggning och en digital modellering och simulering av utvalda delar men valde till sist en annan väg, expertmodellen. Expertmodellen går ut på att samla ett team av experter inom olika områden. Expertteamet identifierar, potentiell energiflexibilitet genom dokumentation, inspektion och dialog. Bornholms Sjukhus konstaterar att en tydlig fördel med expertmodellen är att den är både snabbare och mer pålitlig jämfört med modellering och simulering. En viktig slutsats man dragit är att det är viktigt att involvera IT-avdelningen så tidigt som möjligt. Placera verksamheter med värmebehov och kylbehov nära varandra och spara energi Den sista fallstudien som presenterades på webbinariet har undersökt möjligheten till balansering och delning av energiflöden med byggnader på sjukhuset SUS Malmö som testområde. Testet handlar om att utnyttja möjligheter som samtidiga behov av värme och kyla ger. Även om fallstudien blev ett år försenad på grund av coronapandemin har man sett att internbalansering väsentligt kan minska behovet av primärenergi. Rådet till dem som ska bygga nytt är därför att se till att placera verksamheter med behov av värme respektive kyla nära varandra. Principen håller även i större skala och kan appliceras på till exempel en stadsdel. Se webbinariet i efterhand på YouTube. De tre fallstudierna ingår i projektet FUTURE. Syftet med projektet är demonstrera hur framtidens energi-och resurssystem kan bli mera intelligenta och cirkulära. Projektet finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, Region Hovedstaden, Region Sjælland och Region Skåne.

I dag, 31 maj, öppnar Region Skåne för intresseanmälningar för internationaliseringscheckar och digitaliseringscheckar för skånska företag. En internationaliseringscheck kan du använda för att förbereda en satsning på en marknad utanför Sverige. Det var något skånska möbelföretaget David design hoppade på tidigare. De gick från noll till 26 procent i export efter internationaliseringssatsningen. Idag är de etablerade på den norska, finska och holländska marknaden. En digitaliseringscheck ska hjälpa dig att skapa nya värden i företaget genom användande av digital teknik. Det kan till exempel handla om att ta fram en digital strategi, identifiera nya affärsmodeller eller att effektivisera digitala processer och system. Läs mer om affärsutvecklingscheckarna och hör företagsledare berätta om nyttan de haft av checkarna här https://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/naringslivsutveckling/affarsutveckling/affarsutvecklingscheckar

Efter ett antal år av externt ägande är NODA Intelligent Systems eget företag igen sedan hösten 2019. Christian Johansson, VD för företaget, valde att återigen bli medlem i Sustainable Business Hub som ett sätt att bygga nätverk. NODA är ett företag i tiden. De jobbar både med energi och digitalisering, två givna framtidsbranscher. Christian Johansson själv beskriver det som att de skapar innehåll i energibranschens digitalisering, de skapar information av data. - Vi optimerar de termiska processerna i energisystemen. Det kan låta lite nischaktigt men nästan hälften av all energi i Europa används för värme eller kyla, säger Christian. NODAs främsta kundgrupp är energibolag men även företag inom automationsbranschen och fastighetsägare. Alla har under en längre tid samlat in data men inte alltid vetat vad de ska använda den till. - Av data kan man skapa information och kunskap. Tidigare har man skickat ut data till kunder men de kan inte förhålla sig till det. Kunder behöver information. Innovationspartnerskap med Växjö kommun för bra inomhusklimat En av NODAs kunder är Växjö kommun. Växjö har ingått ett innovationspartnerskap med ett konsortium där NODA ingår. NODA ska ta fram en innovationsplattform för hur man förbättrar inomhusklimatet samtidigt som man får ner energianvändningen. - Den största utmaningen är inte att rent tekniskt få till ett bra inomhusklimat. Det svåra är att få med sig människor på tåget, i Växjö kan det till exempel handla om eleverna som är i skollokalerna. Och ju smartare digitala system du bygger desto närmare tenderar du att komma människor. Desto bättre måste ditt system vara på att skapa en relation mellan människa och teknik. Där ser jag vita fläckar på kartan. Här kommer vi på NODA in, förklarar Christian. Sikte på att bygga om New York Det verkar vara rätt väg att gå. NODA jobbar redan i stora delar av Europa och under pandemin har de fått sina första projekt i både Nordamerika och Asien. Genom projektet Techbridge som Sustainable Business Hub är partner i har NODA även fått ytterligare kontakter i USA. Denna vecka har Christian möte med New York State Energy Research and Development Authority. Bakgrunden är att New York har tagit beslut om att fasa ut fossila bränslen. Den fastighetsägare som inte bygger om sina fastigheter och minskar sina koldioxidavtryck kommer att bli bötfällda. - De sätter ihop grupper av både små innovativa europeiska företag och amerikanska företag med finansiella muskler som ska jobba tillsammans för att få till lösningar. Det är en jätteintressant ansats. Kan vi bygga om New York, ja då kan vi bygga om vad som helst på den här planeten, resonerar Christian. Läs mer om NODA Intelligent Systems på deras webbsida. Läs om projektet Techbridge.

I projektet FUTURE har en av sju fallstudier arbetat med lösningar för att förlänga livslängden på material och återanvända avfall och restprodukter. Ett mål med fallstudien Cirkulära lösningar med integration mellan energi, resurser och avfall har varit att minska mängden avfall som går till förbränning genom bättre sortering. Särskilt fokus har legat på det fossila materialet plast, ett material som används mycket inom sjukvården eftersom engångsprodukter i plast ofta krävs för att tillgodose säker vård. Fallstudien har resulterat i ett nytt koncept för avfall- och resurshantering samt en resursdeklaration som visualiserar klimatpåverkan för avfall, vatten och energi i ett integrerat perspektiv. I fallstudien har Region Skåne tagit fram en förtydligad karta över avfallsprocessen, infört en ny yrkesroll i form av servicemedarbetare, vägt kärl och avfall, förbättrat insamlingen av mätdata gällande statistik och gjort plockanalyser. Det har gett dem en värdefull metodik och mer kunskap om hantering av resurser i befintliga byggnader och när de ska bygga nytt. För att minska avfallet har Region Skåne också påbörjat ett internt arbete kring inköp för att slippa få in svårhanterbart material i verksamheten. Den andra delen i fallstudien, resursdeklarationen, visualiserar på ett överskådligt sätt resursflöden i en fastighet och inom ett område. Resultatet visar tydligt att dagens hantering av avfallet, framförallt av restavfallet, har stor klimatpåverkan. Denna påverkan är annars ofta dold då elcertifikat, ursprungsgarantier och allokerad förnybar värme köps in. LÄS RAPPORTEN>> Projektet FUTURE består av sju visionära samarbeten som baseras på fallstudier och täcker de tre regionerna i Greater Copenhagen. De sju fallstudierna testar och demonstrerar olika tekniker, verktyg och affärsmodeller för förnybar energi eller resursanvändning. FUTURE finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Planet People är det senaste företaget in i Sustainable Business Hub. Det drivs av Per-Olof Hall som är utbildad revisor inom ISO 26 000, har en utbildning inom FNs globala hållbarhetsmål men också i mindfulness. Allt hör ihop, menar Per-Olof. Hej! PlanetPeople är ett konsultföretag som jobbar med frågor om arbetsmiljö och hållbarhet, eller hur skulle du beskriva det? Jag vill säga att vi jobbar med hållbarhet, ett företags interna hållbarhet och dess externa hållbarhet. Med extern hållbarhet menar jag det ekologiska fotavtryck ett företag skapar och den sociala hållbarheten. Den interna hållbarheten är kopplad till hälsa och då är arbetsmiljön väldigt framträdande. Men det har också med jämställdhet att göra. Så jag vill säga att hållbarhet är det vi jobbar med och arbetsmiljön är en viktig del i det. Vilka frågor är de vanligaste som företag vänder sig till er om? Övergripande hållbarhetsfrågor. Just nu är det mycket om cirkulär ekonomi. Det är tydligt att kunder börjar ställa mer krav på företag att de ska jobba med hållbarhet. Och det har många företag gjort men däremot har de ofta inte dokumenterat det. Då kommer de till mig för hjälp. Varför borde de vända sig till er? Jag har väldigt bred kompetens inom hållbarhetsområdet. Den sträcker sig både inom den interna och den externa hållbarheten. Jag kan jobba både med det strategiska arbetet och gå på djupet inom olika områden. Om det behövs experter har jag det i mitt nätverk. Jag kan ta helhetsansvaret, jag kan se vad kunden själv kan göra, vad jag kan hjälpa till med och vad de behöver experter till. Vilka är de tre viktigaste anledningarna till att man som företag ska jobba med hållbarhet menar du? Klimatet är utan tvekan den viktigaste anledningen. Om vi inte gör något åt klimatkrisen kommer förutsättningar för att driva företag inte att finnas kvar. Alla företag måste ta sitt ansvar. Det andra skälet är det ansvar man har gentemot sin personal som arbetsgivare. Vi måste se till att vi driver verksamhet på ett schysst och bra sätt. Vi måste också se till att personalen inte tar skada av att jobba hos en. Det gör dig också mer attraktiv som arbetsgivare. Den tredje anledningen är att vi har ett moraliskt ansvar att se till att den verksamhet vi bedriver eller ansvarar för inte skadar andra människor. Den som köper produkter eller råvaror från ett annat land måste ta ett socialt ansvar och ställa krav på att det inte förekommer barnarbete, att verksamheten är säker för personalen. Det får till följd att det företaget ställer krav på sina underleverantörer som i sin tur ställer krav på sina. Om man inte har jobbat med hållbarhet tidigare men vill starta nu, hur börjar man? Om man vill arbeta med hållbarhet övergripande så tycker jag att de globala hållbarhetsmålen är en jättebra utgångspunkt. Du börjar med att identifiera vilka av de 17 målen som ditt företag påverkar. Säg att det blir framförallt 7-8 mål. Sedan kan du göra en väsentlighetsanalys och välja ut kanske 4 mål att jobba med. Det är viktigt att du inte kastar dig över allt på en gång utan att du tänker strategiskt. Det finns också digitala verktyg man kan börja med såsom ansvarsfullt.se. Där börjar du med att svara på ett antal frågor för att få en bild av var du befinner dig i dag. För företag som har tillverkande verksamhet passar det extra bra. Läs mer om vad PlanetPeople kan erbjuda>>

Har ditt företag en lösning som kan användas för att skapa ökat värde av (upcycla) biologiska restprodukter från livsmedelsproduktion? Vill du träffa livsmedelsproducenter med biologiska sido- och avfallsströmmar och en ambition att upcycla dem genom nya och innovativa lösningar? Då är projektet Cleantech Impact Accelerator relevant för dig! I den tredje omgången av acceleratorprogrammet deltar bland annat Oatly, Nordex Food och Peter Larsen Kaffe. Deras ambition är att upcycla sina biologiska restprodukter och sidoströmmar med hjälp av ny teknik. Startups som kan hjälpa livsmedelsproducenterna med detta kommer att få presentera sina lösningar och har chans till samarbeten. Livsmedelsproducenterna letar bland annat efter tekniker som kan vara applicerbara för att möjliggöra identifiering, återvinning och/eller användning av biologiska restprodukter och sidoströmmar, såsom: • Sensorer och mätteknik • Digitalisering • Filtrering, torkning, separeringsteknik • Enzymatisk processad biomassa • Svampbaserad produktion Syftet med programmet är att få till samarbeten mellan start-ups och livsmedelsproducenterna. Startup-företagen som antas till acceleratorprogrammet kommer att erbjudas möjligheten att, tillsammans med olika experter, arbeta med affärsutveckling, finansiering, teknik, organisationsstruktur och juridiska aspekter. Mer information om projektet och hur du ansöker till programmet hittar du här: https://www.cleancluster.dk/project/greater-copenhagen-cleantech-impact-accelerator/.

One Reality är ett företag i Sustainable Business Hubs medlemsskara som inte är ett traditionellt miljöteknikföretag. De jobbar med hållbar stadsutveckling men får snarare räknas till IT-området. Vi kontaktade VD, Mats Eliasson, för att få klart för oss vad de egentligen gör. Hej Mats! Hur skulle du beskriva vad One Reality gör så att även en IT-blind som jag förstår? Vi jobbar med digital visualisering vilket innebär att vi bygger upp virtuella miljöer och skapar interaktiva virtuella upplevelser. Det gör det möjligt att förstå komplex information på ett enklare sätt. Om du läser en text kan du få lika många tolkningar som läsare av texten. När alla ser samma sak får du en helt annan förståelse. Ta till exempel en igenproppad gata i New York. Vi kan visualisera den. Sedan tar vi bort bilarna och sätter alla bilister i bussar, då blir det plötsligt väldigt luftigt på gatan. Det får stor effekt när du kan uppleva det visuellt. Vem skulle du säga har störst nytta av era produkter och tjänster? Den som snabbt, kostnadseffektivt och engagerat behöver informera, förklara och utbilda sin mottagargrupp. Vi jobbar med både företag och kommuner, bland annat Lunds kommun som har en modell över Brunnshög som uppdateras i takt med att byggherrar ritar sina hus. Modellen används både för interna möten och externt. En stor fördel med tekniken är att många kan träffas i en virtuell miljö samtidigt. Det spelar ingen roll var man befinner sig. Om man i ett projekt kan reducera fysiska möten med 50 procent förstår alla att det kan innebära stora besparingar. Kan du ge något konkret exempel på hur man kan använda produkten? Javisst, ta till exempel kvartsdamm. Det är ett stort problem inom byggbranschen. Arbetsmiljöverket, facket, arbetsmiljösamordnare och byggföretag har länge försökt informera om farorna med kvartsdamm som är lika farligt som asbest. Genom en interaktiv kvartsdammsutbildning som antingen kan upplevas i VR eller på en vanlig laptop eller surfplatta, får kursdeltagaren full insikt i farorna genom att bland annat följa med hela vägen ner i lungorna. Det tar inte mer än 45 minuter! Utbildningen rullas nu ut både i Sverige och internationellt. Behovet är enormt. Har ni något spännande projekt på gång framöver? Ja, då vill jag lyfta två områden. Först och främst energi och elektrifiering. Vi håller på att bygga upp en delvärld av samhället, en plattform, med fokus på energi och elektrifiering. På plattformen kan olika företag och aktörer visa och förklara sina produkter och system. Flera medlemmar i Sustainable Business Hub som jobbar inom energiområdet skulle ha nytta av det. Det andra området är Augmented Reality, AR. Tekniken för AR finns i stort sett i alla smartphones. Visst, det finns särskilda AR-glasögon och AR-visir men du klarar dig utmärkt med en smartphone. Och fördelen är ju att alla har en smartphone med sig. Läs mer om One Reality på deras webbsida>> Följ företaget på LinkedIn>> Film om ett av One Realitys case>>

PRESSMEDDELANDE I dag, 7 april, håller Nationella innovationsrådet under ledning av statsminister Stefan Löfven ett regionalt möte för att bland annat diskutera innovation för hållbara städer. Sustainable Business Hubs VD, Håkan Rosqvist, är en av deltagarna på mötet. - Jag kommer att dela med mig av hur vi som regionalt kluster jobbar med innovation för hållbara städer och hur vi kan hjälpa till och bidra i ett nationellt perspektiv, säger Håkan Rosqvist. Håkan Rosqvist kommer också att lyfta den centrala roll som kommuner och regioner har för att driva innovationsarbetet framåt. Han kommer bland annat att presentera hur danska och svenska sidan samverkat när det gemensamma visionsdokumentet för grön omställning och hållbar tillväxt, Greater Copenhagen Green Charter, tagits fram och hur arbetet drivs framåt. Håkan hoppas också hinna lyfta skånska utmaningar såsom energiförsörjning och klimatanpassning. För mer information, kontakta: Håkan Rosqvist, VD, Sustainable Business Hub tfn: 073-438 74 55 e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se

29 mars är det dags för tredje webbinariet i serien om stadsträd som arrangeras inom Blue Green City Lab. Gustav Nässlander på Scandinavian Green Roof Institute går igenom vad du ska tänka på när du planterar träd i staden. Vi ställde några frågor inför webbinariet. På webbinariet kommer du att prata om hur man väljer träd efter situation och funktion. Hur ska man tänka där? Det vi har att erbjuda våra träd i städerna är dåligt representerat i den svenska naturen. Vi måste ställa oss frågor i följande ordning. 1. VAD kan jag erbjuda i form av växtplats. 2. VILKA arter passar in på den typen av växtplats (ståndort). 3. Kan jag nyttja växtplatsen till fler FUNKTIONER? Och till sist: 4. Vilka ESTETISKA värden kan jag få ut sett till tidigare svar. Finns det ett träd som man ska satsa på som är bättre än andra? Nej, det är väldigt viktigt att vi vågar arbeta med en bred mångfald av träd i våra städer. Vi vet att nya trädsjukdomar kommer att göra entré i våra städer på grund av ett förändrat klimat och globaliseringen. Då måste vi rusta oss genom att ha en så bred flora som möjligt. Ju mer variation av trädarter vi har desto mer resilient är vår stad mot snabba omställningar och plötsliga förändringar. Vad är det främsta felet som görs i dag när träd planteras i staden? Oftast är det att man inte gett förutsättningar för trädets rotsystem att bre ut sig. Det vill säga, antingen är växtbädden inte anpassad för laster ovan och blir kompakterad eller så är den för liten för att trädet ska få den vatten-, närings- och luftbuffert som behövs. Ett annat vanligt fel är att man först tar fasta på de estetiska effekter man vill att trädet ska bidra med, innan man ser till vilka förutsättningar man har att erbjuda trädet. Ett träd som valts för sin magnifika blomning men inte getts förutsättningar att växa kommer se tråkigt ut oavsett dess genetiska egenskaper att blomma vackert eller inte. Säg att du är en bostadsrättsförening med en innergård som blir väldigt varm på sommaren. Vad är det första du skulle tipsa dem om att göra för att få en behaglig och mysig plats att vara på? Först och främst skulle jag råda dem att göra förutsättningar för stora träd. Det vill säga bygga rejäla växtbäddar med egenskaper som eliminerar risk för kompaktering. Därefter hade jag planterat träd som växer snabbt och kan erbjuda skugga ganska omgående. De snabbväxande träden blir sällan allt för gamla och kompletteras med fördel med träd som växer långsamt men blir långlivade. Så när de första träden tagit ut sin rätt kan nya träd ta efter i successionen. Något mer? Om byggnaderna runt om innergården har mörka tak hade jag rekommenderat att anlägga gröna tak som har en stor effekt både på mikroklimatet på innergården men som också hjälper till att hålla temperaturen nere inne i byggnaden. Om man bygger nytt, är det möjligt att sätta mindre träd på taket? Ja, det är möjligt! Det krävs dock en viss mängd expertis för att få till ett bra resultat. Dels måste takets lastkapacitet anpassas för att kunna anlägga en tillräckligt omfattande växtbädd. Dessutom ställer det stora krav på rätt växtval då taket som växtplats är en relativt extrem situation helt utan kontakt med grundvatten. Men med det sagt finns det många goda exempel på lyckade trädplanteringar både på öppna tak och innergårdar på bjälklag. Återstående webbinarier i serien om stadsträd 29 mars kl. 10.00-11.00 // Växtkvalitet och växtval 12 april kl. 10.00-11.00 // Inventering och förvaltning Anmäl dig här https://course.greenroof.se/webinar/ Webbinarierna hålls inom ramen för Blue Green City Lab som finansieras delvis av Vinnova.

I Blue Green City Lab jobbar vi med utvärdering av olika typer av blågröna lösningar. Till exempel tittar vi på biologisk mångfald, utseende, fuktighet, temperatur och bullerdämpning på växtväggarna på P-Malmös p-hus Anna och Godsmagasinet. För att väggarna ska fungera på bästa sätt krävs att de underhålls. Helen Johansson på Scandinavian Green Roof Institute har med hjälp av en lift vårstädat väggarna. - Så här års spirar det så smått överallt men för att grönskan ska kunna komma igång ordentligt måste det gamla vissna bort först. Under den senaste veckan har därför de gröna väggarna fått en rejäl uppfräschning. Förutom att klippa ner vissna växter har det även planterats diverse fröer i de små hålen där växterna kan titta ut. Dessutom har bevattningssystemen med återflödespumpar och rännorna blivit rengjorda. Det enda som behövs nu är lite sol och värme – då kommer grönskan fullkomligt att explodera!, säger Helen Johansson. Samtliga bilder är tagna av Helen Johansson utom den sista bilden som är tagen av JB Media. I Blue Green City Lab utvärderar vi även träd som planterats i olika typer av substrat samt växtlådor med vattenmagasinering. Läs mer på https://bluegreencitylab.se/case Blue Green City Lab finansieras delvis av Vinnova. Projektdeltagare är Malmö stad, Scandinavian Green Roof Institute, IVL Svenska Miljöinstitutet, SLU, MKB och Sustainable Business Hub.

Kommuner har i dag organiska restprodukter i form av tång, gräsklipp, trädgårdsavfall, matavfall m m som kostar pengar att ta hand om. I Greater Bio undersöker vi vilka biomassor som kan användas för att producera energi och nya material och som ger lönsamhet. I Helsingborg omvandlas park- och trädgårdsavfall till biokol i NSRs pyrolysanläggning. På samma gång som man tar hand om restavfall får man en stabil kolinlagring och också klimatsmart värme som går ut på fjärrvärmenätet. Tillsammans med NSR har 2050 Consulting genomfört en första analys i Greater Bio, en marknadsanalys för biokol. I analysen dras bland annat slutsatsen att det finns ett ökat intresse för biokol men att det inte finns tillräckligt med kundunderlag ännu för större mängder. Rapportförfattarna rekommenderar i analysen att aktörer fokuserar på att biokol används i anläggningsjordar. På medellång sikt bedöms marknaden för biokol som filter för rökgas- och läkemedelsrening vara mycket intressant. Läs nyhet på 2050 Consultings webbsida>> Läs hela rapporten>>

Efter förra årets arbete med att ta fram ett gemensamt visionsdokument för grön omställning och hållbar tillväxt inom Greater Copenhagen, Greater Copenhagen Green, börjar arbetet med att konkretisera de prioriterade områdena. DTU tar lead på det första initiativet, Innovationshubb för intelligenta och flexibla energilösningar i Greater Copenhagen. Tolv partners kommer att skapa möjligheter att utveckla, testa och implementera nya intelligenta energilösningar på båda sidor av sundet. På svenska sidan kommer Hyllie, Sege Park, Östra Ramlösa och Det Urbana Simris att fungera som testplatser, så kallade Living Labs. - Det här samarbetet tror vi tillför mycket värde till en positiv utveckling av situationen. Genom att samordna de svenska aktörerna inom Greater Copenhagen har Sustainable Business Hub ansvarat för en framgångsrik förankring av Greater Copenhagen Green Charter på den svenska sidan av Öresund, säger Håkan Rosqvist, VD på Sustainable Business Hub. Läs pressmeddelandet>>

PRESSMEDDELANDE Tillsammans med energibolag fortsätter kommuner, fastighetsägare och universitet att utveckla energilösningar för bättre utnyttjande av lokalt producerad förnybar energi till förmån för medborgare, städer och företag på båda sidor om Öresund. De 11 partnerna i Smart Cities Accelerator+ (SCA+) får stöd av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Till hösten 2022 kommer partner att utveckla mer kapabla modeller och metoder för att minska spetslastproduktion av el och värme genom att göra energianvändningen i byggnader så effektiv som möjligt. Flera olika partners behöver skapa nya synergier och lösningar SCA+ bygger på erfarenheterna från det tidigare SCA-samarbetet, och flera av partnerna är därför de samma i detta projekt, samtidigt som flera nya har dykt upp. Tillsammans bildar partnerskapet ett brett och dedikerat tvärvetenskapligt nätverk över Öresund och omfattar visionära stadsplanerare, kommunala klimatplanerare, ledande forskare inom databaserade energisystem, operatörer från offentliga bostadsföretag, distributörer av energi för byggnader, transport och medborgare. – För att kunna uppfylla de ambitiösa svenska och danska klimatmålen och för att ställa om samhället att använda förnybar energi måste vi samarbeta över sektorer och branscher, kommuner och nationsgränser. Vi kan lära oss mycket av att arbeta tillsammans och vi kan skala upp och kommersialisera lösningar vi arbetar fram tillsammans. Och det behöver vi, förklarar Nette Kirkegaard, projektledare för SCA+. Energidata och energigemenskaper Målet med projektet är att skapa flexibla, smarta energisystem som minskar spetslastproduktion, främjar förnybara energikällor och effektiv energianvändning i byggnader. Detta kräver interaktion och kunskap om energiproduktion, energidistribution, energilagring och energieffektivitet. Kommuner och bostadsbolaget KAB kommer tillsammans med forskarna från DTU och Lunds universitet bland annat att använda anonymiserade energi- och inneklimatdata för att identifiera vilka byggnader som ska renoveras. Datan ger en bra bild av renoveringsbehovet. På samma sätt bidrar databaserade modeller, där energibehov planeras baserat på prognoser, t.ex. olika lokala väderprognoser, till att säkerställa optimal uppvärmning i fjärrvärmen. Medborgardrivna energigemenskaper har en nyckelroll Många kommuner upplever att omställningen från naturgas- och oljepannor kräver alternativa lösningar i befintliga eller nya bostadsområden som ligger för långt bort från fjärrvärmenätet. SCA+ kommer att undersöka hur så kallade energigemenskaper kan utvecklas och vara en lösning för dessa områden, där till exempel medborgarna sätter upp solpaneler, installerar värmepumpar och delar energi med varandra eller säljer ström till det omgivande elnätet. Kort om SCA+ Arbetet med SCA+ fokuserar på fyra huvudämnen: Verktyg för kommunal energiplanering för utveckling av befintliga och nya stadsdelar Metoder för att leverera och använda förnybar energi mer flexibelt och effektivt på byggnads- och områdesnivå Databaserade verktyg för att säkerställa holistisk, energieffektiv och inomhusklimatoptimerad byggnadsrenovering Metoder för att aktivt engagera medborgare i den gröna energiomställningen Partners: E.ON Energilösningar (SE) E.ON Energidistribution (SE) DTU - DTU Compute och DTU Byg (DK) Lunds universitet (SE) Sustainable Business Hub (SE) Høj-Taastrup kommun (DK) Lyngby-Taarbæk kommun (DK) Hørsholms kommun (DK) Köpenhamns kommun (DK) Malmö stad (SE) KAB - Köpenhamn Allmänna Bostäder (DK) Projektperiod: 1 december 2020 - 30 september 2022. Totalbudget: ca 2,4 miljoner euro, varav 1,1 miljoner euro från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Kontaktpersoner: Nette Kirkegaard, projektledare för SCA+ Høj-Taastrup Kommun e-post: netteje@htk.dk tfn: +45 2980 1808 Per-Johan Wik, projektledare Sustainable Business Hub e-post: per-johan.wik@sbhub.se tfn: 076-109 46 92

Inom Blue Green City Lab arrangeras under mars och april en webbinarieserie om träd i staden. Föreläsare är Gustav Nässlander från Scandinavian Green Roof Institute. Gustav har i grunden en utbildning i trädgårdsvetenskap från SLU och har under många år arbetat på Stångby plantskola med stadsträd. Ju större ett stadsträd blir, desto mer ekosystemtjänster kan det leverera under sin livstid, är ett av hans mantra. Gustav, ge tre bra anledningar till varför man ska plantera träd i staden? Bara 3?! Jag kan komma på hundra. Men jag ska fatta mig kort. För det första bidrar träden med skugga som gör att vi på ett bättre sätt kan hantera kommande värmeböljor. För det andra fångar träden upp vatten i kronan och genom fotosyntesen dricker trädets rötter mycket vatten. Kombinerat blir det kubikmetervis med vatten som varje träd besparar våra dagvattenledningar. Det i förlängningen leder till säkrare dagvattensystem och mindre risk för översvämningar. Och för det tredje fångar träden fångar upp mikropartiklar som annars hade hamnat i våra lungor. På så sätt får vi friskare luft att andas tack vare våra stadsträd. Hur gör man för att ge träden bästa möjliga förutsättningar att överleva och växa sig stora? Den första faktorn är rätt träd på rätt plats. Den som beslutar om trädplanteringar måste ha goda kunskaper i både växtkännedom och ståndortskännedom. Men vi måste också ge goda förutsättningar för träden. Och den absolut viktigaste faktorn är en syrerik växtbädd. I hårdgjorda miljöer gäller det att alltid använda skelettbäddar med luftgaller. Men oavsett hur goda förutsättningar vi gett träden måste etableringsskötseln ges resurser och utövas av kunnig personal. Gullar vi inte med träden under de första åren får de ingen chans att så småningom stå på egna ben. Vem har nytta av webbinarieserien om stadsträd? Kursen vänder sig dels till dig som jobbar direkt med stadsträd. Det kan vara att du planerar, anlägger, förvaltar eller sköter stadsträd. Men serien riktar sig lika mycket till dig som jobbar indirekt med träd. Det kan vara att du arbetar med planering av infrastruktur eller arbetar hos en byggherre som exploaterar mark. Du kommer ha stor nytta av de baskunskaper som serien förmedlar. Alla inom stadsutveckling har nytta av att förstå trädens värde. Vilket är ditt favoritträd? Lika många gånger som jag fått den frågan, lika många gånger har jag svarat att den är omöjlig att svara på. Bara i Malmö finns över 700 arter och sorter av träd. Att välja en favorit bland dem vore som att välja en favorit bland alla världens idrottsstjärnor. Alla arter behövs och kan leverera på sin rätta plats, vissa är långdistanslöpare, somliga är boxare och andra är lagspelare. Men alla är lika viktiga. Favoritträden är de som levererar på den platsen de står på. Och mångfalden av träd är en favorit i sig. Blev du sugen på att delta i något av webbinarierna om stadsträd? Läs mer och anmäl dig HÄR>>

Foto: Ali Al-Sined, Göteborgs Lokalförvaltning Strax innan jul lades husgrunden för Hoppet, förskolan i Göteborg som så långt det är möjligt ska bli fossilfri. Och då pratar vi hela kedjan från produktion av material till drift av förskolan. Istället för den traditionella betonggrunden valde Göteborgs stad att satsa på Koljern Nordics cirkulära lösning. Vi ställde några frågor till Henning Eliasson, VD för företaget om deras innovativa lösning. Hej Henning! Göteborgs stad valde er produkt till den fossilfria förskolan. Då blir man nyfiken på hur er lösning ser ut och hur den skiljer sig från en traditionell betonggrund. Vad säger du? Skillnaden med Koljern-grund, konstruktionsmässigt, mot en traditionell "platta-på-mark" är att man använder en annan typ av isolering vilket ger grunden helt unika egenskaper. Foamglas, en typ av cellglas, är helt oorganisk, tål fukt, angrips varken av skadedjur eller mögel. Den är dessutom mycket trycktålig. Egenskaper som lämpar sig väl för en grund. Vi "ramar in" isoleringen i en patenterad konstruktion som sammantaget gör att betongen kan uteslutas. Vilka är de främsta fördelarna med att välja er grund? Den omställningen vi nu har påbörjat mot ett mer hållbart sätt att bygga kräver inte bara nya tekniker och material utan även ett annat sätt att tänka. Syftet med det vi gör är att bidra till en mer hållbar byggbransch, vilket vi gör genom att erbjuda konkreta lösningar, men även att visa vad som är möjligt tillsammans med kunder och partners. För oss är hållbarhet en kombination av teknisk prestanda och låg miljö- och klimatpåverkan. Vi valde att arbeta med Koljern-tekniken för att den redan nu är en mer hållbar lösning jämfört med konventionella metoder. Som kund får man en grund som håller längre och som har bättre isolervärde över tid, med marknadens längsta garanti på 50 år. Man får en helt fukt-, mögel-, skadedjurs- och brandsäker konstruktion. Sammantaget leder det till en lösning som ger dig lägre energikostnad, bättre inomhusklimat, utan emissioner, och en försäkring mot framtida skador eller försämrad prestanda. Vilka andra byggelement tillverkar ni? Vårt fokus är husgrunder där vi erbjuder en ETA-godkänd lösning för främst träbyggnader upp till fem våningar. Vi tillverkar även terrass-element som kan användas för takterrasser, innergårdar och bjälklag. Väggar och tak finns också i vårt sortiment. Men den största miljönyttan och vårt fokus ligger på grunden. Är det något särskilt man måste ta hänsyn till om man använder era produkter? Koljern-grunden kan i de flesta fall ersätta traditionell betongplatta utan att man måste ta särskilda hänsyn. För våra andra produkter gäller att man måste vara införstådd med hur de fungerar för att anpassa design och planering redan från start. Vad gör er lösning till ett hållbart val? Det finns ingen bra definition av vad hållbarhet innebär, men något som är hållbart ska förbruka så lite resurser som möjligt. Ett sätt att uppnå detta är att använda återvunna material, men framförallt måste det man bygger hålla väldigt länge. Koljern-element består av Foamglas och lätt-stålbalkar, isoleringen från Foamglas använder ca 60-70 procent återvunnet glas. Koljern-grunden kan också återbrukas i sin helhet eller materialåtervinnas till 100 procent. På grund av den tekniska hållbarheten, behåller materialet också sina egenskaper, till exempel isolervärde, över tid. Det är det väldigt få material som gör.

Att återbruka och reparera har seglat upp som viktiga delar i ett cirkulärt samhälle. I Lund har invånarna de senaste åren kunnat reparera och uppdatera kläder, möbler och annat i Fixa Tills två återbruksverkstäder, en på Norra Fäladen och en på Linero. Lokalerna har inrymt både träverkstad, målarverkstad och syateljé. Verktygen har varit gratis att använda och personal har stöttat och gett tips och råd både kring hur man gör när man reparerar och hur man kan tänka kring hållbarhet. - Syftet med Fixa Till har varit att sprida kunskap om återbruk och hållbar konsumtion för att få fler att ändra sitt beteende och reparera istället för att köpa nytt, berättar Matilda Öhgren, en av dem som drivit Fixa Till. Fixa Till har erbjudit verktyg, utrymme, kunskap och en mötesplats Vid starten av satsningen ringde man upp invånare i området och frågade om de reparerade saker som gått sönder. 60 procent svarade nej. Skälen till det var brist på tid, verktyg, utrymme och kunskap om hur man gör. Fixa Till har kunnat erbjuda både verktyg, utrymme och kunskap. Och en gemenskap. Lokalen på Fäladstorget har blivit en mötesplats som stärkt gemenskapen i området. Studenter och äldre tillhör de mest frekventa besökarna. De äldre är Matilda särskilt glad över att de nått eftersom den gruppen reparerar mindre än andra, enligt telefonintervjuerna. Reparera är enkelt och du sparar pengar Sammanlagt har mer än 1000 reparationer gjorts i de två verkstäderna. Det motsvarar minskade koldioxidutsläpp om 9,2 ton. Intresset för verksamheten har varit stort. Man har tagit emot flera studiebesök och haft välbesökta workshops kring återbruk och avfallsförebyggande. Och det har gett resultat: - Genom den enkät vi gjorde halvvägs in i projektet fick vi veta att fler har börjat tänka på återbruk och miljö efter att de fått kännedom om Fixa Till. Vi har bidragit till en förståelse för hur mycket man kan spara om man lagar och hur enkelt det faktiskt är. Den som kommit in genom dörren till oss har börjat tänka att ”jag kan laga den saken, och den saken”, förklarar Matilda. Miniverkstad på lådcykel har skapat nyfikenhet För att ytterligare uppmärksamma återbruk byggde personal på Fixa Till, UpCykla, en rullande återbruksverkstad, en miniverkstad på en lådcykel. UpCykla besökte flera platser i Lund och möttes av många nyfikna Lundabor. - Intresset kring cykeln har varit stort. IKEA Circular har hört av sig för att fråga om den går att hyra. Och de är inte ensamma, flera föreningar har hört av sig. Som det ser ut nu kommer UpCykla att stationeras på Linero och kanske kommer den att hyras ut när pandemin minskat och samhället öppnats upp i större utsträckning igen. UpCykla utanför Fixa Till på Norra Fäladen. Reparation på symaskin. Verkstäderna fortsätter Fixa Till har under 2018-2020 delvis finansierats genom projektet FUTURE. Den finansieringen är slut men Fixa Till fortsätter på annat sätt. På Norra Fäladen utökar Ugglans secondhand sin verksamhet med en ny butiksdel i tidigare Fixa Till-lokalen. En verkstadsdel kommer fortsatt att husera i mindre skala i Fixa Tills tidigare träverkstad. De kommer också att ha en skräddare på plats i en del av butiken, något som boende har efterfrågat. Även återbruksverkstaden på Linero fortsätter att hålla öppet med bemanning från Lunds Fontänhus. Båda återbruksverkstäderna stöttas av det kommunala bostadsbolaget LKF. Lineros verkstad drivs av Lunds Fontänhus och stöttas också av Lunds Renhållningsverk, Emmaus Lund och Socialstyrelsen.

Inom projektet Blue Green City Lab hålls under våren en webbinarieserie om stadsträd. Om du behöver argument för varför fler träd behövs i stadsmiljön, du vill veta vilka du ska välja, hur du skapar en god planteringsbädd, då är det här serien för dig. Gustav Nässlander på Scandinavian Green Roof Institute har gedigen kunskap om stadsträd och den som satt ihop programmet. Webbinarierna vänder sig till beställare, anläggare, förvaltare och skötselpersonal. Men det är lika matnyttigt för dig som planerar vägar, jobbar med exploatering eller bygger byggnader runt träd. Du behöver inga förkunskaper för att tillgodogöra dig innehållet i webbinarierna. Läs mer och anmäl dig här>>

Ett av våra medlemsföretag inom hampa, Svensk Hampaindustri, arrangerade i början av december en konferens om hur hampa kan vara ett verktyg för minskade fossila material inom byggindustrin och textilindustrin. Konferensen hade internationella talare från USA, Belgien och Danmark som delade med sig av det senaste inom sina expertområden. Intresset för att delta var stort. Arkitekter, byggbolag och textilföretag var några av de som ville veta mer om hampa som klimatneutralt komplement till material inom byggande och textil. Clara Norell, från Svensk Hampaindustri, var mycket nöjd med dagen. - Det finns ett stort sug från marknaden och det var roligt att vi kunde visa konkret hur hampa kan användas som material inom både bygg- och textilindustrin, säger Clara. Konferensen kommer att följas upp av ytterligare en konferens 5 maj 2021. Om du vill veta mer om den, kontakta Clara Norell på info@svenskhampaindustri.se. Ett medley av inslag från årets konferens kommer att läggas upp på https://www.svenskhampaindustri.com/ i början av nästa år. Denna konferens arrangerades av Svensk Hampaindustri i samarbete med Innovationscenter för landsbygden, Sustainable Business Hub och projektet Greater Bio. (Foton: från konferensen - Dexera. På Clara Norell - Angelika Sliwinski)