PRESSMEDDELANDE Förnybar energi, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och klimatanpassning är de fokusområden som fyra innovationsforum kommer att inrikta sig på i det nyligen godkända EU-Interregprojektet Greater Copenhagen Green Deal. Bakom projektet står ett starkt danskt-svenskt konsortium bestående av: Copenhagen Capacity som projektledare, två av de nya danska klustren; Energy Cluster Denmark och miljökluster CLEAN (Danmarks miljökluster), Greater Copenhagen Committee samt svenska Sustainable Business Hub och Invest in Skåne. Region Skåne, Region Halland och Greater Copenhagens EU-kontor i Bryssel stödjer projektet ekonomiskt. – Det gläder mig att vi och våra medlemmar får ännu bättre möjligheter att bidra i arbetet med att stärka utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle som bygger på fördjupade samarbeten inom svenska och danska styrkeområden. Jag ser verkligen fram emot att köra igång projektet, säger Håkan Rosqvist, vd på Sustainable Business Hub. Projektet ska bidra till att utveckla nya lösningar för en grön tillväxt genom att skapa strategiska samarbeten mellan företag, akademi, offentlig sektor, samt andra relevanta aktörer i Greater Copenhagen. Tillsammans ska aktörerna utveckla och leverera nya lösningar. Parallellt ska projektet attrahera utländska företag och talanger för att stödja behovet av spetskompetens till den gröna tillväxten. Projektbudgeten är på ca 9 miljoner danska kronor och kommer att löpa över knappt två år. Målet är att denna fokuserade insats på lång sikt ska göra Greater Copenhagen till en ledande region inom grön tillväxt och bana väg för nya exportmöjligheter samt attrahera ytterligare investeringar och talanger. Projektet kommer att påbörja processen genom att bilda strategiska partnerskap och innovationsutveckling mellan offentlig sektor, privata bolag och akademi. På så sätt kan starka innovationskonsortier skapas och vidareutvecklas med de möjligheter som finns framöver i EU:s Green Deal där 30 miljoner Euro har avsatts för grön tillväxt under 2021-2027. – Projektet möjliggör en kickstart för de innovationsområden som har identifierats inom Greater Copenhagen-samarbetets Gröna Charter. Nu får vi chans att samla relevanta aktörer för att ytterligare skapa tillväxt genom svensk-dansk forskning och innovation och samtidigt sätta Greater Copenhagen på världskartan som en metropol för gröna innovationer, säger Invest in Skånes vd Ulrika Ringdahl. Medfinansiärerna Region Skåne och Region Halland ser stor utvecklingspotential i detta projekt och är glada över beslutet. – Vi är väldigt glada för att vår projektidé beviljats medel. Det kommer ge oss ytterligare möjligheter att förstärka vårt arbete med grön tillväxt. Vi ser också detta projekt som en nyckel i vårt arbete med att implementera The Greater Copenhagen Green Charter, säger Jens Sörvik, enhetschef på miljöavdelning för regional utveckling, Region Skåne – Vi i Region Halland ser mycket fram emot att delta i ett av de första reella samarbetena inom Greater Copenhagen Green Charter, säger Ann-Mari Bartholdsson, verksamhetschef, regional utveckling, Region Halland

I dag höll Nils Lekeberg en fantastisk pitch om Enjays lösning för att återvinna energi från ventilationssystem, ett system särskilt lämpat för den sotiga och feta miljön i restaurangkök. Christina Claeson-Jonsson, Head of R&D på NCC Group och Martin Manthorpe, Head of Strategy and development på NCC Denmark var några av dem som lyssnade intresserat. Under dagen kommer House of Hemp och ytterligare ett tiotal SMEs att pitcha. Företagspitchar för storföretag är den centrala aktiviteten i projektet CIA. I första omgången av acceleratorprogrammet slöts avtal mellan SMEs och storföretag. Läs mer om CIA här>>

Sverige ligger i framkant när det kommer till hållbara lösningar och har många företag som är redo att ta sina produkter och tjänster ut i världen. Inom regeringsuppdraget Smart City Sweden har man tagit fasta på detta och arbetar med att sprida svenskt kunnande och svenska lösningar internationellt. Smart City Sweden välkomnar idag delegationer från hela världen som är intresserade av att lära sig mer om och investera i svenska lösningar inom den hållbara staden. Förutom de sex kontor runtom i Sverige som tar emot besökare, så har plattformen även gjorts digital under året. Delegationer som kontaktar Smart City Sweden har möjlighet att lära sig mer inom de områden där deras behov finns. Smart City Sweden matchar sedan delegationens intresse med företag och experter inom området och har även möjlighet att följa upp intresset i det aktuella landet. Genom en ny film som har tagits fram av Smart City Sweden visas goda exempel upp inom områden så som miljö, mobilitet och social hållbarhet. Filmen visar upp flera platser i Sverige, där stadsplaneringen har tagits ett steg längre och vi får även möta några av de som är en del av lösningen. Till exempel får tittarna se hållbara transporter i Göteborg, stadsplanering i Linköping och cirkulär ekonomi i Skåne. SE FILMEN HÄR>>

Det Malmöbaserade företaget Enjay knäckte nöten med att tekniskt återvinna energi från restaurangers ventilationssystem OCH få lönsamhet i det. Med Lepido är Enjay på väg ut på både den tyska marknaden och Beneluxmarknaden. Det senaste halvåret har varit händelserikt för Enjay. De har öppnat kontor i Holland och i Tyskland. De har fått stämpeln Efficient Solution av Solar Impulse som intygar att produkten både har positiv inverkan på miljön och är lönsam. Och dessutom har de gått till final i världens största klimattävling, SET 2020 som arrangeras av Tyska Energimyndigheten och World Energy Council. Konkurrensen har varit stenhård. Fler än 1000 företag har nominerats. Allt började med en kundförfrågan. Kunde Enjay återvinna energi på ett robust sätt som samtidigt sparade pengar till kunden? Med en affärsängel i ryggen tog man sig an utmaningen och svaret visade sig vara ja. Företaget utvecklade det självrengörande och robusta återvinningssystemet Lepido, särskilt lämpat för den sotiga och feta miljön i restaurangkök. Efter lyckade pilotinstallationer på några Burger King-restauranger är nu Lepido standard på alla nya Burger King som byggs i Skandinavien. - Restaurangkedjor är intressanta, särskilt om de bygger nytt eller bygger om. Då kan de spara mycket pengar genom att installera Lepido, säger Claes Aurell, Export manager på Enjay och fortsätter: - Vi har en stark utveckling i företaget. Vi startar upp i andra länder och håller på att robotisera produktionen. Vi tittar även på andra utmanande sektorer där det i dagsläget är svårt att återvinna energi såsom på kryssningsfartyg, i köpcentrum och på hotell. Enjay har nyligen fått sina patent godkända, i Sverige och på flera andra marknader. De är skånskt förankrade genom huvudkontor i Malmö, tillverkning i Eslöv och med sin underleverantör av värmepumpar i Malmö. Enjays webbsida>> Artikel på Smart City Swedens webbsida>>

Det traditionella sättet att undersöka invånares resvanor är genom en enkät, papper och penna. Det är en trubbig metod som ger data för begränsade tidsperioder och risken är stor att den som fyller i enkäten glömmer bort korta resor. Emeli Adell och kollegor till henne på Trivector tänkte att det måste finnas en bättre metod att samla in data om resvanor och designade mobilappen TravelVu. Med TravelVu går det att samla data över en längre tid och också få kunskap om vilket färdmedel som används för vilket ärende. För att en kommun eller region ska kunna förbättra transportsystemet för oss invånare behöver de förstår hur det fungerar. Med TravelVu kan de skaffa sig en avancerad bild av varför man reser, var man reser, vem som reser, om den som reser har körkort eller har tillgång till bil eller cykel. De kan då till exempel se om det finns särskilda ställen som folk undviker på kvällarna. Det ger bra data för att upptäcka och åtgärda platser som kan kännas otrygga att röra sig på. - Det här sättet att undersöka resvanor ger helt andra förutsättningar för att skapa ett hållbart transportsystem, förklarar Emeli Adell, och ger ett exempel från Umeå. Data som visar var man behöver snöröja och var proppar finns I Umeå gjorde Trivector en resvaneundersökning under hösten. Under perioden började det snöa och då visade datan vilka som slutade cykla och vad de gjorde istället. Datan visade också var man cyklade i vinterväder. Den informationen jämfördes med information om var kommunen snöröjde. Det blev tydligt vilka cykelvägar som var särskilt viktiga att hålla rena från snö och kommunen kunde göra det lättare för cyklisterna att fortsätta cykla även i vinterväder. - Man kan göra jättespännande analyser. I Göteborg tittade vi på var man cyklar långsamt och fort för att identifiera var det finns proppar för cyklisterna. Traditionellt har vi ofta haft bra data för bilar men inte för gång och cyklar, säger Emeli Adell. Med TravelVu får vi bra data för alla färdmedel. Enkel att använda - genomslag internationellt Tröskeln för att använda appen är låg. Mobilens GPS registrerar när du har rest, vilken resväg du tagit och föreslår vilket färdmedel du använt. Sedan justerar du dagens resor och fyller i varför du rest. Efterhand lär sig appen dina resmönster och identifierar morgonens resa som buss till jobbet och söndagskvällens resa som bil till gymmet. TravelVu lanserades 2016 och blir allt mer populär. Förutom i Sverige har Trivector använt den för resvaneundersökningar i Tyskland, Norge, Frankrike, Italien, Danmark, Storbritannien och Vietnam. Mer om TravelVu och testa på appen>>

Ökade energikostnader när priset på olja sköt i höjden och stora mängder avrens från utsädesproduktionen som de fick betala för att bli av med. De problemen stod Skånefrö inför för femton år sedan. Genom att tänka cirkulärt och ha fokus på miljö och ekonomi samtidigt har Skånefrö blivit ett innovativt företag av stora mått. Förutom spannmålsutsäde och gräsfröproduktion är pellets av avrens, fjärrvärmenät och Sveriges enda EBC-certifierat biokol resultat som Skånefrö kan stoltsera med. Näst på tur är omvandling av konstgräsplaner till naturgräsplaner med biokol. (Skånefrös VD, Sven-Olof Bernhoff med företagets EBC-certifierade biokol. Anläggning av Gärsnäs AIS fotbollsplan med biokol i växtbädden samt färdigt resultat.) Fröavrens blev till värme för byn Resan började med en idé om att ta tillvara fröavrenset och samtidigt producera förnybar energi. I ett EU-projekt utvecklades en metod för att göra pellets av restprodukterna från odlingarna. Genom att elda pelletsen fick Skånefrö både tillräckligt med värme till de egna anläggningarna, för att torka spannmål och för att värma hushåll och byggnader i närområdena i Tommarp och Hammenhög. Skånefrö byggde ett lokalt fjärrvärmenät som i dag drivs av ett av Skånesfrös företag, Bioagro AB Klimatpositiva genom biokolsproduktion Det första steget gjorde Skånefrö koldioxidneutrala. Nu har de gått ett steg längre och blivit klimatpositiva. I sina nybyggda pyrolyspannor, Europas största, processas pelletsen och blir till biokol*. Det innebär att istället för att kolet släpps ut som koldioxid vid eldning, låses det i biokol, en produkt som används mer och mer vid planteringar på grund av sina goda egenskaper. Biokolet både ökar den fuktighetshållande förmågan, har en näringshållande förmåga, är bra för goda bakterier och svampar, ökar den vattenhållande kapaciteten samt kan rena dagvatten. Vision om en allsvenska med alla matcher på naturgräs Ett annat användningsområde för biokol är fotbollsplaner av naturgräs. I projektet Rest till Bäst har Lunds kommun tillsammans med Skånefrö anlagt biokol i en fullskalig befintlig fotbollsplan. Efter detta har Gärsnäs AIS, anlagt Sveriges första nyanlagda fotbollsplan med biokol som blir Sveriges första klimatpositiva fotbollsplan. Skånefrö har siktet inställt på en allsvenska där alla seriematcher spelas på naturgräs 2025. Med ett tåligare gräs skulle man kunna förlänga säsongen på naturgräsplaner och på sikt gå ifrån konstgräsplaner. Då försvinner också problemet med konstgräsplanernas mikroplaster som hamnar i dagvattnet. Ta bort läckage av mikroplaster Snart ger sig Skånefrö på nästa generations fotbollsplan. Helsingborgs stad och Skånefrö ska med bidrag från Naturvårdsverket göra om en konstgräsplan till en naturgräsplan. Omvandlingen görs på grund av att konstgräsplanen idag läcker mikroplaster till en bäck som rinner genom Barnens skog i Helsingborg. Skånefrös biokol kommer att användas i fotbollsplanens växtbädd. Efter 216 jordförbättringsförsök har företaget kommit fram till att en växtbädd med biokol ger en mycket bra rotutveckling som genererar förutsättningar för kraftiga slitage. Det ger näring, en vattenhållande bädd och de bästa förutsättningarna för mikrolivet, för de goda bakterierna och svamparna. Dessutom kommer Skånefrö att använda tredje generationens gräs, rajgräs. *Skånefrö Biokol är det första i Sverige som tilldelats European Biochar Certificate (EBC), den strängaste certifieringen för biokol. Som ytterligare ett bevis på kvaliteten utsågs biokolet i år till Elmia Graden Award, Årets Trädgårdsprodukt. Rest till Bäst är delvis finansierat av Vinnova.

Efter en tuff sommar med mycket sol och lite regn och inkörningsproblem med bevattningen, gjordes i veckan en inventering av de gröna väggarna på P Malmös parkeringshus Anna och Godsmagasinet. Väggarna sattes upp under sommaren 2019 och har en sammanlagd yta om 600 kvm fördelat på fem väggar. Under inventeringen undersökte Helen Johansson från Scandinavian Green Roof Institute och Tobias Emilsson från SLU, hur väl växterna täcker väggarna, antal arter som klarat sig och hur det ser ut med djurlivet. - Det är tydligt att växter som prästkrage, nävor, olika törelsorter och gräs trivs mycket bra. Trots att förhållandena inte varit optimala kan vi konstatera att det blommat fint under hela säsongen, från april till oktober. Jag har fått många positiva kommentarer om de blommande väggarna. Folk tycker det är skönt med grönt i den hårda stadsmiljön, berättar Helen Johansson som också noterade att i princip inget ogräs alls etablerat sig efter lite drygt ett år. Under inventeringen syntes en hel del insekter och också spår av dem, t ex spindelnät. Både blomflugor och fjärilar syntes bland växterna. Flertalet av fågelholkarna var dock inte bebodda. Nästa inventering kommer att göras under våren. Väggarna har levererats av Butong och består av ihålig betong där ett stort antal olika växter, bland annat från den svenska floran, har planterats. Ett system för att fånga upp dagvatten från parkeringshuset har också installerats. Mätningar och utvärdering av väggarna görs inom projektet Blue Green City Lab som delvis finansieras av Vinnova. Läs mer på Blue Green City Labs webbsida>> Kom med i LinkedIngruppen för Blue Green City Lab>>

Rolf Strandell at Halmstad Energy and Environment is one of the speakers at the conference The Future of Thermal Grids on November 25-26. We asked a few questions about his presentation to tickle your interest. You are going to talk about the district, Ranagård, in the municipality of Halmstad. What is special about that? The district heating network in Ranagård, Halmstad, Sweden is the first full scale low temp DH network (500 houses and apartments) built from the design created by the world leading DH-scientist Sven Werner. What are the challenges to success? Communication with all stakeholders; municipality, house builders and customers. We have had to continuously inform all stakeholders, internal and external, on what is important so they don’t work as they are used to from other DH areas. What can the participants expect from your presentation at the conference? Hopefully learn from our successes and mistakes so they will build even more effective low temp DH networks. Rolf Strandell is one of the speakers who will adress the topic of 4th/5th generation district heating. The other main topic is how to future proofing already existing grids. To the website of the conference>>

PRESSMEDDELANDE Greater Copenhagen Green, ett politiskt visionsdokument om grön omställning, har antagits av Greater Copenhagens styrelse. De 89 medlemsorganisationerna tar nu första steget mot ett samarbete om hållbar tillväxt och grön omställning i Sydsverige och Östdanmark. I visionsdokumentet, eller chartern som det kallas, sätts den politiska inriktningen för samarbetet, målet är att insatserna för grön omställning, skapar hållbar tillväxt och placerar Greater Copenhagen i världseliten vad gäller utvecklingen av framtidens gröna lösningar. - Greater Copenhagen ska vara en världsledande metropolregion, när det kommer till grön omställning och grön tillväxt. Vi vill samla offentliga och privata verksamheter, kunskapsorganisationer och andra intresserade kring våra gemensamma utmaningar och genom samarbete utveckla framtidens gröna lösningar, säger Greater Copenhagens ledamot Peter Danielsson, tillika kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. Sustainable Business Hubs VD, Håkan Rosqvist, ser fram emot det fortsatta arbetet med att förverkliga chartern. - Vi har fått ett otroligt positivt gensvar från de företag, universitet, kommuner och organisationer vi varit i kontakt med. Det finns ett stort driv för att utveckla gröna lösningar och göra Greater Copenhagen till pionjär inom området. Nu gäller det att inte tappa tempo utan gå vidare i processen. Fyra temaområden Chartern består av fyra temaområden, kring vilka samarbetet ska samlas för att uppnå, en CO2-neutral, energieffektiv och klimatrobust metropolregion driven med cirkulär ekonomi. I den gröna chartern presenteras också tolv insatsområden, från CO2-neutral värmeförsörjning till hållbara bränslen för flygfart och tung transport, till forskning om framtidens gröna lösningar. Sustainable Business Hub koordinerar svenska sidan Sustainable Business Hub har, tillsammans med Region Skåne, koordinerat arbetet med chartern på den svenska sidan. Förutom att utveckla chartern har det inneburit att förankra innehållet hos företag, offentlig sektor och akademi. Sammanlagt har drygt 60 organisationer i Skåne och Halland varit involverade. 40 procent av medlemmarna i Sustainable Business Hub har deltagit i processen. Läs chartern Greater Copenhagen Green>> Potentiella eller intresserade organisationer inom insatsområdena>> För fler kommentarer, kontakta: Håkan Rosqvist, VD, Sustainable Business Hub e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se, tfn: 0734-38 74 55 För mer information, kontakta: Anna Tibbelin, projektledare, Sustainable Business Hub e-post: anna.tibbelin@sbhub.se, tfn: 072-356 80 00

Efter ett år och en slutförd omgång av acceleratorprogrammet Cleantech Incubator Accelerator (CIA) är vi glada att kunna redovisa goda resultat för företag som deltagit. Sex företag har gått vidare i dialog, eller har skrivit avtal med Arla Foods, Alfa Laval eller Tetra Pak. Sustainable Business Hubs medlem Mycorena landade en investering på 1,2 miljoner euro under resans gång. Som en del av affärsprocessen organiserades Corporate Day och Startup Day. Under Corporate Day berättade ARLA Foods, Tetra Pak och Alfa Laval om deras verksamheter, hållbara mål och förväntningar. Detta var mycket viktigt eftersom det i hög grad bidrog till att sätta rätt förväntningar mellan startups och storföretagen från början. Startup Day var dagen då intresserade startups pitchade för storföretagen i online-möten. 30 möten hölls och på 27 av dessa deltog minst en representant från ett storföretag, minst en representant från en startup och minst en mentor från partnerskapet. Dagen får anses vara en stor succé: sex startups är i fortsatt dialog eller har skrivit avtal med något av storföretagen. Sustainable Business Hubs medlem Mycorena har under vägen fått en investering på 1,2 miljoner euro. Nästa omgång startar senare i höst och fokuserar på hållbart byggande. 26 företag har sökt till programmet och nu startar arbetet med att välja ut vilka som kommer att få delta denna gång. Projektet pågår t o m våren 2022. Ytterligare minst en omgång av acceleratorprogrammat kommer att genomföras. Du som vill veta mer kontaktar Anna Tibbelin på anna.tibbelin@sbhub.se Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

I projektet Rest till Bäst använder vi organiskt material från parker och trädgårdar, alger och tång och utvecklar ett biokol. Grundidén är att ta tillvara på restprodukter och skapa en nyttoprodukt. I projektet Blue Green City Lab testar vi hur träd som planteras i substrat uppblandat med biokol mår och jämför det med samma substrat utan biokol och med torv. Det finns flera fördelar med biokol. Fem av dem kan du läsa i bifogad folder. Läs mer om projektet Rest till Bäst här>> Läs mer om projektet Blue Green City Lab här>> Rest till Bäst och Blue Green City Lab finansieras delvis av Vinnova.

I Lund invigdes förra veckan UpCykla, en miniverkstad på lådcykel. UpCykla är bland annat utrustad med symaskin, häftpistol, hammare och såg och kan användas för reparation av cyklar, lagning av läderväskor, skoputsning m m. Under fyra torsdagar i oktober och november turnerar UpCykla i kommunen för att inspirera till återbruk. Torsdag 1 okt – på Klostergårdens bibliotek kl. 14.00 - 17.00. Torsdag 15 okt – på Fritidsbanken kl. 14.00 – 17.00. Torsdag 29 okt – på Stadsbiblioteket, i tidningsrummet kl. 15.00 -19.00. Torsdag 12 nov – på Stenkrossen kl. 15.00 - 18.00. Film om UpCykla>> UpCykla är en del i projektet FUTURE som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Målet med projektet Greater Bio är att utveckla en hållbar bioekonomi genom att öka insamlingen och användningen av biomassa. En typ av biomassa man valt att fokusera på är tång. Tång samlas i dag in för att minska övergödningen av havet och för att minska olägenheten av illaluktande högar på stränderna. Som ytterligare ett plus hoppas man i en del av projektet kunna ta fram ett affärsmässigt koncept för att använda tången t ex för produktion av biogas eller biokol. Inblandad tång i annat substrat kan ge mer biogas På ett webbinarium inom Greater Bio presenterade Jörgen Held från Baltic Energy Innovation Centre, COASTAL Biogas-projektet där tång insamlad på stränder samrötas och rötresten används som biogödsel, vilket bidrar till ett stort antal samhällsnyttor. Resultat från Solrød biogasanläggning av olika substrat visar att tång ger mindre biogas än flera andra substrat, t ex gödsel. - Å andra sidan verkar det som att man kan få ut mer biogas av de andra substraten när man blandar i tång, sade Jörgen Held som också pekade på vikten av att använda så färsk tång som möjligt. Tång på stränder besvärande för badgäster Jens Almqvist från Krinova berättade om den studie de gjort för att ta reda på hur tång på stranden får folk att reagera. Föga förvånande visade den att mycket tång på stranden upplevs som besvärande för den som ska besöka stranden. Något kommunerna tagit fasta på. - En kommun kan investera flera miljoner kronor för att ta bort tången från stränderna. Problemet är vad de ska göra med den sen. I dag återför många kommuner tången till havet och det är inte ett konstruktivt tillvägagångssätt, sade Jens Almqvist. Tång till värme och el i Køge I Køge kommun har man vänt problemet med illaluktande tång till en fördel. - På sommaren luktade det vidrigt från tången på stranden. De boende i området var inte nöjda med situationen, berättade Tyge Kjær, Roskilde Universitet. I dag är läget ett annat. Kommunen samlar in tången och tillsammans med andra substrat går det till Solrød Biogas för produktion av biogas. Biogasen används för både värme och el i närområdet. I projektet undersöks även olika insamlingsmetoder. Att ta samla in tången direkt från stranden innebär att en stor mängd sand kommer med. Det är mer effektivt att ta tången från vattnet. Om tången ligger på stranden är det bättre att först lägga den i vattnet för att bli av med sand. Fyra fördelar Tyge Kjær redogjorde slutligen för fyra fördelar med att samla in tången och göra biogas av den: - Du slipper lukten av ruttnande tång - Du minskar användningen av fossilt bränsle - Du minskar övergödningen i havet - Du får gödningsmedel från biogasanläggningen Vill du veta mer om arbetet med tång i Greater Bio? Läs här>> Kontakta: Jenny Bengtsson, Sustainable Business Hub, jenny.bengtsson@sbhub.se Sonia Denkiewicz, Energikontoret Skåne, sonia.denkiewicz@kfsk.se

Ett år efter att vi startade Cleantech Impact Accelerator har vi hjälpt ungefär 20 företag med affärsutveckling, med exportmöjligheter i Greater Copenhagen, tillgång till finansiering och direkt dialog med storföretag. Så här säger Kåre Knudsen, VD, CIP Robotics om deras deltagande: "CIA-programmet öppnade dörrar så jag kom direkt i dialog med personer på rätt nivå inom Arla Foods, Tetra Pak och Alfa Laval, tre multinationella företag som jag redan hade planerat att närma mig." Nu startar vi nästa omgång med fokus på hållbara städer, byggnader och byggande. Du har nu möjlighet att bli en del av en skräddarsydd affärsprocess, där vi hjälper dig att stärka din affärsplan och få direktkontakt med ett antal intressenter inom hållbart byggande. Presentera ditt företag för NCC, Balder och arkitekter. Kanske är din teknik precis vad de letar efter? Beskrivning av programmet>> Kriterier för deltagande>> Läs mer här och skicka din ansökan innan deadline 7 oktober, om det låter intressant. Länk till ansökan här: https://podio.com/webforms/25043720/1841614

Vill du hålla dig uppdaterad om vad som är på gång inom svensk miljöteknik? Skaffa dig en prenumeration på nyheter hos Swedish Cleantech. Här kan du också hitta information om finansiering, samarbetspartners och intressanta event över hela världen. Du kan välja de områden som intresserar dig och hur ofta du vill ha uppdateringar. Tjänsten är gratis. Registera din e-postadress via denna länk: https://swedishcleantech.se/om-oss/prenumerera-pa-nyheter.html Swedishcleantech.se drivs av Tillväxtverket tillsammans med Energimyndigheten.

Ytterligare ett case är i gång i Blue Green City Lab. Utanför Scandinavian Green Roof Institute har två växtlådor med speciellt innehåll satts upp för test och utvärdering. Växtlådorna bygger på en idé från projektet Biodivercity som White arkitekter i Malmö har vidareutvecklat. De båda lådorna har olika lösningar för vattenmagasinering som syftar till att både reducera dagvatten och få växter som trivs och ser bra ut. Målet med caset är att undersöka hur vattenmagasinen fungerar i drift och hur de olika systemen påverkar växterna. I stället för att använda sig av ett bevattningssystem med kranvatten är tanken att lådorna, vid användning i skarpt läge, ska förses med regnvatten från närliggande tak. I caset kommer vi dokumentera vattenbehov vilket kan användas för att beräkna hur stor takyta som krävs för en växtlåda. Detta kommer att mätas: Fuktighet i jorden Vattennivå i magasinet Temperatur i jorden Hur växterna mår Vattenåtgång Läs mer om fler case på Blue Green City Labs webbsida>>

I mitten av sommaren kom beskedet att det interregionala projektet Öresund Match blev beviljat finansiering från Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Syftet med projektet är att skapa en gemensam ingång och gemensam support för företag i Öresundsregionen som vill samarbeta med universitet och kunskapsinstitutioner. Idag är det bara 10 procent av innovativa små och medelstora företag som har ett kunskapssamarbete. För att ändra på det kommer Öresund Match att granska 100 små och medelstora företag för att se vilket behov dessa har av samarbete och kunskap från olika kunskapsinstitutioner. I projektet deltar på svenska sidan: · Sustainable Business Hub · IUC Syd · Lunds Universitet · Research Institutes of Sweden (RISE) Och på danska sidan: · REG LAB · Cphbusiness · Danmarks Tekniske Universitet (DTU) · Copenhagen Business School (CBS) · Erhvervshus Hovedstaden För mer information kontakta: Håkan Rosqvist VD e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se tfn: 0734-38 74 55

Vi ställde fyra snabba frågor till Anders Eriksson Modin på FOJAB arkitekter för att höra vad deras nya hållbarhetssatsning, FOJABgreen, egentligen innebär. Vad är FOJABgreen? FOJABgreen är vår metod för att arbeta strukturerat med alla olika aspekter av hållbarhet. Som arkitekter har vi jättestor möjlighet att påverka vad som byggs och hur hållbart det blir. Hur stort är intresset från era kunder att arbeta utifrån FOJABgreen? Vi ser att det finns ett stort intresse för att förbättra varje projekt utifrån hållbarhet. Samtidigt upplever vi att det är svårt att navigera mellan certifieringssystem och svårt att göra kloka avvägningar gällande gestaltning, energi, klimatbelastning, ekosystemtjänster och olika sociala faktorer. Vi har samlat på oss mängder av erfarenhet under lång tid och vill inget hellre än att dela med oss av våra bästa tips. Hur gör ni för att ”maximera klimatnyttan utifrån varje projekts unika förutsättningar”? Hållbarhet är ett brett ämne som belyser många aspekter. För att enkelt beskriva FOJABgreen så skulle jag säga att det är en workshop, gärna tillsammans med våra kunder, där vi sätter samman den kompetens som är mest lämpad för att lyfta det aktuella projektet. Det kan vara allt ifrån en stadsbyggnadsuppgift, en förskola eller ett småhus. Som metod är FOJABgreen uppbyggt på dialog kring förutsättningar och möjligheter. Målbilden är att man ska lämna mötet inspirerad och upprymd av alla olika inspel och vill omsätta detta i praktiken. Har ni genomfört något projekt med metoden och vad har det i så fall resulterat i? Vi har kört FOJABgreen metoden i flera projekt som en del av hur vi på FOJAB vill arbeta med hållbarhetsfrågan och hur vi kan dra nytta av all kunskap som finns på företaget. Nästa steg är att utveckla processen för att kunna hjälpa våra kunder ännu mer. Läs mer om FOJAB arkitekter HÄR>>

Vad gör egentligen företagen som är medlemmar i Sustainable Business Hub? Vi hörde av oss till Peter Laursen för att höra mer om vad RP erbjuder. RP, vad är ni för ett företag? Vi är ett företag som jobbar för att minska slöseriet på kontor och arbetsplatser. Vi levererar hållbara helhetslösningar för kontorsinredning. Vi tror på ett hållbart resursutnyttjande i alla led och hjälper företag i förändring att minska slöseriet. Genom återanvändning, upcycling och omfördelning förlänger vi livet på inredning som annars hade kastats. Vem kan ha nytta av att anlita er? Alla företag och organisationer. Vi ser till så att resurserna i form av kontorsinredning utnyttjas på rätt sätt och det som inte utnyttjas kan vi köpa in och det kan sedan komma till glädje för någon annan som är i behov. Företagen vi hjälper står ofta inför en flytt eller omstrukturering men allt fler väljer att jobba med oss för att de vill ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet. Ett exempel på det är Telia, Atea, E-ON, Fortum, mfl som vi hjälper med allt ifrån att fräscha upp kontorsstolar till att vi levererar inredning till ett nytt hållbart kontor. Vilken potential finns det i att återbruka och reparera möbler? Kontorsinredning från kända möbelproducenter håller ofta mycket hög kvalitet. Möblerna tillverkas för en beräknad livslängd på minst 20 år men ändå är det vanligt att kontorsmöbler byts ut efter bara några år. Det är den sortens möbler som RP köper in. Vi funktionstestar, servar och rekonditionerar inredningen och säljer den sedan vidare till miljö- och prismedvetna kunder. Det som vi gjort i snart 20 år har fått ett nytt begrepp som heter Cirkulär ekonomi. Berätta om ett typiskt uppdrag ni gjort och ”vinsten” för kunden En större revisionsfirma kontaktade oss för att de skulle renovera sin lokal och byta ut inredningen. Ursprungligen ville de att vi skulle köpa in deras skrivbord eftersom inredningsfirman de pratat med tidigare dömt ut dem som för stora. När vi kom dit och tittade närmare på de 150 skrivborden såg vi att vi kunde modifiera dem. Vi byggde om underredena till skrivborden och lade på en skiva i den storlek som kunden önskade. När jobbet var klart hade de sparat 21.900 kg koldioxid och ungefär 1 miljon kronor. Bara på skrivborden! Efter det fick vi i uppdrag att renovera deras arbetsstolar, deras matsal och konferensrum. Detta gör vi varje dag åt våra kunder runt om i Sverige både stort som smått. Varför köpa nytt när allt redan är tillverkat? Mer nyfiken på RP? Titta in på deras webbsida https://rp.se

Under sommaren gav EU-kommissionen klartecken till projektet Techbridge. Grundidén med det tvååriga projektet är att underlätta för små och medelstora företag inom energi och vatten att hitta och träffa potentiella partners i USA och Kanada. I projektet kommer vi att erbjuda matchmaking och då även bidrag till resor till den amerikanska kontinenten. I höst kommer vi att bjuda in till ett virtuellt nätverk med amerikanska partners. I vår är planen att åka till New York. Projektet leds av Sustainable Business Hub. Övriga partners i projektet är CLEAN (DK), Water Alliance (NL), Lombardy Energy & Cleantech Cluster (IT) och AVAESEN (ES). Projektet finansieras av Europeiska Unionens COSME-program. För mer information om Techbridge, kontakta: Ben Jorgensen Projektledare e-post: ben.jorgensen@sbhub.se tfn: 073-852 80 00

Det näringslivspolitiska samarbetet, Greater Copenhagen, håller just nu på att utforma sin ambition kring grön omställning och tillväxt. Denna politiska överenskommelse kallas Greater Copenhagen Green Charter och ska visa regionens gröna vision. Greater Copenhagen Green Charter ska vara en hjälp för att attrahera internationella investerare och främja gränsöverskridande samarbeten för ökad hållbar tillväxt i regionen. Strategier och satsningar hos er företag, organisationer, kommuner, regioner och universitet är en del av den samlade visionen. Sustainable Business Hub har förtroendet att leda den svenska processen och arbetar med att lyfta fram det sydsvenska perspektivet. Anna Tibbelin svarar på frågor och diskuterar med dig som vill veta mer . Det går också bra att kontakta VD, Håkan Rosqvist. Läs utkastet till chartern här https://www.greatercph.se/aktiviteter I Greater Copenhagen ingår Region Skåne och Region Halland i Sverige, Region Sjælland och Region Hovedstaden i Danmark, samt de 85 kommunerna i hela området. För mer information om Greater Copenhagen, gå till https://www.greatercph.se Greater Copenhagens handlingsplan 2020-2021 hittar du HÄR>>

On May 19, the first of several planned meetings between the French hempcrete industry and Swedish building industry took place, as a webinar. The meetings aim for new partnerships and an increase in knowledge of bio-based construction in both countries. While France is the world leader in hempcrete, Sweden is one of the leading countries in wood construction and cross-laminated wood; also known for its engineering and design. The two are naturaI partners in building. If you missed the webinar and by that, the seven interesting presentations, you can watch it on YouTube HERE>>

Danskan är som humlan, vetenskapligt omöjlig egentligen. Med 34 varianter av vokalljud och 49 diftonger är det en utmaning för vem som helst att skilja ut orden från varandra i talad danska. Det gör att dansken lägger större vikt vid förväntningar och kontext än de som pratar språk där konsonanter används i högre utsträckning. Ingen text kan återge Kristian Tyléns och Lone Koldtofts fantastiskt inspirerande presentationer. Se webbinariet på YouTube https://youtu.be/ycZnFM-3Wl4 Kristian Tylén, vid Århus Universitet, deltar i ett projekt, The Puzzle of Danish, som gjort flera experiment med danska och norska deltagare. På ett både roligt och slående sätt redovisade han resultat som ökade förståelsen om danska språket för åhörarna på det webbinarium som Sustainable Business Hub och Altitude Meetings arrangerade i veckan. Danska barn utvecklar språket senare Kristian kunde bland annat berätta att det finns ett samband mellan hur många konsonanter ett språk har och barns tidiga språkutveckling. Sålunda utvecklar danska barn sitt språk senare än barn i många andra länder. Förutom de många vokalerna och diftongerna måste de tampas med den danska vanan att reducera ändelser av ord. Svenskar lyssnar till orden, danskar lyssnar efter kontexten Kristian förklarade att det finns två sätt att processa språk, bottom-up och top-down. Bottom-up innebär att språkförståelsen bygger på det vi hör medan top-down innebär att språkförståelsen bygger på förväntningar och kontext. Inte oväntat använder sig danskar mer av top-down-strategin. Den otydliga ljudstrukturen gör att de kompenserar sin förståelse av vad som sägs med hjälp av annan information. Kanske är det det som gör att danskar tar längre tid på sig att svara på frågor, resultat från Kristians forskning. Ta del av Kristians presentation>> Utöka ditt ordförråd och lyssna till ordstammen Lone Koldtoft, universitetsadjunkt i danska vid Lunds universitet, slog fast att det är två saker som orsakar svårigheter för svenskar med att förstå danska: uttal och ordförråd. Hennes tips är att skaffa sig ett ordförråd om minst 100 ord, gärna 400-500 ord. Då kan man med hjälp av kontexten förstå mycket mer. Hon tipsade också om att man ska lyssna efter ordstammen eftersom danskar ofta reducerar ändelser. Har du ordstammen klar för dig gör det inget att inte hela ordet är där. Slutligen fick alla åhörare prova att uttala ett antal danska ord med bokstaven D. Ett danskt D kan både låta hårt som i dejlig, mjukt som i Odense eller inte alls, som i plads. Webbinariet arrangerades inom ramen för projekten FUTURE och Greater Bio. Det finansierades delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Tjugo entreprenörer och start-up-bolag valdes under våren ut som deltagare i det dansk-svenska acceleratorprogrammet ”Cleantech Impact Accelerator” som i första omgången hade fokus på livsmedelsindustrin. Programmet är skräddarsytt och det utgår från entreprenörerna och start-up-bolagens behov och utmaningar. Under flera onlineträffar har företagen fått lära sig mer om bland annat: hur stora företag kan bli en samarbetspartner, hur ett värdeerbjudande blir riktigt skarpt, hur de skarpaste pitch-presentationerna skapas. I slutet av juni pitchar entreprenörerna och start-up-bolagen för Arla, Tetra Pak och Alfa Laval, med målet att få till ett andra möte. Mycorena, medlem i Sustainable Business Hub, är ett av bolagen som är med i acceleratorprogrammet. Ebba Fröling, COO på Mycorena, säger så här: ”Vi är glada över att vara en del av ett fantastiskt nätverk, få en bättre förståelse för vad de industriella aktörerna letar efter och en möjlighet att stärka vårt erbjudande.”* Snart öppnar möjligheten för tjugo nya bolag att vara med i acceleratoromgång två, med start hösten 2020. Medlemmar i Sustainable Business Hub kan redan nu visa intresse för acceleratorprogrammet och berätta om sina specifika behov. Det gör medlemmar genom att kontakta Anna Tibbelin på Sustainable Business Hub. Så snart utformningen av acceleratoromgång två är klar öppnar vi upp den formella ansöknings- och urvalsprocessen för alla. Cleantech Impact Accelerator ingår i det Interreg-finansierade projektet ”Greater Copenhagen Cleantech Impact Accelerator” (CIA) där Sustainable Business Hub, RISE, Agro Business Park samt Clean samverkar. *Citatet är ursprungligen på engelska: "We are happy to be a part of a great network, getting a better understanding of what the industrial actors are looking for and an opportunity to strengthen our offer."

Vad är vitsen med att använda biokol i planteringar? Flera, faktiskt. Biokol ökar den fuktighetshållande förmågan, det har en näringshållande förmåga, det kan öka den vattenhållande kapaciteten och rena dagvatten. Dessutom fungerar det som en kolsänka. Hör Ann-Mari Fransson på SLU, Sven-Olof Bernhoff på Skånefrö m fl, berätta om det svarta guldet i en film framtagen i projektet Rest till Bäst. Titta på filmen>>