Vi samlade närmare 30 företag och andra organisationer för att prata om affärsmöjligheterna med koldioxidinfångning och -lagring i Skåne när konferensen CCS: Ditt företags nästa konkurrensfördel gick av stapeln i Helsingborg. En återkommande slutsats var att det krävs mod att gå före, både från de som investerar i tekniken och från företagen som köper tjänsterna. Foto av Kristoffer Andersson/Öresundskraft. Konferensen arrangerades av Sustainable Business Hub tillsammans med Öresundskraft, som en del i det uppdrag  SBH har tilldelats av Region Skåne för att positionera landskapet som en ledande region för CCS och CCU.  Med oss hade vi flera framåtlutade aktörer och under dagen tog vi oss an allt från grunderna i CCS (Carbon Capture and Storage) till konkreta exempel på hur tekniken redan idag skapar både klimat- och affärsnytta. Region Skåne och Energimyndigheten underströk att det finns ett väl förankrat stöd för CCS både regionalt, nationellt och globalt, men lyfte också fram medborgarengagemang som en viktig framgångsfaktor. Talare från Öresundskraft , Sysav och Nordion Energi visade hur de arbetar för att etablera den teknik och infrastruktur som kommer att ligga till grund för den framväxande regionala värdekedjan. Wihlborgs och Höganäs AB delade frikostigt med sig av egna lärdomar kring CCS som del i företagens affärs- och hållbarhetsstrategier. Med blicken riktad mot CCU (Carbon Capture and Utilization) tog VATI of Sweden  oss från koldioxidutsläpp till värdeskapande och bjöd på framtidsspaningar för kommande affärsmöjligheter inom bland annat bygg och e-bränsle. De medverkande pekade också på vikten av mod i alla led för att kunna ligga i framkant och på behovet av att samverka, hitta partners och lära av varandra för att kunna driva utvecklingen. "Om fem-tio år tror jag att vi har en väletablerad infrastruktur för CCS i Skåne som både bidrar till regionens klimatmål och ger skånska företagare en konkurrensfördel. Jag hoppas också att vi ser mer samverkan mellan svenska och danska aktörer som förbinder Öresundsregionen i en ledande CCUS-valley", sa Anita Sindberg , VD på Sustainable Business Hub. Foto av Kristoffer Andersson/Öresundskraft.

Den bästa förpackningen är den du inte behöver. Men om du måste ha en, se till att den kan återanvändas. Det var ingången till två goda exempel på återbrukssystem för förpackningar för take-away-mat och -drycker som presenterades på ett webbinarium i veckan. Ekonomiskt incitament för att lämna tillbaka förpackningen var den gemensamma nämnaren för TOMRAs och Panters system.   Pantsystem som gör det enkelt för kunden Anna Sapota berättade om TOMRAs pilot i Århus i Danmark där 50 caféer/restauranger deltog. Kunder som köpte snabbmat eller dryck på matställena lämnade sedan tillbaka förpackningarna i en av 28 utplacerade behållare i staden. Vid köpet betalade kunden 5 DKK i pant, pengar som betalades tillbaka när förpackningen lämnades i behållaren. TOMRA hämtade förpackningarna, sorterade, tvättade och kvalitetsgranskade dem, för att sedan leverera tillbaka dem till caféerna och restaurangerna för ny användning. Enkelheten för kunderna var en framgångsfaktor, förklarade Anna. Kunderna hade nära till återlämningsbehållarna och slapp registrera sig eller ladda ner en app. Resultatet blev en återlämningsgrad om 85 procent eller mer än en miljon förpackningar.  Jenny Bengtsson, projektledare för Circular Ocean-bound Plastic, och Deepshikha Singhania, projektledare för Retail Relooped, lyssnar till Søren Løkke från Aalborg universitet som pratar om cirkularitet för plastförpackningar. Låna en mugg – systemet som liknar bibliotekets lösning Panters system å sin sida liknar bibliotekens utlåning av böcker och bygger på att kunden lämnar tillbaka sin förpackning till ett café/restaurang som ingår i Panters nätverk, förklarade Clara Lidberg. Kunden behöver alltså inte gå tillbaka till samma ställe där maten eller drycken inhandlats. I Panters system laddar du ner en app där du på en interaktiv karta ser alla anslutna verksamheter och lätt kan hitta ditt närmaste återlämningsställe. Den som lämnar tillbaka förpackningen inom en vecka behöver inte betala någon avgift. I Panters lösning tvättar matställena själva förpackningarna. Panter håller koll på hur många förpackningar som finns hos varje verksamhet för att ingen ska ha för få eller för många. Återlämningsgrad är så hög som 99 procent. Panter har också en lösning för festivaler, där engångsförpackningar ofta skräpar ner ordentligt på området.   Design av förpackningar nyckel för cirkularitet System för återanvändning och påfyllning, i kombination med livscykelanalys, är nyckeln till att minska miljöpåverkan och samtidigt hålla plasten i ett verkligt cirkulärt kretslopp. Det framhöll Søren Løkke från Aalborg universitet. Att utforma förpackningar för återvinning handlar dock inte bara om att använda återvunnet material, utan också om att undvika problematiska material och förhindra nedcykling. Deltagarna på webbinariet fick även en inblick i hur Coca-Cola HBC Lithuania arbetar för att minska andelen plast. Inga Lungė beskrev hur företaget arbetar både med att minska materialet i flaskan och i korken, att minska mängden emballageplasten som håller ihop flera flaskor tillsammans och plast de behöver vid transport. Konferens och ytterligare webbinarium i vår Webbinariet kommer att följas upp av ytterligare ett webbinarium under våren. Dessutom kommer en konferens att hållas 21 maj. Vi informerar om dessa i vårt nyhetsbrev så snart vi har mer information.   Webbinariet arrangerades inom ramen för projekten Retail Relooped och Circular Ocean-bound Plastic som båda delvis finansieras av Interreg Södra Östersjön.

När Sustainable Business Hub samlade deltagare till föreläsning och workshop om Inner Development Goals (IDG) stod beteendeförändring och mobilisering i centrum. Eftermiddagen bjöd på insikter från experter och engagerande diskussioner om hur vi kan utveckla vårt inre för att möta yttre hållbarhetsutmaningar. Vår VD Anita Sindberg inledde med en presentation av Inner Development Goals och dimensionen Collaboration , som handlar om hur vi samarbetar för att skapa hållbar förändring. Därefter tog tre kunniga talare vid för att fördjupa samtalet. Organisationspsykologen Thekla Schneede  beskrev skillnaden mellan tekniska och adaptiva utmaningar. Tekniska utmaningar har en tydlig lösning som går att lära sig, medan adaptiva utmaningar kräver nya sätt att tänka kring både problem och lösning. Ett första hinder för förändring kan vara att identifiera vilken typ av utmaning man står inför. Anna Stankovski Clark , grundare av Travalytics, lyfte fram hur data kan användas för att operationalisera IDG och hur IDG i sin tur kan sätta datan i relation till det mänskliga perspektivet. Miljöpedagogen Lisa Garting  från Sysav berättade om det så kallade intentionsglappet – skillnaden mellan vad vi vill göra och hur vi faktiskt agerar. Hon visade exempel på hur Sysav arbetar för att minska detta genom kunskapshöjande insatser och förändring av sociala normer. Eftermiddagen avslutades med livliga diskussioner under workshop och mingel. Se alla bilder från evenemanget i nedan (klicka för att förstora). Evenemanget arrangerades inom ramen för IDG Skåne Business Hub Sweden – ett partnerskap mellan Vati of Sweden, Sustainable Business Hub, SPP, Strawberry och Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

ÖrebroBostäder (ÖBO) är ett kommunalt bostadsbolag med 22 000 lägenheter som, utöver att vara ett bostadsbolag, ser sig själva som samhällsbyggare av framtidens lösningar. Förutom att de är kända för arbeta ovanligt systematiskt med energieffektivisering i sina fastigheter, tittar de på hur de kan samarbeta med andra för att få en påverkan i ett större perspektiv i hela Örebro stad, enligt konceptet ”mäta, testa och skala upp.”   Sustainable Business Hub har samarbetat med ÖrebroBostäder i flera sammanhang kopplat till hållbarhet och teknik. Förra året arrangerade vi en delegationsresa  till Örebro i projektet Grön omställning i flerbostadshus . Syftet var att inspirera bostadsbolag och energiaktörer kring hur ÖBO har jobbat med energigemenskaper, systemtänk och digitalisering för att minska sin energiförbrukning radikalt. I höstas klev ÖBO därefter in i projektet och blev samtidigt medlemmar i Sustainable Business Hub.   Mätning är grunden för stabilare innetemperatur som ger fler nöjda hyresgäster Nyckelfaktorn i ÖBOs framgång är hur de bygger digitala system som möjliggör systemlösningar i sina byggnader. Det kan effektivisera och förenkla många uppgifter inom analys och felsökning i energiförbrukningen, som annars lätt missas. I bostadsområdet Tamarinden har de skapat en pionjär energigemenskap, som de varit med och drivit fram lagstiftning för att genomföra. Grunden i arbetet är mätning. De har bland annat tagit fram ett system för värmeoptimering i befintligt bestånd.  Fotograf: Alexander Von Sydow - Vi har utvärderat över tid och vi har framförallt märkt att det blivit en mycket stabilare innetemperatur. Det gör att vi får fler hyresgäster som är nöjda med inomhustemperaturen, färre samtal till kundcenter och teknikerna behöver inte åka ut lika ofta. Så vi sparar dessutom in på transporterna, förklarar Åsa Stridfeldt, teknikstrateg på ÖBO.   Åsa exemplifierar vidare med deras arbete med tvättstugor, som är stora energislukare. Här mätte man hur mycket energi utrustningen i fem standardtvättstugor förbrukade. Därefter analyserades vilken effekt de skulle få om de bygger om eller byter utrustningen, inte bara i de fem undersökta tvättstugorna utan i sitt fastighetsbestånd. Allt enligt metoden mäta, testa och skala upp.   - Det blir lättare att få igenom en investering när man kan visa på resultat från ett mindre test.   Nyckeln för framgång inom digitalisering är dialog med hela organisationen Även om tekniken är grunden för arbetet tycker Åsa att människan bakom tekniken är det intressanta. Hon jobbar mycket med samarbete, även i projektet Grön omställning i flerbostadshus  där hon ska hålla energiutbildningar och workshops med hela förvaltningen. Ska man få större effekt måste man ha folk med sig. Ofta kommer frågan om hur de fått med sig sina drifttekniker på den radikala digitala resan.   - Nyckeln är att ständigt bjuda in till dialog. Det räcker inte med en gång utan man måste jobba med det aktivt. Med deltagandet i projektet är idén att vi ska ses mer frekvent och ha workshoppar där vi samlar olika enheter. På så sätt kan vi säkerställa att hela organisationen drar nytta av digitaliseringen, säger Åsa Stridfeldt.   Ventilationen är nästa området att arbeta med Framåt ser ÖBO att ventilationen är område att sätta tänderna i. Ventilationen står för en stor del av energiförbrukningen i en fastighet och i samarbete med AI-forskare på Örebro universitet förbereder Öbo nu nästa steg: Att använda AI för att även optimera ventilationen. Fortsättning följer!

Långsiktiga politiska beslut, tydliga incitament för företagen och möjlighet till benchmarking är viktigare än själva certifieringen när industriföretag ska ställa om. Det var slutsatsen när kommuner, myndigheter och företag diskuterade certifiering av hållbara industriområden. I en dialog arrangerad genom konferensen Nya vägar till minskade utsläpp fick deltagarna diskutera om certifiering av industriområden är rätt väg att gå för ett mer hållbart och energieffektivt samhälle. Diskussionen som följde visade att ett certifikat i sig inte ses som det huvudsakliga målet. Snarare är det dokumentationen, statistiken och den högre grad av transparens som följer av en certifieringsprocess som skapar värde för företag och samhälle. Man såg mest nytta av en gemensam och geografiskt bred certifiering som gör det möjligt att jämföra industriområden. En sådan standard skulle ge bättre förutsättningar för benchmarking och bidra till att marknadsföra de hållbara industriområdena både nationellt och internationellt. Långsiktiga politiska beslut styr företagens val Diskussionen betonade att långsiktiga politiska beslut är avgörande för industriföretag och deras investerare, samarbetspartners och andra intressenter. Många faktorer kan väga tyngre än hållbarhet vid etableringar, till exempel infrastruktur, närhet till service, goda pendlingsmöjligheter och tillgång till kompetens. Säker energiförsörjning beskrevs som helt avgörande för att företag ska vilja investera och ställa om, där stabil tillgång och förutsägbara kostnader är nödvändiga förutsättningar. Deltagarna var också överens om att arbetet behöver börja där förutsättningarna är bäst. Genom att stötta industriområden som redan arbetar aktivt med hållbarhet kan certifiering samla viktiga erfarenheter och bygga förtroende genom att tydligt visa på nyttan för företagen. Standard och verktyg visar möjliga vägar framåt Utöver dialogen bidrog konferensen till att lyfta flera konkreta verktyg och lösningar som kan användas för att driva den gröna omställningen. Vi introducerade GreenIndustrialAreas verktygslåda för klimatneutrala industriområden och gav deltagarna en första inblick i den transnationella standard för certifiering som utvecklas inom projektet. Inbjudna talare visade hur en certifiering kan användas som marknadsföringsverktyg för att locka nya investeringar och hur screeningmetoder kan stötta företag i att kartlägga sin mognad och drivkraft att delta i omställningen. Ett eget inslag under konferensen tillägnades också energiplanering med hjälp av CommitClimate Simulator . Trelleborgs kommun berättade hur de använder simulatorn för att analysera olika energiscenarier och planera framtida behov. Silva Herrmann från Lapplands Kommunalförbund höll dessutom en workshop där deltagarna själva fick prova verktyget. Certifiering ett viktigt stöd i omställningen Sammantaget visade dialogen att certifiering kan bli ett viktigt stöd i omställningen, men bara som en del av något större. För att industriområden ska kunna utvecklas hållbart krävs långsiktiga politiska beslut och tydliga incitament, men också verktyg som hjälper lokala myndigheter att planera tillförlitliga och hållbara energisystem. Genom initiativ som GreenIndustrialAreas och CommitClimate finns redan flera lösningar på plats. Framåt handlar det om att etablera gemensamma standarder, bygga vidare på fungerande arbetssätt och ge företagen de förutsättningar de behöver för att ta nästa steg mot klimatneutrala industriområden.

Vår rutinerade kollega kring internationalisering, Astrid Hackl, gav på ett webbinarium inom projektet EU-UA SUNRISE en crash course i ämnet. Jure Tomc från Cresco Innovation d.o.o. från Slovenien följde upp med värdefulla tips för den som vill internationalisera. Rosa Özgen ansvarade för webbinariet och hade till sin hjälp rutinerade Astrid Hackl som gav en crasch course i internationalisering. Astrid täckte allt från motiv för internationalisering, nyckelfaktorer för framgång, viktiga frågor att överväga och hur man väljer marknader, till externa och interna faktorer att ta hänsyn till. Några saker Astrid tryckte på var: Glöm inte att det kommer att ta längre tid och vara dyrare än du tänkt dig Var noga när du väljer marknad. Du kan förlora mycket tid och pengar om du väljer fel Börja med att välja ut flera marknader och tratta sedan ner Jure Tomc följde upp med en rad värdefulla tips från sitt mångåriga arbete med internationalisering. För det första måste du finnas på plats. Du behöver inte ha eget kontor utan du kan arbeta med lokala partners. Att bygga förtroendefulla partnerskap är en nyckel till framgång. Det kommer att kosta pengar så det är bra att hitta extern finansiering. Fler tips från Jure var: Börja med marknadsbehovet Jobba steg-för-steg Visa respekt och var nyfiken Vinnlägg dig om att förstå kulturen Astrid tipsade också om var det går att hitta information om marknader och vad som bör ingå i en affärsplan för export. För den som önskar hjälp i samband med en ny eller redan pågående internationaliseringssatsning har Sustainable Business Hub tagit fram en katalog över organisationer som både kan ge handfast hjälp och som kan ge finansiellt stöd vid internationalisering i de länder som ingår i projektet. Länderna är Ukraina, Norge, Slovenien, Portugal, Polen och Sverige. Presentation av Astrid Hackl för SMEs Presentation av Jure Tomc National Support Organisations Funding Support Programs Funding Navigator (för Danmark, Italien, Nederländerna och Spanien) Presentation av Astrid Hackl för klusterorganisationer Webbinariet hölls inom projektet EU-UA SUNRISE som delvis finansieras av  Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME).

Inom projektet Power Bio testar kommuner i både Danmark och Sverige nya sätt att ta tillvara biologiskt material som annars skulle gå till spillo. På ett webbinarium presenterades erfarenheter från försök där gräs och vass använts för biogasproduktion. Resultaten visar att materialet kan bidra till ökad resurseffektivitet och minskad klimatpåverkan.   Stånds på ängsytor gör att Rudersdal skickar gräs till biogasproduktion I Rudersdal kommun i Danmark har kommunen, som många andra kommuner i Danmark och Skåne, mycket stånds ( engbrændbæger på danska) på sina ängsmarker. Växten är giftig för djur vilket gör att det gräs som klipps på ytorna inte kan användas för foder. I stället har kommunen samlat in gräset och skickat det till en närliggande biogasanläggning. Att skicka det till biogasproduktion är inte självklart ekonomiskt lönsamt för kommunen men gör nytta på så sätt att de kan minska sitt klimatavtryck. Asker Kahr Hansen från Rudersdals kommun framhöll på webbinariet att de hellre betalar för att skapa nytta av gräset i stället för att skicka det till deponi. Därför kommer de även efter att projektet Power Bio avslutats att skicka gräset till biogasproduktion.   Vass kan fungera som biomassa för biogasproduktion I Danmark är stråtak vanligt och som material används i stor utsträckning vass som oftast importeras från Polen eller Kina . I Vallensb æ k kommun har man inom Power Bio utforskat om man kan använda lokal vass och om det som takläggaren inte kan använda av vassen kan användas för biogasproduktion. June Thomsen och Per Lysholm Kj æ rebye berättade att de från sina försök sett att mer finfördelat material gav snabbare gasutbyte men var dyrare medan mindre finfördelat material gav motsatt resultat. Slutsatsen de dragit är att vass kan fungera som biomassa för biogasproduktion men det krävs både tid och plats för att det ska vara meningsfullt. För att få bästa resultat är det bra att dela materialet tidigt, gärna innan transport . Då blir logistiken för biogasanläggningen bättre.   Transport till biogasanläggningen minskar klimatnyttan med gräs till biogas Malmö stad har sedan många år tillbaka arbetat med att lägga om gräsytor till ängsmark för att öka den biologiska mångfalden. Efter att tidigare ha komposterat gräsklippet har de inom Power Bio testat att skicka det till biogasproduktion, berättade Shoshana Iten från Malmö stad . Parallellt med detta har de undersökt de juridiska konsekvenserna av att antingen klassa gräsklippet som avfall eller resurs. Shoshana Iten på Malmö stad berättade om Malmö stads arbete med att lägga om gräsytor till ängsmark för att öka den biologiska mångfalden. I Power Bio har de skickat gräs till biogasproduktion men har dragit slutsatsen att de måste hitta en biogasanläggning på närmare håll för att få klimatnytta. Under 2024 skickade Malmö stad 13 ton gräs till biogasproduktion. Gräset skördades i augusti och klipptes med en strålängd på max 10 centimeter. Gräset blev dock för torrt för den valda biogasanläggningen. Malmö vill fortsättningsvis skicka gräset till biogasproduktion men behöver hitta en anläggning som kan ta emot torrt gräs på nära håll. I annat fall försvinner klimatnyttan. Den största klimatboven är nämligen utsläppen från transporten av gräset till anläggningen.   Helsingborgs stads långgräs kan förse 250 gasbilar med drivmedel Torleif Bramryd på Lunds universitet berättade på webbinariet om en förstudie om långt gräs till biogasproduktion som gjorts i Helsingborg. Han konstaterade att utmaningarna med detta är flera, t ex att det är många små ytor över en stor areal som ska klippas, att det kan vara skräp i gräset och att man kan behöva mellanlagra klippet innan det går till biogasproduktion. Trots utmaningarna visar studien goda resultat. Långgräset på stadens gräsytor kan förse 250 gasbilar med årligt drivmedel plus att bioresten från produktionen ger ett värdefullt jordförbättringsmedel. Dessutom skapas annan nytta i form av biodiversitet, sociala och estetiska faktorer, klimateffekter och koldioxidinlagring.   Förbehandlat material ger snabbare gasutbyte Webbinariet avslutades med en presentation från Tyge Kj æ r från Roskilde universitet som gick igenom vilken påverkan förbehandling av gräs har på gasutbytet och lönsamheten. Tyge började med att konstatera att det inte blir någon skillnad på hur mycket gas man kan utvinna om man förbehandlar gräset eller inte. Däremot kan du utvinna gasen tre gånger snabbare om du förbehandlar materialet. Med förbehandlat material kan du utvinna gasen på 26 dagar, mot 74 dagar för material som inte förbehandlats. Förbehandlingen kostar visserligen pengar men den stora kapacitetsökningen den ger gör att det lönar sig mycket att förbehandla. Genom att förbehandla gräs kan du utvinna gasen tre gånger snabbare än om du inte förbehandlar det. Det ger en stor kapacitetsökning. Tyge förklarade vidare att eftersom man kontinuerligt pumpar ut material ur reaktorn och fyller på i andra änden är det en fördel med kortare reaktortid. Du kommer att tappa mindre gaspotential när materialet behöver kortare tid i reaktorn. Slutligen fastslog Tyge att det är en fördel för biogasproducenterna att det kommer nya råvaror som kan användas för biogasproduktion. Webbinariet arrangerades inom ramen för projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

TePe kommer att installera ett 2 MWs batteri till våren för att stärka anläggningens driftssäkerhet och bidra till ett mer hållbart energisystem. Lösningen gör det möjligt att skydda produktionen mot strömavbrott och samtidigt delta på flexibilitetsmarknaden. Beslutet grundar sig i en kontinuitetsutredning som genomfördes inom ramen för Malmö Energy Lab, där TePe är en aktiv partner. För Johan Ewald, Facility manager på TePe, tog tankarna på en lösning för att säkerställa en stabil och pålitlig elförsörjning fart för några år sedan när det blev oro på energimarknaden. Elpriset sköt i höjden och det ventilerades tankar om att strömförsörjningen tillfälligt kunde komma att stängas ner. Det var samtidigt mycket störningar på elnätet. TePe, som har behov av en stabil och pålitlig elförsörjning för sin produktion, bestämde sig för att göra en kontinuitetsutredning. Kontinuitetsutredningen gjordes av Coromatic inom ramen för Malmö Energy Lab. I den: analyserades och föreslogs åtgärder för att skydda produktionen vid strömavbrott identifierades sårbara områden och viktiga tekniska resurser analyserades olika scenarier för strömavbrott presenterades rekommendationer om tekniska lösningar I utredningen föreslog Coromatic tre huvudsakliga lösningar: UPS-system*, batterienergilager och ackumulatortankar. Dessa kan installeras var för sig eller i kombination. Vilken kombination som passar bäst beror på hur långa strömavbrott man vill skydda sig mot och hur känsliga resurserna är för strömavbrott. Batteri bästa lösningen för avbrottsfri kraft i hela fabriken TePe utvärderade tidigt en batterilösning med 2 MWs kapacitet. Efter dialog med E.ON kunde satsningen säkras, vilket gjorde det möjligt att välja en lösning som täcker hela fabriken. - Efter att E.ON kommit med ett förslag på hur vi kan koppla på batteriet på nätet landade vi i att en lösning med ett 2 MWs batteri är bäst för TePe eftersom vi vill ha avbrottsfri kraft i hela fabriken. En UPS-lösning hade helt enkelt blivit för dyr, förklarar Johan Ewald. Batteriet gör det möjligt att delta på flexibilitetsmarknaden Med en batterilösning kan TePe också delta på flexibilitetsmarknaden. Det har funnits med i kalkylen från början som ett sätt att finansiera lösningen. - Vi räknar med att återbetalningstiden är fyra år. Det gör det väldigt intressant, säger Johan Ewald. Just nu tittar Johan Ewald, tillsammans med en arkitekt, på placering av batteriet. Hänsyn måste tas till säkerhetsavstånd och att det inte kommer att vara i vägen när TePe växer. Redan nu planerar man för en stor utbyggnad av anläggningen. - Det känns skönt att få lösningen på plats. Det finns en oro på elmarknaden men vi kan känna oss mer trygga när vi själva har kapacitet att klara planerade elavbrott, förklarar Johan Ewald. Flera piloter testas inom Malmö Energy Lab Batterilösningen är en av de lösningar för en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem, som testas i verklig miljö inom Malmö Energy Lab. Utöver det installerar Orion en quench boiler samtidigt som TEXEL kommer att sätta upp en lösning för att använda restgas för elproduktion genom stirlingteknik. *Uninterruptible Power Supply eller avbrottsfri strömförsörjning, på svenska. Mer om Malmö Energy Lab>> Artikel om Orions quench boiler>> Malmö Energy Lab finansieras delvis av Vinnova.

En oktobermorgon i Malmö fylldes Sustainable Business Hubs lokal med ett fyrtiotal byggaktörer – kommuner, arkitekter, byggherrar, avfallsaktörer, entreprenörer, forskare och fastighetsägare – för att diskutera en av branschens mest aktuella frågor: kravställning för cirkularitet i byggsektorn. Alla med en gemensam vilja att hitta lösningar på komplexa utmaningar. Anders Edvardsson från Skanska berättade om lärdomar från hur de återbrukade stålstommar i Boverkets nya kontor, i samarbete med en rad andra företag. Talare belyste vägar runt hindren Förmiddagen inleddes med hur mindre företag stöttas för att bli förberedda för nya regelverk kring hållbarhet. Därefter gavs en inblick i den danska marknaden, där återbruk fått starkare fäste genom tuffa nationella kravregleringar som visade på det systematiska arbetet som krävs för att cirkularitet ska bli en naturlig del av byggandet. Representanter från Wihlborgs, Lunds kommun, Fojab, Skanska och Forsen delade sina erfarenheter från innovativa byggprojekt. De beskrev hur otydliga krav, logistik, tidsbrist och gamla konventioner gör det svårt att omsätta ambitioner i praktiken. Vägen framåt handlar om dialog och gemensamma riktlinjer – och att våga testa flexibla upphandlingar och nya arbetsflöden och pusha varandra. Ulla Janson från LTH avslutade med att vi idag inte gör tillräckligt. Man går inte bara miste om bevarat klimat utan också stora företagsvinster genom ineffektiva och resursslösande arbetsprocesser. Det vi upphandlar idag kommer byggas 2030, så man måste agera nu. Gemensamma utmaningar och engagemang Många betonade vikten av att kravställning ska utgå från funktion och klimatpåverkan, snarare än detaljstyrda tekniska lösningar. Andra lyfte behovet av spårbarhet och transparens i materialflöden samt tidiga dialoger mellan beställare och entreprenörer. Ett återkommande tema var behovet av samordning. För att öka effekten av cirkulära satsningar behöver branschen arbeta utifrån gemensamma standarder och att våga ställa krav som ligger utanför dagens normer. Det krävs ett delat ansvar – allt kan inte enbart ligga på materialtillverkare, på beställare, eller på byggare. Tobias Henriks från Fojab delade med sig av erfarenheter kring hur flexibel upphandling möjliggjorde återbrukade fasader i ett projekt. Sammanfattande insikter och nyckelråd Workshopen avslutades med att samla råd och tankar från deltagarna. Nedan finns ett axplock: Kravställ på funktion, klimatmål och flexibilitet snarare än tekniska lösningar. Möjliggör dialogbaserade upphandlingar och innovativa partnerskap. Var beredd på att omställning i arbetssätt kräver mycket samverkan, diskussion och tar längre tid än man vill tro. Säkerställ spårbarhet, transparens och återbrukbarhet i projekten. Avsätt tid i projekteringen för att undersöka cirkulära alternativ. Det finns outnyttjade möjligheter för nationell styrning och samordning i byggsektorn.   Missa inte vår nästa workshop! Följ vårt nyhetsbrev eller kontakta Alice Petersson för att bli inbjuden till nästa tillfälle. Workshoppen arrangerades inom ramen för Circular South Baltic som delvis finansieras av Interreg South Baltic.

Ett stort gäng entusiaster kring naturbaserade lösningar inom projektet Arcadia samlades i början av oktober i Skåne för att på plats titta på konkreta åtgärder för minskad klimatpåverkan som gjorts både i staden och på landsbygden. Den urbana skogen i Nyhamnen i Malmö besöktes, tvåstegsdiken i Helsingborg begrundades och restaureringsåtgärder i Tullstorpsån i Trelleborgs kommun tittades på. Lösningar intressanta att replikera på andra ställen.   Deltagare från Danmark, Österrike, Bulgarien, Nederländerna och Sverige deltog i studiebesöket där naturbaserade lösningar i Malmö, Helsingborg och Trelleborg visades upp. Urban skog i Nyhamnen i Malmö kan stå modell för andra städer Den urbana skogen i Nyhamnen i Malmö, ett av de tre Living Labs som görs inom Arcadia i Sverige, har tagit form med sina höga upphöjda bäddar med växter och träd. På ytan framför den gamla färjeterminalen testar Malmö stad att plantera ovan jord. Skälet till att man inte vill gräva i marken är att marken är förorenad och att det finns stora mängder ledningar gömda under markytan. Fungerar experimentet kan konceptet användas på fler platser i Malmö men även på andra platser i Sverige och utomlands. Förorenad mark och ledningar under jord är ett gemensamt problem vid plantering av växter och träd i alla städer. I bäddarna testas fem olika substratblandningar, den mest innovativa består av sand och kompost. Växterna som planteras är plantor typiska för strandvegetation för att efterlikna vad som ursprungligen har vuxit på platsen som man vet klarar platsens speciella förutsättningar med salt och vind. På sätt ökar man chanserna för att växterna ska överleva. - Vi tror att växterna och träden kommer att klara sig. Hur mycket de kommer att växa är en annan fråga men vi räknar med upp till åtta meter. De har gott om jord, egentligen mer än när vi planterar rakt i jorden i gatumark. Nackdelen är att vi behöver vattna om det inte regnar tillräckligt, förklarade Ludwig Sonesson, projektledare för den urbana skogen i Malmö stad. Den urbana skogen på ytan framför den gamla färjeterminalen i Nyhamnen i Malmö har fem växtbäddar med olika substratblandningar. De ligger ovan jord på grund av förorenad mark och den stora mängden ledningar under markytan. Blågröna korridorer med våtmarker, tvåstegsdiken och återslingrade vattendrag Från stad till land. Gruppen åkte vidare till Helsingborg för att titta på de blågröna korridorerna i landskapet som man jobbat med sedan 1990-talet och fortsätter att utvidga. Här har man anlagt våtmarker, tvåstegsdiken, och ”återslingrat” vattendrag för att minska översvämningar på åkrarna. Den gamla typen av diken är smala med branta kanter och svämmas snabbt över när det kommer större mängder regn. För att minska översvämningarna har man grävt ut kanterna och gjort dem mer sluttande, s k tvåstegsdiken. På så sätt kan de svälja betydligt mer vatten. I stort sett har man låtit bli att plantera växter och träd och i stället låtit naturen ”plantera sig själv”. Det positiva är korridorerna behöver väldigt lite skötsel. Och även om markägarna har fått släppa till en del mark till lösningarna så har deras produktion inte minskat eftersom den mark de släppt till ofta svämmades över tidigare. I Helsingborg jobbar man med tvåstegsdiken, våtmarker och "återslingrande" av vattendrag. Istället för att plantera växter har man låtit naturen sköta planteringen själv. Markägare startade arbetet med naturbaserade lösningar vid Tullstorpsån Sista studiebesöket gjordes vid Tullstorpsån i Trelleborg. Det är inte ett Living Lab i Arcadia men det som åstadkommits där fungerar som modell och mönsterexempel för vad Lunds kommun vill göra i större skala vid Kävlingeån, deras Living Lab. Det unika med projektet vid Tullstorpsån är att markägarna själva gick samman 2009 och bestämde sig för att de ville genomföra åtgärder för att minska effekterna vid både torka och översvämningar. De såg ett förstört landskap och ville restaurera det. Förutom att restaurera ån ville man skapa 200 hektar våtmark, återfå god vattenkvalitet i ån och minska näringsutsläppen till Östersjön. I området har man jobbat med flera olika åtgärder såsom tvåstegsdiken, anläggning av våtmarker, återslingring av ån, plantering av träd och buskar och multifunktionella vattenreservoarer. Idag, 15 år senare, kan man stoltsera med goda resultat: ·         20 kilometer av ån är restaurerad ·         Mer än 200 hektar våtmark har återskapats ·         Kvävet har minskat med 30 procent ·         Fosforn har minskat med 30 procent på årsbasis ·         Översvämningarna är borta ·         Havsöringen är tillbaka ·         Vattenkvaliteten har förbättrats Allt detta är genomfört med extern finansiering. Markägarna har inte behövt skjuta till pengar och har fått ersättning för att de avsatt mark för lösningarna. Av 51 markägare var slutligen 50 med i arbetet. Christoffer Bonthron visar upp åtgärderna som gjorts vid Tullstorpsån. Projektet fungerar som modell och mönsterexempel för vad Lunds kommun vill göra i större skala vid Kävlingeån. Studiebesöket genomfördes inom projektet Arcadia som arbetar för att utveckla resiliens mot klimatförändringar genom blågröna och naturbaserade lösningar. Projektet finansieras delvis av Horizon Europe.

Biogasen är på frammarsch i Skåne och på tillbakagång i Danmark. Vem hade gissat det? På ett partnermöte i Power Bio berättade Veronica Lindeberg på Länsstyrelsen Skåne om hur biogasproduktionen i Skåne kommer att öka kraftigt de närmaste åren medan Tyge Kjær från Roskilde universitet kom med de tråkiga nyheterna att investeringarna minskar i Danmark. Partnerdeltagarna i projektet Power Bio samlades i Malmö för att utbyta erfarenheter kring energi, klimat och innovation upphandling Biogasmålet i Skåne har goda förutsättningar att nås Veronica Lindeberg redovisade glädjande siffror kring biogasproduktionen i Skåne. År 2028, när de anläggningar som fått beviljat stöd står klara, kommer den att ha ökat med 795 GWh till 1,28 TWh. I Danmark däremot minskar investeringarna, de har i princip försvunnit, berättade Tyge Kjær från Roskilde universitet. I Danmark finns inte längre någon nationell plan kring energi utan nu är "handsken hos kommunerna", förklarade Tyge. Veronica presenterade de nya målen i Klimat- och energistrategin för Skåne som precis har reviderats. Till 2030 ska Skåne vara självförsörjande till 50 procent dels på eleffekt alla årets timmar, dels på gas, genom ökad produktion av biogas. Det senare målet har goda förutsättningar att nås. Multikaskadutanvändning av biomassor intresserade En stor vinst med gränsregionala projekt är att man kan lära av varandra. Tyges presentation av multikaskadanvändning av biomassor (att använda en biomassa i flera steg så inget går till spillo) var något Veronica ville veta mer om. Tyge använde halm som exempel. I en kaskadkedja kan man först extrahera ligninet och först därefter producera biogas. I processen får du även ut koldioxid och en restprodukt. Koldioxiden kan du använda till bioplast. Ur restprodukten kan du utvinna näringsämnen och i ett ytterligare steg få ut black carbon som kan användas som pigment/färgämne. Hållbarhet i fokus vid upphandling av insamling av gräs I den sista presentationen för dagen berättade Asker Hansen från Rudersdals kommun och Camilla Raagaard Ernst från Gate21 om processen för den upphandling Rudersdal gjort kring insamling av gräs. Processen inleddes med en marknadsdialog där fem utvalda leverantörer fick svara på ett formulär med frågor. Med insikter från svaren formulerades anbudsunderlaget med krav och anbudskriterier. I stället för att bara gå på lägsta pris valde Rudersdal att vikta anbudskriterierna med 70 procent på pris och 30 procent på miljö/hållbarhet. Bakgrunden till den innovativa upphandlingen är att Rudersdal vill kunna skapa så mycket nytta som möjligt av restbiomassan och då krävs att det insamlade gräset är så rent som möjligt från skräp. I anbudet skulle leverantörerna: Beskriva en handlingsplan för hur de tänker klippa och samla in gräset och beräkna kvantiteterna av insamlat gräs Identifiera möjligheter och överenskommelser för bättre utnyttjande av gräs Identifiera nya möjligheter på marknaden för bättre och mer innovativ användning av gräs I slutändan vann anbudet med näst lägst pris. Med högre ambitioner på hållbarhet var de det bättre alternativet. Power Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

På ett möte med med KIMO Sverige (Kommunernas internationella miljöorganisation) presenterade Jenny Bengtsson resultat från de projekt med kustanknytning och blå ekonomi som Sustainable Business Hub arbetar i. Jenny Bengtsson arbetar i projekt inom Sustainable Business Hubs innovationsområde Blå ekonomi. Hon presenterar resultat från tester med tång och ålgräs. Intresset från västkustkommuner var stort, bland annat deltog Sotenäs, Tanum, Tjörn, Kungälv, Öckerö, Uddevalla, Göteborg, Varberg, Falkenberg och Helsingborg. Deltagarna fick information om olika tester med tång och ålgräs som gjorts inom projektet Power Bio , till exempel: ·         snabbkompostering med SOLSERVs kompostmaskin i Grevie och Ishöj ·         kustsäkring med ålgräs och sand i Hörsholm ·         biokol från Søulds tillverkning av isoleringsplattor De fick också ta del av de senaste mätningarna av plastskräp i pilotstäderna inom Interreg Södra Östersjön-projektet Circular Ocean-bound Plastic (COP) . Resultaten visar bland annat att: ·         i Danmark är plastglas den vanligaste plasten ·         i Tyskland är en tredjedel av skräpet kopplat till cigaretter och rökning ·         i Polen utgör dryckesbehållare mer än hälften av skräpet Gemensamt för alla länder är att mer än hälften av skräpet som samlades in var gjort av plast. Åhörarna fick även tips om lösningar för att samla upp skräp i stadsnära åar och kanaler, samt en kort sammanfattning av affärsmöjligheter från de rapporter som tagits fram inom projektet. Mötet arrangerades av Lomma kommun och Malmö stad.

På Ystad Summit presenterade Alice Petersson och Per-Johan Wik ett digitalt scenarioverktyg, perfekt för kommuner som vill se vad olika beslut kring lokal energiproduktion får för effekt på energibalansen. Hur påverkas andelen förnybar energi om du behåller gamla vindkraftverk eller installerar nya? Ett konkret scenario som Tomelilla kommun testat för att se vad det får för effekt på kommunens energibalans. Ett bra hjälpmedel för den som ska ta investeringsbeslut eller ta fram en energiplan. Alice Petersson visar ett av de scenarier som Tomelilla kommun gjort i det digitala verktyget som tagits fram inom projektet Energy Equilibrium. Tommy Lööf på Energykey inpräntar i åhörarna att de inte ska nöja sig med en okej energiplan, utan att de ska sikta på en riktigt bra sådan. Tommy Lööf från Energykey, kunde inte nog trycka på vikten av att du ska se till att energiplanen går från att vara en hyllvärmare till att bli en riktig förändringsmotor. Han gav flera tips om hur en kommun ska tänka kring sin energiplan, som är obligatorisk att ha. Att använda sig av scenarier tyckte Tommy är en utmärkt hjälp. Han uppmanade också till att sätta höga mål, att gå från okej, till good till great och tipsade om Gagnef och Helsingborgs energiplaner. Några nyckelaktiviteter till en bra energiplan är enligt Tommy: Integrera energiplanen med investeringsplanen och översiktsplanen Kommunicera den tydliga nyttan Samarbeta – framförallt med energibolag, fastighetsägare, industriföretag och näringslivsaktörer. Följ upp resultaten Patrik Rom från Nordisk Energioptimering berättar om fördelarna med rengöring med kolsyreis. Som en avslutning på seminariet presenterade Patrik Rom från Nordisk Energioptimering sin lösning med kolsyreis för att rengöra värme- och kylanläggningar. Varken vatten eller kemikalier används. Patrik visade hårresande filmsnuttar på hur mycket skit det kan sitta i aggregaten. Inte svårt att begripa att anläggningarna blir mycket mer effektiva när de blivit rengjorda. Det digitala verktyget är framtaget i projektet Energy Equilibrium och är fritt att använda. Den som är intresserad av att få en genomgång av verktyget, kan kontakta  Alice Petersson .

På ett besök i Umeå, inom Malmö Energy Lab, blev det många intressanta samtal om industri-, energi- och hamnfrågor. Malmö och Umeå har många likheter men också olikheter. Båda kommunerna har industriområden där energianläggningar samlas, båda har hamnar de utvecklar och båda arbetar på olika sätt kring resilienta och hållbara energisystem. Men när det gäller elförsörjning, tillgång på mark och närhet till infrastruktur skiljer sig förutsättningarna åt. I Malmö Energy Lab arbetar vi för att skapa en resilient industri som bidrar till ett hållbart energisystem i Malmö. Vi testar olika lösningar, där installationen av en quench boiler hos Orion har kommit längst. Den kommer att öka både andelen fjärrvärme och el som kan matas in på i Malmös nät. Stora satsningar på industripark i Umeå I Umeå planerar man för flera nya anläggningar som kommer att stärka energisystemet ytterligare. Allt ska rymmas inom Umeå Eco Industrial Park där det redan finns ett biobränsleeldat kraftvärmeverk och en avfallsförbränningsanläggning. På gång är bland annat: ·         En förbränningsanläggning för slam från reningsverk ·         En storskalig automatiserad sorteringsanläggning för avfall ·         En anläggning för koldioxidinfångning Hållbara bränslen ska produderas Visionen är att kunna producera e-metanol för sjöfarten, med hjälp av vätgas från elektrolys och infångad koldioxid. Även hållbart flygbränsle (SAF) finns med i planerna. Grundidén är en symbios där restprodukter som värme och koldioxid blir resurser för nya processer. På sikt kan mer av spillvärmen tas tillvara, vilket gör att dyr spetsvärme kan fasas ut. Men stora satsningar kräver också mer el. Trots att Umeå har Stornorrfors – Sveriges största vattenkraftverk – kommer behovet av ny elproduktion att öka. Här finns intresse för både sol- och vindkraft. Olika förutsättningar ger olika satsningar vid koldioxidinfångning Att Umeå satsar på CCU (Carbon Capture and Utilization) hänger ihop med affärsmöjligheterna. Med låga elpriser finns utrymme för att producera vätgas och vidare e-metanol och SAF, och eftersom avstånden till lagringsplatser är stora blir CCS (Carbon Capture and Storage) inte ekonomiskt försvarbart. Malmö har nästan motsatta förutsättningar: höga elpriser men kort väg till lagringsplatser i Danmark, vilket gör CCS mer realistiskt här. Ett mer hållbart energisystem är målet för både Umeå och Malmö  men vägarna dit blir olika beroende på förutsättningarna.

Att hantera logistiken kring avfall och godsmottagning i en kommersiell fastighet på ett hållbart och ekonomiskt smart sätt är en utmaning för en fastighetsägare. Logistikbolagets lösning innebär att de finns på plats med personal i fastigheten och kan arbeta nära hyresgästerna för att få bästa möjliga källsortering. Resultatet blir färre avfallstransporter, något som bidrar till en bättre miljö samtidigt som fastighetsägarens kostnader hålls nere. Resultatet blir även en bättre källsortering och hyresgäster som kan fokusera mer på sina kärnverksamheter. Den som vågar släppa till ytor sparar pengar i längden Kundanpassade lösningar är en central del i Logistikbolagets erbjudande. De börjar i regel med att titta på förutsättningarna som finns i fastigheten, hur man kan jobba med dem på ett smart sätt och vad kunden har för målbild. Mathias Edin, kundansvarig på Logistikbolaget. - Behöver det tillföras ytor, behöver ytor avgränsas? Vi uppmuntrar ofta fastighetsägaren att våga släppa till ytor och förklarar för dem att de kommer att spara pengar på det i längden. Genom att få till ett bra miljörum där avfallet kan mellanlagras behövs färre transporter, förklarar Mathias Edin, kundansvarig på företaget. Är med och utformar hublösning i Hyllie I äldre byggnader kan det vara en utmaning att hitta ytor men Logistikbolaget är duktiga på att se potentialen i hur ytor kan användas, framhåller Mathias. Givetvis är det enklare när det ska byggas nytt. I deras senaste uppdrag, för Granitor, är de med i ett tidigt skede i utformningen av en hublösning för Embassy of Sharing, i Hyllie i Malmö. - De lyssnar in våra tips och förslag och vi känner att vi kan påverka slutprodukten. De har en vilja att förbättra och hitta nya lösningar, det är väldigt roligt att jobba med sådana bolag. Utbildade hyresgäster och uppföljning med statistik ger bättre resultat Men det räcker inte att ha fastighetsägaren med på båten, man måste också involvera hyresgästerna direkt. Med personal på plats i fastigheten kan Logistikbolaget utbilda hyresgästerna så att de blir bättre och bättre på att sortera. Det kommer man långt med. Att ha rätt behållare och tydlig och enkel skyltning hjälper också till. Och för att se att det ger resultat väger Logistikbolaget utsorterat material och skickar statistiken till fastighetsägaren. - Vi får fler och fler frågor om statistik, särskilt vid årsskiftet. Min upplevelse är förmågan att kunna leverera statistik kommer att bli helt avgörande för att du framöver ska kunna sälja en logistiklösning, menar Mathias. Börjar med avfallslösning och sedan vill man ha godslösning Många gånger blir Logistikbolaget kontaktade för att fastighetsägaren vill ha en avfallslösning, vilket är Logistikbolagets kärnverksamhet. Men efter ett tag kommer man på att det vore smidigt om de kan ta hand om godset också. - Vi ser det unika uppdraget och sätter ihop en kundanpassad lösning. Vi kan också rita och konsultera om det behövs, avslutar Mathias. Till Logistikbolagets webbsida>>   Mathias Edins 3 tips för en effektiv avfalls- och godshantering 1 Var inte rädd att ställa krav på hyresgästerna, lagstiftningen är med dig. 2 Se potentialen i din fastighet 3 Tänk långsiktigt. Du kanske måste investera eller anpassa men det kommer att löna sig.

PRESSMEDDELANDE Ett samarbete i Södra Östersjöregion ska hjälpa byggbranschen att minska mängden avfall och återanvända material såsom betong och trä. 125 företag ska involveras. Samarbetet genomförs i projektet Circular South Baltic som drivs av sju partners från fem europeiska länder och syftar till att utveckla cirkulära lösningar och att skapa nya affärsmöjligheter inom byggsektorn. Mer än 125 företag involveras Circular South Baltic riktar sig till företag som tillverkar byggmaterial, utför rivningsarbeten eller specialiserar sig på återanvändning och återvinning av byggmaterial – alla med ett gemensamt intresse av att främja cirkulära lösningar. Mer än 125 företag i Södra Östersjöregionen förväntas delta aktivt och bidra till att etablera mer cirkulära värdekedjor under projektperioden. En gemensam front mot byggavfall I projektet kommer företag och kunskapsinstitutioner från Danmark, Polen, Litauen, Tyskland och Sverige att samarbeta genom både regionala och internationella aktiviteter. Målet är att bygga ett nätverk och identifiera praktiska lösningar som hjälper företag att implementera cirkulära strategier och minska byggavfallet. 30 september arrangerar Sustainable Business Hub en första workshop i form av en marknadsdialog om hur beställare i byggsektorn kan höja ribban för hållbarhetsarbetet och skapa möjligheter för cirkularitet genom kravställningar. - Vi kommer att fokusera på hur kravställningar, upphandlingar och målbilder kan användas för att stärka marknaden för cirkularitet i byggsektorn. Meningen är att vi ska dra nytta av varandras kunskaper för att omställningen ska gå snabbare, säger Alice Petersson , projektledare på Sustainable Business Hub och, tillsammans med Per-Johan Wik, ansvarig för projektet på svenska sidan. Byggbranschen stor källa till avfall – behöver inte vara så Byggbranschen är en av de största källorna till avfall. Men mycket av det som idag slängs kan ges nytt liv vilket är vad projektet vill uppnå. I samarbete med universitet, innovationscentrum och affärsnätverk i Södra Östersjöregionen ska projektet skapa ett nätverk som stödjer små och medelstora företag att minska sin miljöpåverkan. FAKTA OM PROJEKTET · Tidsperiod: 2024–2027 · Budget: €1.87 miljoner · Finansieras delvis av: Interreg South Baltic · Partners: o   Business Hub Zealand (DK) o   Roskilde Universitet (DK) o   Sustainable Business Hub Scandinavia (SE) o   Lithuanian Innovation Centre – Klaipėda Office (LT) o   West Pomeranian University of Technology in Szczecin (PL) o   Northern Chamber of Commerce in Szczecin (PL) o   Rostock Business (DE)  För mer information, kontakta: Alice Petersson Projektledare, Sustainable Business Hub e-post: alice.petersson@sbhub.se tfn: 070-820 59 90

Under våren har SMEBeyond levererat en serie landspecifika webbinarier för att stötta små och medelstora företag i deras etableringsprocess på nya internationella marknader. Fokus har legat på praktisk information och konkreta erfarenheter från företag som redan gör affärer på marknader i Nederländerna, Spanien, Frankrike, Storbritannien, USA, Kanada och södra Östersjöregionen. Varje webbinarium har erbjudit skräddarsydda råd om regulatoriska förhållanden, byråkratiska hinder, kulturella nyanser och affärskommunikation från lokala experter. Företag fick strategisk vägledning om hur man bygger upp partnerskap, hittar relevanta intressenter och får tillgång till offentlig-privata finansieringssystem.   Dessutom behandlade sessionerna tillgängliga ”mjuklandningstjänster” som expat center, innovationskluster och nationella stödorganisationer.   Deltagarna gick därifrån inte bara med värdefull marknadskunskap utan också tillgång till utvalda nätverk, verktyg och ramverk utformade för att stödja långsiktig internationell expansion. I denna artikel sammanfattar vi lärdomarna för respektive marknad. Nederländerna Här poängterades att lokala partners värdesätter tydlighet, förberedelse och relevans. Företagskulturen är anmärkningsvärt direkt och resultatinriktad. Framgångsrika partnerskap bygger mer på trovärdighet än på formell hierarki. Matchmaking genom innovationsplattformar och kluster lyftes fram som en av de mest effektiva   inträdesstrategierna. "Vi finns här för företag som behöver hjälp. Det kan vara på olika sätt - företag kan hyra kontorslokaler, men de kan också bara gå in på vårt kontor för att få affärsstöd." Rixt Sinnema - Water Alliance Spanien I Spanien är förtroende och personliga relationer nyckeln till framgång. Åhörarna uppmuntrades att planera för långsammare beslutsprocesser och att arbeta med lokala partners för att navigera genom byråkrati och kulturella nyanser. Rekommendationen var att börja med små pilotinitiativ och gradvis bygga lokal närvaro snarare än att försöka komma in på marknaden genom att delta i stora mässor. Frankrike  För etablering i Frankrike påpekas vikten av språk och struktur. Att tala franska och förstå formella hierarkier kan förbättra integrationen. Frankrike erbjuder ett stort ekosystem av kluster och stödprogram, men att hitta rätt kräver tid och uthållighet. Innovation välkomnas och den rekommenderade metoden är att bygga partnerskap genom gemensam utveckling och samarbete med lokala institutioner. "De specialiserade klustren och organisationerna över hela landet är verkligen en enorm fördel att gå med i, eftersom du kommer att prata med människor som är specialiserade på ditt ämne och som finns här för att hjälpa och vägleda dig." Arthur Dervillez – Loretta Storbritannien I varje större stad i Storbritannien (ex. Manchester, Birmingham, Liverpool och Newcastle) finns det investment agency -organisationer som kostnadsfritt och konfidentiellt erbjuder hjälp och stöd till företag som vill etablera sig där. De fungerar som single point of contact , har personal med erfarenhet av företagande och har ett stort kontaktnät.  Ett första steg som rekommenderas är att göra ett fysiskt besök för att på plats se mer, få ovärderlig information och träffa aktörer i företagets ekosystem.   USA & Kanada Både USA och Kanada är stora marknader rika på möjligheter med distinkta kulturella, juridiska och affärsmässiga miljöer. I USA är marknadsinträdet beroende av att förstå det regulatoriska landskapet, lokalisera kommunikationen och utforma regionspecifika strategier. Affärsinteraktioner är vanligtvis snabba, avtalsenliga och drivna av tydliga värden och data. Kanada erbjuder en mer europeiskt anpassad affärskultur men det varierar avsevärt mellan provinserna. Framgångsfaktorer är att identifiera rätt partners, engagera sig strategiskt och investera tid i relationsbyggande. För båda länderna är det avgörande att "tänka globalt, agera lokalt", kombinerat med tidig validering och tydlig differentiering.   Södra Östersjöregionen Södra Östersjöregionen, som bland annat omfattar Litauen, Polen, Danmark och Sverige var fokus för det sista webbinariet. Gratis stöd finns tillgängligt i alla länder - från en månads kontorsplats i Sverige till startup-vägledning i Litauen. För Polen utmanades den föråldrade uppfattningen om "billig arbetskraft". Det moderna Polen erbjuder lojalitet, noggrannhet och hög service. Litauen , ofta underskattat på grund av sin storlek, är i själva verket en vital och tekniskt kunnig marknad som är ivrig att attrahera grön och digital innovation. I Danmark inbjuder den öppna affärsmiljön till internationellt engagemang, men många företag försöker fortfarande hantera marknadsinträdet på egen hand trots att stöd finns lättillgängligt. Genomgående betonade talarna värdet av kluster, universitet och offentliga organisationer som finns för att hjälpa små och medelstora företag att få in en fot på marknaden. "Ett misstag vi ser alltför ofta är att företag försöker göra allt själva, när det finns så mycket stöd lättillgängligt." Allan Lyhne - Danish Export Association Företagare behöver inte navigera sin internationalisering på egen hand   I alla marknadspresentationer fanns det ett gemensamt budskap som stack ut: Små och medelstora företag i Europa behöver inte navigera sina satsningar på internationalisering på egen hand. Varje webbinarium lyfte fram lokala aktörers (från handels- och innovationsorgan till klusterorganisationer och forskningsinstitutioners) beredskap att stötta företag som vill etablera sig i deras land. Missuppfattningar är fortfarande ett hinder, men webbinarierna bidrog till att undanröja dessa genom att visa att stöd inte bara finns tillgängligt, det är ofta gratis och uppmuntras aktivt. Se eller se om SMEBeyonds serie med landspecifika webbinarier Missade du ett seminarium eller vill du höra om en specifik marknad igen? Klicka på länkarna för att komma till inspelningarna: Nederländerna Spanien Frankrike Storbritannien USA   Kanada Södra Östersjön SMEBeyond-projektet SMEBeyond är ett gränsöverskridande och strategiskt initiativ vars huvudmål är att ge små och medelstora företag inom de tematiska områdena förnybar energi, hållbar stadsutveckling, vatten- och avfallshantering, livsmedelsförpackningar, plasmateknik och sjöfart i södra Östersjöregionen de verktyg, insikter och stöd som krävs för framgångsrika internationella satsningar. Genom riktad matchmaking, strategiutveckling och lokal expertvägledning stöder projektet små och medelstora företag från första kontakt till full marknadsnärvaro. Projektet löper under tre år och genomförs i samarbete mellan Clean (Danmark), BalticNet PlasmaTec (Tyskland), Natureef Association (Polen), Klapeida Science and Technology Park (Litauen), OpenTech och Sustainable Business Hub (Sverige). Projektet delfinansieras av Interreg South Baltic med medel från Europeiska regionala utvecklingsfonden. Läs mer om Interreg här . Följ SMEBeyond på LinkedIn

Foto: Rasmus Simonsen Fyra naverlönnar med olika substrat har planterats i likadana trädgropar i Tomelilla för att testa om biokol ger positiva effekter på träd. Ett av träden är planterat i ett substrat där biokol, producerat av den julgran som skänktes till kommunen 2024, är tillsatt. Storlek, omfång och höjd kommer att undersökas liksom egenskaper som torktålighet, lövfällning och utslagning.     Naverlönnarna är planterade i fyra identiska trädgropar. De har samma storlek, samma skelettjord och är placerade i i princip samma läge.   För träd 1 har en långtidsverkande kolbaserad gödning blandats i. Den är extraladdad med ett tångextrakt. Träd 2 får traditionell gödning (NPK). För träd 3 har biokol producerats av Tomelilla kommuns julgran blandats i. Den är laddad med samma tångextrakt som träd 1. Träd 4 får ingen gödning alls.   Alla träd vattnas regelbundet, 1-2 gånger i veckan.   Syftet med testet är att undersöka synliga skillnader på träden vad gäller storlek, omfång och höjd. Man kommer även att studera om trädens egenskaper såsom torktålighet, lövfällning och utslagning påverkas av valet av substrat.     Träd 1-3 kommer att få en ny behandling till hösten, så kallad höstgödning.   Testet görs inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Genom projektet CommitClimate ska kommuner ges en tydligare bild av koldioxidutsläppen inom sina geografiska områden och ha möjlighet att utforska dem i olika framtidsscenarier med hjälp av en simulator. Vi ställde fem frågor till Silva Herrmann, projektledare för CommitClimate på Lapplands kommunalförbund och en av våra partners i projektet, om simulatorn och det pågående arbetet med att utveckla verktyget. Silva Herrmann, projektledare för CommitClimate på Lapplands kommunalförbund. Berätta om CommitClimate Simulator. Vad är syftet med verktyget? CommitClimate Simulator beräknar nuvarande koldioxidutsläpp och simulerar olika framtidsscenarier. Underlaget kommer kunna hjälpa kommuner att ta fram solida handlingsplaner för energieffektivisering, ökad andel förnybar energi och minskade utsläpp. Å ena sidan är det en teknisk lösning, men till det kommer också övningar, resurser och en lärplattform för att verktyget ska vara enkelt att använda. Kommunerna ska kunna få alla – från beslutsfattare till medborgare – involverade och göra klimatåtgärder möjliga att både genomföra och samarbeta kring. Vilken inverkan hoppas du att simulatorn ska ha på energiplaneringen? På Lapplands kommunalförbund ger vi energi- och klimatrådgivning till hushåll, småföretag och föreningar – sektorer som bidrar avsevärt till de lokala koldioxidutsläppen. Det som är spännande med CommitClimate Simulator är att den kommer kunna hjälpa oss att bättre förstå potentialen för energieffektivisering, förnybar energi och hållbara transporter inom dessa områden. Med hjälp av simulatorn kan vi identifiera var de största möjligheterna finns och skräddarsy våra råd för att få störst effekt. Det handlar om att bidra med insikter som är möjliga att agera på till lokala energi- och klimatplaner. Hur långt har ni kommit i utvecklingsprocessen? Vi arbetar tillsammans med vår huvudpartner vid Rigas tekniska universitet för att översätta en komplex verklighet till en lättanvänd simulator genom att tillhandahålla lokala data och testa verktyget. Vi har nu en ganska bra bild av de lokala koldioxidutsläppen från transporter och byggnader i Jokkmokk, en av förbundets medlemskommuner. Nästa steg är att testa olika scenarier. Vilka är de största utmaningarna ni har mött under utvecklingen av verktyget? En av de största utmaningarna har varit att få tag på tillförlitliga lokala data om energianvändningen i alla sektorer. Till exempel är simulatoralgoritmen för byggnader baserad på kvadratmeter. Men det är inte alla svenska kommuner som har en förteckning över byggnadernas storlek, vilket gör det svårt. EU:s reviderade energieffektiviseringsdirektiv, som kommer kräva av medlemsländerna att inventera offentliga byggnader över 250 kvadratmeter, blir ett steg framåt på den punkten, men det är fortsatt en utmaning att få fram korrekta uppgifter om ytan i privata bostäder eller den tertiära sektorn. Även om vi känner till antalet kvadratmeter är det ytterligare en utmaning att räkna ut hur mycket energi som används per kvadratmeter i den privata sektorn. Det är ett komplext pussel, men att åtgärda dessa dataluckor är avgörande för att skapa effektiva verktyg och planer. Ju bättre data, desto mer exakta och verkningsfulla kan våra energi- och klimatstrategier bli. Ni utvecklar också ett andra verktyg riktat till medborgare. Kan du berätta mer om det? Vi vet att data om koldioxidutsläpp kan kännas abstrakta, men klimatförändringar är en verklighet som påverkar människors dagliga liv. Därför har Rigas tekniska universitet utvecklat två verktyg för att göra informationen möjlig att relatera till och agera på. Som nämnt finns huvudverktyget CommitClimate Simulator. Den är inte bara till för experterna. Den kan också användas av kommuner för att komma i dialog med sina invånare, testa olika scenarier och diskutera hur invånare kan bli en del i kommunens klimatarbete. Det andra verktyget är Footprint Calculator, som låter individer beräkna sina egna utsläpp och se hur olika livsstilsförändringar kan göra skillnad. Under den kommande månaden kommer vi att testa båda verktygen i lokala workshops. Här skapar vi utrymmen där invånare och planerare kan arbeta tillsammans för att ta fram lösningar. Det handlar om att ge människor möjlighet att se sin roll i det lokala klimatarbetet och att få de stora utmaningarna att kännas hanterbara och personliga. Vill du veta mer om CommitClimate? Klicka på knappen för att läsa mer. CommitClimate medfinansieras av Interreg Baltic Sea Region.

I projektet Circular Ocean-bound Plastic (COP) har forskare från universitetet i Gdansk gjort viktiga framsteg i arbetet med att effektivt rengöra plast som annars riskerar att hamna i haven – så kallad ocean-bound plastic (OBP). Syftet är att göra denna plast bättre lämpad för återvinning. Forskarna har testat både konventionella och ultraljudsbaserade rengöringsmetoder samt ett brett spektrum av kemiska rengöringsmedel – från väteperoxid och syror till biologiskt nedbrytbara tensider som ECOSurf. Resultaten visar att alkaliska behandlingar och kombinerad rengöring med ultraljud och tensider är mest effektiva för att avlägsna svårnedbrytbara marina föroreningar såsom oljor, biofilmer och organiska rester. Behövs en kombination av analysmetoder Vanliga analysmetoder som FTIR och Raman-spektroskopi hade begränsad förmåga att urskilja små skillnader i effekten av rengöringen. Genom att använda båda analysmetoderna och komplettera dem med både visuell och kvantitativ analys kunde forskarna få en tydligare bild av resultaten. Studien visar vikten av att kombinera flera analysmetoder för att kunna bedöma plastens renhetsgrad, vilket banar väg för en mer hållbar och effektiv återvinning av marin plast. Ladda ner rapporten för att läsa mer om rengöringsmetoder för OBP: https://circularoceanplastic.eu/wp-content/uploads/2025/02/Rapport_Pathways-for-cleaning-collected-Ocean-bound-Plastic_2025.pdf Vidare till nya metoder för kemisk återvinning Framöver kommer forskarteamet arbeta vidare med att utveckla kemiska metoder för återvinning av OBP – från konventionell depolymerisering och pyrolys till lösningsmedelsbaserad återvinning. Den sistnämnda metoden anses särskilt lovande för material som polyolefiner, vilka är mycket svårnedbrytbara. Målet är att kunna ersätta giftiga lösningsmedel som xylen, hexan och toluen med grönare alternativ som limonen och pinen – förnybara och mindre skadliga ämnen med stor potential i hållbar plaståtervinning. Circular Ocean-Bound Plastic I projektet Circular Ocean-Bound Plastic arbetar vi för att identifiera problem och möjligheter kring insamling, återanvändning och återvinning av plastavfall. Projektet medfinanserias av Interreg South Baltic.

Det var späckat schema när Sustainable Business Hub arrangerade ett frukostmingel med seminarium om hållbart byggande och återbruk, en medlemsworkshop och dessutom årsstämma hemma på STUDIO i Malmö! Seminariet arrangerades genom Circular South Baltic , där Sustainable Business Hub är partners och arbetar för att underlätta en cirkulär, grön och ekonomiskt hållbar omställning inom bygg- och anläggningssektorn. Fem talare som representerar olika delar av värdekedjan var inbjudna för att berätta om sina erfarenheter av att skala upp hållbara lösningar för byggnation och återbruk. Tobias Henriks , arkitekt och specialist på cirkulärt byggande, presenterade FOJAB s Återbrukssnurra – ett processtöd för hur man kan arbeta med återbruk från förstudier till bygglov, projektering och förvaltning – med konkreta exempel från bl.a. Hyllieäng och Entré i Malmö. Tobias menar att börja återbruka är som att börja springa. Det kan vara tungt i början, men blir lättare allteftersom. Genom samverkan kan man dessutom dela på risktagandet. David Karlsson , affärschef Syd på NCC berättade om återbruk i byggprojekten Spritfabriken, Rymdrum och Kvarteret Återbruket. Han uppmuntrar uppdragsgivare att ställa krav på branschen, men att efterfråga en funktion snarare än ett specifikt material för att få till både kreativa, hållbara och kostnadseffektiva lösningar. Fredrik Käck , regional säljchef, visade hur Stena Recycling AB  arbetar med cirkularitet. Material som tidigare gått till deponi, såsom stenull och fibergips, kan idag återvinnas genom kvalitetssäkring on-site och på Stena Recyclings anläggningar. Från Lunds kommun  berättade miljöstrateg Adam Wadsten  och planarkitekt Åsa Nyberg  om kommunens rutin för återbruksinventering och hur man kan arbeta med dialog i byggprojekt. Under minglet kunde alla deltagare dessutom ta del av en utställning där Smart Form Sweden  ställde ut produkter med lokala och naturnära material i fokus.

Ett nytt kustnätverk öppnar sina dörrar för alla som arbetar med – eller är nyfikna på – möjligheterna med uppspolad tång och ålgräs på stranden sk marint växtmaterial. Målet är att dela kunskap, utveckla lösningar och skapa samverkan över disciplingränser och kommun- och nationsgränser. Foto: Anne Vestrup Längs de danska och svenska kusterna sköljs stora mängder tång och ålgräs upp på stränderna. För kommunerna är det ett omfattande arbete att samla in och köra bort det som spolats upp under sommaren. Dessutom är det en grogrund för debatt från medborgarna om luktolägenheter och önskan om fina stränder. Men det är inte bara ett problem, i strandmaterialet finns en stor outnyttjad potential. Därför lanserar nu Kommunernas Internationella Miljöorganisation (KIMO) och Power Bio-projektet ett nytt nätverk som ska samla aktörer och säkerställa kunskapsdelning.  "Marint växtmaterial på stranden ska inte längre ses som avfall. Vi måste vara ambitiösa och dra nytta av det faktum att tångarter kan användas som råvara för jordförbättring och kustskydd och för att utveckla nya högvärdiga produkter och biobaserad energi. Det kan göras. Men det kräver samarbete.” Ryan D'Arcy Metcalfe, Kommunerna Internationella miljöorganisationen (KIMO)   Ett öppet nätverk för yrkesverksamma och nyfikna   Nätverket är öppet för kommunalt verksamma anställda, forskare, företag, myndigheter, intresseorganisationer, lantbrukare och privatpersoner med intresse för rensning av stränder. Deltagarna kommer att få möjlighet att mötas – fysiskt och digitalt – och ställa frågor och dela erfarenheter. Ämnena kommer att sträcka sig brett, från den dagliga verksamheten till ny teknik och till lagstiftning. Samtidigt bjuds nätverkets medlemmar in till webbinarier och event med externa talare som fokuserar på hinder, lösningar och konkreta case. Verksamheten genomförs inom ramen för projektet Power Bio som pågår fram till januari 2026. Nätverket kommer sedan att leva vidare, och förhoppningen är att det ska växa och ligga till grund för nya samarbeten och ökad kunskapsdelning över hela linjen.  – Vi hoppas kunna samla en bredd av aktörer, både professionellt och geografiskt, som var och en kan bidra med kunskap och erfarenhet – och kanske hitta nya samarbetspartners. Det är en av projektets viktigaste uppgifter, att ansvara för matchmaking mellan aktörer som tillsammans kan snabba på utvecklingen, säger Luna Naja Rosendal Katz på Gate 21 Välkommen till kickoff för nätverket! Nätverket lanseras officiellt med en nätverksträff den 2 juni kl. 9.30 – 15.00 på BLOX i Köpenhamn. På träffen får du inblick i nätverkets syfte och dina möjligheter att bidra och påverka den framtida verksamheten. Program för träffen med anmälningslänk hittar du här>>

I den nya rapporten "Vägar fram för en cirkulär byggbransch i Skåne"  visar Sustainable Business Hub hur byggaktörer i hela värdekedjan i Skåne engagerar sig för att utveckla praktiska och skalbara cirkulära lösningar – och vilka åtgärder som krävs för att lyckas. Ett tjugotal aktörer – från kommuner och fastighetsbolag till byggentreprenörer, arkitekter och materialproducenter – har intervjuats och delat sina insikter. Gemensamt för dem är viljan att ta ansvar för klimatet och bidra till en hållbar bransch. För att göra branschen mer hållbar behöver bland annat kompetensen inom återbruk stärkas i projektering och upphandling, lokala och regionala återbrukslager skapas samt logistiklösningar som stödjer cirkulära flöden utvecklas. Ett tydligt önskemål från de intervjuade är att cirkularitet integreras redan från start i projekt – från ritbord till byggplats. Det är också viktigt att cirkulära byggmaterial och lösningar implementeras på större skala och kommer in i branschen som en ny standard, för att ta nästa steg bortom enskilda pilotprojekt. Många aktörer efterfrågar ekonomiska styrmedel, såsom ett grönt ROT-avdrag och tydligare lagkrav för återbruk. Dessutom behövs klara riktlinjer för garantier och försäkringar kopplade till återbrukade material – något som kan skapas genom gemensam branschpraxis och samverkan. För att skala upp cirkulariteten i byggsektorn föreslår rapporten samordning av återbrukslager, stöd till materialproducenter som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, samt att offentliga och privata beställare ökar sina krav på återbruk. Det handlar om att ge synlighet, förutsägbarhet och stöd till cirkulära material så att de blir de självklara valen.   Nästa steg för byggbranschen i Skåne Under 2025–2026 bjuder Sustainable Business Hub in till workshops, matchmaking och nätverksaktiviteter i Skåne och utomlands för att bygga kunskap, affärer och partnerskap för en mer cirkulär byggbransch.   Läs rapporten HÄR>> Rapporten är framtagen inom projektet Circular South Baltic som delvis finansieras av Interreg South Baltic .

I Lunds kommuns labb i projektet ARCADIA utforskas konkreta vägar mot ett mer klimatresilient samhälle. Genom samverkan mellan stad och landsbygd – och med naturbaserade åtgärder och blågröna lösningar som verktyg – växer en ny förståelse fram. Här ses vattnet inte bara som en utmaning, utan som en resurs att ta vara på. – Med detta projekt vill EU att vi börjar tänka mer aktivt på hur vi ska möta de ofrånkomliga klimatförändringarna och bygga klimatresiliens lokalt, säger Angelica Howard, projektledare för klimatanpassning i Lunds kommun. Christoffer Bonthron, Angelica Howard och Kristina Fontell utforskar hur olika lösningar kan implementeras i Lunds kommun i staden och på landsbygden, lösningar för både ett blötare och ett torrare klimat. Ett klimat i ytterligheter – Ser vi på frågan ur ett regionalt perspektiv, utifrån hur vattencykeln förändras, står vi inför ett dubbelt problem – både ett blötare och ett torrare klimat. Det kräver att vi satsar på lösningar som kan hantera båda ytterligheterna, framhåller Angelica Klimatförändringarna handlar inte bara om ökad nederbörd och skyfall, utan även om perioder av allvarlig vattenbrist. Skåne är särskilt sårbart. Under de senaste 200 åren har omkring 90 % av våtmarkerna försvunnit till följd av utdikning – vilket kraftigt minskat landskapets förmåga att hålla kvar vatten vid skyfall och bevara fukt under torka. I ett landsbygdsperspektiv innebär det behov av investeringar i naturbaserade lösningar som regnvatteninsamling, bevattningsvåtmarker, dammar, tvåstegsdiken och blågröna korridorer – åtgärder som tillsammans kan bygga upp ett mer resilient landskap.   Ett samverkansprojekt Arcadia är ett samverkansprojekt som lyfter vad klimatanpassning och klimatresiliens innebär – både i staden och på landsbygden. Lunds kommun arbetar med samhällsbyggnadsförvaltningen för en klimatanpassad stad, och med Kävlingeåns vattenråd undersöker man vad klimatresiliens betyder på landsbygden. – Tidigare fanns ingen koppling mellan vattenrådet och översiktsplaneringen. Fokus låg nästan uteslutande på staden, säger Kristina Fontell, miljöstrateg. Det är något som Kävlingeåns vattenråd aktivt vill förändra. – Vi ser att vattenråden har en unik möjlighet att samordna det praktiska arbetet för att nå god vattenkvalitet och säkra vattenmängder – både i landskapet och i städerna, säger Christoffer Bonthron, vattensamordnare. I ett brett samarbete utvecklar vi nu ett nytt arbetssätt för vattenförvaltning – Vattendialogen 2.0  – där vi lyfter blicken från fragmenterade insatser till en samordnad, långsiktig och kunskapsbaserad förvaltning av vattnet i hela avrinningsområdet.   Staden som avrinningsområde En annan viktig fråga i labbet är hur framtidens attraktiva och hållbara stad kan utformas – och hur Lunds kommun samtidigt kan bevara värdefulla kulturmiljöer och anpassa dem till ett förändrat klimat. Detta är något som Lunds skyfallsstrateg Axel Sahlin arbetar med inom ramen för KUBIK, där man även kommer att samarbeta genom Arcadia. I dag domineras städer av hårdgjorda ytor, vilket förvärrar effekterna av extremväder – både i form av materiella skador och risker för människors hälsa. Utan träd, grönska och grönytor som kan absorbera eller sprida värme, blir utrymmena mellan byggnader värmefällor. – Det kräver ett nytt tankesätt, fortsätter Angelica Howard. Ett där vi dels ser staden som en del av ett större avrinningsområde, dels förstår vattnets egenskaper – både som en livsnödvändig resurs och som en naturlig kyla i stadsrummet, precis som grönska. Vi måste börja tänka i vattenflöden, där det som sker uppströms får konsekvenser nedströms. Det gör man i vattenråden, där vattnets avrinningsområde betraktas som en helhet, oberoende av kommungränser. Samarbete och gemensam finansiering driver den gemensamma utvecklingen. Att investera i naturbaserade lösningar är att bygga ett robust och framtidssäkrat samhälle – och finansiering och samverkan mellan nyckelaktörer är avgörande. Projektet Arcadia finansieras delvis av Horizon Europe. FAKTA Lunds kommun arbetar med bland annat markägardialoger, samverkan med vattenråd, finansieringslösningar och interkommunal policyutveckling för naturbaserade lösningar under perioden då ARCADIA pågår. Lunds kommun är i process för att med Sjöbo kommun och Eslövs kommun bilda ett nytt biosfärområde. Området kallas Storkriket och omfattar naturområden, jordbruksmark, städer samt 22% av landets rödlistade arter.

På ett webbinarium inom Power Bio i veckan fick deltagarna veta vilka fördelar ålgräs som byggmaterial har, vad som lagmässigt gäller vid insamling av den och vilka byggapplikationer den kan användas till. Ålgräs som byggmaterial är inget nytt påfund, tvärtom. I Danmark har ålgräs använts på tak sedan långt tillbaka. Att det tål vind och väder, isolerar bra och finns i närområdet har bidragit till användningen. Det berättade Kirsten Lynge på Søuld, som jobbat med ålgräs i 15-16 år. Ålgräs växer på havsbotten och när det släpper spolas stora mängder upp på stränderna i Danmark. För att Søuld ska få bästa kvaliteten på det byggmaterial och de akustikplattor de producerar behöver de samla in ålgräset så fort som möjligt. Ju färskare desto bättre. Kirsten pekade på tre fördelar med deras ålgräsprodukter: 1) De är motståndskraftiga mot brand 2) De ger ett negativt CO2-avtryck 3) Materialet kan tas tillbaka för återbruk/återvinning   Olika lagstiftning om någon vill bli av med tång eller någon vill köpa den Johannes Hagström på Trelleborgs kommun lotsade webbinariedeltagarna genom den svenska lagstiftningen för insamling av tång och ålgräs. Först och främst tryckte Johannes på att man inte ska skörda tång, alltså klippa av den när den sitter fast på botten, utan att man ska samla in den tång som lossnat vid till exempel storm. Levande tång är viktiga habitat för djurliv. Tången som spolats upp stranden kan, beroende på intentionen för vad man vill göra med den, klassas antingen som ett avfall eller en resurs och då gäller olika regler. Om en markägare vill bli av med tången på stranden och frågar ett företag om de vill ha den, då klassas tången som ett avfall och då är det vissa regler som ska följas. Om i stället samma företag går till markägaren och ber att få köpa tången, då klassas den som en resurs och då gäller andra regler. Om tången ska användas för att tillverka någon form av produkter ställer lagstiftningen vissa krav på materialet, till exempel behöver man säkerställa att det inte finns för mycket tungmetaller i tången.   Ålgräs kan användas som takpannor, isolering och ventilation En som har testat ålgräs för många olika byggapplikationer är Bodil Engberg Pallesen på Teknologiskt Institut i Århus i Danmark. Hon har tillsammans med andra utvecklat en naturlig ventilationslösning med ålgräsfilter kallat NOTECH. Lösningen finns bland annat installerad på Feldballe friskole som Power Bio besökte tidigare under våren ( läs artikel här ). Bodil har också utvecklat materialet ECO-TILES, en takpanna av ålgräs som kan ersätta tegelpannor eller betongpannor på tak men som även kan användas för fasader. Fördelen med att välja ECO-TILES framför traditionella takpannor är att du får ett material med lågt CO2-avtryck, bra brandegenskaper, ett estetiskt utseende och som dessutom är cirkulärt, förklarade Bodil. Webbinariet arrangerades inom projektet Power Bio som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.