Förskolan Hoppet har tilldelats Swedish Design Awards by RUM - Årets Hållbarhetspris. Vi säger grattis till våra medlemmar LINK Arkitektur, KJ Nordic, Climate Recover och House of Hemp som levererat design och lösningar och bidragit till att förskolan lyckats att reducera klimatpåverkan med hela 70 procent jämfört med en liknande nybyggd förskola. Sustainable Business Hub har ända sedan hösten 2018, på olika sätt, arbetat för att sprida information om projektet med ambitionen att bygga en fossilfri förskola. Vi har vid flera tillfällen matchat in företag med lösningar som kunde hjälpa till att minska klimatpåverkan. LINK Arkitektur har gestaltat förskolan. KJ Nordic har levererat husgrunden gjord på återvunnet glas. Climate Recovery har levererat förisolerade ventilationsrör som är mycket utrymmessnåla vid transporten. Dessutom har återvinningshuset till förskolan byggts i hampakalk från House of Hemp. Förskolan Hoppet ingick som ett Living Lab i projektet Northern Connections. Om utmärkelsen>> Om förskolan Hoppet>>

Sustainable Business Hub är en av tio organisationer och tre universitet i Skåne och Blekinge som har gått samman för att hjälpa små och medelstora företag att förbättra sin verksamhet med hjälp av artificiell intelligens (AI). Fokus ligger främst på områden som bidrar till ökat affärsvärde, hållbarhet och jämställdhet. Initiativet, som kallas DigIT Hub AI, är en del av EU:s satsning på att använda digital teknik för att stimulera en grön och hållbar återhämtning efter pandemin. Initiativet leds av Mobile Heights. Övriga projektpartners är: Blekinge Tekniska Högskola Blue Science Park IUC Syd Jämställd Utveckling Skåne Livsmedelsakademin Lunds universitet Malmö universitet Media Evolution Netport Science Park Packbridge Sustainable Business Hub Techtank DigIT Hub AI medfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Region Blekinge, Region Skåne och Mobile Heights.

I New York pågår en storsatsning för att göra höghus och skyskrapor koldioxidneutrala. New York State Energy Research and Development Authority (NYSERDA) har avsatt 6,8 miljarder dollar som ska gå till klimatsmarta lösningar för att göra New York State koldioxidneutralt. Till det räknar man att privata aktörer kommer att bidra med flera gånger mer pengar. Sustainable Business Hubs medlem, NODA Intelligent Systems, är ett av företagen som ingår i ett konsortium som har valts ut för ett projekt som ska bygga om ett 17 våningar högt hus i Hudson Square på Manhattan. Vägen till uppdraget har skett genom två parallella processer. Konsultföretaget URBS letade företag som kunde leverera den teknik som fattades för att de skulle kunna presentera en helhetslösning. Efter en gallringsprocess valdes NODA ut. Förra året utvecklades konsortiet och underlaget skickades in under hösten. Samtidigt var NODA involverade i projektet EU Techbridge, som leds av Sustainable Business Hub, ett projekt med målet att matcha små och medelstora europeiska företag med potentiella affärspartners i USA och Kanada. Genom Techbridge har NODA deltagit på möten med NYSERDA och kunnat prata med dem som faktiskt beställer. - Techbridge har fungerat som en samlingsplats för information. Det har varit en fördel för oss att vara med, det gjorde att vi redan var kända för NYSERDA när de fick underlaget. Mötena med dem har också gjort att vi förstått mer av problemställningen, säger Christian Johansson, VD på NODA. NODA kommer att leverera digitala lösningar för analys och styr i projektet. De jobbar med termiska AI och deras system kommer att koordinera användandet av värme och kyla i byggnaden. Till skillnad från traditionella styrsystem är NODAs AI-baserade lösning självlärande och proaktiv. Systemet lär sig själv över tid baserat på tillgängliga mätdata och blir bättre allt eftersom vilket gör att systemet kan anpassa sig till fastighetens behov framåt i tiden. Den totala investeringen för detta projekt ligger på 35 miljoner dollar varav 5 miljoner kommer från NYSERDA medan resten är privata medel. Den totala satsningen för att göra hela delstaten koldioxidneutral uppgår till 6,8 miljarder dollar. - För oss är det en stor affär men i det stora hela är vår del bara en liten del, förklarar Christian. Mer om satsningen och ombyggnaden av 345 Hudson>> Projektet EU Techbridge finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME).

I ett av MKB:s hyreshus i Rosengård i Malmö skaffar E.ON sig värdefull kunskap om hur el används i en större hyresfastighet. Mätningar i realtid hjälper dem att förstå hur de ska designa smarta lösningar för att minska effekttoppar. Det ger fastighetsägaren lägre elräkning och på sikt kan nätkapaciteten öka och fler kunder anslutas till elnätet. Åttavåningshuset i Rosengård har fem separata hissar, ungefär hundra lägenheter med tvättstugor och värmesystem. I huset har E.ON installerat ett skräddarsytt mät- och analyssystem för att kunna samla in data i realtid om hur el används i byggnaden. När och hur mycket el en enskild hiss förbrukar kommer att mätas och analyseras liksom hur alla komponenter samspelar och påverkar hela byggnadens elförbrukning. Målet är att skaffa sig insikt i hur olika typer av smarta lösningar kan minska effekttopparna. Med hjälp av analysen kommer E.ON Energidistribution att kunna förutse hur effekten fluktuerar i fastigheten. Det ger dem ökad träffsäkerhet i hur de ska designa sin ”Local Balancing”-lösning för att minska effekttopparna. För MKB innebär det att de kan sänka toppeffekten och därmed få en lägre elräkning. Analysen kommer också att ge en tydlig bild av hur solceller och/eller batterilagringslösningar ska designas. I förlängningen kan E.ON bättre förstå hur stor den potentiella flexibiliteten ser ut i ett stadsområde. Det öppnar dörren för större nätkapacitet och att fler kunder kan ansluta sig till nätet. Arbetet görs inom projektet Smart Cities Accelerator+ som fokuserar på flexibilitet och insatser som dels ska minska energiförbrukningen och dels ska öka andelen grön energi. I projektet ingår både svenska och danska partners. Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Mer information finns på webbsidan för SCA+, https://smartcitiesaccelerator.eu.

Det började redan under doktorandstudierna på Lunds Tekniska Högskola 2019. Miguel Sanchis Sebastia utforskade om det går att skapa nytt värde av textilier som inte längre går att återbruka eller återvinna, dvs textilier som inte har något, eller ett begränsat ekonomiskt värde. Efter ett år konstaterade Miguel att de var något på spåren och ShareTex startades. ShareTex’ lösning för att skapa värde grundar sig i att de bryter ner textilierna i sina minsta beståndsdelar. Det finns företag som bryter ner textilier till cellulosa men ShareTex går ett steg längre och bryter ner dem till glukos. Glukosen kan sedan användas för att producera kemikalier, plast, förpackningar och annat. Din utslitna tröja skulle med andra ord kunna bli en schampoflaska. Vill samarbeta med företag uppströms och nedströms Tekniken är nästan färdigutvecklad. ShareTex har gjort pilottester med goda resultat. Nu ligger fokus på att skapa samarbeten både uppströms och nedströms i värdekedjan för att få en helhetslösning. - Uppströms behöver vi någon som kan samla in textilier och sortera på fibertyp och nedströms behöver vi företag som kan använda våra produkter som råvaror. Det kan vara företag inom till exempel plast- eller kemikalieindustrin, berättar Miguel Sanchis Sebastia. Eftersom ShareTex kommer att använda textilier som inte kan återvinnas ser Miguel stora möjligheter för företaget. I dag används 100 miljoner ton textilfibrer varje år varav ungefär 90 procent går till deponi och förbränning. Har ni några konkurrenter? - Det finns några företag som jobbar med textile-to-textile men vi är ensamma om end-of-life-valorisation, alltså när man inte längre kan återskapa textilfibrer av textilierna, säger Miguel och förklarar att det gör att ShareTex, till skillnad från andra, kan återvinna i princip vilka textilier som helst. - Visst kan vi tillverka textiltrådar men vi kan erbjuda mer än så, vi ser oss som en leverantör av cellulosa eller socker. Målet är att någon annan ska tillverka tråden, eller plasten eller kemikalien. Textilavfallet är väldigt heterogent vilket betyder att vi behöver olika användningsområden om allt textilavfall ska kunna användas. Läs mer om ShareTex här https://sharetex.com.

Sustainable Business Hub har antagits som medlem i Nordic Biochar Network, ett nordiskt nätverk med syfte att öka och sprida kunskap om biokol. Sustainable Business Hub deltar i dag i två projekt kring biokol, Rest till Bäst och Greater Bio. - Medlemskapet i Nordic Biochar Network ger oss en bra mötesplats för att utbyta kunskap och erfarenhet och hitta partners för framtida projekt om biokol, säger Cecilia Thapper, projektledare på Sustainable Business Hub och i projektet Greater Bio. Grundtanken i projektet Rest till Bäst är att ta hand om organiska restprodukter och producera en nyttoprodukt, biokol. Biokolets egenskaper som växtsubstrat utvärderas både genom analyser av kolet och odlingsförsök. I projektet utvärderas även biokolets potential som kolsänka. Utveckling av affärsmodeller och identifiering av nya användningsområden för biokol för att göra det mer lönsamt att producera kolet ingår även det i projektet. Läs mer om Rest till Bäst. I projektet Greater Bio undersöker vi vilka biomassor som kan användas för att producera energi och nya material och som ger lönsamhet. I fallet med biokol undersöker vi nyttan av denna och bedömer när biomassa bör omvandlas till biokol och energi framför biogas. Läs mer om Greater Bio. Läs mer om Nordic Biochar Network och se webbinariet om biokol som Nordic Biochar Network och Greater Bio arrangerade i början av december. Rest till Bäst finansieras delvis av Vinnova medan Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vi på Sustainable Business Hub vill dra vårt strå till stacken för att barn i Skåne ska få en god jul. Därför skänker vi i år pengar till Skåne Stadsmission. På så sätt bidrar vi till att fler barn får mat i magen, varma kläder och en efterlängtad julklapp. Vi bidrar också till att deras föräldrar får långsiktigt stöd för att klara vardagen. För vi tycker att barn i Skåne ska få vara både varma, mätta och trygga över julen. Stötta Skåne Stadsmission ni också! https://www.skanestadsmission.se/

PRESSMEDDELANDE Avfallshantering i Colombia, energieffektivisering i Somaliland och mobilitetslösningar i Kina – det är några exempel på projekt som har startats upp med hjälp av Smart City Sweden. Plattformen, som har uppdraget att visa upp det bästa Sverige har att erbjuda inom smarta och hållbara städer, välkomnar besöksdelegationer från hela världen. Det arbetet har lett till att ett 20-tal studier och forskningsprojekt nu startat upp i fyra olika världsdelar. Sedan 2017 har regeringsuppdraget Smart City Sweden välkomnat beslutsfattare och intressenter från hela världen som vill lära sig mer om svenska hållbara lösningar och hur de kan implementera dessa i sin lokala kontext. Besöksplattformen visar upp svenska lösningar inom miljö, energi, mobilitet, stadsplanering, digitalisering och social hållbarhet. Målet är att inspirera andra och bidra till svensk export. - Svenska företag har utvecklat många innovativa lösningar inom smarta och hållbara städer som ligger i toppklass och som kan vara ett led i att uppnå målen för Agenda 2030. Genom Smart City Swedens arbete med att ta emot utländska besöksdelegationer – såväl fysiskt som digitalt - har kunskap och information om unika, hållbara svenska lösningar spritts över världen, säger Astrid Hackl, projektledare för den södra noden i Smart City Sweden. Under 2020 tog Smart City Sweden emot 1700 besökare från 55 olika länder, mestadels online. De flesta kom från Asien och Sydamerika. Det är också där som behoven är som störst. Besökarna efterfrågar främst mobilitets- och avfallslösningar, tillgång till rent vatten och ren luft, förnyelsebar energi och smarta städer. – Sverige har stor erfarenhet och många lösningar när det kommer till hållbarhet. Alla länder som har förbundit sig till Parisavtalet måste nå de mål som satts upp i Agenda 2030 och då krävs det att nya, hållbara lösningar implementeras. Sverige och svenska företag kan vara med och hjälpa till med det, säger Gina Aspelin Hedbring, projektledare för Smart City Sweden. Besöken har resulterat i ett 20-tal studier och projekt runt om i världen. Svenska företag har bidragit med både tekniska lösningar och kunnande i studiernas genomförande och ett flertal projekt har redan realiserats. I Bogotá i Colombia och i Karu, Nigeria, har projekt som ska förbättra avfallshanteringen startats upp. Även i Goa i Indien har det genomförts en studie om avfallshantering där svenska experter nu tittar på möjligheterna att utvinna värme från förbränning i regionen. I Somaliland har fyra studier genomförts, bland annat har man installerat gatubelysning som drivs med hjälp av solceller. Läs mer om de olika studierna och projekten här: https://smartcitysweden.com/success-stories/ För mer information, kontakta: Gina Aspelin Hedbring, projektledare: gina@smartcitysweden.com Astrid Hackl, affärsutvecklare: astrid.hackl@sbhub.se Besöks- och exportplattformen Smart City Sweden är ett regeringsuppdrag som drivs av IVL svenska miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten. I Smart City Sweden ingår även Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Lantmäteriet, Tillväxtverket, Vinnova och Business Sweden samt sex regionala noder som drivs av North Sweden Cleantech genom Kompetensspridning i Umeå, Dalarna Science Park, IVL, Business Region Göteborg, Cleantech Östergötland och Sustainable Business Hub.

På ett webbinarium inom projektet Greater Bio, 3 december, fick deltagarna en presentation av den produktionsanläggning för biokol som kommer att invigas i Helsingborg 2022. Dessutom gavs en överblick av biokolmarknadens utveckling i Sverige och Danmark. Ludvig Landen, miljö- och hållbarhetschef på Nordvästra Skånes Renhållning, berättade på webbinariet om Helsingborgs planer på att producera biokol av trädgårdsavfall. I början på december togs det första spadtaget för anläggningen som ska stå klar att visas upp under H22 City Expo, i juni. Biokolsanläggningen kommer att hantera ca 7 000 ton trädgårdsavfall om året, vilket omvandlas till 1 500 ton biokol med potential att binda drygt 3 000 ton koldioxid. Dessutom kommer 700 hus att förses med fjärrvärme. Victor Norberg på 2050 Consulting gav deltagarna en överblick av marknaden för biokol i Danmark och Sverige. Victor upplyste deltagarna om att i Sverige i dag används biokol i första hand för jordförbättring vid plantering av stadsträd. Men han lyfte också möjligheterna att använda biokolet inom jordbruket, för att stabilisera förorenade jordar och för att ersätta fossilt aktivt kol i filter. Se webbinariet här https://www.nordicbiochar.org/webinars/ I projektet Greater Bio undersöker vi vilka biomassor som kan användas för att producera energi och nya material och som ger lönsamhet. Detta webbinarium är en del av caset om biokol. I caset ingår NSR, 2050 Consulting och Roskilde Universitet tillsammans med projektledningspartnerna Sustainable Business Bub och Gate21. Läs mer om Greater Bios arbete med biokol och andra case här https://www.gate21.dk/greater-bio/ Webbinariet arrangerades av Nordic Biochar Network och Greater Bio. Greater Bio är delvis finansierat av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Samtidigt som världsledarna träffades under COP26 i Skottland arrangerade Blue Green City Lab ett arrangemang i mindre skala i Malmö under rubriken Vem tar ansvar för den blågröna resilienta staden?. Även om skalan är mindre är det här de konkreta besluten om att implementera fler blågröna lösningar tas. För Simon Crisander, kommunalråd med ansvar för stadsbyggnads-, klimat- och miljöfrågor i Malmö stad, råder det ingen tvekan om att politiken har ansvaret. För Simon är tydlighet från ledningen A och O. Det är viktigt att alla pekar åt samma håll och att vara tydlig i de politiska direktiven till förvaltningarna. - Vi behöver modiga politiker men vi behöver också skarpa förvaltningar som kan lägga fram förslag som visar politikerna att det här funkar, kör på det, poängterade Simon Crisander som också framhöll att även om det är politikens ansvar måste det samtidigt finnas externa aktörer som är villiga att investera i staden. Viktig för både behovsägare och leverantörer Juliet Leonette, projektledare för Blue Green City Lab redogjorde för hur testbädden är organiserad och vilken nytta behovsägare såsom byggherrar och fastighetsägare, och leverantörer har av testbädden. - Behovsägarna får kvalificerade leverantörer, kunskapshöjning, skräddarsydda utbildningar och matchmaking. Leverantörerna å sin sida får tillgång till behovsägarna, produktutveckling och oberoende mätning och utvärdering av sina produkter, förklarade Juliet Leonette. Testbädden kortar tiden för produktutveckling Under projektets gång har både processer, produkter och samarbetsmodeller testats. Tanja Mason Hasselmark gav en överblick av projektets piloter och hur samarbetet gått till. I P-Malmös fall fanns en behovsägare som behövde en lösning. Här fick Blue Green City Lab 600 kvm grön vägg att utvärdera. Milford ville, å sin sida som producent, utvärdera en produkt. En pilot har kommit till mot bakgrund av att det fanns ett behov men ingen lösning. Det har lett till att Milford nu utvecklar en produkt. - Att ta fram en produkt brukar ta väldigt lång tid. Vi har kunnat korta ner den tiden väldigt mycket, sade Ivar Sigurdarson på Milford och tillade att det har varit bra att få information om vad behovsägarna behöver och att kunna tappa in på den expertis som finns inom Blue Green City Lab. Nästa steg är ett showroom och att implementera affärsmodellen Håkan Rosqvist, VD på Sustainable Business Hub, beskrev arbetet med en affärsmodell för en testbädd. Tre tydliga värdeerbjudanden har vaskats fram: rådgivning, showroom och lärande. Nästa steg är att implementera affärsmodellen på en testbädd IRL. Ett steg mot ett showroom, eller ett Urbant Landskapslabb, har tagits. Blue Green City Lab diskuterar med Malmö stad om att hitta en plats i staden där blågröna lösningar kan testas och visas upp. En möjlighet är att använda en yta som kommer att användas framöver men som för tillfället är oanvänd. Så länge platsen inte används kan ett urbant landskapslabb aktiver och förgröna ytan. Ense om att mod och samarbete behövs En panel bestående av representanter för MKB Fastighets AB, Miljöförvaltningen i Malmö stad, Skanska, Ekologigruppen och Fridays for Future, diskuterade vad som hindrar att fler blågröna lösningar kommer till och hur det kan ändras. Den röda tråden genom diskussionen, och för den delen hela dagen, var MOD och SAMARBETE. - Man behöver vara modig och obekväm och testa nya lösningar, sade Faiz Mawlayi från Skanska. - Jag har lärt mig jättemycket i projektet och det måste jag ta vidare och replikera. Jag har en viktig roll att se till att det inte bara hamnar i översiktsplanen, sade Nasrin Bigdelou på Miljöförvaltningen i Malmö stad. - Min dröm är att Skanska kommer och säger att ”vi måste ha blågröna lösningar” och politiken säger att ”ni kommer inte fram här förrän ni har en blågrön lösning”, sade Malin Rizell på Ekologigruppen. Samarbetet fortsätter Projektet Blue Green City Lab tar slut till årsskiftet men samarbetet fortsätter. Vid nyår startar ett projekt kallat Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden med i stort sett samma organisationer. Avslutningsvis sammanfattade Juliet Leonette dagens diskussion som också speglar världsläget i dessa klimatförändringars tid: - Tiden är knapp, vi måste vara modigare än någonsin och vi måste göra det tillsammans. Om missade seminariet kan du se det i efterhand på YouTube här https://www.youtube.com/watch?v=Y7SV1mjoNIY

WORKSHOP//SKRIVARSTUGA Inom EIC Accelerator och andra program kan du som driver ett litet eller medelstort företag få innovationsstöd från EU. Nu lanseras en speciell utlysning som kallas Technologies for ‘Fit for 55’. Det innefattar förslag för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. För att få finansiering ska projektet innebära banbrytande innovationer inom alla teknikområden som har stor potential att uppfylla mål inom ett flertal områden. Med särskilt fokus på "Fit for 55" arrangerar EUSME Support Office tillsammans med Sustainable Business Hub en skrivarstuga för att ge dig goda förutsättningar att lyckas med din ansökan till programmet. Vi går igenom EUs olika finansieringserbjudanden med temat Green Deal och vad man ska tänka på för att adressera klimat- och miljöutmaningarna på ett trovärdigt sätt. Vi går specifikt igenom upplägget av EIC Accelerator short application med dess olika delar och förmedlar hur expertbedömarna tänker. Workshopen leds av Håkan Sehlin på Invest in Skåne och Andreas Englund på IVL, Svenska Miljöinstitutet. Förbered dig gärna genom att läsa mer om EIC Accelerator HÄR>> Workshoppen hålls både fysiskt och digitalt. Antalet fysiska platser är begränsade. Tid: 29 november kl. 13.00-15.30 Plats: Regionhuset, Dockplatsen 26, Malmö Anmäl dig senast den 24 november till Håkan Sehlin, Invest in Skåne: hakan.sehlin@skane.se

Energimarknadsinspektionen (Ei) lade förra året ett förslag till en lag om energigemenskaper, en verksamhetsform som det i dag saknas regler för. Professor Jenny Palm vid Lunds universitet har, i en rapport, analyserat lagförslaget och de 27 remissvar som kommit in. Remissinstanserna menar att en lag kommer att vara ett viktigt första steg för att initiera energigemenskaper i Sverige men att det finns problem med förslaget. Flera av remissinstanserna tycker att lagen är för vagt utformad och att förslagen inte är tillräckliga för att underlätta utvecklingen av energigemenskaper. Det framkommer också motsatta åsikter om Energimarknadsinspektionens förslag att energigemenskaper inte ska tillåtas äga egna elnät. Några tycker att det är bra för att undvika en situation där parallella nät byggs medan andra menar att det kommer att minska incitamenten för att bilda energigemenskaper. - Det är troligt att Sverige kommer att få en lag som är snarlik den som Energimarknadsinspektionen har föreslagit. Det innebär i så fall att det blir två versioner av energigemenskaper, en Medborgargemenskap och en Energigemenskap för förnybar energi, säger Jenny Palm. Regeringar, näringsliv och akademi förespråkar en energiomställning från centraliserad och fossilbaserad energi till decentraliserad och förnybar energi. EU pekar i sammanhanget ut energigemenskaper som ett verktyg för att underlätta för invånare att ta en aktiv roll på energimarknaden. Läs rapporten här https://portal.research.lu.se/portal/files/103132152/Energigemenskap_Jenny_Palm_till_webb.pdf Rapporten har tagits fram in om ramen för SCA + som finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Badgäster som slipper vada genom tång när de ska bada. Boende som slipper dålig lukt från ruttnande tång. Kommuner som slipper betala för att samla in tången. Företag som tjänar pengar på att samla in tången för nya innovativa produkter. Ett renare och mer välmående hav. Den målbilden har Mirja Ullvig och Johannes Hagström framför sig när de arbetar i projektet Greater Bio. Att ta bort tång på stranden och i strandkanten är ett nödvändigt ont för alla kommuner som vill locka till sig badgäster under sommarmånaderna. Trelleborgs kommun har rensat sina badstränder i över 20 år till en kostnad på flera 100 000 kr varje säsong. I dag samlar Trelleborgs kommun ihop tången och lägger den i en hörna på stranden, en nödlösning menar både kommunen och Länsstyrelsen. Kommunen vill vända tångproblemet till en möjlighet och jobbar i projektet Greater Bio för att hitta metoder för att samla in så mycket och så ren tång som möjligt och hitta nya sätt att använda den. Förhoppningen är att kommunen ska slippa betala för att rensa stränderna och att istället företag vill samla in tången för att de ser att det lönar sig. Testat att samla in tången direkt ur havet Det vanliga sättet att samla in tång är att ta upp det från stranden men Trelleborgs kommun har även gjort försök med att samla in tången direkt ur vattnet med hjälp av en amfibiemaskin. Johannes Hagström och Mirja Ullvig från Trelleborgs kommun hoppas att de ska hitta två bra insamlingstekniker, en där man samlar tång från havssidan och en där man samlar från strandsidan. De tror att det kan göras storskaliga försök inom några år. Kan användas i cement, biokol, byggnadsmaterial och för biogas Förutom att hitta bra sätt att samla in tång är en viktig del i projektet att hitta vilka användningsområden som den passar bäst för. - Det finns mycket man kan göra med växtmaterialet. Man kan göra biokol av det och beroende på kvalitén kan biokolet till exempel blandas in i cement, som filtermaterial eller jordförbättringsmedel. Andra användningsområden vi tittar på är att använda det i byggnadsmaterial som panel och isolering. Det har gjorts försök med att använda det som en del av råvaran vid biogasproduktion, säger Johannes Hagström. Kommunen tar fram affärsmodeller, inte produkter I slutändan är det ändå inte upp till kommunen vad det används till. Kommunen kommer aldrig att ta fram slutprodukter, det måste göras av företag. Däremot arbetar man i projektet med att ta fram affärsmodeller för att visa på var det kan finnas lönsamhet. - Om vi hittar affärsmodeller tror jag alla kustkommuner vill ta efter. Alla vill bli av med kostnaden det innebär att samla in tången och lägga på hög. Fast egentligen, funderar Mirja, är det inte kommunerna vi vänder oss till utan vår förhoppning är att vi i framtiden kan visa företag att det är lönsamt för dem. Vill du veta mer om alla sju case i Greater Bio? Kontakta Cecilia Thapper på cecilia.thapper@sbhub.se eller kika in på Greater Bios webbsida https://www.gate21.dk/greater-bio --- Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

PRESSMEDDELANDE I Lund testas ett nytt angreppssätt för att göra energisystemet både mer miljövänligt och mindre sårbart. Grunden är dels ett nära samarbete mellan energibolag och fastighetsägare och dels en digital plattform där energi köps och säljs. Både fjärrvärme, överskottsvärme, fjärrkyla och el kommer att handlas på plattformen. I förlängningen finns en förhoppning om att lösningen, som tas fram i projektet e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi, ska kopieras av andra energibolag och kommuner. Målsättningen med projektet är att skapa ett flexiblare energisystem genom en ökad samverkan mellan energibolag och fastighetsägare. Många fastighetsägare sitter på en outnyttjad resurs i form av spillvärme, vilket kan komma till nytta i det överliggande energisystemet. Likaså kan fastighetsägare hjälpa till genom att vara flexibla i när de använder värme, el och kyla. Genom samarbetet kan fastighetsägarens energikostnader komma att minska samtidigt som energisystemen avlastas vid tidpunkter då efterfrågan är hög. Under projektperioden ingår ett antal fastigheter på Lunds sjukhusområde. Målet är att visa att lösningen fungerar så att fler tar efter. Om många fastighetsägare i kommunen kan ansluta till lösningen kan ett mindre sårbart och mer miljövänligt energisystem skapas. För att stärka forskningen inom området har en doktorand anställts på Lunds universitet, knuten till Institutionen för energivetenskaper. Doktoranden ska vara delaktig i projektet och utvärdera potentialen och dokumentera de lösningar som identifieras. - Vi är glada att ha kunnat vara med och utveckla detta projekt tillsammans med medlemmar i Sustainable Business Hub. Det är en chans att arbeta med innovation och utveckling i framkant och i nära samarbete med fastighetsägare, energibolag, teknikleverantörer och forskningsaktörer. För oss som kluster inom smarta hållbara städer är det också en framgång att vi kunnat bidra till att finansiera en ny doktorandtjänst på Lunds universitet genom ansökan, säger Cecilia Thapper, projektledare på Sustainable Business Hub. I projektet ingår aktörer från både näringsliv, offentlig sektor och forskning. Samarbetsparterna Kraftringen, Region Skåne, Energy Opticon, Lunds universitet och RISE är alla i framkant inom energi- och fastighetsområdet och finns i Lund. Utöver dessa ingår även klusterorganisationen Sustainable Business Hub i projektet. Projektet finansieras av ingående partners och Energimyndigheten. För mer information, kontakta: Cecilia Thapper Projektledare, Sustainable Business Hub e-post: cecilia.thapper@sbhub.se tfn: 073-334 76 33

I februari 2020 planterade ett gäng från Blue Green City Lab träd från Stångby Plantskola som ska utvärderas avseende rottillväxt och stresstålighet. Träden sattes i tre olika substrat: 1) torvjord, 2) lättviktssubstrat och 3) lättviktssubstrat blandat med biokol. Nu ska tre av träden planteras i lådor på SLU Alnarp. Alla lådor har samma substrat för att man ska kunna utvärdera om det ursprungliga substratet har någon påverkan på trädens etablering senare. Anna Lund på SLU förklarar att i röret går en tråd som kan mäta fuktigheten genom hela substratet. Läs mer om Blue Green City Lab och de case som utvärderas i testbädden här: https://bluegreencitylab.se I Blue Green City Lab ingår Malmö stad, Scandinavian Green Roof Institute, SLU, IVL, MKB och Sustainable Business Hub. Projektet finansieras delvis av Vinnova.

PRESSMEDDELANDE Sustainable Business Hub har fortsatt att kvalitetssäkra sin verksamhet och har höjt sig från bronsnivå till silvernivå för klusterorganisationer. Certifikatet, Cluster Management Excellence Label Silver, har delats ut efter en utvärderingsprocess av European Secretariat for Cluster Analysis (ESCA). - Vi är mycket nöjda och glada över att ESCA bedömer att vi förbättrat oss i vårt sätt att främja ekonomisk tillväxt inom smarta hållbara städer genom att utnyttja innovation och affärspotential i regionen. Vi känner själva att de förbättringar vi har gjort gör att vi ger större värde åt våra medlemmar och regionen i stort., säger Håkan Rosqvist, VD för Sustainable Business Hub. I en flerstegsprocess med särskilt fokus på Sustainable Business Hubs olika medlemmar, aktivitetserbjudanden och strategi, samt framgångshistorier har en expert på klustercertifiering bedömt styrkor och svagheter. - Det är oerhört värdefullt att få en extern bedömning av vårt arbete och få nya perspektiv på hur vi skapar än mer tillväxt för våra medlemmar och vår region inom Smarta Hållbara Städer, fortsätter Håkan Rosqvist. Ett viktigt steg för oss under hösten kommer att vara att engagera medlemmarna ännu mer i strategiarbetet. Sedan 2009 har European Cluster Excellence Initiative (ECEI), initierat av EU -kommissionens Generaldirektorat för näringsliv, arbetat för att utveckla metoder och verktyg för att stödja klusterorganisationer i deras arbete med att driva nätverk och kluster. Certifieringen syftar till att analysera och ange förbättringsförslag för klustrens arbete för att främja ekonomisk tillväxt. Certifikaten delas ut av ESCA på uppdrag av ECEI. För mer information, kontakta: Håkan Rosqvist, VD tfn: 0734-38 74 55 e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se Anna Tibbelin, projektledare tfn: 072-356 80 00 e-post: anna.tibbelin@sbhub.se

Projektet FUTURE börjar gå mot sitt slut och vi sammanställer resultat och publicerar rapporter. I projektet har vi undersökt hur energi och resurser kan användas så att så lite som möjligt går till spillo. Tekniker och verktyg har utvecklats och testats i sju innovativa fallstudier på både svenska och danska sidan. Ett flexibelt energisystem och cirkulära flöden för material har varit målet. Spillvärme och spillkyla måste tas tillvara och material måste återanvändas och återgå i nya kretslopp. Rapporter och webbinarier som hållits inom projektet hittar du HÄR>> Alla rapporter är inte klara än, vi uppdaterar sidan efterhand. Projektet FUTURE finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Nu är det full fart på växtligheten på väggar och tak. För någon vecka sedan visade Juliet Leonette, projektledare för Blue Green City Lab, testbäddens case för SVT och berättade vilken nytta blågröna lösningar gör i staden. Du som missade inslaget i morse kan se det här https://svt.se/nyheter/lokalt/skane/sa-ska-malmo-bli-mer-blagront-for-att-klara-kimatkrisen. Bonusinslaget om olika typer av blågröna lösningar hittar du här https://svt.se/nyheter/lokalt/skane/exempel-pa-blagrona-losningar.

Energigemenskaper. Ytterligare ett begrepp att hålla koll på i energiomställningen. En energigemenskap innebär att flera aktörer går ihop för att erbjuda energitjänster i närområdet. EU har pekat ut dem som ett av flera verktyg för att fasa ut fossila bränslen och fasa in förnybara bränslen. Ola Mattsson vid Lunds universitet har, på uppdrag av E.ON Energilösningar, gjort ett examensarbete om energigemenskapers potential för att öka andelen förnybar energi i Sverige. Examensarbetet är en del av projektet SCA+. Ola drar slutsatsen att de troligen inte kommer att få stor betydelse i det svenska energisystemet. Däremot kan de bana väg för framtida hållbara verktyg. Omställning av energisystemet kräver involverade medborgare För att ställa om energisystemet till ett hållbart system är informerade och involverade medborgare vitalt. I projektet SCA+ undersöker vi därför om energigemenskaper kan vara ett verktyg att använda. En energigemenskap innebär att flera aktörer går ihop för att erbjuda icke-vinstdrivna energitjänster i närområdet. Ett exempel kan vara ett villaområde som går ihop för att producera förnybar el. En grundbult är att deltagandet ska vara frivilligt. I Sverige finns ännu inget fastslaget ramverk för energigemenskaper vilket är ett hinder för framväxandet av energigemenskaper. Utmaningarna är större än möjligheterna Ola Mattsson tar i examensarbetet upp både utmaningar och möjligheter med energigemenskaper. På en dragning för projektdeltagarna i SCA+ menade han att utmaningarna är större än möjligheterna och lyfte fram tre utmaningar: 1) det ekonomiska incitamentet är lågt på grund av det låga elpriset i Sverige, 2) Sverige har förhållandevis mycket förnybar energi med den stora andel vattenkraften i elsystemet och 3) Sverige har en kultur som präglas av individualism. Det innebär att Sverige historiskt/traditionellt sett har haft en låg efterfrågan av kooperativa organisationer, i kontrast till flera andra länder i Europa. Kan bana väg för framtida hållbara verktyg Några möjligheter med energigemenskaper som Ola Mattson förde fram var att de påverkar åsikter och konsumtionsmönster hos dem som deltar och andra i den intilliggande kretsen, att medborgarna blir involverade i omställningen av energisystemet och att det ger ett nytt perspektiv och kan bana väg för framtida hållbara verktyg. - Framtiden för energigemenskaper är nog i den rurala miljön eller i nya områden i staden såsom Sege Park i Malmö, resonerade Ola Mattsson, på mötet. För att gynna framväxten av fler energigemenskaper i Sverige är ett fastslaget ramverk viktigt. Andra framgångsfaktorer är samarbete med externa aktörer såsom kommuner och olika elbolag, och politiska styrmedel, särskilt ekonomiska sådana. Läs avhandlingen>>

På en innergård i närheten av Möllevångstorget i Malmö har MKB bestämt att utemiljön ska rustas upp. Till sin hjälp har de Eskil Mattsson på IVL som ska ta fram ett förslag på hur man kan förbättra ekosystemtjänsterna* på platsen. Uppdraget är en del i Blue Green City Lab. I dag är innergården en ogästvänlig plats fattig på grönska och trevliga ytor att umgås på. Det saknas utrymme för barnen att leka på och den mesta ytan är hårdgjord. Både de boende och MKB är överens om att något behöver göras. Boende önskar sociala ytor och grönska Vid två tillfällen har MKB träffat de boende och lyssnat på vad de vill ha. Ungefär hälften av dem har varit med vid mötena. - De vill ha sittyta, lekyta, en permanent grill och mer grönska, säger Linnea Wettermark, miljöutvecklare på MKB, som visar gården för Eskil och pekar ut förändringar de pratat om. På platsen för en gles rabatt förklarar Linnea att de boende vill ha ett träd med bänkar runtom. - Det finns inte mycket ekosystemtjänster på innergården i dag men det kan bli, säger Eskil och tittar sig omkring. Det finns stor potential. Gården intill visar hur det kan vara På MKBs gård intill ser det helt annorlunda ut. Här finns stora träd, mängder av krukor med växter, ett lusthus med grönt tak och genomtänkt struktur för social samvaro. Kontrasten är stor. Tio meter emellan men två helt olika innergårdar. Miljön inbjuder till att sätta sig ner, ta en kopp kaffe och umgås. - Vår förhoppning är att tillsammans med de boende skapa något liknande, säger Linnea. - Den sociala biten är viktig, säger Eskil. Man måste göra en avvägning av vad de boende vill och hur mycket ekosystemtjänster som kan rymmas på ytan. Allt på plats till nästa sommar Det fysiska arbetet med gården startar i höst så att allt är på plats inför våren och sommaren nästa år. De boende kommer att bjudas in att vara med när man kör igång. Bilder över gården som ska rustas upp till vänster och bilder på gården intill till höger. *Ekosystemtjänster är naturnyttor som naturen ger människan. En ekosystemtjänstanalys kartlägger vilka ekosystemtjänster som finns på plasten. Analysen ger ett underlag vilka ekosystemtjänster som det finns brist eller underskott på samt vilka ekosystemtjänster som kan utvecklas som är särskilt önskvärda för innergården. Blue Green City Lab är ett projekt som delvis finansieras av Vinnova. Läs mer om projektet på https://bluegreencitylab.se

Projektet FUTURE har testat olika lösningar för att skapa ett mer intelligent och miljövänligt energisystem genom tre olika fallstudier på sjukhuset SUS Malmö och Bornholms sjukhus. Fallstudierna presenterades på ett webbinarium 26 maj. Testerna visar att det finns goda möjligheter till att spara energi genom olika typer av flexibilitetslösningar. Mårten Rundgren från E.ON Energilösningar och Cecilia Thapper på Sustainable Business Hub, två eldsjälar i projektet FUTURE. God inomhuskomfort trots sänkt effekt På sjukhuset SUS Malmö har Region Skåne och E.ON testat digitala lösningar för att effekt- och värmeoptimera ett par utvalda byggnader. Genom att koppla upp byggnaderna ville man kontrollerat reducera effektuttaget i fjärrvärmenätet, minska fastigheternas energianvändning och förbättra, eller bibehålla, god inomhuskomfort. För validering av effektstyrningen mättes inomhustemperaturen i drygt 100 punkter i byggnaderna. Extern effektstyrning testades för ett antal olika scenarios. Bland annat sänktes effekten med 50 procent under, som mest, 10 timmar. Det visade sig att påverkan på inomhustemperaturen blev minimal. Som ett utbyggt system, med ett större antal anslutna byggnader, ger effektstyrning energileverantören möjlighet att förbättra fjärrvärmens miljöparametrar, t ex via färre starter av spetsanläggningar. Utan värmeoptimering anpassas inomhustemperaturen ofta enbart efter utomhustemperaturen. I fallstudien har man även tagit hänsyn till vind, tid på dygnet och inomhustemperatur. Alltihop styrdes av en självlärande algoritm. Algoritmen strävar mot att förbättra inomhusklimatet genom att minska variationen. Övertemperaturer undviks, vilket leder till en sänkt energiförbrukning. Team av experter identifierar möjligheter snabbare och mer pålitligt På Bornholms sjukhus har en fallstudie kring energieffektivitet och anpassning av energianvändningen till ojämn energiproduktion och -konsumtion genomförts. Ursprungligen tänkte man göra en systematisk kartläggning och en digital modellering och simulering av utvalda delar men valde till sist en annan väg, expertmodellen. Expertmodellen går ut på att samla ett team av experter inom olika områden. Expertteamet identifierar, potentiell energiflexibilitet genom dokumentation, inspektion och dialog. Bornholms Sjukhus konstaterar att en tydlig fördel med expertmodellen är att den är både snabbare och mer pålitlig jämfört med modellering och simulering. En viktig slutsats man dragit är att det är viktigt att involvera IT-avdelningen så tidigt som möjligt. Placera verksamheter med värmebehov och kylbehov nära varandra och spara energi Den sista fallstudien som presenterades på webbinariet har undersökt möjligheten till balansering och delning av energiflöden med byggnader på sjukhuset SUS Malmö som testområde. Testet handlar om att utnyttja möjligheter som samtidiga behov av värme och kyla ger. Även om fallstudien blev ett år försenad på grund av coronapandemin har man sett att internbalansering väsentligt kan minska behovet av primärenergi. Rådet till dem som ska bygga nytt är därför att se till att placera verksamheter med behov av värme respektive kyla nära varandra. Principen håller även i större skala och kan appliceras på till exempel en stadsdel. Se webbinariet i efterhand på YouTube. De tre fallstudierna ingår i projektet FUTURE. Syftet med projektet är demonstrera hur framtidens energi-och resurssystem kan bli mera intelligenta och cirkulära. Projektet finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, Region Hovedstaden, Region Sjælland och Region Skåne.

I dag, 31 maj, öppnar Region Skåne för intresseanmälningar för internationaliseringscheckar och digitaliseringscheckar för skånska företag. En internationaliseringscheck kan du använda för att förbereda en satsning på en marknad utanför Sverige. Det var något skånska möbelföretaget David design hoppade på tidigare. De gick från noll till 26 procent i export efter internationaliseringssatsningen. Idag är de etablerade på den norska, finska och holländska marknaden. En digitaliseringscheck ska hjälpa dig att skapa nya värden i företaget genom användande av digital teknik. Det kan till exempel handla om att ta fram en digital strategi, identifiera nya affärsmodeller eller att effektivisera digitala processer och system. Läs mer om affärsutvecklingscheckarna och hör företagsledare berätta om nyttan de haft av checkarna här https://utveckling.skane.se/utvecklingsomraden/naringslivsutveckling/affarsutveckling/affarsutvecklingscheckar

Efter ett antal år av externt ägande är NODA Intelligent Systems eget företag igen sedan hösten 2019. Christian Johansson, VD för företaget, valde att återigen bli medlem i Sustainable Business Hub som ett sätt att bygga nätverk. NODA är ett företag i tiden. De jobbar både med energi och digitalisering, två givna framtidsbranscher. Christian Johansson själv beskriver det som att de skapar innehåll i energibranschens digitalisering, de skapar information av data. - Vi optimerar de termiska processerna i energisystemen. Det kan låta lite nischaktigt men nästan hälften av all energi i Europa används för värme eller kyla, säger Christian. NODAs främsta kundgrupp är energibolag men även företag inom automationsbranschen och fastighetsägare. Alla har under en längre tid samlat in data men inte alltid vetat vad de ska använda den till. - Av data kan man skapa information och kunskap. Tidigare har man skickat ut data till kunder men de kan inte förhålla sig till det. Kunder behöver information. Innovationspartnerskap med Växjö kommun för bra inomhusklimat En av NODAs kunder är Växjö kommun. Växjö har ingått ett innovationspartnerskap med ett konsortium där NODA ingår. NODA ska ta fram en innovationsplattform för hur man förbättrar inomhusklimatet samtidigt som man får ner energianvändningen. - Den största utmaningen är inte att rent tekniskt få till ett bra inomhusklimat. Det svåra är att få med sig människor på tåget, i Växjö kan det till exempel handla om eleverna som är i skollokalerna. Och ju smartare digitala system du bygger desto närmare tenderar du att komma människor. Desto bättre måste ditt system vara på att skapa en relation mellan människa och teknik. Där ser jag vita fläckar på kartan. Här kommer vi på NODA in, förklarar Christian. Sikte på att bygga om New York Det verkar vara rätt väg att gå. NODA jobbar redan i stora delar av Europa och under pandemin har de fått sina första projekt i både Nordamerika och Asien. Genom projektet Techbridge som Sustainable Business Hub är partner i har NODA även fått ytterligare kontakter i USA. Denna vecka har Christian möte med New York State Energy Research and Development Authority. Bakgrunden är att New York har tagit beslut om att fasa ut fossila bränslen. Den fastighetsägare som inte bygger om sina fastigheter och minskar sina koldioxidavtryck kommer att bli bötfällda. - De sätter ihop grupper av både små innovativa europeiska företag och amerikanska företag med finansiella muskler som ska jobba tillsammans för att få till lösningar. Det är en jätteintressant ansats. Kan vi bygga om New York, ja då kan vi bygga om vad som helst på den här planeten, resonerar Christian. Läs mer om NODA Intelligent Systems på deras webbsida. Läs om projektet Techbridge.

I projektet FUTURE har en av sju fallstudier arbetat med lösningar för att förlänga livslängden på material och återanvända avfall och restprodukter. Ett mål med fallstudien Cirkulära lösningar med integration mellan energi, resurser och avfall har varit att minska mängden avfall som går till förbränning genom bättre sortering. Särskilt fokus har legat på det fossila materialet plast, ett material som används mycket inom sjukvården eftersom engångsprodukter i plast ofta krävs för att tillgodose säker vård. Fallstudien har resulterat i ett nytt koncept för avfall- och resurshantering samt en resursdeklaration som visualiserar klimatpåverkan för avfall, vatten och energi i ett integrerat perspektiv. I fallstudien har Region Skåne tagit fram en förtydligad karta över avfallsprocessen, infört en ny yrkesroll i form av servicemedarbetare, vägt kärl och avfall, förbättrat insamlingen av mätdata gällande statistik och gjort plockanalyser. Det har gett dem en värdefull metodik och mer kunskap om hantering av resurser i befintliga byggnader och när de ska bygga nytt. För att minska avfallet har Region Skåne också påbörjat ett internt arbete kring inköp för att slippa få in svårhanterbart material i verksamheten. Den andra delen i fallstudien, resursdeklarationen, visualiserar på ett överskådligt sätt resursflöden i en fastighet och inom ett område. Resultatet visar tydligt att dagens hantering av avfallet, framförallt av restavfallet, har stor klimatpåverkan. Denna påverkan är annars ofta dold då elcertifikat, ursprungsgarantier och allokerad förnybar värme köps in. LÄS RAPPORTEN>> Projektet FUTURE består av sju visionära samarbeten som baseras på fallstudier och täcker de tre regionerna i Greater Copenhagen. De sju fallstudierna testar och demonstrerar olika tekniker, verktyg och affärsmodeller för förnybar energi eller resursanvändning. FUTURE finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Planet People är det senaste företaget in i Sustainable Business Hub. Det drivs av Per-Olof Hall som är utbildad revisor inom ISO 26 000, har en utbildning inom FNs globala hållbarhetsmål men också i mindfulness. Allt hör ihop, menar Per-Olof. Hej! PlanetPeople är ett konsultföretag som jobbar med frågor om arbetsmiljö och hållbarhet, eller hur skulle du beskriva det? Jag vill säga att vi jobbar med hållbarhet, ett företags interna hållbarhet och dess externa hållbarhet. Med extern hållbarhet menar jag det ekologiska fotavtryck ett företag skapar och den sociala hållbarheten. Den interna hållbarheten är kopplad till hälsa och då är arbetsmiljön väldigt framträdande. Men det har också med jämställdhet att göra. Så jag vill säga att hållbarhet är det vi jobbar med och arbetsmiljön är en viktig del i det. Vilka frågor är de vanligaste som företag vänder sig till er om? Övergripande hållbarhetsfrågor. Just nu är det mycket om cirkulär ekonomi. Det är tydligt att kunder börjar ställa mer krav på företag att de ska jobba med hållbarhet. Och det har många företag gjort men däremot har de ofta inte dokumenterat det. Då kommer de till mig för hjälp. Varför borde de vända sig till er? Jag har väldigt bred kompetens inom hållbarhetsområdet. Den sträcker sig både inom den interna och den externa hållbarheten. Jag kan jobba både med det strategiska arbetet och gå på djupet inom olika områden. Om det behövs experter har jag det i mitt nätverk. Jag kan ta helhetsansvaret, jag kan se vad kunden själv kan göra, vad jag kan hjälpa till med och vad de behöver experter till. Vilka är de tre viktigaste anledningarna till att man som företag ska jobba med hållbarhet menar du? Klimatet är utan tvekan den viktigaste anledningen. Om vi inte gör något åt klimatkrisen kommer förutsättningar för att driva företag inte att finnas kvar. Alla företag måste ta sitt ansvar. Det andra skälet är det ansvar man har gentemot sin personal som arbetsgivare. Vi måste se till att vi driver verksamhet på ett schysst och bra sätt. Vi måste också se till att personalen inte tar skada av att jobba hos en. Det gör dig också mer attraktiv som arbetsgivare. Den tredje anledningen är att vi har ett moraliskt ansvar att se till att den verksamhet vi bedriver eller ansvarar för inte skadar andra människor. Den som köper produkter eller råvaror från ett annat land måste ta ett socialt ansvar och ställa krav på att det inte förekommer barnarbete, att verksamheten är säker för personalen. Det får till följd att det företaget ställer krav på sina underleverantörer som i sin tur ställer krav på sina. Om man inte har jobbat med hållbarhet tidigare men vill starta nu, hur börjar man? Om man vill arbeta med hållbarhet övergripande så tycker jag att de globala hållbarhetsmålen är en jättebra utgångspunkt. Du börjar med att identifiera vilka av de 17 målen som ditt företag påverkar. Säg att det blir framförallt 7-8 mål. Sedan kan du göra en väsentlighetsanalys och välja ut kanske 4 mål att jobba med. Det är viktigt att du inte kastar dig över allt på en gång utan att du tänker strategiskt. Det finns också digitala verktyg man kan börja med såsom ansvarsfullt.se. Där börjar du med att svara på ett antal frågor för att få en bild av var du befinner dig i dag. För företag som har tillverkande verksamhet passar det extra bra. Läs mer om vad PlanetPeople kan erbjuda>>