Det blev full pott för inskickade ansökningar kring klimat och energi till Interreg Baltic Sea. Alla tre projekt fick grönt ljus och startar i början av nästa år. Green Industrial Areas Projektet syftar till att minska energianvändning och utsläpp av växthusgaser från industrier och företag. Vi kommer att arbeta med innovativa lösningar för industriområden och företagsparker där det finns stora synergieffekter eftersom företagen är lokaliserade nära varandra. Projektet ska också sprida kunskap om redan tillgängliga tekniska lösningar i Östersjöområdet för att industriområden och företagsparker ska bli energieffektiva och minska sin klimatpåverkan. I dag är kunskapen väldigt ojämnt spridd. CommitClimate I projektet ska en databaserad simuleringsmodell, CommitClimate Simulator, tas fram som ska kunna beräkna klimatavtryck i form av koldioxidutsläpp och modellera framtidsscenarier. Kommuner kommer att utveckla, testa och använda modellen för att ta fram energi- och klimatplaner med klimatneutralitet som mål. Tillsammans med modellen kommer ett utbildningsmaterial att tas fram som kan användas av alla kommuner i Östersjöområdet. Parallellt kommer vi att göra informations- och kommunikationsaktiviteter mot medborgare och andra målgrupper för att öka kunskapen i klimat- och energifrågor. Energy Equlibrium I takt med att energisystemet kommer att innehålla mer och mer icke-planerbar energi såsom vindkraft och solenergi, kommer det att bli allt viktigare att utveckla infrastruktur som gör det möjligt att balansera och lagra energi. I projektet vill vi utveckla en energijämviktsplattform för att stödja kommuner och energileverantörer i arbetet med att utnyttja förnybara energikällor i regionen. Energy Equilibrium-plattformen kommer att hjälpa kommuner att: Bidra i arbetet att identifiera den mest optimala utvecklingsstrategin för lagring av förnybara energikällor och dess inverkan på energiflexibiliteten i regionen Bidra till att fastställa nyckelfaktorerna som påverkar energijämvikten (balans mellan den producerade och den använda energin) i regionen Bidra till att utveckla politiska mekanismer och handlingsplaner för att förbättra lokala förnybara energikällor i regionen Bidra till att förutse risker och undvika dyra misstag (t ex att investera i olämpliga tekniska lösningar). För mer information, kontakta Per-Johan Wik på per-johan.wik@sbhub.se.

Mitt i energikrisen avslutar 10 partners det dansk-svenska EU-stödda projektet Smart Cities Accelerator+ med nya verktyg och metoder som stärker dem i arbetet med energifrågor och kan inspirera andra till arbete med energiplanering, energistyrning och energirenovering. Sege Park. Foto: Hanne Kokkegård, DTU Compute Energikrisen har drabbat Europa och vi behöver använda el och värme förnuftigt och spara energi på ett klokt sätt. Det gör resultaten från det just avslutade projektet, Smart Cities Accelerator + (SCA+) om möjligt ännu mer relevanta. Under två års tid har vi samarbetat tvärs över Öresund med utveckling och test av nytänkande verktyg och metoder som gör el- och värmeproduktionen mer klimatvänlig och energianvändningen i byggnader så effektiv som möjligt. Dessutom involveras medborgarna i den gröna omställningen. Vi har nu en rad lösningar och ny kunskap som gagnar omställningen. -Tillsammans har vi uppnått unika resultat och dragit både nyttiga och nödvändiga erfarenheter när det handlar om att arbeta tillsammans på tvärs över organisationer och landsgränser. Vi tar resultat och erfarenheter vidare – både var och en för sig och tillsammans i olika samarbeten framöver. Därmed fortsätter alla partners arbetet med att accelerera den gröna energiomställningen, säger Nette Kirkegård, projektledare för SCA+. I Malmö har kommunen tillsammans med bl a E.ON arbetat med stadsutveckling i Sege Park. Målet är att 40 procent av områdets elförsörjning ska komma från förnybar energi producerad inom området medan ytterligare 40 procent ska komma från förnybar energi producerad på annan plats i Malmö. Enligt ett klimatkontrakt för området ska de boende engageras i energifrågan och tillsammans med Lunds universitet har man undersökt möjligheter och intresse för lösningar för samägande. Parallellt har E.ON utvecklat flera verktyg för energiplanering, t ex ett verktyg som visar hur olika energilösningar påverkar det samlade elbehovet när en kommun utvecklar ett existerande eller nytt område. -Genom projektet har vi fått möjlighet att fördjupa oss inom en rad områden med den gemensamma nämnaren att begränsa samtida behov av eleffekt, och därmed möjliggöra för den starka elektrifieringen. I SCA+ har vi genomfört studier och kartläggningar, utvecklat tekniska lösningar och även testat dessa lösningar tillsammans med fastighetsägare. Vi ser ett stort värde i att samverka brett med aktörer som Malmö stad, Lunds universitet och olika fastighetsägare i den här typen av projekt, och det är extra kul när vi kan skapa användbara resultat för stadsområden som Sege Park och Jägersro i Malmö, säger Ellen Corke, projektledare på E.ON. -SCA+ har gett Malmö stad unika möjligheter att, tillsammans med Lunds universitet och E.ON, undersöka villkoren för energigemenskaper och samägandelösningar för förnybar energi med Sege Park som utgångspunkt. Erfarenheter från projektarbetet och samarbetet med de danska projektpartnerna är mycket värdefullt för det fortsatta arbetet med att nå Malmö stads´ mål om en hållbar och smart energiförsörjning, säger Erik Ormegard, klimat- och energistrateg på Miljöförvaltningen i Malmö stad. Partnern Lyngby-Taarbæk kommun har utvecklat ett koncept för lokal, gemensam värmeförsörjning för områden som ligger för långt ifrån fjärrvärmenätet för att kunna kopplas på. Energibolaget kommer att stå för drift och administration av lösningen som har potential att bli en standardprodukt hos energibolag både i Danmark och Sverige. DTU Compute har utvecklat en prototyp av ett databaserat verktyg som gör det lättare för driftspersonal och planerare att se var värmen kommer ifrån och hur den försvinner i huskroppen. Det är viktig kunskap att ha innan man beslutar om en energirenovering. Verktyget visar också att många element i ett flerbostadshus var felinställda. Det kommer att gynna både klimatet och minska kostnaden för värme för de boende och fastighetsägaren om man kan reglera värmesystemet i de enskilda lägenheterna – eventuellt genom att begränsa max- och minimumflöde i elementen så att de varken är glödheta eller iskalla, framhåller DTU. Utvalda resultat från SCA+: Innovativt koncept for lokal, gemensam värmeförsörjning, där energibolaget driftar och administrerar lösningen. Konceptet har potential att bli en standardprodukt hos energibolag både i Danmark och i Sverige. Kartläggning av effektuttag och digital utveckling för att begränsa elbehovet i byggnader, både genom batterier och styrning av värmepumpar. Verktyg för energiplanering för att reducera behovet av el när en kommun utvecklar eller bygger ett nytt stadsdelsområde. Verktyg för att hjälpa kommuner och energirådgivare när de ska beräkna ekonomin för att övergå från gasdrift till värmepumpar. Utveckling av en simuleringsmodell för test av styrning av fjärrvärme så att det blir lättare att styra fjärrvärmen ur ett ekonomiskt och klimatsmart perspektiv. Undersökt de lagmässiga förutsättningarna för att skapa energigemenskaper i Sverige och tagit fram rekommendationer till politiker i frågan. Bidragit till utvecklingen av en inomhusklimat-app som kommuner kan använda för att undersöka inomhusklimatet i skolor. SCA+ har också utvecklat en prototyp av ett databaserat verktyg som gör det lättare för driftspersonal och planerare att se var värmen kommer ifrån och var den försvinner i huskroppar. Det är viktig kunskap att ha innan man beslutar om en energirenovering. Verktyget kan också visa om elementen är rätt inställda. Läs mer om resultaten på SCA+ https://smartcitiesaccelerator.eu/resultater-og-effekter/ Kontakt: Nette Kirkegaard projektledare, Høje-Taastrup Kommune netteje@htk.dk, +45 2980 1808 Per-Johan Wik, projektledare på svenska sidan per-johan.wik@sbhub.se, +46 (0)76 109 46 92 Kort om SCA+ Målet med Smart Cities Accelerator+ har varit att skapa flexibla, smarta energisystem som reducerar spetslastperioder i produktionen och främjar förnybar energi och effektiv energiförbrukning i byggnader. Projektet har också haft som mål att involvera medborgare i den gröna omställningen. SCA+ har byggt på erfarenheter från det tidigare SCA-samarbetet. Partners: E.ON Energiinfrastruktur AB (SE), E.ON Energidistribution (SE), DTU – DTU Compute og DTU Construct (tidligere DTU Byg) (DK), IIIEE - The International Institute for Industrial Environmental Economics vid Lunds universitet (SE), Matematikcentrum vid Lunds universitet (SE), Sustainable Business Hub (SE), Høje-Taastrup Kommune (DK), Lyngby-Taarbæk Kommune (DK), Københavns Kommune (DK), Malmö stad (SE) og KAB (DK) Projektperiod: 1 december 2020 – 30 september 2022. Totalbudget: ca. 2,4 miljoner euro varav 1,1 miljoner euro från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

De började som en forskningsorganisation från Lunds universitet som i början på 2000-talet, i samarbete med Näringslivets Internationella Råd, undersökte hur förberedda företag var på att ställa om till en hållbar och säker kemikaliehantering runt om i världen. Det förelåg ett särskilt intresse för Indien som var en av de största marknaderna. Idag är Global Product Compliance (GPC) ett globalt företag som är aktivt i över 30 länder och 15 regioner, med kunskap om över 40 olika regelverk för kemikaliehantering i världen. Vi ställde 5 frågor till Sheila Ghamkhar, Marketing Executive på GPC för att få veta mer om företaget. Hej Sheila, kan du förklara för den som inte känner till GPC vad ni gör för något? Kort sagt kan man säga att vi hjälper företag att förstå mycket komplexa regelverk för kemikalier, om det påverkar dem och hur de bör agera för att kunna fortskrida sin verksamhet. Vi vägleder företag om de behöver justera komponenterna i sina produkter för att de ska kunna säljas på befintliga eller nya marknader och hur en sådan omställning kan ske. Ibland händer det att myndigheter kräver nya laboratorieundersökningar för att säkerställa produktsäkerheten, då hjälper vi att genomföra studierna i enlighet med regelverken. Ni har jobbat mycket med EU-förordningen REACH som handlar om kemiska ämnen, eller? Ja, när REACH trädde i kraft 2007 var det många företag som vände sig till oss för råd och hjälp, eftersom det var avgörande om de kunde fortsätta sina verksamheter eller inte. Vi hjälpte över 600 företag, främst SME:er, att ställa om till säkrare kemikaliehantering i enlighet med EU REACH. EU REACH var det första stora steget till en säkrare och mer hållbar industri, vilket nu har spridit sig till andra länder och regioner i världen också. Uppkomsten av dessa regelverk är en del av utvecklingen men det kräver att samtliga aktörer ställer om och utvecklas också, oavsett storlek eller grad av resurstillgångar. I vilket läge har ett företag nytta av att vända sig till er? Företag kan till exempel vända sig till oss när de vill expandera till nya länder eller nya regioner som ligger utanför Sveriges eller Europas gränser, eller tvärt om. Det kan också vara så att företag redan är aktiva på en marknad och att regelverken eller kraven från myndigheter, produktionskvantiteten eller komponenterna i produkterna ändras. Det kan även ske förändringar i operativa processer, som företagens supply-chain eller omvärld då finns vi där och stödjer dem. Vilka är era främsta marknader? Europa och Indien är våra främsta marknader. Vi har dock ett väldigt varierat urval av kunder runt om i världen, vilket har varit drivkraften för oss att öka vår internationella kompetens och närvaro. Vi har dessutom varit den enda icke-statliga aktören som haft en bidragande och involverad roll i framtagningen av Indiens nya kemikalielagstiftning genom att förse ansvariga organ med bakgrundsrapporter och rådgivning. Det nya regelverket förväntas träda i kraft i år, vilket kommer bli ett stort kliv för Indien och men också vår industri. Är företag inom alla branscher kunder hos er? Ja, men framför allt företag som arbetar med rena kemikalier, kosmetik, sjukvårdsmateriel, jordbruksprodukter, bekämpningsmedel, gödningsmedel samt livsmedelsförpackningar och emballage. Vill du veta mer om GPC? Gå till https://gpcregulatory.com/ eller besök GPC’s LinkedIn för mer information https://www.linkedin.com/company/global-product-compliance-gpc-group/mycompany/?viewAsMember=true . Du kan också kontakta Sheila Ghamkhar direkt på sheila@eu.gpcregulatory.com.

I Sverige finns ungefär 700 000 fastigheter med enskilda avlopp, alltså avlopp som inte är kopplade till kommunala reningsverk. Är du en fastighetsägare som är intresserad av en långsiktig, lättskött lösning utan kemikalier kan Alnarp Cleanwater Technologys bioreningsverk vara ett alternativ. Den närmaste tiden kan nyfikna besöka anläggningar i Viken och Båstad. Den traditionella lösningen för enskilda avlopp är en trekammarbrunn med en infiltrationsbädd. En lösning som kom något senare är olika typer av minireningsverk med kemikalier. Lars Hultman, VD för Alnarp Cleanwater Technology, menar att deras bioreningsverk, till skillnad från dessa lösningar, är en långsiktigt hållbar lösning. Den bygger på att mikroorganismer och växter renar vattnet och är estetiskt tilltalande med sina 1-2 meter höga växter. - Vårt system har helt naturliga reningsprocesser och sköter sig självt. Jag brukar säga att det är som en två mil lång paketerad skogsbäck. Systemet är framtidssäkrat på så sätt att det är visat att det renar både läkemedelsrester och hormoner*. Vi har också ett tillägg för att ta hand om fosfor om man har krav på det på grund av hög skyddsnivå. Fosforn kan då också återföras till åkermark, förklarar Lars Hultman. Visningar: · 14 september i Båstad · 16 september i Viken Mer information om visningarna hittar du på https://alnarpcleanwater.se/aktuellt.

Det finns i dag inga hinder för att bilda energigemenskaper och därför behövs ingen ny lagstiftning för att reglera dem. Det meddelade regeringen under våren. Internationella Miljöinstitutet (IIIEE) vid Lunds universitet saknar en hinderanalys och menar att regeringens proposition är undermålig. I ett EU-direktiv från 2019 bedöms energigemenskaper kunna öka acceptansen för lokala förnybara energiprojekt och ge möjligheter för medborgare att bidra i den gröna omställningen. Den svenska inställningen, både från Energimarknadsinspektionen och regeringen, är mindre Foto: Charlotte Carlberg Bärg optimistisk för energigemenskapers betydelse på den svenska marknaden. När regeringen lade sin proposition 2021/22:153 Genomförandet av elmarknadsdirektivet fanns heller inget förslag till reglering av energigemenskaper med. Regeringen menar att det inte behövs eftersom det inte finns några hinder för att bilda energigemenskaper i den nuvarande lagstiftningen. I en policy brief framhåller professor Jenny Palm och Ellen Boije af Gennäs Erre vid IIIEE, att det i dag saknas incitament för att starta och driva energigemenskaper såsom särskilda bidrag eller skatteavdrag och uttrycker förvåning över att regeringen ignorerar EU:s krav på en hinderanalys. -En hinderanalys skulle exempelvis kunna belysa problemet med att individer och kollektiv ges olika incitament att installera solceller såsom att ROT-avdrag för solcellsinstallationer är tillgängligt för dem som äger sina fastigheter men inte för dem som hyr eller för föreningar, skriver de i policy briefen. Policy briefen är framtagen inom projektet Smart Cities Accelerator + som finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

I samband med deltagandet I ICLEI-kongressen i Malmö den 11-13 maj passade en delegation från staden Taoyuan (4:e största staden i Taiwan) på att lära sig mer om vätgas. Tihamer Hargitai från Catator i mitten. I delegationen som leddes av vice borgmästare ingick även företrädare för miljö-, transport- och forskningsdepartement. Programmet, som hade planerats i samarbete med Smart City Sweden, byggde på önskemålen om inspiration, kunskap och företagsmöten. Två experter från RISE inledde med att presentera var Sverige står idag, den forskning som pågår och gav flera exempel på projekt intressanta projekt såsom bla fossilfri produktion av stål (Hybrit och h2 green steel) samt Perstorp ABs satsning på metanoltillverkning av vätgas. Därefter följde presentationer av företagen Plagazi AB, som utvecklat en metod för kostnadseffektiv och storskalig grön vätgasproduktion ur avfall, brännbart/icke brännbart, avloppsslam men även farligt avfall och Catator AB, som specialiserat sig på katalysatorer och katalytisk processdesign och som utvecklat en teknik för framställning av vätgas från olika bränslen såsom etanol, metanol, biogas, ammoniak med mera. Eftermiddagen avslutades med en presentation om varför Trelleborgs kommun, som har ambitioner att vara föregångare av klimatvänliga lösningar i Sverige, väljer att satsa på vätgas samt deras projekt och planer. Vill du veta mer om Smart City Sweden och hur ditt företag kan dra nytta av uppdraget, kontakta Astrid Hackl på astrid.hackl@sbhub.se.

För att minska klimatpåverkan och kunna nå det utpekade 1,5 gradersmålet i Parisavtalet, måste alla delar i samhället agera för att fasa ut fossila bränslen och material. Inte minst energibranschen har en utmaning framför sig och det pågår flera initiativ för att skapa ett mer hållbart energisystem. Ett av dessa initiativ är projektet e-Flex – digital plattform för handel och styrning av energi. I e-Flex testas ett nytt angreppssätt på sjukhusområdet i Lund för att göra energisystemet både mer miljövänligt och mer robust. Kärnan är utvecklingen av en digital plattform där energi köps och säljs och ett nära samarbete mellan energibolag och fastighetsägare. Både fjärrvärme, fjärrkyla och eleffekt kommer att handlas på plattformen. David Edsbäcker, affärsutvecklare på Kraftringen, presenterade förra veckan projektet på ett seminarium arrangerat av Utvecklingsplattform uppvärmning. En artikel med utgångspunkt från initiativen som presenterades är publicerad i Tidningen Energi. David Edsbäcker är intervjuad och berättar hur e-Flex kan bidra till ett mer flexibelt energisystem. Läs artikeln: https://www.energi.se/artiklar/2022/april-2022/initiativen-som-ska-gora-varmebranschen-fossilfri Vi finns nu på LinkedIn! Följ oss där: https://www.linkedin.com/company/e-flex-digital-plattform-för-handel-och-styrning-av-energi Läs mer om projektet: https://www.kraftringen.se/om-kraftringen/om-oss/framtiden/e-flex Samarbetsparter i projektet är Kraftringen, Region Skåne, Energy Opticon, Lunds universitet, RISE och Sustainable Business Hub. Projektet finansieras av ingående partners och Energimyndigheten.

Intervju med Erik Ormegard, klimat- och energistrateg på Malmö stad och engagerad i projektet Smart Cities Accelerator+ (SCA+). Hej Erik! Berätta, vad jobbar Malmö stad med i SCA+? Hittills har vi huvudsakligen kollat på möjligheterna för samägande av förnybar energi med utgångspunkt i Sege Park. Målet är att ta fram ett koncept för samägande av förnybar energi som kan användas i Sege Park och som förhoppningsvis sedan kan spridas till andra områden i staden. Vad innebär det konkret i det här fallet? Sege Park är ett utbyggnadsområde i Malmö med höga målsättningar om hållbarhet, exempelvis att 40 procent av områdets elanvändning ska försörjas av förnybar energi producerad i Sege Park och ytterligare 40 procent utanför Sege Park. Förutom solcellerna på byggnaderna i Sege Park försöker vi därför tillsammans med E.ON och Internationella Miljöinstitutet få till solceller någon annanstans i Malmö och ett koncept som gör att den producerade elen kan tillgodoräknas i Sege Park. Vad är er största utmaning med detta? För att en markbaserad solcellsanläggning ska kunna löna sig behövs en stor yta och det är svårt att hitta i Malmö. Att utforma ett lämpligt koncept som rent administrativt möjliggör samägandet är också en utmaning. Vem ska göra investeringen i solcellsanläggningen och hur ska enskilda ägare av solcellerna ta del av elen som produceras? Det är exempel på frågor som vi försöker bemöta, men det finns flera goda exempel runtom i Sverige på hur det är möjligt. Vad är fördelen med samägande av förnybar energi jämfört med att själv sätta upp solceller på taket? Alla har inte råd eller rådighet att installera solceller på sitt eget tak. En solcellsanläggning kan vara en för stor investering eller så kan bostadsrättsföreningen kanske inte komma överens. Stora delar av Malmö betraktas dessutom som kulturhistoriskt värdefull miljö där solceller på tak står i konflikt med andra intressen. Därför kan samägande av förnybar energi på andra platser ge fler möjlighet att försörja sig själv med förnybar energi. Varför engagerar sig Malmö stad som kommun i detta? Att bidra till mer lokalt producerad förnybar energi är centralt för att uppnå stadens mål om att Malmö till 2030 ska försörjas av 100% förnybar och återvunnen energi. Vad är nästa steg? Att ta fram och presentera ett förslag för samägande av förnybar energi till aktörerna i Sege Park. Vid årsskiftet blev det dessutom möjligt att dela energi mellan byggnader i lokala nät, vilket blir ett parallellt spår som vi ska gräva mer i för att kunna öka nyttan av de solceller som planeras inom Sege Park. Läs mer om Smart Cities Accelerator+

Nu är det dags att anmäla sig till BRINC - En möjlighet att vara med och påverka samhällsutvecklingen mot hållbara och cirkulära lösningar Den första träffen är digital och äger rum den 20:e april kl. 10.00-11.30. Anmäl dig här>> Tillhör du en organisation som vill påverka samhällsutvecklingen mot hållbara och cirkulära lösningar? Då är det dags att anmäla sig till BRINC-projektet (Brokering Cross-border Innovation through Clusters). I dagsläget vänder vi oss främst till offentliga organisationer men även som SME kommer det att finnas möjlighet att delta. Projektets mål Projektet syftar till att underlätta för offentliga organisationer att tidigt få del av små och medelstora företags innovationskraft genom att ge stöd och hjälp i hela innovationsupphandlingsprocessen. Inom projektet arbetar vi över EU:s landsgränserna för att kunna ta del av de ledande innovations-ekosystemen i Europa och för att hjälpa ambitiösa offentliga organisationer att genom ökad användning av innovationsupphandling driva på en hållbar och cirkulär ekonomi. Vad får man? Tillgång till ett internationellt nätverk av offentliga organisationer som kommer att dela kunskap om innovationsupphandlingar men också - i den mån det är möjligt - genomföra upphandlingar. Utgångspunkten är deltagande organisationers behov och att hitta nya hållbara innovativa lösningar. Det ingår både digitala och fysiska nätverksaktiviteter och träffar. Så här kan ni delta Det finns tre olika nivåer på engagemang i projektet. Viktigt är att deltagarna ni skickar har ansvar för upphandlingar och har mandat att påverka i organisationen (t ex upphandlings/inköps-chefer/ansvariga i kommunen). De tre nivåerna man kan delta på är: Lead buyers –”Ledande upphandlare” – Ni får ta del av allt vi har att erbjuda med sikte på att lyckas genomföra en innovationsupphandling under projekttiden. Vi hjälper då till i hela upphandlingsprocessen från behovsanalys till marknadskonsultation och formulerandet av upphandlingsunderlag. Follower buyers- ”Följande upphandlare” – Ni tar rygg på de Ledande upphandlarna och kan komma att ta efter deras upphandling i ett senare skede. Ni får då också vara med och ta del av marknadsdialogen. Learning buyers – ”Lärande upphandlare” – Ni är med i nätverket och är med på nätverksaktiviteterna för att lära er mer om innovationsupphandlingsprocessen. Länk till anmälan hittar ni här. Det är viktigt att ni, efter att ni fyllt i formuläret, också skapar er profil på vår nätverksplattform som ni hittar länk till i slutet av formuläret.

I Smart Cities Accelerator + tittar svenska och danska partners på olika sätt att öka flexibiliteten i energisystemet. Under den senaste vintern har vi kunnat se att balansering av tillgång och efterfrågan på energi inte är så enkelt som man hoppats. Det finns mer och mer osäkerhet i systemet med el från vind och sol som inte kan styras utan som genereras när det blåser och när solen skiner. Ett sätt att minska osäkerheten är att använda intelligent styrning av förbrukningen hos stora byggnader vilket danska DTU Compute och Matematikcentrum vid Lunds universitet arbetar med. Stora byggnader har en inbyggd lagringsförmåga genom att de kan ackumulera värme och därmed inte behöver värmas när behovet av energi är som störst. Matematikcentrum har en liten del i projektet men är med sin expertis viktig för att ta fram en matematisk modell för styrning av fjärrvärmeförbrukningen. Data hämtas från KABs byggnader i den slitna stadsdelen Tingbjerg i Köpenhamn som använder fjärrvärme för uppvärmning. Erik Lindström som är den som arbetar i projektet för Matematikcentrums räkning berättar: - Byggnadernas skick är varierande. I de gamla husen är isoleringen bra på sina ställen och sämre på andra ställen. Vidare är styrsystemen för fjärrvärmen inte alltid optimal, säger Erik och berättar att de letar efter intressanta data från mätningarna av in- och uttemperaturer som kan användas till modellen. Det finns många vinnare om man får fram en bra matematisk modell. Den omedelbara vinnaren är fastighetsbolaget KAB som kommer att kunna sänka sina kostnader för fjärrvärme. Men med vinterns elpris bör mer intelligent styrning av fjärrvärmeförbrukningen även minska kostnaderna för de boende. Och för samhället innebär det att energisystemet blir mer stabilt och att alltmer mer förnybar energi kan levereras in i systemet. Om Erik Lindström fått önska hade projektet varit längre och även omfattat en riktig demonstration för att se att modellen fungerar och gör att det blir bättre i praktiken. - Vi formulerar och applicerar den matematiska modellen men jag hade gärna varit involverad i hela kedjan från modell till styrning och demonstration. Varje modell är en förenkling av verkligheten – då finns det alltid en risk att viktiga delar inte kommer med i modellen, samtidigt som andra delar kanske överarbetas. Att se på hela kedjan brukar vara bra för då man får ett kvitto på om slutprodukten når hela vägen, resonerar Erik.

Emulate Energy är ett företag som gör virtuella batterier, som de uttrycker det. Produkten är en mjukvarulösning som ska hjälpa elbolag att utnyttja hushållens vilja att flytta sin elanvändning till tider när det är lägre efterfrågan på el. Att frigöra el för någon annan vid en viss tidpunkt ger samma funktion som ett batteri. Fast virtuellt. Shwan Lamei, en av grundarna till företaget, har bilden klar för sig: Andelen förnybar el som kommer från sol och vind ökar, energi som vi inte kan styra över. Det blåser när det blåser och det är soligt när det är soligt. Det behöver inte alls sammanträffa med när vi behöver el som mest. Samtidigt ökar behovet av el. Elbilsmarknaden ökar stadigt liksom annan elektrifiering. Det är en utmaning att få ekvationen att gå ihop. - Att rusta upp infrastrukturen för el kostar oerhört mycket. De kommande 20 åren kommer det att investeras 700 miljarder dollar bara i stationära batterier för att motverka intermittenta* energikällor. Därtill tillkommer det kostnader för att rusta upp själva nätet för att klara av behovet från elbilar och värmepumpar. Om vi kan frigöra den flexibilitet som finns hos hushållen kan vi minska kostnaderna med upp till 50 procent, säger Shwan. Villaägare ger elbolag tillåtelse att styra värmepumpar och elbilar Hur fungerar det? Kort beskrivet så här: du som villaägare elbolaget tillåtelse att styra till exempel din värmepump så att du minskar dina egna kostnader. Du går in via en app och klickar upp varumärket på din värmepump och godkänner fjärrstyrning, sedan sköter allt sig själv. Ditt elbolag kommer sen att nyttja flexibiliteten för att stötta elnäten. Komforten påverkas aldrig Är inte risken att villaägaren kommer att frysa under kalla dagar för att elbolaget behöver flexibiliteten? - Vår lösning innebär att inomhustemperaturen kommer att fluktuera inom samma spann som idag. Det är viktigt att påpeka att din komfort aldrig någonsin påverkas. Aldrig någonsin. Det får vare sig bli för varmt eller för kallt, säger Shwan, som återkommer till detta flera gånger under intervjun, att komforten inte påverkas. Två tredjedelar av flexibiliteten finns hos hushållen Olika typer av flexibilitetslösningar, dvs att den som inte är beroende av att använda el vid en viss tidpunkt frigör utrymme för t ex en industri eller större fastigheter som inte kan stänga ner sin verksamhet, håller på att utvecklas. Emulate Energy skiljer sig från de flesta genom att de riktar in sig på hushållen istället för industrin samt deras egenutvecklade algoritmer som baseras på en av grundarnas forskning. - Den stora mängden flexibilitet finns hos hushållen, faktiskt så mycket som 70%. Det är många små laster men den samlade flexibiliteten är betydande, förklarar Shwan. Första kommersiella produkten till hösten Emulate Energy har just avslutat en pilot. De produktutvecklar med partners, inte minst säkerheten måste vara vattentät. Under hösten räknar Shwan med att företaget ska ha sin första kommersiella produkt på marknaden. Men det slutar inte där. - Elbranschen kommer att förändras i grunden. Vi tror att det finns många digitaliseringslösningar som vi kan koppla – energiomställningen kommer föra med sig många utmaningar. Vi kommer att fortsätta vår expansion i Europa, som är vår viktigaste marknad, men även i USA där jag själv bor. Du som är intresserad av Emulate Energy kan läsa mer på www.emulate.energy. Företaget är inne i en expansionsfas och vill gärna komma i kontakt med studenter och andra som vill arbeta med att snabba på energiomställningen. * ryckvis återkommande

MedCardApps är det lilla företaget med den stora ambitionen att ge invånare i Östafrika tillgång till bättre vård. Deras del i det stora pusslet är ett digitalt journalhanteringssystem som inte kräver uppkoppling till internet för att fungera. När ett pappersbaserat journalhanteringssystem ersätts med ett digitalt minskar man de risker som följer med förlorade uppgifter om tidigare diagnoser och behandlingar och något så trivialt som svårlästa handstilar. Dessutom frigörs mer tid för att hjälpa patienter. Karin Sandström, CMO och Carl Danielsson, CTO på MedCardApps. Försökt översätta papperssystem till digitalt system Idén till företaget kom ur personliga upplevelser för ägaren, Philip Kilara. Phillip är ursprungligen från Uganda men boende i Danmark. När han var tillbaka i Uganda och hans mamma blev sjuk slogs han av skillnaderna i hur sjukvården fungerar. Han såg digitaliseringens fördelar och bestämde sig för att hjälpa mindre kliniker på landsbygden i Uganda att digitalisera deras journalsystem. - Många system är anpassade för länder som har stabil tillgång till internet och personer som är datorvana. Vi har lagt mycket kraft på att få ett intuitivt användargränssnitt. Vi har också utgått från hur de jobbar med pappersjournaler och försökt att översätta det digitalt, berättar Karin Sandström, CMO på MedCardApps. Systemet anpassat till att vårdcentral i Uganda har labb, apotek och tandläkare - En typisk vårdcentral i Uganda, skiljer sig från en svensk och det har vi också fått ta hänsyn till. Förutom sjukvården har de ofta ett litet labb, ett litet apotek och en tandläkare på plats. Vi har studerat arbetsflödet på vårdcentralen för att kunna ersätta papperssystemet så friktionsfritt som möjligt, säger Carl Danielsson, CTO på MedCardApps. Söker affärspartners som vill sponsra kliniker Den stora utmaningen för att snabba på digitaliseringen av journalhanteringssystemen är pengar. Även om MedCardApps anpassat sin prissättning efter marknaden och bolaget inte drivs med vinstintresse är inköpet av IT-systemet ofta en kostnad som överstiger vad en klinik på den ugandiska landsbygden kan betala. En av MedCardApps idéer för att systemet ska kunna komma alla till godo är att hitta affärspartners som vill gå in och sponsra de kliniker som inte själva har råd med systemet. - Vi skulle gärna se samarbetspartner inom till exempel läkemedelsindustrin, e-hälsobolag eller akademi och forskning. De borde kunna se fördelarna med att digitalisera journalsystemet. Idag är det till exempel mycket manuellt arbete när man ska vaccinera invånarna. Det skulle man kunna göra mycket mer effektivt, säger Carl. - Men vi vänder oss såklart även till andra bolag som vill göra något inom CSR, bolag som, liksom vi, vill hjälpa till och förbättra livskvaliteten för ugandier, fyller Karin i. Utvalda klinker arbetar uppsökande och ger råd om reproduktiv hälsa MedCardApps har i skrivande stund valt ut två kliniker som de vill hitta sponsorer till. För deras sponsorprojekt har de valt att samarbeta med kliniker som arbetar i enlighet med vissa kriterier. - Dessa kliniker arbetar med uppsökande verksamhet i sitt lokalsamhälle och informerar exempelvis om reproduktiv hälsa och hiv. De ger kostråd till nyblivna föräldrar, för att undvika undernäring och de tillhandahåller mödrahälsovård gratis eller till reducerat pris, berättar Karin. Vill utvidga till Zambia och komma in på offentliga kliniker MedCardApps har fem medarbetare i Sverige och två i Uganda. Från Sverige sköts utvecklingen av systemet samt kommunikation och marknadsutveckling. Det ugandiska teamet sköter verksamheten på plats med installationer, utbildning och teknisk support. De känner till behoven, marknaden och affärskulturen. Så småningom hoppas företaget kunna ha ett lokalkontor även i Zambia där man haft ett pilotprojekt på ett regionalt universitetssjukhus. - Nu jobbar vi mest mot privata kliniker. Privata kliniker startas och drivs ofta av läkare själva. Det betyder att de har personligt engagemang i verksamheten och det innebär också kortare beslutsvägar. Vi slipper dessutom korruption, vilket vi har nolltolerans för i bolaget. Vi vill gärna också komma in på de offentliga klinikerna. En del i det är att få ett godkännande från Hälsoministeriet och andra myndigheter, säger Carl när han blickar framåt. Vill du veta mer om eller komma i kontakt med MedCardApps? Gå till http://www.medcardapps.org

Förskolan Hoppet har tilldelats Swedish Design Awards by RUM - Årets Hållbarhetspris. Vi säger grattis till våra medlemmar LINK Arkitektur, KJ Nordic, Climate Recover och House of Hemp som levererat design och lösningar och bidragit till att förskolan lyckats att reducera klimatpåverkan med hela 70 procent jämfört med en liknande nybyggd förskola. Sustainable Business Hub har ända sedan hösten 2018, på olika sätt, arbetat för att sprida information om projektet med ambitionen att bygga en fossilfri förskola. Vi har vid flera tillfällen matchat in företag med lösningar som kunde hjälpa till att minska klimatpåverkan. LINK Arkitektur har gestaltat förskolan. KJ Nordic har levererat husgrunden gjord på återvunnet glas. Climate Recovery har levererat förisolerade ventilationsrör som är mycket utrymmessnåla vid transporten. Dessutom har återvinningshuset till förskolan byggts i hampakalk från House of Hemp. Förskolan Hoppet ingick som ett Living Lab i projektet Northern Connections. Om utmärkelsen>> Om förskolan Hoppet>>

Sustainable Business Hub är en av tio organisationer och tre universitet i Skåne och Blekinge som har gått samman för att hjälpa små och medelstora företag att förbättra sin verksamhet med hjälp av artificiell intelligens (AI). Fokus ligger främst på områden som bidrar till ökat affärsvärde, hållbarhet och jämställdhet. Initiativet, som kallas DigIT Hub AI, är en del av EU:s satsning på att använda digital teknik för att stimulera en grön och hållbar återhämtning efter pandemin. Initiativet leds av Mobile Heights. Övriga projektpartners är: Blekinge Tekniska Högskola Blue Science Park IUC Syd Jämställd Utveckling Skåne Livsmedelsakademin Lunds universitet Malmö universitet Media Evolution Netport Science Park Packbridge Sustainable Business Hub Techtank DigIT Hub AI medfinansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden. Region Blekinge, Region Skåne och Mobile Heights.

I New York pågår en storsatsning för att göra höghus och skyskrapor koldioxidneutrala. New York State Energy Research and Development Authority (NYSERDA) har avsatt 6,8 miljarder dollar som ska gå till klimatsmarta lösningar för att göra New York State koldioxidneutralt. Till det räknar man att privata aktörer kommer att bidra med flera gånger mer pengar. Sustainable Business Hubs medlem, NODA Intelligent Systems, är ett av företagen som ingår i ett konsortium som har valts ut för ett projekt som ska bygga om ett 17 våningar högt hus i Hudson Square på Manhattan. Vägen till uppdraget har skett genom två parallella processer. Konsultföretaget URBS letade företag som kunde leverera den teknik som fattades för att de skulle kunna presentera en helhetslösning. Efter en gallringsprocess valdes NODA ut. Förra året utvecklades konsortiet och underlaget skickades in under hösten. Samtidigt var NODA involverade i projektet EU Techbridge, som leds av Sustainable Business Hub, ett projekt med målet att matcha små och medelstora europeiska företag med potentiella affärspartners i USA och Kanada. Genom Techbridge har NODA deltagit på möten med NYSERDA och kunnat prata med dem som faktiskt beställer. - Techbridge har fungerat som en samlingsplats för information. Det har varit en fördel för oss att vara med, det gjorde att vi redan var kända för NYSERDA när de fick underlaget. Mötena med dem har också gjort att vi förstått mer av problemställningen, säger Christian Johansson, VD på NODA. NODA kommer att leverera digitala lösningar för analys och styr i projektet. De jobbar med termiska AI och deras system kommer att koordinera användandet av värme och kyla i byggnaden. Till skillnad från traditionella styrsystem är NODAs AI-baserade lösning självlärande och proaktiv. Systemet lär sig själv över tid baserat på tillgängliga mätdata och blir bättre allt eftersom vilket gör att systemet kan anpassa sig till fastighetens behov framåt i tiden. Den totala investeringen för detta projekt ligger på 35 miljoner dollar varav 5 miljoner kommer från NYSERDA medan resten är privata medel. Den totala satsningen för att göra hela delstaten koldioxidneutral uppgår till 6,8 miljarder dollar. - För oss är det en stor affär men i det stora hela är vår del bara en liten del, förklarar Christian. Mer om satsningen och ombyggnaden av 345 Hudson>> Projektet EU Techbridge finansieras delvis av Europeiska unionens program Competetiveness of SMEs (COSME).

I ett av MKB:s hyreshus i Rosengård i Malmö skaffar E.ON sig värdefull kunskap om hur el används i en större hyresfastighet. Mätningar i realtid hjälper dem att förstå hur de ska designa smarta lösningar för att minska effekttoppar. Det ger fastighetsägaren lägre elräkning och på sikt kan nätkapaciteten öka och fler kunder anslutas till elnätet. Åttavåningshuset i Rosengård har fem separata hissar, ungefär hundra lägenheter med tvättstugor och värmesystem. I huset har E.ON installerat ett skräddarsytt mät- och analyssystem för att kunna samla in data i realtid om hur el används i byggnaden. När och hur mycket el en enskild hiss förbrukar kommer att mätas och analyseras liksom hur alla komponenter samspelar och påverkar hela byggnadens elförbrukning. Målet är att skaffa sig insikt i hur olika typer av smarta lösningar kan minska effekttopparna. Med hjälp av analysen kommer E.ON Energidistribution att kunna förutse hur effekten fluktuerar i fastigheten. Det ger dem ökad träffsäkerhet i hur de ska designa sin ”Local Balancing”-lösning för att minska effekttopparna. För MKB innebär det att de kan sänka toppeffekten och därmed få en lägre elräkning. Analysen kommer också att ge en tydlig bild av hur solceller och/eller batterilagringslösningar ska designas. I förlängningen kan E.ON bättre förstå hur stor den potentiella flexibiliteten ser ut i ett stadsområde. Det öppnar dörren för större nätkapacitet och att fler kunder kan ansluta sig till nätet. Arbetet görs inom projektet Smart Cities Accelerator+ som fokuserar på flexibilitet och insatser som dels ska minska energiförbrukningen och dels ska öka andelen grön energi. I projektet ingår både svenska och danska partners. Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Mer information finns på webbsidan för SCA+, https://smartcitiesaccelerator.eu.

Det började redan under doktorandstudierna på Lunds Tekniska Högskola 2019. Miguel Sanchis Sebastia utforskade om det går att skapa nytt värde av textilier som inte längre går att återbruka eller återvinna, dvs textilier som inte har något, eller ett begränsat ekonomiskt värde. Efter ett år konstaterade Miguel att de var något på spåren och ShareTex startades. ShareTex’ lösning för att skapa värde grundar sig i att de bryter ner textilierna i sina minsta beståndsdelar. Det finns företag som bryter ner textilier till cellulosa men ShareTex går ett steg längre och bryter ner dem till glukos. Glukosen kan sedan användas för att producera kemikalier, plast, förpackningar och annat. Din utslitna tröja skulle med andra ord kunna bli en schampoflaska. Vill samarbeta med företag uppströms och nedströms Tekniken är nästan färdigutvecklad. ShareTex har gjort pilottester med goda resultat. Nu ligger fokus på att skapa samarbeten både uppströms och nedströms i värdekedjan för att få en helhetslösning. - Uppströms behöver vi någon som kan samla in textilier och sortera på fibertyp och nedströms behöver vi företag som kan använda våra produkter som råvaror. Det kan vara företag inom till exempel plast- eller kemikalieindustrin, berättar Miguel Sanchis Sebastia. Eftersom ShareTex kommer att använda textilier som inte kan återvinnas ser Miguel stora möjligheter för företaget. I dag används 100 miljoner ton textilfibrer varje år varav ungefär 90 procent går till deponi och förbränning. Har ni några konkurrenter? - Det finns några företag som jobbar med textile-to-textile men vi är ensamma om end-of-life-valorisation, alltså när man inte längre kan återskapa textilfibrer av textilierna, säger Miguel och förklarar att det gör att ShareTex, till skillnad från andra, kan återvinna i princip vilka textilier som helst. - Visst kan vi tillverka textiltrådar men vi kan erbjuda mer än så, vi ser oss som en leverantör av cellulosa eller socker. Målet är att någon annan ska tillverka tråden, eller plasten eller kemikalien. Textilavfallet är väldigt heterogent vilket betyder att vi behöver olika användningsområden om allt textilavfall ska kunna användas. Läs mer om ShareTex här https://sharetex.com.

Sustainable Business Hub har antagits som medlem i Nordic Biochar Network, ett nordiskt nätverk med syfte att öka och sprida kunskap om biokol. Sustainable Business Hub deltar i dag i två projekt kring biokol, Rest till Bäst och Greater Bio. - Medlemskapet i Nordic Biochar Network ger oss en bra mötesplats för att utbyta kunskap och erfarenhet och hitta partners för framtida projekt om biokol, säger Cecilia Thapper, projektledare på Sustainable Business Hub och i projektet Greater Bio. Grundtanken i projektet Rest till Bäst är att ta hand om organiska restprodukter och producera en nyttoprodukt, biokol. Biokolets egenskaper som växtsubstrat utvärderas både genom analyser av kolet och odlingsförsök. I projektet utvärderas även biokolets potential som kolsänka. Utveckling av affärsmodeller och identifiering av nya användningsområden för biokol för att göra det mer lönsamt att producera kolet ingår även det i projektet. Läs mer om Rest till Bäst. I projektet Greater Bio undersöker vi vilka biomassor som kan användas för att producera energi och nya material och som ger lönsamhet. I fallet med biokol undersöker vi nyttan av denna och bedömer när biomassa bör omvandlas till biokol och energi framför biogas. Läs mer om Greater Bio. Läs mer om Nordic Biochar Network och se webbinariet om biokol som Nordic Biochar Network och Greater Bio arrangerade i början av december. Rest till Bäst finansieras delvis av Vinnova medan Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vi på Sustainable Business Hub vill dra vårt strå till stacken för att barn i Skåne ska få en god jul. Därför skänker vi i år pengar till Skåne Stadsmission. På så sätt bidrar vi till att fler barn får mat i magen, varma kläder och en efterlängtad julklapp. Vi bidrar också till att deras föräldrar får långsiktigt stöd för att klara vardagen. För vi tycker att barn i Skåne ska få vara både varma, mätta och trygga över julen. Stötta Skåne Stadsmission ni också! https://www.skanestadsmission.se/

PRESSMEDDELANDE Avfallshantering i Colombia, energieffektivisering i Somaliland och mobilitetslösningar i Kina – det är några exempel på projekt som har startats upp med hjälp av Smart City Sweden. Plattformen, som har uppdraget att visa upp det bästa Sverige har att erbjuda inom smarta och hållbara städer, välkomnar besöksdelegationer från hela världen. Det arbetet har lett till att ett 20-tal studier och forskningsprojekt nu startat upp i fyra olika världsdelar. Sedan 2017 har regeringsuppdraget Smart City Sweden välkomnat beslutsfattare och intressenter från hela världen som vill lära sig mer om svenska hållbara lösningar och hur de kan implementera dessa i sin lokala kontext. Besöksplattformen visar upp svenska lösningar inom miljö, energi, mobilitet, stadsplanering, digitalisering och social hållbarhet. Målet är att inspirera andra och bidra till svensk export. - Svenska företag har utvecklat många innovativa lösningar inom smarta och hållbara städer som ligger i toppklass och som kan vara ett led i att uppnå målen för Agenda 2030. Genom Smart City Swedens arbete med att ta emot utländska besöksdelegationer – såväl fysiskt som digitalt - har kunskap och information om unika, hållbara svenska lösningar spritts över världen, säger Astrid Hackl, projektledare för den södra noden i Smart City Sweden. Under 2020 tog Smart City Sweden emot 1700 besökare från 55 olika länder, mestadels online. De flesta kom från Asien och Sydamerika. Det är också där som behoven är som störst. Besökarna efterfrågar främst mobilitets- och avfallslösningar, tillgång till rent vatten och ren luft, förnyelsebar energi och smarta städer. – Sverige har stor erfarenhet och många lösningar när det kommer till hållbarhet. Alla länder som har förbundit sig till Parisavtalet måste nå de mål som satts upp i Agenda 2030 och då krävs det att nya, hållbara lösningar implementeras. Sverige och svenska företag kan vara med och hjälpa till med det, säger Gina Aspelin Hedbring, projektledare för Smart City Sweden. Besöken har resulterat i ett 20-tal studier och projekt runt om i världen. Svenska företag har bidragit med både tekniska lösningar och kunnande i studiernas genomförande och ett flertal projekt har redan realiserats. I Bogotá i Colombia och i Karu, Nigeria, har projekt som ska förbättra avfallshanteringen startats upp. Även i Goa i Indien har det genomförts en studie om avfallshantering där svenska experter nu tittar på möjligheterna att utvinna värme från förbränning i regionen. I Somaliland har fyra studier genomförts, bland annat har man installerat gatubelysning som drivs med hjälp av solceller. Läs mer om de olika studierna och projekten här: https://smartcitysweden.com/success-stories/ För mer information, kontakta: Gina Aspelin Hedbring, projektledare: gina@smartcitysweden.com Astrid Hackl, affärsutvecklare: astrid.hackl@sbhub.se Besöks- och exportplattformen Smart City Sweden är ett regeringsuppdrag som drivs av IVL svenska miljöinstitutet på uppdrag av Energimyndigheten. I Smart City Sweden ingår även Boverket, Naturvårdsverket, Trafikverket, Lantmäteriet, Tillväxtverket, Vinnova och Business Sweden samt sex regionala noder som drivs av North Sweden Cleantech genom Kompetensspridning i Umeå, Dalarna Science Park, IVL, Business Region Göteborg, Cleantech Östergötland och Sustainable Business Hub.

På ett webbinarium inom projektet Greater Bio, 3 december, fick deltagarna en presentation av den produktionsanläggning för biokol som kommer att invigas i Helsingborg 2022. Dessutom gavs en överblick av biokolmarknadens utveckling i Sverige och Danmark. Ludvig Landen, miljö- och hållbarhetschef på Nordvästra Skånes Renhållning, berättade på webbinariet om Helsingborgs planer på att producera biokol av trädgårdsavfall. I början på december togs det första spadtaget för anläggningen som ska stå klar att visas upp under H22 City Expo, i juni. Biokolsanläggningen kommer att hantera ca 7 000 ton trädgårdsavfall om året, vilket omvandlas till 1 500 ton biokol med potential att binda drygt 3 000 ton koldioxid. Dessutom kommer 700 hus att förses med fjärrvärme. Victor Norberg på 2050 Consulting gav deltagarna en överblick av marknaden för biokol i Danmark och Sverige. Victor upplyste deltagarna om att i Sverige i dag används biokol i första hand för jordförbättring vid plantering av stadsträd. Men han lyfte också möjligheterna att använda biokolet inom jordbruket, för att stabilisera förorenade jordar och för att ersätta fossilt aktivt kol i filter. Se webbinariet här https://www.nordicbiochar.org/webinars/ I projektet Greater Bio undersöker vi vilka biomassor som kan användas för att producera energi och nya material och som ger lönsamhet. Detta webbinarium är en del av caset om biokol. I caset ingår NSR, 2050 Consulting och Roskilde Universitet tillsammans med projektledningspartnerna Sustainable Business Bub och Gate21. Läs mer om Greater Bios arbete med biokol och andra case här https://www.gate21.dk/greater-bio/ Webbinariet arrangerades av Nordic Biochar Network och Greater Bio. Greater Bio är delvis finansierat av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Samtidigt som världsledarna träffades under COP26 i Skottland arrangerade Blue Green City Lab ett arrangemang i mindre skala i Malmö under rubriken Vem tar ansvar för den blågröna resilienta staden?. Även om skalan är mindre är det här de konkreta besluten om att implementera fler blågröna lösningar tas. För Simon Crisander, kommunalråd med ansvar för stadsbyggnads-, klimat- och miljöfrågor i Malmö stad, råder det ingen tvekan om att politiken har ansvaret. För Simon är tydlighet från ledningen A och O. Det är viktigt att alla pekar åt samma håll och att vara tydlig i de politiska direktiven till förvaltningarna. - Vi behöver modiga politiker men vi behöver också skarpa förvaltningar som kan lägga fram förslag som visar politikerna att det här funkar, kör på det, poängterade Simon Crisander som också framhöll att även om det är politikens ansvar måste det samtidigt finnas externa aktörer som är villiga att investera i staden. Viktig för både behovsägare och leverantörer Juliet Leonette, projektledare för Blue Green City Lab redogjorde för hur testbädden är organiserad och vilken nytta behovsägare såsom byggherrar och fastighetsägare, och leverantörer har av testbädden. - Behovsägarna får kvalificerade leverantörer, kunskapshöjning, skräddarsydda utbildningar och matchmaking. Leverantörerna å sin sida får tillgång till behovsägarna, produktutveckling och oberoende mätning och utvärdering av sina produkter, förklarade Juliet Leonette. Testbädden kortar tiden för produktutveckling Under projektets gång har både processer, produkter och samarbetsmodeller testats. Tanja Mason Hasselmark gav en överblick av projektets piloter och hur samarbetet gått till. I P-Malmös fall fanns en behovsägare som behövde en lösning. Här fick Blue Green City Lab 600 kvm grön vägg att utvärdera. Milford ville, å sin sida som producent, utvärdera en produkt. En pilot har kommit till mot bakgrund av att det fanns ett behov men ingen lösning. Det har lett till att Milford nu utvecklar en produkt. - Att ta fram en produkt brukar ta väldigt lång tid. Vi har kunnat korta ner den tiden väldigt mycket, sade Ivar Sigurdarson på Milford och tillade att det har varit bra att få information om vad behovsägarna behöver och att kunna tappa in på den expertis som finns inom Blue Green City Lab. Nästa steg är ett showroom och att implementera affärsmodellen Håkan Rosqvist, VD på Sustainable Business Hub, beskrev arbetet med en affärsmodell för en testbädd. Tre tydliga värdeerbjudanden har vaskats fram: rådgivning, showroom och lärande. Nästa steg är att implementera affärsmodellen på en testbädd IRL. Ett steg mot ett showroom, eller ett Urbant Landskapslabb, har tagits. Blue Green City Lab diskuterar med Malmö stad om att hitta en plats i staden där blågröna lösningar kan testas och visas upp. En möjlighet är att använda en yta som kommer att användas framöver men som för tillfället är oanvänd. Så länge platsen inte används kan ett urbant landskapslabb aktiver och förgröna ytan. Ense om att mod och samarbete behövs En panel bestående av representanter för MKB Fastighets AB, Miljöförvaltningen i Malmö stad, Skanska, Ekologigruppen och Fridays for Future, diskuterade vad som hindrar att fler blågröna lösningar kommer till och hur det kan ändras. Den röda tråden genom diskussionen, och för den delen hela dagen, var MOD och SAMARBETE. - Man behöver vara modig och obekväm och testa nya lösningar, sade Faiz Mawlayi från Skanska. - Jag har lärt mig jättemycket i projektet och det måste jag ta vidare och replikera. Jag har en viktig roll att se till att det inte bara hamnar i översiktsplanen, sade Nasrin Bigdelou på Miljöförvaltningen i Malmö stad. - Min dröm är att Skanska kommer och säger att ”vi måste ha blågröna lösningar” och politiken säger att ”ni kommer inte fram här förrän ni har en blågrön lösning”, sade Malin Rizell på Ekologigruppen. Samarbetet fortsätter Projektet Blue Green City Lab tar slut till årsskiftet men samarbetet fortsätter. Vid nyår startar ett projekt kallat Ökad implementering av funktionella blågröna lösningar i den hållbara staden med i stort sett samma organisationer. Avslutningsvis sammanfattade Juliet Leonette dagens diskussion som också speglar världsläget i dessa klimatförändringars tid: - Tiden är knapp, vi måste vara modigare än någonsin och vi måste göra det tillsammans. Om missade seminariet kan du se det i efterhand på YouTube här https://www.youtube.com/watch?v=Y7SV1mjoNIY

WORKSHOP//SKRIVARSTUGA Inom EIC Accelerator och andra program kan du som driver ett litet eller medelstort företag få innovationsstöd från EU. Nu lanseras en speciell utlysning som kallas Technologies for ‘Fit for 55’. Det innefattar förslag för att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent till 2030. För att få finansiering ska projektet innebära banbrytande innovationer inom alla teknikområden som har stor potential att uppfylla mål inom ett flertal områden. Med särskilt fokus på "Fit for 55" arrangerar EUSME Support Office tillsammans med Sustainable Business Hub en skrivarstuga för att ge dig goda förutsättningar att lyckas med din ansökan till programmet. Vi går igenom EUs olika finansieringserbjudanden med temat Green Deal och vad man ska tänka på för att adressera klimat- och miljöutmaningarna på ett trovärdigt sätt. Vi går specifikt igenom upplägget av EIC Accelerator short application med dess olika delar och förmedlar hur expertbedömarna tänker. Workshopen leds av Håkan Sehlin på Invest in Skåne och Andreas Englund på IVL, Svenska Miljöinstitutet. Förbered dig gärna genom att läsa mer om EIC Accelerator HÄR>> Workshoppen hålls både fysiskt och digitalt. Antalet fysiska platser är begränsade. Tid: 29 november kl. 13.00-15.30 Plats: Regionhuset, Dockplatsen 26, Malmö Anmäl dig senast den 24 november till Håkan Sehlin, Invest in Skåne: hakan.sehlin@skane.se

Energimarknadsinspektionen (Ei) lade förra året ett förslag till en lag om energigemenskaper, en verksamhetsform som det i dag saknas regler för. Professor Jenny Palm vid Lunds universitet har, i en rapport, analyserat lagförslaget och de 27 remissvar som kommit in. Remissinstanserna menar att en lag kommer att vara ett viktigt första steg för att initiera energigemenskaper i Sverige men att det finns problem med förslaget. Flera av remissinstanserna tycker att lagen är för vagt utformad och att förslagen inte är tillräckliga för att underlätta utvecklingen av energigemenskaper. Det framkommer också motsatta åsikter om Energimarknadsinspektionens förslag att energigemenskaper inte ska tillåtas äga egna elnät. Några tycker att det är bra för att undvika en situation där parallella nät byggs medan andra menar att det kommer att minska incitamenten för att bilda energigemenskaper. - Det är troligt att Sverige kommer att få en lag som är snarlik den som Energimarknadsinspektionen har föreslagit. Det innebär i så fall att det blir två versioner av energigemenskaper, en Medborgargemenskap och en Energigemenskap för förnybar energi, säger Jenny Palm. Regeringar, näringsliv och akademi förespråkar en energiomställning från centraliserad och fossilbaserad energi till decentraliserad och förnybar energi. EU pekar i sammanhanget ut energigemenskaper som ett verktyg för att underlätta för invånare att ta en aktiv roll på energimarknaden. Läs rapporten här https://portal.research.lu.se/portal/files/103132152/Energigemenskap_Jenny_Palm_till_webb.pdf Rapporten har tagits fram in om ramen för SCA + som finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Badgäster som slipper vada genom tång när de ska bada. Boende som slipper dålig lukt från ruttnande tång. Kommuner som slipper betala för att samla in tången. Företag som tjänar pengar på att samla in tången för nya innovativa produkter. Ett renare och mer välmående hav. Den målbilden har Mirja Ullvig och Johannes Hagström framför sig när de arbetar i projektet Greater Bio. Att ta bort tång på stranden och i strandkanten är ett nödvändigt ont för alla kommuner som vill locka till sig badgäster under sommarmånaderna. Trelleborgs kommun har rensat sina badstränder i över 20 år till en kostnad på flera 100 000 kr varje säsong. I dag samlar Trelleborgs kommun ihop tången och lägger den i en hörna på stranden, en nödlösning menar både kommunen och Länsstyrelsen. Kommunen vill vända tångproblemet till en möjlighet och jobbar i projektet Greater Bio för att hitta metoder för att samla in så mycket och så ren tång som möjligt och hitta nya sätt att använda den. Förhoppningen är att kommunen ska slippa betala för att rensa stränderna och att istället företag vill samla in tången för att de ser att det lönar sig. Testat att samla in tången direkt ur havet Det vanliga sättet att samla in tång är att ta upp det från stranden men Trelleborgs kommun har även gjort försök med att samla in tången direkt ur vattnet med hjälp av en amfibiemaskin. Johannes Hagström och Mirja Ullvig från Trelleborgs kommun hoppas att de ska hitta två bra insamlingstekniker, en där man samlar tång från havssidan och en där man samlar från strandsidan. De tror att det kan göras storskaliga försök inom några år. Kan användas i cement, biokol, byggnadsmaterial och för biogas Förutom att hitta bra sätt att samla in tång är en viktig del i projektet att hitta vilka användningsområden som den passar bäst för. - Det finns mycket man kan göra med växtmaterialet. Man kan göra biokol av det och beroende på kvalitén kan biokolet till exempel blandas in i cement, som filtermaterial eller jordförbättringsmedel. Andra användningsområden vi tittar på är att använda det i byggnadsmaterial som panel och isolering. Det har gjorts försök med att använda det som en del av råvaran vid biogasproduktion, säger Johannes Hagström. Kommunen tar fram affärsmodeller, inte produkter I slutändan är det ändå inte upp till kommunen vad det används till. Kommunen kommer aldrig att ta fram slutprodukter, det måste göras av företag. Däremot arbetar man i projektet med att ta fram affärsmodeller för att visa på var det kan finnas lönsamhet. - Om vi hittar affärsmodeller tror jag alla kustkommuner vill ta efter. Alla vill bli av med kostnaden det innebär att samla in tången och lägga på hög. Fast egentligen, funderar Mirja, är det inte kommunerna vi vänder oss till utan vår förhoppning är att vi i framtiden kan visa företag att det är lönsamt för dem. Vill du veta mer om alla sju case i Greater Bio? Kontakta Cecilia Thapper på cecilia.thapper@sbhub.se eller kika in på Greater Bios webbsida https://www.gate21.dk/greater-bio --- Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.