Framtidens byggmaterial är baserade på biomassa. Det var kontentan av föredrag och diskussioner på det kombinerade webbinarium och workshop, som arrangerades i veckan. Biomassor i fokus under dagen var tång, ålgräs och biokol. Tång och ålgräs har en lång tradition som byggmaterial, inte minst på Læsø i Danmark där många hus fortfarande pryds av ”lurviga mössor”. Ålgräs som byggmaterial lever alltså vidare och utvecklas idag bland annat till akustikplattor – på Læsø naturligtvis. Forskning på LTH bidrar till mer kunskap om hur biomaterial mer än väl kan försvara sin plats även i nya husbyggen. En mycket intressant upptäckt är hur biomaterialen presterar bättre än vad man kunde förvänta från mätningar av endast värmeledningsförmågan (l). Biokol har under senare år uppmärksammats som jordförbättringsmedel och kolsänka. Man börjar nu vända blickarna mot fler tillämpningsområden. En tanke är att man ska kunna förbättra egenskaperna hos betong, samtidigt som man minskar betongens klimatavtryck. Här finns många spännande experiment att göra, inte minst på grund av att biokolets egenskaper kan varieras beroende på processparametrar och vilket substrat som väljs. Under workshopen kom en flora av idéer om framtida möjligheter för dessa biobaserade byggmaterial och vi hoppas att vi i projektet kan ta tillvara en del av dessa. Vi är alltid öppna för nya uppslag och även om vi inte kan hantera allt själva så hoppas vi att likasinnade skulle vara intresserade av att delta i ett nätverk där vi kan dela kunskap, idéer och arbete. Webbinariet och workshoppen arrangerades som en del i projektet Greater Bio. Greater Bio finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vi börjar det nya året med tre nya projekt, SCA+, Green Bond 2 och LowTEMP 2.0. Precis som det låter bygger projekten på avslutade projekt på olika sätt. I projektet LowTEMP 2.0 kommer vi att anpassa och översätta de 26 seminariemoduler som togs fram i LowTEMP. De fokuserar dels på installation av fjärrvärme för lågtemperatur och dels på hur man för in värme från geoenergi, solvärme och restvärme från industriprocesser i fjärrvärmesystemet. Vi kommer därefter att hålla några utbildningstillfällen för svenska aktörer. Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. I projektet Green Bond 2 fortsätter arbetet med att ta fram formaldehydfria bindemedel för spånplattor och träkomposit. Bindemedlet kommer att bygga på protein från rapsfrökakor, restprodukten vid tillverkning av rapsolja. I projektet kommer vi att testa bindemedel såväl i laboratorium som på pilotnivå. I dag används frökakan bland annat till djurfoder och som substrat vid biogasproduktion. Projektet finansieras delvis av Vinnova. SCA+ är en utveckling av projektet Smart Cities Accelerator. Det är ett av tre projekt som vi är involverade i som syftar till att skapa flexibla och smarta energisystem. I projektet tittar vi på hela värdekedjan för energi, från produktion, distribution och lagring till byggnadens potential för energilagring och effektiv flexibel energianvändning. Målet är att skapa flexibla och smarta energisystem som främjar förnybara energikällor och effektiv energianvändning i byggnader. Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Vad kan du göra av en kasse gamla jeans och annan denim? Ta fram din kreativitet och delta i Sysavs tävling Upcycle Challenge 2021 RE: DENIM och var och visa på möjligheterna med återbruk. Denim (jeanstyg av bomull) har stor negativ påverkan på miljön i hela processen från odling av bomull till den dag jeansen hamnar på återvinningsstationen. Tillsammans satte sig några av oss på Sustainable Business Hub med några från Sysav och diskuterade hur vi kan uppmärksamma detta och uppmuntra till återbruk av denim. Resultatet blev en tävling som Sysav nu sjösatt. Sysav bjuder nu in till tävling. Plocka fram symaskinen och fantasin och skapa något av en kasse denim som du hämtar hos Sysav. Tävlingen är en uppföljare till Upcycle Challenge - from trash to treasure, en tävling under 2019 där deltagarna skapade möbler av kasserade prylar och material från en av Sysavs återvinningsstationer. Tävlingen arrangerades av Sustainable Business Hub, Sysav och VA SYD. Till tävlingen>>

I rasande fart utvecklas startup-bolagen i vårt acceleratorprogram Cleantech Impact Accelerator. I december pitchade bolagen, flera mycket lyckosamt, för NCC, Balder Danmark och FOJAB. I slutet av januari var det äntligen dags att möta investerare. Representanter från bland annat Almi Invest, Connect Sverige, Pale Blue Dot och Loop Capital täckte bredden av start-ups som deltog. Det står redan klart att pitcharna genererat fortsatta kontakter med investerare. Ren energi, hållbara byggnadsmaterial, miljövänliga toaletter och intelligenta mjukvara för elflexibilitet. Genom acceleratorprogrammet hade startup-bolagen tränats och utmanats och för flera av dem var det den första gången de pitchade för investeringar. Vill du komma i kontakt med något av startup-bolagen? De här bolagen letar både investerare och samarbetspartners, och vi hjälper gärna till med ett första urval. Tillsammans med RISE och de två danska klusterorganisationerna CLEAN och Food & Biocluster Denmark driver Sustainable Business Hub projektet Greater Copenhagen Cleantech Impact Accelerator. Två framgångsrika acceleratoromgångar har genomförts, och till våren är det dags för en tredje omgång. Håll utkik i vårt nyhetsbrev för att säkra din plats i programmet, eller för att delta som större bolag som vill lära känna entreprenörer med de senaste, häftigaste innovationerna inom cleantech-branschen. Du som vill veta mer redan i dag kan kontakta Anna Tibbelin.

Vi har startat det nya året med att anställa en affärsutvecklare och en projektledare Astrid Hackl och Per-Johan Wik. Astrid Hackl har anställts som affärsutvecklare och kommer att ansvara för arbetet med Smart City Swedens södra nod och arbeta i projekten EU Techbridge och Greater Copenhagen Cleantech Innovation Accelerator. Astrid kommer närmast från Business Sweden där hon varit anställd i över 20 år och har arbetat med affärsutveckling med fokus på internationalisering i huvudsakligen SME-företag inom en rad olika branscher. Tidigare har hon under många år arbetat som marknadsansvarig på miljöteknikföretaget Opsis AB samt även som platschef för företagets tyska dotterbolag. Astrid har i grunden en examen i internationell ekonomi från Lunds universitet. - Astrids erfarenhet från den privata sektorn och som affärsutvecklare på Business Sweden passar som hand i handske för de internationella matchmakingprojekt hon kommer att arbeta med. Hennes breda nätverk blir värdefullt både i det arbetet och med Smart City Sweden, säger Håkan Rosqvist, VD för Sustainable Business Hub. Under 2021 kommer också Per-Johan Wik att stärka upp organisationen, framför allt med arbete i projektet Greater Copenhagen Green Deal. Per-Johan har tidigare arbetat med koordinering av EU-projekt som Energibyggare och Urban Baltic Industrial Symbiosis på Energikontoret Skåne. Han kommer att arbeta som projektledare på halvtid. Per-Johan kommer även fortsättningsvis att arbeta på Energikontoret Skåne där han under många år varit projektledare. Per-Johan har i grunden en examen i miljöstrategi. - Vi är väldigt glada att Per-Johan vill stärka upp vår projektorganisation under året. Han utförde redan i höstas några uppdrag till oss på ett mycket tillfredsställande sätt, säger Håkan Rosqvist. Astrid Hackl nås på astrid.hackl@sbhub.se Per-Johan Wik nås på per-johan.wik@sbhub.se

EU Techbridge New York - Applications for 1:1 Meetings are now open! EU Techbridge provides European SMEs with opportunities to meet 1:1 with partners in the US and Canada to explore the potential for business collaboration. We are pleased to announce that applications for 1:1 meetings with Urbs, ConEdison and the City of New York are now open! Applications will close on February 15th, 2021. To apply for the 1:1 meetings, follow these three simple steps: 1) Join our EU Techbridge Platform on SOLVED, a digital platform to build a community of EU SMEs interested in the North American market. Here we will upload news, events and specific project opportunities in which you can request to join. If this is your first time on the digital platform you will need to create a profile. Join the EU Techbridge community HERE>> 2) See detailed descriptions of the challenges and opportunities HERE>>. Request to join the group(s) to start interacting with other interested SMEs and to keep up with updates from the end-users! 3) Fill out the application form that you will find on each opportunity page, present your innovative solution and hit "send". You can be selected to pitch your solution to the relevant end-user and engage in new business opportunities in the North American market! NEXT STEPS Are you curious to learn more about the EU Techbridge project? Visit https://www.eutechbridge.eu. Co-funded by the COSME Programme of the European Union under grant agreement nº 951169.

Arbetet med Greater Copenhagen Green, det gemensamma politiska visionsdokumentet om grön omställning, rullar vidare. Under hösten har Sustainable Business Hub och intresserade organisationer i Greater Copenhagen gått samman inom områdena klimatanpassning respektive intelligenta och flexibla energilösningar. För båda områdena har Memorandum of Understanding skrivits där det fortsatta arbetet för att driva frågorna beskrivs. Dessa presenterades för Greater Copenhagens styrelse i november. På styrelsemötet diskuterades när arbetet med ytterligare områden ska starta och hur medlemmarna i Greater Copenhagen kan engageras. Vill din organisation vara med och driva något av de initiativ som beskrivs i Greater Copenhagen Green? Kontakta Anna Tibbelin på anna.tibbelin@sbhub.se. Läs Greater Copenhagen Green >> Region Skåne övertar ordförandeskapet i Greater Copenhagen Från 1 januari tar Region Skåne över ordförandeskapet i Greater Copenhagen från Region Själland. Ordförande blir Carl Johan Sonesson (M), regionstyrelsens ordförande. På tjänstemannanivå kommer Ulrika Geeraedts, utvecklingsdirektör på Region Skåne, att leda arbetet. Region Skåne kommer att fortsätta sätta fokus på frågor som rör den gemensamma infrastrukturen, arbetsmarknaden och den gröna dagordningen. Läs Region Skånes pressmeddelande>> Greater Copenhagens styrelse: Heino Knudsen, Regionsrådsformand, Region Sjælland, Ordförande, Greater Copenhagen Committee Carl Johan Sonesson, Regionstyrelsens ordförande, Region Skåne, Vice ordförande, Greater Copenhagen Committee Frank Jensen, Overborgmester, Københavns Kommune, Vice ordförande, Greater Copenhagen Committee Mikaela Waltersson, Regionstyrelsens ordförande, Region Halland, Vice ordförande, Greater Copenhagen Committee Sophie Hæstorp Andersen, Regionsrådsformand, Region Hovedstaden Henrik Fritzon, Regionstyrelsens 2:e vice ordförande, Region Skåne Niels Hörup, formand, KKR Sjælland, borgmester, Solrød Kommune Steen Christiansen, formand, KKR Hovedstaden, borgmester, Albertslund Kommune Katrin Stjernfeldt Jammeh, kommunstyrelsens ordförande, Malmö stad Philip Sandberg, kommunstyrelsens ordförande, Lunds kommun Evan Lynnerup, regionsrådsmedlem, Region Sjælland Karsten Søndergaard, næstformand, KKR Hovedstaden, borgmester, Egedal Kommune Peter Danielsson, kommunstyrelsens ordförande, Helsingborg stad Pierre Månsson, kommunstyrelsens ordförande, Kristianstads kommun Martin Geertsen, regionsrådsmedlem, Region Hovedstaden Patric Åberg, kommunstyrelsens ordförande, Östra Göinges kommun samt ordförande i Kommunförbundet Skåne Carsten Rasmussen, næstformand, KKR Sjælland, borgmester, Lejre Kommune Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande, Landskrona stad (styrelseplatsen roterar årligen mellan Hässleholm, Landskrona och Trelleborg)

Ekolution är en av Sustainable Business Hubs medlemmar som jobbar med Industrihampa. De fick nyligen sin flaggskeppsprodukt, Ekolution® Hampafiberisolering, EPD-certifierad. Vi ställde några frågor till Remi Loren på Ekolution om vad EPD:n betyder och hur framtiden ser ut för företaget och hampabranschen. (Henrik Jacobsson, Naib Woldemariam och Remi Loren) Beskriv Ekolution på fem rader, vilka är ni? Ekolution är ett ungt, innovativt greentechbolag, startat av tre entreprenörer vilkas mål är att i alla projekt och i alla steg tänka miljö- och klimatpåverkan. Vi tillverkar och säljer hållbara biobaserade byggmaterial och byggsystem som är CO2-negativa, energieffektiva och hälsosamma för både byggnad och människa. Ni har nyss blivit EPD-certifierade. Vad betyder det och vad betyder det för er? EDP är en internationell miljövarudeklaration som redovisar miljöpåverkan från en produkt, i vårt fall Ekolution® Hampafiberisolering, över hela dess livscykel. Marknaden har länge efterfrågat att vi verifierar industrihampas klimatpåverkan. Därför beslöt vi oss för att göra denna stora satsning och ta fram vår EPD. Att vi blivit EPD-certifierade gör det möjligt för oss att redovisa vår produkts miljöpåverkan på ett verifierat, trovärdigt och transparent sätt världen över. För oss är detta också ett stort steg in på den kommersiella marknaden, för att underlätta för våra kunder att verifiera informationen och deras klimatpåverkan. Vad kan du berätta om resultatet? Hampafiberisoleringen från Ekolution binder mer koldioxid i materialet än vad som släpps ut under hela tillverkningsprocessen från frö till färdig produkt. -44 kgCO2/m3 bunden koldioxid finns i materialet. Det är en fantastisk egenskap! Ekolution® Hampafiberisolering har väldigt god klimatpåverkan och det är mycket få material som kan konkurrera med detta. Hur ser du på framtiden för hampa som byggmaterial? Potentialen för industrihampa som byggmaterial är jättestor, hampa är framtiden. Det är ett fantastiskt byggmaterial som inte bara är CO2-negativt men även hälsosamt, energieffektivt och lätta att arbeta med vid klimatsmarta renoveringar och nyproduktion. Industrihampa som byggmaterial är ett innovativt, nygammalt material som kommer att spela en stor roll för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart och cirkulärt materialflöde och nå klimatmålen inom bygg- och fastighetsbranschen. Vi ser en ökad efterfrågan av klimatsmarta isoleringsmaterial vid renovering och nyproduktion som har låg påverkan på klimatet. Här är hampafiberisoleringen ett riktigt bra alternativ. Vad är Ekolutions nästa steg? För oss är det att utveckla våra produkter och presentera fler innovativa, klimatsmarta byggmaterial och produkter av industrihampa. En annan milstolpe är att Ekolution nu är med i flera storskaliga projekt! I Malmö ska det första parkeringshuset av trä och hampafiberisolering byggas ute vid Sege Park och vi har fått möjligheten att leverera vår hampafiberisolering dit vilket är ett stort steg för oss. Sen jobbar vi med flera spännande miljöprojekt som flerbostadshus, äldreboende, ekobyar, förskolor, sjukhus mm. Så ett spännande 2021 väntar runt hörnet! Om du skulle få önska dig 1 sak av någon, vad skulle det vara och av vem skulle du önska det? Svårt att pin-pointa någon specifik men jag skulle nog säga en stor aktör i byggbranschen. Jag skulle önska att någon stor spelare sticker ut hakan och är först med att bygga med hampafiberisolering och hampakalk. Ett företag som också tänker ekologi, inte bara ekonomi. Vi behöver pionjärer som vågar ta steget! The time is now!

22 startups med lösningar inom hållbart byggande, pitchade i början av december för NCC, Balder Danmark och FOJAB. Aktiviteten är en del i acceleratorprogrammet Cleantech Impact Accelerator (CIA). Några företag taggade för pitchning var våra medlemmar Enjay, One Reality och House of Hemp. Enjay har utvecklat en kommersiellt gångbar lösning som kan återvinna värme i sotig och fet restaurangmiljö. One Reality är ett företag inom VR/AR med stark koppling till boendekonceptet ReGenVillages och House of Hemp är specialiserade på hållbar isolering med biobaserad hampakalk för byggindustrin. - Hampakalk i nybyggnation och renovering borde vara superintressant för alla företag som har höga ambitioner inom hållbarhet. Under pitchen ställde alla intresserade frågor och vi kommer ha uppföljande möten med både Balder och Fojab, säger Peter Holmdahl från House of Hemp. NCC, Balder och FOJAB skickade anställda på tunga positioner Att få pitcha för byggföretaget NCC och fastighetsförvaltaren Balder Danmark var särskilt attraktivt då detta kan leda till ett nästa möte om samarbete. Företagen ställde upp med anställda på tunga positioner. Från NCC kom Head of R&D, Head of Strategy and development och Head of circularity, material and wastehandling. Från Balder deltog Head of Quality och Head of Property Management. Men många valde också att pitcha för FOJAB för att få arkitektens synvinkel på sin lösning. Petra Jenning, Head of FOJABcode, visade stort engagemang. Nästa steg i processen i CIA är ett investerarmöte 21 januari där företagen matchas ihop med nyfikna investerare. Acceleratorprogrammet startar ny omgång 2021 CIA är ett dansk-svenskt acceleratorprogram som, när det är slut, kommer att ha genomfört tre omgångar med företag inom tre olika områden. Den pågående omgången har fokus på hållbart byggande medan den föregående fokuserade på livsmedelsindustrin. För företag som inte har lösningar som passat in i fokusområdena för omgång 1 och 2, kommer ytterligare en chans att få ingångar till storföretag när omgång 3 går i gång nästa år. Fokusområde är ännu inte bestämt. Du som har förslag på område, kontakta gärna Anna Tibbelin på anna.tibbelin@sbhub.se.

Sustainable Business Hub is organizing a webinar with four other European clusters to help innovative suppliers engage with business partners in New York. Three stakeholders will present their technology needs and approach to collaborating with innovative suppliers. Business partners and what areas they are looking solutions for: ConEdison – an energy utility with 10 million customers · Building envelope retrofits that are sensitive to preserving old buildings; · Gas demand management & efficiency · Electrification of heating & cooling · Integrated controls to improve performance and utilization of heat pumps · Real-time energy system monitoring in buildings Hines – a real estate developer with high sustainability ambitions · Building energy performance · Heat pumps · Energy Storage · Energy Distribution City of New York – Departments of Environmental Protection, Department of Citywide Administrative Services, the Mayor’s Office of Resiliency, and the Mayor’s Office of Sustainability · Building health & energy performance · Community energy · Resource recovery · Co-digestion of solid waste & energy production · Distributed Green Infrastructure After the webinar, companies can apply for exclusive 1:1 meetings with these stakeholders to explore business collaborations. The process will be as follows: Over 100 people are already registered and space is limited, so if you are interested please register as soon as possible here: https://www.eventbrite.es/e/energy-water-management-in-nyc-challenges-business-opportunities-registration-129313495145?keep_tld=1 For questions contact Ben Jorgensen: ben.jorgensen@sbhub.se.

110 deltagare från 14 länder fick förra veckan höra Skanska och Ikano Bostad presentera tre konkreta byggprojekt. Mer än 10 företag fick enskilda möten med byggbolagen för att pitcha sina produkter och lösningar inom hållbart byggande och utforska möjligheter till affärsamarbeten. Skanska och Ikano Bostad gavs ett unikt tillfälle att träffa innovativa företag från Norra Europa, företag som kan bidra i byggbolagens ambitioner att bygga fossilfritt. Skanska presenterade planerna för två kontorshus i Hyllie som de planerar att påbörja byggandet av inom de närmaste åren; Hyllie Terrass och Regndroppen. Det är ett led i Skanskas arbete för at nå nollutsläpp av koldioxid för deras pågående projekt och sålda fastigheter år 2037. Ikano Bostad berättade om Elinegårds Mobilitetshuset de planerat för Elinegård, vid kanten på Limhamns kalkbrott. Området kommer att ha starkt fokus på miljö och klimat, där det blir lätt att välja bort bilen. Eventet Living Lab – Sustainable Construction arrangerades av Sustainable Business Hub och LFM30. Det var startskottet för ett återkommande event där vi varje år kommer att bjuda in aktörer som presenterar kommande byggprojekt och utmaningar för företag som i sin tur pitchar sina produkter och lösningar. Målet är att påskynda arbetet med fossilfritt byggande i Malmö. Årets Living Lab // Sustainable Construction arrangerade inom projektet Northern Connections och finansierades delvis inom Interreg North Sea Region. För mer information, kontakta Ben Jorgensen på ben.jorgensen@sbhub.se.

I år har vi skänkt pengar till Rädda Barnen så att de kan fortsätta förändra barns liv. Det är en julklapp här och nu för framtiden – för att barn ska överleva, utvecklas och växa upp i trygghet. Vi önskar er en riktigt God Jul!

PRESSMEDDELANDE Förnybar energi, energieffektivitet, cirkulär ekonomi och klimatanpassning är de fokusområden som fyra innovationsforum kommer att inrikta sig på i det nyligen godkända EU-Interregprojektet Greater Copenhagen Green Deal. Bakom projektet står ett starkt danskt-svenskt konsortium bestående av: Copenhagen Capacity som projektledare, två av de nya danska klustren; Energy Cluster Denmark och miljökluster CLEAN (Danmarks miljökluster), Greater Copenhagen Committee samt svenska Sustainable Business Hub och Invest in Skåne. Region Skåne, Region Halland och Greater Copenhagens EU-kontor i Bryssel stödjer projektet ekonomiskt. – Det gläder mig att vi och våra medlemmar får ännu bättre möjligheter att bidra i arbetet med att stärka utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle som bygger på fördjupade samarbeten inom svenska och danska styrkeområden. Jag ser verkligen fram emot att köra igång projektet, säger Håkan Rosqvist, vd på Sustainable Business Hub. Projektet ska bidra till att utveckla nya lösningar för en grön tillväxt genom att skapa strategiska samarbeten mellan företag, akademi, offentlig sektor, samt andra relevanta aktörer i Greater Copenhagen. Tillsammans ska aktörerna utveckla och leverera nya lösningar. Parallellt ska projektet attrahera utländska företag och talanger för att stödja behovet av spetskompetens till den gröna tillväxten. Projektbudgeten är på ca 9 miljoner danska kronor och kommer att löpa över knappt två år. Målet är att denna fokuserade insats på lång sikt ska göra Greater Copenhagen till en ledande region inom grön tillväxt och bana väg för nya exportmöjligheter samt attrahera ytterligare investeringar och talanger. Projektet kommer att påbörja processen genom att bilda strategiska partnerskap och innovationsutveckling mellan offentlig sektor, privata bolag och akademi. På så sätt kan starka innovationskonsortier skapas och vidareutvecklas med de möjligheter som finns framöver i EU:s Green Deal där 30 miljoner Euro har avsatts för grön tillväxt under 2021-2027. – Projektet möjliggör en kickstart för de innovationsområden som har identifierats inom Greater Copenhagen-samarbetets Gröna Charter. Nu får vi chans att samla relevanta aktörer för att ytterligare skapa tillväxt genom svensk-dansk forskning och innovation och samtidigt sätta Greater Copenhagen på världskartan som en metropol för gröna innovationer, säger Invest in Skånes vd Ulrika Ringdahl. Medfinansiärerna Region Skåne och Region Halland ser stor utvecklingspotential i detta projekt och är glada över beslutet. – Vi är väldigt glada för att vår projektidé beviljats medel. Det kommer ge oss ytterligare möjligheter att förstärka vårt arbete med grön tillväxt. Vi ser också detta projekt som en nyckel i vårt arbete med att implementera The Greater Copenhagen Green Charter, säger Jens Sörvik, enhetschef på miljöavdelning för regional utveckling, Region Skåne – Vi i Region Halland ser mycket fram emot att delta i ett av de första reella samarbetena inom Greater Copenhagen Green Charter, säger Ann-Mari Bartholdsson, verksamhetschef, regional utveckling, Region Halland

I dag höll Nils Lekeberg en fantastisk pitch om Enjays lösning för att återvinna energi från ventilationssystem, ett system särskilt lämpat för den sotiga och feta miljön i restaurangkök. Christina Claeson-Jonsson, Head of R&D på NCC Group och Martin Manthorpe, Head of Strategy and development på NCC Denmark var några av dem som lyssnade intresserat. Under dagen kommer House of Hemp och ytterligare ett tiotal SMEs att pitcha. Företagspitchar för storföretag är den centrala aktiviteten i projektet CIA. I första omgången av acceleratorprogrammet slöts avtal mellan SMEs och storföretag. Läs mer om CIA här>>

Sverige ligger i framkant när det kommer till hållbara lösningar och har många företag som är redo att ta sina produkter och tjänster ut i världen. Inom regeringsuppdraget Smart City Sweden har man tagit fasta på detta och arbetar med att sprida svenskt kunnande och svenska lösningar internationellt. Smart City Sweden välkomnar idag delegationer från hela världen som är intresserade av att lära sig mer om och investera i svenska lösningar inom den hållbara staden. Förutom de sex kontor runtom i Sverige som tar emot besökare, så har plattformen även gjorts digital under året. Delegationer som kontaktar Smart City Sweden har möjlighet att lära sig mer inom de områden där deras behov finns. Smart City Sweden matchar sedan delegationens intresse med företag och experter inom området och har även möjlighet att följa upp intresset i det aktuella landet. Genom en ny film som har tagits fram av Smart City Sweden visas goda exempel upp inom områden så som miljö, mobilitet och social hållbarhet. Filmen visar upp flera platser i Sverige, där stadsplaneringen har tagits ett steg längre och vi får även möta några av de som är en del av lösningen. Till exempel får tittarna se hållbara transporter i Göteborg, stadsplanering i Linköping och cirkulär ekonomi i Skåne. SE FILMEN HÄR>>

Det Malmöbaserade företaget Enjay knäckte nöten med att tekniskt återvinna energi från restaurangers ventilationssystem OCH få lönsamhet i det. Med Lepido är Enjay på väg ut på både den tyska marknaden och Beneluxmarknaden. Det senaste halvåret har varit händelserikt för Enjay. De har öppnat kontor i Holland och i Tyskland. De har fått stämpeln Efficient Solution av Solar Impulse som intygar att produkten både har positiv inverkan på miljön och är lönsam. Och dessutom har de gått till final i världens största klimattävling, SET 2020 som arrangeras av Tyska Energimyndigheten och World Energy Council. Konkurrensen har varit stenhård. Fler än 1000 företag har nominerats. Allt började med en kundförfrågan. Kunde Enjay återvinna energi på ett robust sätt som samtidigt sparade pengar till kunden? Med en affärsängel i ryggen tog man sig an utmaningen och svaret visade sig vara ja. Företaget utvecklade det självrengörande och robusta återvinningssystemet Lepido, särskilt lämpat för den sotiga och feta miljön i restaurangkök. Efter lyckade pilotinstallationer på några Burger King-restauranger är nu Lepido standard på alla nya Burger King som byggs i Skandinavien. - Restaurangkedjor är intressanta, särskilt om de bygger nytt eller bygger om. Då kan de spara mycket pengar genom att installera Lepido, säger Claes Aurell, Export manager på Enjay och fortsätter: - Vi har en stark utveckling i företaget. Vi startar upp i andra länder och håller på att robotisera produktionen. Vi tittar även på andra utmanande sektorer där det i dagsläget är svårt att återvinna energi såsom på kryssningsfartyg, i köpcentrum och på hotell. Enjay har nyligen fått sina patent godkända, i Sverige och på flera andra marknader. De är skånskt förankrade genom huvudkontor i Malmö, tillverkning i Eslöv och med sin underleverantör av värmepumpar i Malmö. Enjays webbsida>> Artikel på Smart City Swedens webbsida>>

Det traditionella sättet att undersöka invånares resvanor är genom en enkät, papper och penna. Det är en trubbig metod som ger data för begränsade tidsperioder och risken är stor att den som fyller i enkäten glömmer bort korta resor. Emeli Adell och kollegor till henne på Trivector tänkte att det måste finnas en bättre metod att samla in data om resvanor och designade mobilappen TravelVu. Med TravelVu går det att samla data över en längre tid och också få kunskap om vilket färdmedel som används för vilket ärende. För att en kommun eller region ska kunna förbättra transportsystemet för oss invånare behöver de förstår hur det fungerar. Med TravelVu kan de skaffa sig en avancerad bild av varför man reser, var man reser, vem som reser, om den som reser har körkort eller har tillgång till bil eller cykel. De kan då till exempel se om det finns särskilda ställen som folk undviker på kvällarna. Det ger bra data för att upptäcka och åtgärda platser som kan kännas otrygga att röra sig på. - Det här sättet att undersöka resvanor ger helt andra förutsättningar för att skapa ett hållbart transportsystem, förklarar Emeli Adell, och ger ett exempel från Umeå. Data som visar var man behöver snöröja och var proppar finns I Umeå gjorde Trivector en resvaneundersökning under hösten. Under perioden började det snöa och då visade datan vilka som slutade cykla och vad de gjorde istället. Datan visade också var man cyklade i vinterväder. Den informationen jämfördes med information om var kommunen snöröjde. Det blev tydligt vilka cykelvägar som var särskilt viktiga att hålla rena från snö och kommunen kunde göra det lättare för cyklisterna att fortsätta cykla även i vinterväder. - Man kan göra jättespännande analyser. I Göteborg tittade vi på var man cyklar långsamt och fort för att identifiera var det finns proppar för cyklisterna. Traditionellt har vi ofta haft bra data för bilar men inte för gång och cyklar, säger Emeli Adell. Med TravelVu får vi bra data för alla färdmedel. Enkel att använda - genomslag internationellt Tröskeln för att använda appen är låg. Mobilens GPS registrerar när du har rest, vilken resväg du tagit och föreslår vilket färdmedel du använt. Sedan justerar du dagens resor och fyller i varför du rest. Efterhand lär sig appen dina resmönster och identifierar morgonens resa som buss till jobbet och söndagskvällens resa som bil till gymmet. TravelVu lanserades 2016 och blir allt mer populär. Förutom i Sverige har Trivector använt den för resvaneundersökningar i Tyskland, Norge, Frankrike, Italien, Danmark, Storbritannien och Vietnam. Mer om TravelVu och testa på appen>>

Ökade energikostnader när priset på olja sköt i höjden och stora mängder avrens från utsädesproduktionen som de fick betala för att bli av med. De problemen stod Skånefrö inför för femton år sedan. Genom att tänka cirkulärt och ha fokus på miljö och ekonomi samtidigt har Skånefrö blivit ett innovativt företag av stora mått. Förutom spannmålsutsäde och gräsfröproduktion är pellets av avrens, fjärrvärmenät och Sveriges enda EBC-certifierat biokol resultat som Skånefrö kan stoltsera med. Näst på tur är omvandling av konstgräsplaner till naturgräsplaner med biokol. (Skånefrös VD, Sven-Olof Bernhoff med företagets EBC-certifierade biokol. Anläggning av Gärsnäs AIS fotbollsplan med biokol i växtbädden samt färdigt resultat.) Fröavrens blev till värme för byn Resan började med en idé om att ta tillvara fröavrenset och samtidigt producera förnybar energi. I ett EU-projekt utvecklades en metod för att göra pellets av restprodukterna från odlingarna. Genom att elda pelletsen fick Skånefrö både tillräckligt med värme till de egna anläggningarna, för att torka spannmål och för att värma hushåll och byggnader i närområdena i Tommarp och Hammenhög. Skånefrö byggde ett lokalt fjärrvärmenät som i dag drivs av ett av Skånesfrös företag, Bioagro AB Klimatpositiva genom biokolsproduktion Det första steget gjorde Skånefrö koldioxidneutrala. Nu har de gått ett steg längre och blivit klimatpositiva. I sina nybyggda pyrolyspannor, Europas största, processas pelletsen och blir till biokol*. Det innebär att istället för att kolet släpps ut som koldioxid vid eldning, låses det i biokol, en produkt som används mer och mer vid planteringar på grund av sina goda egenskaper. Biokolet både ökar den fuktighetshållande förmågan, har en näringshållande förmåga, är bra för goda bakterier och svampar, ökar den vattenhållande kapaciteten samt kan rena dagvatten. Vision om en allsvenska med alla matcher på naturgräs Ett annat användningsområde för biokol är fotbollsplaner av naturgräs. I projektet Rest till Bäst har Lunds kommun tillsammans med Skånefrö anlagt biokol i en fullskalig befintlig fotbollsplan. Efter detta har Gärsnäs AIS, anlagt Sveriges första nyanlagda fotbollsplan med biokol som blir Sveriges första klimatpositiva fotbollsplan. Skånefrö har siktet inställt på en allsvenska där alla seriematcher spelas på naturgräs 2025. Med ett tåligare gräs skulle man kunna förlänga säsongen på naturgräsplaner och på sikt gå ifrån konstgräsplaner. Då försvinner också problemet med konstgräsplanernas mikroplaster som hamnar i dagvattnet. Ta bort läckage av mikroplaster Snart ger sig Skånefrö på nästa generations fotbollsplan. Helsingborgs stad och Skånefrö ska med bidrag från Naturvårdsverket göra om en konstgräsplan till en naturgräsplan. Omvandlingen görs på grund av att konstgräsplanen idag läcker mikroplaster till en bäck som rinner genom Barnens skog i Helsingborg. Skånefrös biokol kommer att användas i fotbollsplanens växtbädd. Efter 216 jordförbättringsförsök har företaget kommit fram till att en växtbädd med biokol ger en mycket bra rotutveckling som genererar förutsättningar för kraftiga slitage. Det ger näring, en vattenhållande bädd och de bästa förutsättningarna för mikrolivet, för de goda bakterierna och svamparna. Dessutom kommer Skånefrö att använda tredje generationens gräs, rajgräs. *Skånefrö Biokol är det första i Sverige som tilldelats European Biochar Certificate (EBC), den strängaste certifieringen för biokol. Som ytterligare ett bevis på kvaliteten utsågs biokolet i år till Elmia Graden Award, Årets Trädgårdsprodukt. Rest till Bäst är delvis finansierat av Vinnova.

Efter en tuff sommar med mycket sol och lite regn och inkörningsproblem med bevattningen, gjordes i veckan en inventering av de gröna väggarna på P Malmös parkeringshus Anna och Godsmagasinet. Väggarna sattes upp under sommaren 2019 och har en sammanlagd yta om 600 kvm fördelat på fem väggar. Under inventeringen undersökte Helen Johansson från Scandinavian Green Roof Institute och Tobias Emilsson från SLU, hur väl växterna täcker väggarna, antal arter som klarat sig och hur det ser ut med djurlivet. - Det är tydligt att växter som prästkrage, nävor, olika törelsorter och gräs trivs mycket bra. Trots att förhållandena inte varit optimala kan vi konstatera att det blommat fint under hela säsongen, från april till oktober. Jag har fått många positiva kommentarer om de blommande väggarna. Folk tycker det är skönt med grönt i den hårda stadsmiljön, berättar Helen Johansson som också noterade att i princip inget ogräs alls etablerat sig efter lite drygt ett år. Under inventeringen syntes en hel del insekter och också spår av dem, t ex spindelnät. Både blomflugor och fjärilar syntes bland växterna. Flertalet av fågelholkarna var dock inte bebodda. Nästa inventering kommer att göras under våren. Väggarna har levererats av Butong och består av ihålig betong där ett stort antal olika växter, bland annat från den svenska floran, har planterats. Ett system för att fånga upp dagvatten från parkeringshuset har också installerats. Mätningar och utvärdering av väggarna görs inom projektet Blue Green City Lab som delvis finansieras av Vinnova. Läs mer på Blue Green City Labs webbsida>> Kom med i LinkedIngruppen för Blue Green City Lab>>

Rolf Strandell at Halmstad Energy and Environment is one of the speakers at the conference The Future of Thermal Grids on November 25-26. We asked a few questions about his presentation to tickle your interest. You are going to talk about the district, Ranagård, in the municipality of Halmstad. What is special about that? The district heating network in Ranagård, Halmstad, Sweden is the first full scale low temp DH network (500 houses and apartments) built from the design created by the world leading DH-scientist Sven Werner. What are the challenges to success? Communication with all stakeholders; municipality, house builders and customers. We have had to continuously inform all stakeholders, internal and external, on what is important so they don’t work as they are used to from other DH areas. What can the participants expect from your presentation at the conference? Hopefully learn from our successes and mistakes so they will build even more effective low temp DH networks. Rolf Strandell is one of the speakers who will adress the topic of 4th/5th generation district heating. The other main topic is how to future proofing already existing grids. To the website of the conference>>

PRESSMEDDELANDE Greater Copenhagen Green, ett politiskt visionsdokument om grön omställning, har antagits av Greater Copenhagens styrelse. De 89 medlemsorganisationerna tar nu första steget mot ett samarbete om hållbar tillväxt och grön omställning i Sydsverige och Östdanmark. I visionsdokumentet, eller chartern som det kallas, sätts den politiska inriktningen för samarbetet, målet är att insatserna för grön omställning, skapar hållbar tillväxt och placerar Greater Copenhagen i världseliten vad gäller utvecklingen av framtidens gröna lösningar. - Greater Copenhagen ska vara en världsledande metropolregion, när det kommer till grön omställning och grön tillväxt. Vi vill samla offentliga och privata verksamheter, kunskapsorganisationer och andra intresserade kring våra gemensamma utmaningar och genom samarbete utveckla framtidens gröna lösningar, säger Greater Copenhagens ledamot Peter Danielsson, tillika kommunstyrelsens ordförande i Helsingborg. Sustainable Business Hubs VD, Håkan Rosqvist, ser fram emot det fortsatta arbetet med att förverkliga chartern. - Vi har fått ett otroligt positivt gensvar från de företag, universitet, kommuner och organisationer vi varit i kontakt med. Det finns ett stort driv för att utveckla gröna lösningar och göra Greater Copenhagen till pionjär inom området. Nu gäller det att inte tappa tempo utan gå vidare i processen. Fyra temaområden Chartern består av fyra temaområden, kring vilka samarbetet ska samlas för att uppnå, en CO2-neutral, energieffektiv och klimatrobust metropolregion driven med cirkulär ekonomi. I den gröna chartern presenteras också tolv insatsområden, från CO2-neutral värmeförsörjning till hållbara bränslen för flygfart och tung transport, till forskning om framtidens gröna lösningar. Sustainable Business Hub koordinerar svenska sidan Sustainable Business Hub har, tillsammans med Region Skåne, koordinerat arbetet med chartern på den svenska sidan. Förutom att utveckla chartern har det inneburit att förankra innehållet hos företag, offentlig sektor och akademi. Sammanlagt har drygt 60 organisationer i Skåne och Halland varit involverade. 40 procent av medlemmarna i Sustainable Business Hub har deltagit i processen. Läs chartern Greater Copenhagen Green>> Potentiella eller intresserade organisationer inom insatsområdena>> För fler kommentarer, kontakta: Håkan Rosqvist, VD, Sustainable Business Hub e-post: hakan.rosqvist@sbhub.se, tfn: 0734-38 74 55 För mer information, kontakta: Anna Tibbelin, projektledare, Sustainable Business Hub e-post: anna.tibbelin@sbhub.se, tfn: 072-356 80 00

Efter ett år och en slutförd omgång av acceleratorprogrammet Cleantech Incubator Accelerator (CIA) är vi glada att kunna redovisa goda resultat för företag som deltagit. Sex företag har gått vidare i dialog, eller har skrivit avtal med Arla Foods, Alfa Laval eller Tetra Pak. Sustainable Business Hubs medlem Mycorena landade en investering på 1,2 miljoner euro under resans gång. Som en del av affärsprocessen organiserades Corporate Day och Startup Day. Under Corporate Day berättade ARLA Foods, Tetra Pak och Alfa Laval om deras verksamheter, hållbara mål och förväntningar. Detta var mycket viktigt eftersom det i hög grad bidrog till att sätta rätt förväntningar mellan startups och storföretagen från början. Startup Day var dagen då intresserade startups pitchade för storföretagen i online-möten. 30 möten hölls och på 27 av dessa deltog minst en representant från ett storföretag, minst en representant från en startup och minst en mentor från partnerskapet. Dagen får anses vara en stor succé: sex startups är i fortsatt dialog eller har skrivit avtal med något av storföretagen. Sustainable Business Hubs medlem Mycorena har under vägen fått en investering på 1,2 miljoner euro. Nästa omgång startar senare i höst och fokuserar på hållbart byggande. 26 företag har sökt till programmet och nu startar arbetet med att välja ut vilka som kommer att få delta denna gång. Projektet pågår t o m våren 2022. Ytterligare minst en omgång av acceleratorprogrammat kommer att genomföras. Du som vill veta mer kontaktar Anna Tibbelin på anna.tibbelin@sbhub.se Projektet finansieras delvis av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

I projektet Rest till Bäst använder vi organiskt material från parker och trädgårdar, alger och tång och utvecklar ett biokol. Grundidén är att ta tillvara på restprodukter och skapa en nyttoprodukt. I projektet Blue Green City Lab testar vi hur träd som planteras i substrat uppblandat med biokol mår och jämför det med samma substrat utan biokol och med torv. Det finns flera fördelar med biokol. Fem av dem kan du läsa i bifogad folder. Läs mer om projektet Rest till Bäst här>> Läs mer om projektet Blue Green City Lab här>> Rest till Bäst och Blue Green City Lab finansieras delvis av Vinnova.

I Lund invigdes förra veckan UpCykla, en miniverkstad på lådcykel. UpCykla är bland annat utrustad med symaskin, häftpistol, hammare och såg och kan användas för reparation av cyklar, lagning av läderväskor, skoputsning m m. Under fyra torsdagar i oktober och november turnerar UpCykla i kommunen för att inspirera till återbruk. Torsdag 1 okt – på Klostergårdens bibliotek kl. 14.00 - 17.00. Torsdag 15 okt – på Fritidsbanken kl. 14.00 – 17.00. Torsdag 29 okt – på Stadsbiblioteket, i tidningsrummet kl. 15.00 -19.00. Torsdag 12 nov – på Stenkrossen kl. 15.00 - 18.00. Film om UpCykla>> UpCykla är en del i projektet FUTURE som delvis finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Målet med projektet Greater Bio är att utveckla en hållbar bioekonomi genom att öka insamlingen och användningen av biomassa. En typ av biomassa man valt att fokusera på är tång. Tång samlas i dag in för att minska övergödningen av havet och för att minska olägenheten av illaluktande högar på stränderna. Som ytterligare ett plus hoppas man i en del av projektet kunna ta fram ett affärsmässigt koncept för att använda tången t ex för produktion av biogas eller biokol. Inblandad tång i annat substrat kan ge mer biogas På ett webbinarium inom Greater Bio presenterade Jörgen Held från Baltic Energy Innovation Centre, COASTAL Biogas-projektet där tång insamlad på stränder samrötas och rötresten används som biogödsel, vilket bidrar till ett stort antal samhällsnyttor. Resultat från Solrød biogasanläggning av olika substrat visar att tång ger mindre biogas än flera andra substrat, t ex gödsel. - Å andra sidan verkar det som att man kan få ut mer biogas av de andra substraten när man blandar i tång, sade Jörgen Held som också pekade på vikten av att använda så färsk tång som möjligt. Tång på stränder besvärande för badgäster Jens Almqvist från Krinova berättade om den studie de gjort för att ta reda på hur tång på stranden får folk att reagera. Föga förvånande visade den att mycket tång på stranden upplevs som besvärande för den som ska besöka stranden. Något kommunerna tagit fasta på. - En kommun kan investera flera miljoner kronor för att ta bort tången från stränderna. Problemet är vad de ska göra med den sen. I dag återför många kommuner tången till havet och det är inte ett konstruktivt tillvägagångssätt, sade Jens Almqvist. Tång till värme och el i Køge I Køge kommun har man vänt problemet med illaluktande tång till en fördel. - På sommaren luktade det vidrigt från tången på stranden. De boende i området var inte nöjda med situationen, berättade Tyge Kjær, Roskilde Universitet. I dag är läget ett annat. Kommunen samlar in tången och tillsammans med andra substrat går det till Solrød Biogas för produktion av biogas. Biogasen används för både värme och el i närområdet. I projektet undersöks även olika insamlingsmetoder. Att ta samla in tången direkt från stranden innebär att en stor mängd sand kommer med. Det är mer effektivt att ta tången från vattnet. Om tången ligger på stranden är det bättre att först lägga den i vattnet för att bli av med sand. Fyra fördelar Tyge Kjær redogjorde slutligen för fyra fördelar med att samla in tången och göra biogas av den: - Du slipper lukten av ruttnande tång - Du minskar användningen av fossilt bränsle - Du minskar övergödningen i havet - Du får gödningsmedel från biogasanläggningen Vill du veta mer om arbetet med tång i Greater Bio? Läs här>> Kontakta: Jenny Bengtsson, Sustainable Business Hub, jenny.bengtsson@sbhub.se Sonia Denkiewicz, Energikontoret Skåne, sonia.denkiewicz@kfsk.se